You are on page 1of 46

av

Catrine Manhof

2009-05-27

1
Inledning.
Jag köpte Burketorp 1998. Fastigheten har benämningen Västra Näs 1:64
och är belägen på 350 m höjd mellan Borrsjön och Ängsjön i Gräsmark.
Det var Astrid Nilsson i Norra Ängen som tipsade mig att torpet var
till salu. Astrid och Greta Persson från Södra Ängen var vittnen då vi
skrev köpekontraktet. De berättade senare för mig att Nils Jansson och
hans bror Jan Jansson byggt huset 1876. Jag fick också veta att Nils
syster Marta bott här med sina två döttrar och deras söner. Det skulle
också ha funnits ett pörte bakom nuvarande byggnad. Jag funderade
mycket över varför stället heter ”Burketorp” men det var ingen som
visste varför, eller kunde ge mig några ledtrådar. Genom Astrid fick
jag kontakt med Gun Molinder-Karlbom, ett barnbarn till en av Martas
döttrar. Hon skrev ett brev och skickade ett fotografi av Nils med
familj från ca 1915. I brevet berättade hon om sina egna minnen från
Burketorp samt det hon visste om vilka som bott här tidigare (sid 8-9).

I samband med att jag köpte loss en bit mark av Stora Enso fick jag en
kopia av köpebrevet från 1866 då Nils Jansson köpte Burketorp (sid 6 -
7). Men på kontraktet stod det inte Burketorp, utan det stod att han
köpt 1/8 Hemmanet ”Nässkogen” Jag gick till biblioteket i Karlstad och
lånade alla böcker jag kunde komma över som handlade om
Gräsmark/finnskogen och letade efter Nässkogen och Burketorp.

Axel Gottlund nämner Burketorp från sin vandring i Gräsmarks finnskog.


Så Burketorp måste ha funnits innan Nils Jansson byggde huset. Sedan
fann jag en hel del om Nässkogen. Men Nässkogen är beteckningen för ett
större område söder om Borrsjön. Så Burketorp var en del av Nässkogen
från början.

Under år 2007 bodde jag på Burketorp ett helt år tillsammans med


Lennart Eriksson. Vi hade då möjlighet att besöka Torsby
finnkulturcenter och ta del av deras material, liksom Arkivcentrum i
Karlstad. Vi började nu mer aktivt söka igenom husförhörslängder,
domböcker mm. Den fråga jag ville få svar på är varför torpet kom att
kallas Burketorp, samt vilka som ägt och bott här tidigare.

Jag fick så småningom tag i de historiska kartorna över området genom


Lantmäteriet i Karlstad. De förklarar en hel del om Burketorp och hur
det hänger ihop med Nässkogen.

Jag fick klart för mig att någon som hette Erik Klemetsson bott på
Burketorp i mitten av 1700-talet och att det under senare delen av
1700-talet fanns tre ägare till Nässkogen, dock icke Erik Klemetsson-
Burk. Har försökt finna ut vem Eriks föräldrar var. Kanske var Erik en
lösfinne som slog sig ner och byggde ett pörte uppe på höjden, eller
kanske betalade han någon slags arrende till ägarna. Men troligtvis är
det Erik Klemetsson - Burk, eller någon av hans släktingar som gett
Burketorp dess namn.

Och slutligen ett stort tack till Lennart för hans enträgna arbete
med att söka igenom husförhörslängder och dokument. Utan hans hjälp
hade troligtvis detta dokument aldrig blivit till!

Catrine

2
INNEHÅLL

KARTA FRÅN INTERNET.............................................................................................................................................. 4


fastighetskartan 66D 4hs ............................................................................................................................................. 5
Köpebrev från 1866........................................................................................................................................................ 6
Guns brev ............................................................................................................................................................................ 8
Historien om Burketorp, Nässkogen, Västra näs 1:64. ................................................................................. 10
Historisk bakgrund till Nässkogen ................................................................................................................... 11
STOR SKIFTE 1787....................................................................................................................................................... 13
LAGA SKIFTE 1850 ...................................................................................................................................................... 17
TORBJÖRN JÖNSSON -GRENEN/ NÄSSKOGEN ................................................................................................ 21
NILS JANSSON f. 1834............................................................................................................................................ 28
Sammanfattning Torbjörn Jönsson-grenen.................................................................................................. 34
Nässkogen........................................................................................................................................................................ 35
Erik Klemetsson, Nässkogen/Burketorp ............................................................................................................ 36
Namnet Burketorp ....................................................................................................................................................... 38
Byggnader/ Karta över Burketorp från laga skifte 1850........................................................................ 40
Sammanfattning ............................................................................................................................................................ 42
Lite frågor och funderingar ...................................................................................................................................... 43
Litteraturförteckning .................................................................................................................................................. 45
Källor ................................................................................................................................................................................. 46

3
KARTA FRÅN INTERNET

4
FASTIGHETSKARTAN 66D 4HS

5
KÖPEBREV FRÅN 1866

6
7
GUNS BREV

8
9
HISTORIEN OM BURKETORP, NÄSSKOGEN, VÄSTRA NÄS 1:64.

Fastigheten har beteckningen V. Näs 1:64 och ligger på 350 m höjd, mellan Borrsjön
och Ängsjön i Gräsmarks församling. Det är ca 500 m till Runketorp, två-tre km till
Södra Ängen, Norra Ängen, Vianstorp och Törperstörp (”Nässkogen”).

På fastigheten finns ett äldre bostadshus, en lada ifrån 1940-talet, en stenlagd


jordkällare, en fallfärdig bod och en nästan raserad bastu. Bostadshuset byggdes 1876
av Nils Jansson. Nils bodde här med sin bror Jan, sin syster Marta och hennes 2 döttrar
och barnbarn (foto ca 1915).

Foto: Burketorp ca 1915. Nils Jansson med familj.

Från vänster: gossen Emanuel, gossen Nils, Nils Jansson, Kajsa Persson, Marta
Jansdotter, Kari Westerberg.

Burketorp finns utsatt på såväl äldre och nya kartor (1787-2007), t.ex. stor skiftet från
1787 och laga skifte från 1850. Axel Gottlund nämner det i sin dagbok 1821. Enligt
hörsägen lär det ha funnits en stuga eller ett pörte bakom nuvarande bostadshus. Då
Nils Jansson köpte torpet 1866 heter det enligt köpekontraktet ”Nässkogen” och bestod
av 1/8 mantal och skattade för 11 öre och 21 1/2 penningar. Nässkogen är annars en
beteckning för ett större område söder om Borrsjön och väster om berget Näskullen.

10
HISTORISK BAKGRUND TILL NÄSSKOGEN

Karta: från Storskiftet av Westra Näs, Hult, Stenserud, Sandviken

och Nässkogen år 1787. Nässkogen grönmarkerad.

Enligt Gräsmarks historia, skriven av Jan Magnusson är Nässkogen ett afgärdahemman från
Näs. Och Näs är ett 1/2 mantal afgärdaby från Norra Wästerrottna, s. 21:

NÄS 1/2 mantal afgärdaby från N:a Westerrottna. Första bebyggaren säges hava hetat Per
Klemensson. Arbianstorp under Näs bebyggdes af Samuel Arbian. Skogen knapp till
husbehof, betet temligen gott, inägorna temligen goda. Läge och utsigt vackra. Bev tax.
Värde 26400 eller 55 per skatteöre. Stamrote, hjelphemman Stenserud, Hult och Sandviken.

Västerrottna skattlades 1540 var bohlby för Näs, Stenserud och Sandviken.

V. Näs 5/8 mantal skattlades 1540?

Stenserud 1/8 mantal skattlades 1621.

Sandviken 1/4 mantal skattlades 1617.

Hult 1/8 mantal skattlades 1670.

I boken ”Ortnamnen i Wärmlands län, Del II, Fryksdals Härad”, s 10, 11 står det skrivet
om Westra Näs, Nässkogen och Torberstorp:

11
”1 Näs, Västra … Näs 5/8 s.k. – Näss 1540, Nääs 1725, Wästernääs 1633, Näs Westra
1877 jb … Ä jbr skattetorp (saknas JB 1564-80), sedermera överfört till hmn (1/3 mtl).
Kallas i dagligt tal endast Näs, jfr Norra Näs i Sunne sn (västra delen). 1/8 mtl kallas i
bek Nässkogen (i orten Torberstorp, …, av mansn. Torbern?). Gården ligger på ett näs i
sjön Rottnen.”

I Axel Gottlunds dagboksanteckningar ”En resa genom Värmlands Finnmarker” 1831,


nämns Burketorp och Nässkogen på s.145:

I Nässkogen har bott av släkten Marttinen, där finns ännu en äng, som bär hans namn.
Arpiaisen-torppa är ett torp under Näs, där förut bott av släkten Arpiainen, varav Per Pålsson
varit den första. Ett annat torp Burktorp under Nässkog, den förste där har varit Bengt
Simonsson Ronkainen.

Jan Magnusson skriver i Gräsmarks historia 1866, s. 23-25:

NÄSSKOGEN 1/8 mantal afgärdahemman från afgärdahemmanet Näs. Ägaren som lät
skattlägga det hette Torbjörn, hvarför hemmanet efter honom kallas Thorbjörnstorp,
sammandraget till Torsberstorp. Inägorna äro dåliga och illa belägna, skogen knapp,
äfvenså betet. Läget och utsigten medelmåttiga. Frostländt. Äro sannolikt det yngsta av
socknens hemman och var ej skattlagt år 1763. Bev. Tax värde 13200 eller 110 per öre.
Hjälphemman Högdens knektehåll. Torbjörnstorpet i Näs nämndes 1692, förste
bebyggaren hette Torbjörn Jönsson.

I den sockenbeskrivning som utgavs av Värmlands läns Hushållningssällskap 1885


anges Nässkogen till 7 brukningsdelar med 25 tunnland åker och 96 tunnland
ängsmark. Samma tid hade enligt Gräsmarks husförhörslängd Nässkogen 10 hushåll
med 50 personer. De gårdar som fanns under Nässkogen är bl a Ladägen, Tjärnåsen,
Kopparhaget, Arbiastorp, Burketorp och torpet ”Nässkogen” som i folkmun kallas
”Törperstörp” (andra upptecknade namn på bosättningar i Nässkogen är VeBäcken,
Där Väst, Stenbacken, Där Ner och Där Nol).

12
STOR SKIFTE 1787

Vid Storskiftet 1787 fördelades hemmanet V. Näs, Sandviken, Hult, Stenserud samt Nässkogens
in- och utägor. Jag har valt att endast redogöra för Nässkogens delning.

Storskifte 1787

Enligt skiftes-kartan 1787 fördelas Nässkogens inägor samt Burketorp i tre delar så att
Nils Ersson kom att äga norra delen av Nässkogens inägor samt västra delen av
Burketorp. Skåre Danielsson kom att äga sydöstra av Nässkogens inägor och sydöstra
Burketorp. Per Olsson kom att äga sydvästra Nässkogens inägor och nordöstra
Burketorp. Dessutom fördelades tillhörande skog dvs. Nässkogens utägor

13
Vid storskifte 1787 fanns således följande tre ägare till hemmanet Nässkogen:

Nils Ersson f. 1750 Nässkogen, son till


Erik Ersson f.1722, son till Erik
Torbjörnsson, son till Torbjörn Jönsson.

Skåre Danielsson f. 1735 9 december i


Treskog i Gunnarskog. Gift 1761 7 maj
med Karin Håkansdotter f. 1723 i Treskog
i Gunnarskog. Skåre dog 6 jan 1789, Karin
dog i Ulvsjön 25 aug 1797. De finns i hf
1765-72 under Ulvsjön. De hade 3 barn,
Anders född 1762 död 1772, Dottern
Marit 11 maj 1764 och Håkan 7 jan 1766.
(FIG sid. 207)

Per Olsson f. 4 nov 1733 i Nässkogen. Gift


annandag jul 1764? med Maria
Henriksdotter f. 1745. Finns i hf 1765-72
under Nässkogen och har då tre barn; Jon
f. april 1765, Olof f. 27 april 1767, dottern
Kristina f, 1770. (FIG sid. 225) Per Olsson
finns kvar i hf i Nässkogen till 1802 då han
flyttade med sin familj till Borrsjön. Han
var gift ytterligare 2 ggr och fick dessutom
en son som hette Per 1777 som dog 1790.

Del av karta från stor skifte 1787

14
Del av karta från storskifte 1787 – ”Nässkogens inägor”
Nils Erssons lott: 1-15
Skåre Danielssons lott: 16-28
Per Olssons lott: 29-39

15
Del av karta över Burketorpfrån storskifte 1787
Nils Erssons lott: 39
Skåre Danielssons lott: 41
Per Olssons lott: 40

16
LAGA SKIFTE 1850

I handlingarna från Laga skifte 1850 § 6 står följande beskrivning av Nässkogen:

Hemmanet Nässkogen begränsas utaf sjön Borryån på Norra sidan, på Östra utaf
hemmanen Sandviken och Näs, på Södra sidan af Norra Westwrottna samt på vestra af
norra ängen och kalfhöjden

Vid laga skifte 1850 fördelades ”Nässkogen” igen och antalet ägare hade nu ökat till sju:

Utdrag ur skifteshandling till kartan från laga skifte 1850

A. Unge Per Persson f.1856, son till Per Persson f. 1791, son till Per Larsson f.1750,
inflyttad från Wålöna 1812.

B. Nils Jansson

C. Jan Nilsson (Erik Nilssons Broder?)

D. Gamle Per Persson f.1/10 1791, inflyttad till Nässkogen från Wålöna 1812 med sin far Per
Larsson f. 1750 (hf 1810-1814)

E. Katarina Olsdotter och dess barn

F. Erik Nilsson f. 1791 Nässkogen – Nils Erssons son, Torbjörn Jönsson grenen

G. Nils Nilsson f.1796 (Erik Nilssons broder) – SågtorpetVid

17
Enligt skiftesplanen skulle hus flyttas från och till Burketorp. Mer finns att läsa om
detta på sida 41-42.

Utdrag ur skiftesplan från Laga skifte 1850.

18
Karta över Nässkogen från Laga skifte 1850. Erik Nilssons lott (F) markerad med
gulgrön färg.

Vid laga skifte 1850 kom Erik Nilsson att äga ”hela” Burketorp” samt en del av skogen
ner mot bäcken. Lott F.

19
Enligt skiftesplanen skulle hus flyttas från och till Burketorp. Mer finns att läsa om
detta på sida39-40

Utdrag ur skiftesplan från Laga skifte 1850.

20
TORBJÖRN JÖNSSON -GRENEN/ NÄSSKOGEN

Torbjörn Jönsson bodde på Nässkogen/Torbjörnstorp och finns omtalad i Domboken


(DB)1692-1711. Han är omnämnd första gången 1692 då han är misstänkt för att ha
skadat husfinnen Jakob Henrik Wiholainen.
1692 vt 4/

Husfinnen Jakob Henriksson Viholainen i S. Ängen har dött efter en sårskada han ådragit sig
vid ett besök hos Torbjörn Jönsson på Nässkogen. Änkan Kerstin Pålsdotter och den dödes
broder Olof Heriksson Viholainen på N. Ängen misstänker Torbjörn för att ha orsakat skadan,
men enligt denne har Jakob varit berusad vid tillfället och råkat falla. Som vittne kallas
fjärdingsmannen Per Bengtsson i Uddheden, Henrik Ampianen i S. Ängen, Lars Simon
Kauttoinen i Ragvaldstjärn (dotterson till gamle Mathes i Salungen), Mats Göransson
Kailainen i Bjurbäcken (modern sondotter till Lars Månsson i Bjurbäcken). Någon ovänskap
har ej rått mellan Jakob och Torbjörn, och Torbjörn har Jakobs dotter i sin tjänst. Torbjörn
frias från misstanke om vållande.

Och vidare står skrivet om Torbjörn i DB:

1698 vt 78 /

Eftersom Torbjörn Jönssons 1/8 hemman är upptaget på V. Näs ägor, så att detta
hemman skattar för 5/8, bör han av V. Näs åbor nämndemannen Klemens Persson, Lars
Olofsson och Jon Jonsson få sin rätt i skog efter vad han skattar. Om Sandvikenborna ej
kan bevisa ”att Torbjörn i Näset är sin äng ifråndömd, skall han den betala, fast rågången
henne afskär”

1699 ht 74/

Sandvikens åbor tvistar med Torbjörn på Nässkogen om en äng, varför nämnden skall
göra en utredning. Därvid skall man även justera rågången mellan Näs, Stenserud,
Sandviken och Hult samt på begäran av Erik Hansson och Anders Pålsson i södra Ängen
uppgå deras rågång mot Näs. Vt 1692 nr 4.

1700 vt 70/

Torbjörn Jönsson Nässkogen skall tilldelas slåtteräng till nödtorft invid sitt hemman
men förbjudes i övrigt inkräkta på Sandvikens, Hults, eller Stenseruds marker.

Torbjörn Jönsson dog 1701 och efterlämnade sig änkan Marit Pålsdotter.

1711 ht 38/

21
Enligt utslag 1698 vt/78 har Torbjörn Jönsson på Nässkogen tilldömts 1/5 skog och
utmark av V. Näs. Rätten tillmötesgår nu yrkande av hans änka Marit Pålsdotter
Nässkogen att få skogsparten avsöndrad.

Erik Torbjörnsson finns i DB och verkar ha övertagit Nässkogen, Torbjörnstorpet


efter Torbjörn Jönson.

1715 vt 54/

De vid 1713 ht (102) utsedda delningsmännen skall för Ingemar Jonsson utbryta hans
1/5 i V. Näs innan arvet efter sal. Olof Månsson, övriga 4/5 skiftas mellan dennes
arvingar Lars Olofsson och Klemet Persson i V. Näs samt Erik Olofsson i Sannäs.
Ingemars krav på 1/5 även i det på V. Näs skog upptagna Torbjörnstorpet vill rätten ej
behandla, eftersom torpet är skattlagt till 1/8 och dess innehavare Erik Torbjörnsson
därför bör anses som jordägare och nu ej är hörd om eventuell delning av torpet mellan
V. Näs ägare.

Efter vad man kan utläsa av DB hade Erik Torbjörnsson en broder som heter Olof och
en syster som heter Marit.

1737 ht 33/

Pigan Marit Torbjörnsdotter på Nässkogen vill utfå av sina bröder Olof och Erik
Torbjörnssöner sitt innestående lösa och fasta arv men eftersom hon ännu är omyndig
och därtill något svag till förståndet utser rätten Erik till hennes förmyndare vilken bör
ta hand om hennes fasta egendom för hennes framtida försörjning och under hand
lämna henne av lösegendomen vad hon behöver för sitt uppehälle

Såväl Erik Torbjörnsson och hans bror Olof förekommer vid flera tillfällen i domboken
bl. a vad gäller tvistefrågor om mark och skog och gränsdragningar (V. Näs, S. Ängen, N.
Ängen)

1720 vt 32/

Erik Torbjörnsson på Nässkogen klagar över att övriga hemman på samhävden V. Näs,
Sandviken, Hult och Stenserud delat skogen mellan sig men uteslutit Nässkogen, som dock är
skattlagt för 1/8 hemman. Lars Nilsson i Sanviken invänder på övriga torpares vägnar, att
hälften av skogen tillkommer Sandviken, Hult och Stenserud och den andra hälften Näs, på
vars ägor Nässkogen är upptaget. Enligt utslag 1698 (vt 78) skulle Näs lämna Nässkogen,
som Torbjörn Jönsson då innehade och som han upptagit för sin rätt i gården, del i skogen,
eftersom Näs skattlagts för 5/8 hemman. Gode män skall dela samskogen mellan dessa 9/8
hemman.

1722 vt 39/

Per Klemetsson i V. Näs, Erik Persson i Sandviken och Hans Persson i hult framhåller på
egna hemmans och Stenseruds vägnar, att dessa hemman tillsammans skattar för 9/8 genom
att de på sina ägor har torpet Nässkogen, som är skattlagt för 1/8 hemman. Man kräver nu att
bolbyn N. Västerrottna, som endast skattar för 8/8, skall släppa till skog åt detta torp i den
ännu ej helt delade samskogen Svulltjärnshöjden. N. Västerrottnas åbor Anders Torbjörnsson,
Jöns Olofsson och Jon Persson anser sig ej kunna avstå mera skog i Svulltjärnshöjden än vad

22
de redan gjort enligt utslaget vid 1700 vt (70). Rätten finner att torpet Nässkogen bör såsom
upptaget på V. Näs ha sin skog ur den hälft av Svulltjärnshöjden som bolbyn avstått till sina
torp. Dessutom förklaras bolbyn ha rätt att på sin andel uppta ett torp.

Syneprotokoll 1

1722 vt 5/ håller Olof Lundstedt enligt utslag 1720 (ht 57) syn med halv nämnd i
ägotvisten mellan S. Ängen och S. Västerrottna i närvaro av Henrik Matsson i S. Ängen
och åborna i S. Västerrottna Olof Persson, Håkan Elofsson, Nils Persson, Halvard
Persson, Jöns Håkansson, Ingemar Sonesson och Per Jonsson på egna och grannarnas
vägnar. Parterna har olika uppfattning om var skiljelinjen bör gå. På S. Västerrottnas
sida åberopas som vittnen Börje Olofsson i Gunnerud, Anders Bryntesson i Hälserud och
Lars Olofsson i Berg (45 år), av vilka Henrik jävar Börje och Anders, eftersom han
lagsökt dem för lövtäkt på S. Ängens skog. Henrik har till vittnen Mats Staffansson,
huskarl på S. Ängen, och soldatänkan Marit Göransdotter i Bjurbäcken, vilka båda jävas,
den förre för att han tros vittna blott för att göra Henrik till lags och Mari för att hon är
en kringstrykande tiggerska. Mickel Simonsson i Bjurbäcken (80 år) är född i
Bjurbäcken och minns var de gamle i S. Västerrottna sal. Per Nilsson, Håkan Bengtsson
och Halvard Eskilsson hållit sig i fråga om gränsen till S. Ängen. Henrik Matsson Ambian
(84 år), som känner till trakten sedan 60 år, nämner att gamle Mats vid ett tillfälle
avtalat med S. Västerrottna om att få hugga fall i stället för vad S. Västerrottna huggit på
hans mark. Erik Henriksson på Nässkogen (nära 100 år men ännu vid gott förstånd) är
född i Norrbotten men kom hit för 60 år sedan då han gifte sig i N. Ängen. Han berättar
att de gamle i S. Västerrottna var mycket goda vänner med Mats i S. Ängen, och man var
då ej så noga med på vilken sida om gränsen man högg fall. S. Västerrottna beviljas
uppskov för inkallande av ytterligare vittnen.

1723 vt 70/

Åborna i S. Västerrottna Olof Persson, Nils Persson och Jöns Håkansson och deras
grannar kärar dels till Mats Matsson i Ulvsjön om lövtäkt på Ulvsjöns ägor, som påstås
ha förbehållits S. Västerrottna i Simon Larssons fastebrev på N. Ängen år 1666 (ht 54),
dels till åborna i N. Ängen om dett skogsområde vid Fiskebäcken och om ersättning för
den skog som besuttits av sal. Jonas Gyllenspets skytt Lasse Turken. Av nämnda
fastebrev framgår dock att S. Västerrottna fått nyttja lövtäkten endast så länge Ulvsjön
legat öde, och 1680 (vt 38) har Mats Matsson fått fasta på Ulvsjön utan något sådant
förbehåll. Vid Fiskebäcken, som är gräns mellan N. Ängen och V. Näs, har S. Västerrottna
ingen rätt väster om bäcken, dock bör N. Ängens åbor för fiskets skull lämna någon skog
kvar vid bäcken till skugga. Beträffande Lasse Turkens torp är dömt 1721 (ht 48), varför
kärandena bötfälls för domkva

1734 ht 121/

Olof och Erik Torbjörnsson i Näs överenskommer med hustru Kari Persdotter på
Nässkogen att hon skall mot ersättning av 6 d smt avstå till dem det torpställe hon nu
åbor på Nässkogen.

1736 ht 195/

… olovligt svedjande. … Bobergs åbor påstår att de svedjat på gammal intaga vilket skall
undersökas. De övriga erkänner men påstår sig ej ha känt till den nya skogsordningen.

23
Dessutom har de på grund av de två senaste missväxtåren tvingats att svedja och även
upprensa i skogen för betets skull, och de flesta har kolat den fällda skogen. Åborna i
Dalen, S. Granbäckstorp, Fagerstad, Långetjärn och Borrsjön slipper undan med en
varning, eftersom de är mycket fattiga och många av dem inte förstår det svenska
språket.

1737 ht 135/

På begäran av Olof Torbjörnsson på Nässkogen utfärdas intyg att hans hustru Karin
Jonsdotter är svag och mest sängliggande och ej kan sköta hushållet.

1738 vt 85/

Sven Jonsson och Olof Jonsson i Sandviken och Olof Torbjörnsson på Nässkogen på sin
hustrus vägnar …

1738 ht 125/

Mellan Erik och Olof Torbjörnssöner på Nässkogen skall mätas och justeras i ägorna.

1741 vt 83/

På begäran av Näs och Stenserud och med samtycke av Sandviken, Hult och Nässkogen
skall man dela skogen mellan dem, eftersom ägandeförhållandena ändras när de vid
avvittringen från bolbyn nödgats avstå en del skog till denna.

1743 ht 79/

Mellan Olof och Erik Torbjörnssöner på Nässkogen skall man dela och jämka i såväl
nyröjningar som själva utmarken.

1746 ht 26/

Olof Torbjörnsson i Nässkogen kärar till Nils Nilsson i Söderlidstorpet samt Olof
Jonsson, dennes hustru Karin Andersdotter och änkan Karin Jönsdotter i Sandviken
angående sin andel i Svulltjärnshöjden, som Nils utan hans tillåtelse fått köpa av de
övriga. Käranden låter sin talan flla mot ersättning av 4 d smt av Nils och 2 d smt av de
övriga.

1747 vt 32/

Olof Torbjörnsson i Näs kräver att Olof Jonsson i Sandviken skall fortsätta som
förmyndare för hans omyndiga barn av första giftet. Olof Jonsson svarar genom sin
hustru Karin Andersdotter, att han som soldat sällan är hemma och därför ej kan sköta
förmynderskapet. Rätten anser också att käranden bör själv vara sina barns förmyndare
varför Olof Jonsson slipper uppdraget.

24
Olof Torbjörnsson verkar också ha funnits kvar på Nässkogen. Han förekommer i
domboken och även i kyrkböckerna. Olof verkar ha varit gift fler gånger och hade
troligtvis flera barn. Olof gifte sig bl. a med Ingeborg Jonsdotter och fick bl. a en dotter
1739 (Ingeborg)

Erik Torbjörnsson gifte sig med Kjersti Nilsdotter och de

fick åtminstone fyra söner:

Olof Ersson f. 17 juli 1717 i Nässkogen

Jon Ersson f. 22 sept 1718 i Nässkogen

Torbjörn Ersson f. 4 feb.1720 i Nässkogen

Erik Ersson född 12 mars 1722 i Nässkogen.

Som kuriosa kan nämnas att näst yngste sonen, Torbjörn Ersson, finns i hf under
Kymmen 1765-72 och är i boken ”Finnar i Gräsmark och Lekvattnet” sid.49 omtalad
som Torbjörn Ersson Mehtoinen:

Malin Jakobsdotter f. 1722 i Kymmen blev gift med Torbjörn Ersson Mehtoinen f. 1720
den 4 februari i Nässkogen. De båda finns i hf. 1765 – 72 under Kymmen och de hade
minst fyra barn, två söner och två döttrar:

Erik Torbjörnsson f. 1752

Marit Torbjörnsdotter f. 1756

Jakob Torbjörnsson f. 1759 på Nyårsdagen

Britta Torbjörnsdotter f. 1763 också på Nyårsdagen!

Torbjörn dog 1783 den 10 augusti, medan Malin överlevde sekelskiftet och dog först
1802 den 7 februari.

I C. A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i hf-längder för Gräsmarks


församling 1819–23 finns Marit Torbjörnsson f. 1756 liksom Britta Torbjörnsdotter f.
1763 under Västra Kymmen med det finska namnet ”Mehtoinen”.

Angående släkten Mehtoinen skriver Olov Olsson i ”Finska släktnamn” sid 43:

Mehtoinen: Detta namn finns både hos Gottlund och hos Nordmann. Gottlund berättar
att den förste som kom till Östra Kymmen i Gräsmark var en Mehtoinen. Hans söner
flyttade sedan till Västra Kymmen. En Matts Isaksson Mehtoinen, som bodde i Kymsberg
i Gräsmark, bytte med brukspatron Hervegr, en engelsman, och fick av honom Rinttorp

25
(Kalliomäki) i Gräsmark. I Humsjön, Timbonäs och Kammesmack i Gräsmark har det
bott folk av denna släkt.

Torbjörn Erssons döttrar, Marit och Britta står i hf under Västra Kymmen och har enl.
Gottlund (– i hf 1819-23 finska släktnamn) det finska namnet Mehtoinen. Enl
anbytarforum antas att Torbjörn Ersson tog sin hustrus finska släktnamn.

Erik Ersson f. 1722 gifte sig med Marit Ingemarsdotter f. 1714 i Näs och övertog
Nässkogen av Eriks fader, Erik Torbjörnsson enl DB. Vt 1750 (53).

1750 Nvt 53/

Erik Torbjörnsson på Nässkogen har 1749 4/12 för skötsel till dödedagar testamenterat
sin son Erik Eriksson och hans hustru Marit Ingemarsdotter 1 d smt om veckan från
1747 14/3, och eftersom ingen lösegendom finnes måste skötsellönen uttagas av den
fasta egendomen. (Vittne bl a Bertil Simonsson i N. Ängen.

___________________

Erik Ersson f. 1722 och Marit Ingemarsdotter bodde på Nässkogen. De finns i hf under
Nässkogen från 1765 tills de dog (Erik o Marit dog båda 1797?)

De fick tre barn:

D. Marit Ersdtr f. 1714 Nässkogen

S. Nils Ersson f. 1750 Nässkogen

S. Erik Ersson f. 1759 Nässkogen

Enl hf 1772-80 var Marit Torbjörnsdotter f. 1756 piga hos Erik och Marit (eller Nils och
Gertrud)

______________________

Nils Ersson f. 1750 i Nässkogen gifte sig med Gertrud Ersdotter f. 1754 från Hult. De
bodde på Nässkogen och finns med i hf från 1765-72 och framåt tills de dog.

Nils och Gertrud hade flera barn:

D. Kjersti Nilsdotter f. 1787 i Nässkogen

26
S. Jon Nilsson f. 1808 i Nässkogen

D. Kari Nilsdtr f. 4/4 1789 i Nässkogen

S. Erik Nilsson f. 1791 i Nässkogen

S. Nils Nilsson f. 1796 i Nässkogen

S. Jan Nilsson f. 1802 i Nässkogen

Enl. Bouppteckning:

År 1829 den 10 december har undertecknade kallats att hålla Laga Bouppteckning efter
aflidne Nils Eriksson i Nässkogen. På dess kvarlåtenskap som nu tillfaller i arf sönerna
Jon, Erik, Nils och Jan, dotter Kjersti och Kari och värderas på följande sätt:

Egendom bestående av 35 öre Smnt skatt uti Hemmanet Nässkogen värderat till 700-
Hörnskåp, soffa, osv.

________________________

Erik Nilsson f. 1791 gifte sig med Marit Pärsdotter f. 1785 från Kymsta. Hon var piga hos
Nils Ersson f. 1750 och Gertrud Ersdotter f. 1754 enl. hf 1810-1814. Marits farfar var Nils
Halvardsson f. 4/8 1711, Stenserud och hennes farmor Marit Nilsdotter f.1719. Marits far var
Per Nilsson f. 21/7 1740 och hennes mor var Ingeborg Håkansdotter f. 1755.

Erik och Märit bodde på Nässkogen och hade vid hf. 1824-1829 4 barn:

S. Nils Ersson f. 1816 i Nässkogen

S. Erik Ersson f. 20/1 1820 i Nässkogen

D. Maria Ersdtr f. 14/3 1823 i Nässkogen

D. Marit Ersdtr f. 1826 i Nässkogen

Eriks broder, Jan Nilsson f. 1802 gifte sig med Maria Jonsdotter f. 1809 från Kalvhöjden.

De finns under hf. i Nässkogen samt S:a Ängen (1846-55).

De fick flera barn:

S. Nils Jansson f. 3/4 1834

D. Kajsa Jansdtr f. 2/1 1837

D. Marta Jansdtr f. 12/9 1839

D. Anna Jansdtr f. 8/4 1842

27
D. Kerstin Jansdtr f. 8/9 1847

D. Stina Jansdtr f. 12/7 1851

S. Jan Jansson f. 23/5 1854 _____________________

Maria Ersdottert f. 1823 gifte sig med Nils Jansson f. 22/8 1818 Önneby, Sunne.

Enl DB 9 maj 1864, hade Nils Jansson och hans hustru Maria Ersdotter förvärvat
”Nässkogen och torpet Burketorp” 5 maj 1860 av Marias far, Erik Nilsson i Nässkogen.

Domboken 1864 9 maj, § 40

Elfva öre 15 penningar skatt i Nässkogen som Nils Jansson och hans hustru, Maria
Eriksdotter derstedes, enligt afhandling 5 maj 1860, emot 1400 rd rmt, förvärfat sig af
den sednares fader Erik Nilsson i samma hn, blifit å trenne lagtima ting, neml 23 nov
1861, 6 feb 1862 och den 6 siste februari sedan insänd kärdestalan blifit instemd.

Enl Bouppteckning dec 1865 (2969-72): ”Fastigheten består af 11 öre 21 1/2 penningar
skatt i åttondels hemmanet Nässkogen och torpet Burketorp som dessa makar under
äcktenskapet sig förvärvat som efter nya arfslagen…

Nils dog 3 feb 1865 och Maria dog 23 okt samma år. De efterlämnade 5 omyndiga barn.
Per Jönsson i Ulfsjön var utsedd till barnens förmyndare. Bouppteckning finns
upptecknad efter båda makarna. Nässkogen såldes på auktion.

_________________________

NILS JANSSON F. 1834

Marias kusin, Nils Jansson f. 1834 köpte Nässkogen på auktion 1866.

Utdrag ur köpebrev 5 februari 1866:

Utdrag ur lagfartsprotokollet hållt wid lagtima Wintertinget med Fryksdahls Nedre


tingslag, å tingsstället Åmberg, den 5 februarii 1866.

§ 166

Inlämnades en köpeafhandling så lydande

”Köpebref:

28
Vi undertecknade har denna dag genom offentlig auktion försålt vår egande fasta
egendom bestående af elfva öre 21 1/2 penningar silvermynt skatträtt uti 1/8
hemmandet Nässkogen till drängen Nils Jansson i Nässkogen som stannade vid sista
anbudet, hvilket wart med klubbslag fästat köpesumma ett tusen fyrahundrade sjuttioen
– 1471 rd riksmynt, som härmed qvitteras, hvilken egendom får tillträdas nästa 14 mars
med alla rättigheter, som till egendomen lyder, förutom det befintliga foder som
kommer att afyttras från egendomen och för öfrigt tillåtes köparen nödiga
åtkomsthandlingar till att söka häradsrättens fastebref för köparen och framtida
säkerhet. Handeln skedde efter förbetänkt överläggning i kallade vittnes närvaro af
Nässkogen 1 dec 1865. Säger 1471 riksmynt för 11och 21 1/2 penningar skatt.
Enkemannen Nils/BOM/ Jansson säljare för 5 öre 22 3/4 pgr.

Förmyndaren Per/BOM/ Jönsson säljare för 5 öre 3/4 pgr.

S: A 11 öre 21 1/2 penningar

Vittnen: Olof Olsson i Bjurbäcken

Jan Jansson i S:a Ängen”;

som upplästes, hvarefter företeddes ett den 29 december nästlidne år efter aflidna
hustrun Maria Eriksdotter i Nässkogen upprättat arfskiftesinstrument, varav
inhämtades att hon så som sterbhusdelägare efterlämnat sin man Nils Jansson och med
honom sammanaflade 5 omyndige barn samt att boets fastighet utgjort elfwa öre 21 1/2
penningar skatt i hemmanet Nässkogen som blifvit sålunda fördelad, att Nils Jansson
erhållit hälften och hans omyndige barn återstående hälften med fem öre 22 3/4
penningar.

Sedan Häradsrätten, på sätt Domboken för denna dag jämväl utvisar, godkänd för…

Nils Jansson byggde sedan nuvarande hus med hjälp av sin broder Jan Janson. Huset
stod färdigt ca 1875-76. Bröderna byggde även ”Bråten” som ligger alldeles nedanför
Rokkmakkstugan.

Till Burketorp flyttade även systern Marta efter det att hon blivit änka och bodde där
med sina två döttrar; Kari och Kajsa och deras barn.

Enligt hörsägen och vittnesbörd:

Nils Jansson är omtalad som en varmt omhändertagande och religiös man,han var
intresserad av frikyrkorörelsen. Nils var ungkarl hela sitt liv. Han var händig med det
mesta. Det sägs att Nils och hans broder, Jan, brukade bege sig till Norrland någonstans
på senhösten där de arbetade i skogen eller vid sågverk. På våren drog de hem till
Burketorp. Med sig lär han även ha haft systern Martas man, Per från Noltjärn. Denne
förolyckades där. På Burketorp hade de en ko som kallades ”Fryksdalsbögda”. Det växte
stormhatt och rosor. rabatterna I köket stod soffor längs väggarna och i köket fanns ett
skåp till höger innanför köksdörren. Alla sov i köket förutom Jan som sov i ”köven”. Nils
malde sitt mjöl i den s.k. skvaltkvarnen vid Viansbäcken. Den finns nu på
hembygdsgården i Gräsmark. Det lär tidigare ha funnits ett ”pörte”, norr om nuvarande
hus.

29
Nils Jansson

30
31
32
Martas dotter, Kari Håkansson gifte sig med Jonas Westerberg från Lekvattnet, noterad
som dräng åt Nils Jansson. Kari och Jonas fick en dotter som föddes 1886 i Burketorp
och som fick namnet Hilda. Jonas emigrerade till Amerika. Han skrev flitigt hem och
sände bl a en docka till sin dotter. Men så småningom upphörde breven. I hf står det att
Jonas flyttat till N Amerika 1888 och att han fortsatt, 1891 vistas i Amerika. Han
återvände aldrig hem till Sverige. Martas andra dotter, Kajsa hade två söner; Nils
Persson och Emmanuel. Nils Jansson var som ”stand in” för fadern. Nils Jansson blev 91
år gammal och dog i november 1925. Kari dog 1933. Jan förolyckades i Norrland.
Emmanuel dog på sanatorium. Kajsas son, Nils Persson gifte dig med Linnea och de fick
två barn.

___________________________________

1912 sålde Nils Jansson fastigheten till Jössefors aktiebolag och därefter tillhörde
torpet skogsbolaget flera år framåt; Jössefors aktiebolag 1915 (köpebrev 1912).
Billerud 1919. Billerud Uddeholm 1977. Nytt bolag (Stora Billerud Ab) Stora
Kopparbergs Bergslags Ab 1988. Nils Jansson bodde kvar tills han dog 1925. Sedan
övertog (hyrde) Kajsas son, Nils Persson och hans fru Linnea torpet. 1942-1958 bodde
de på Burketorp året runt med sina två barn. 1960–70-talet hyrde Conrad och Ellen
Steen torpet av skogsbolaget och använde det som fritidshus. De var intresserade av
trädgård och planterade träd och blommor på tomten. Så for familjen till Amerika och
vistades där i ca 20 år. Burketorp var då uthyrt till olika personer, bl.a. en släkting till
Conrad samt paret Björk. När Conrad och Ellen återvände från Amerika köpte de loss
Burketorp av skogsbolaget 1992-94. De sålde Burketorp1998.

33
SAMMANFATTNING TORBJÖRN JÖNSSON-GRENEN

Nässkogens ägare 1698 – 1912 (se vidare under laga skifte för ytterligare ägare)

Torbjörn Jönsson Dombok 1698

Erik Torbjörnsson, Nskg Dombok1713 ht 102, Dombok 1750 vt 53

Erik Ersson f.1722, Nskg Dombok 1750 vt 53

Nils Ersson f. 1750, Nskg BPT 10 december, 1829

Erik Nilsson f.1791 Nskg Dombok 9 maj, 1864 (enl afhandl 1860)

Maria Ersdotter f.1823Nskg (gm Nils Jansson f.1818) Dombok 9 maj, 1864 + BPT dec 1865

Nils Jansson f. 1834 Köpekontrakt 1866

Torbjörn Jönsson upptog Torbjörnstorp på Nässkogen 1698. Han fick bl a en son, Erik
Torbjörnsson som övertog ”Torbjörnstorp” enl. DB 1713. Erik Torbjörnsson testamenterade sin
egendom till sin son Erik Ersson enl. DB. 1750. Erik Ersson fick bl a en son som hette Nils
Ersson. I bouppteckningen efter Nils Ersson 1829 fanns hemmanet ”Nässkogen” upptaget. Det
fördes vidare till hans son, Erik Nilsson f. 1791. Nils bodde på Nässkogen och sålde ”Nässkogen”
och torpet ”Burketorp” 1860 till sin dotter Maria och hennes man Nils Jansson från Önneby. När
Maria och Nils gick ur tiden 1865, såldes ”Nässkogen” på auktion 1866 till Marias kusin, Nils
Jansson

34
NÄSSKOGEN

NÄSSKOGEN 1692-1912 -Torbjörn Jönsson grenen

Torbjšrn Jšnsson d.1701


gift med Marit PŒlsdotter
DB 1692-1711

Erik Torbjšrnsson Olof Torbjšrnsson Marit Torbjšrnsdotter


Gift med Kjersti Nilsdotter Gift x flera DB 1737
DB 1713-1750 DB 1737-
Testamente DB 1750

s. Olof Ersson f.1717


Erik Nilsson f.1791
gift med Marit Pärssdotter f 1785,Kymmen
S.Jon Ersson f.1718 hf Nässkogen tills sal. DB 1864

S. Nils Ersson f.1816


S.Torbjšrn Ersson f.1720 S. Erik Ersson f.1820
gift med Malin Jakobsdotter D. Kersti Nilsdotter f. 1787
S. Jon Nilsson f. 1808 D. Maria Ersdotter f.1823 gift.m. Nils Jansson,Önneby
"Mehitoinen"
D. Kari Nilsdotter f.1789 D. Marit Ersdotter f.1826
hf Kymmen 1765-72
S. Erik Nilsson f.1791
S. Nils Nilsson f. 1796
S. Erik Ersson f. 1722 S.Jan Nilsson f. 1802
gift med Marit Ersdotter f. 1714 el 1723,NŠs
hf NŠsskogen 1765-97

Jan Nilsson f. 1802


D.Marit Ersdotter f. 1714 gift med Maria Jonsdotter f. 1809, Kalvhöjden
hf Nässkogen samt S:A Ängen (1846-55)

S. Nils Jansson f. 1834, som köpte Burketorp 1866


S.Erik Ersson f.1759 D. Kajsa Jansdotter f. 1837
D. Marta Jansdotter f.1829
D. Anna Jansdotter f. 1842
D. Stima Jansdotter f. 1851
Nils Ersson f.1750 d.1829 S. Jan Jansson f.1854
gift med Gertrud Ersdotter f.1754, Hult
hf 1765 -sal.
BPT 1829

Nils Jansson sålde Burketorp till Jössefors AB 1912

35
ERIK KLEMETSSON, NÄSSKOGEN/BURKETORP

Så dyker Erik Klemetsson Burk upp i arkivalierna. Han var samtida med Erik Ersson och Nils
Ersson/ Torbjörn Jönssongrenen och han bodde på Burketorp på Nässkogen.

1749 Nvt 116/

Gifte mannen Erik Klemetsson Burk på Nässkogen och ogifta Karin Pålsdotter från N. Ängen bötar
80 resp. 85 d smt för enkelt hor, efter vilket Karin vid sistlidne mikaelis fött en gosse. Karin har
tidigare varit lagförd dels för lönskaläge med ogift man, dels för enkelt hor med gift man. Till
Gräsmarks kyrka skall de betala 4 resp. 2 d smt. Böterna avstraffas med 21 par spö resp. 22 par
ris.

Enl. vigselboken gifte sig Erik Klemetsson, Nässkogen med Pigan Kary Jacobsdotter från N:a
Ängen 26/8 1759.

Om Erik Klemetsson står skrivet i ” Finnar i Gräsmark och Lekvattnet” av Jarl Ericsson,

s. 215:

Karin Jakobsdotter, f 1735 hf, vigdes 1759 den 26 augusti med enklingen Erik Klemetsson, f 1725
hf i Nässkogen. de båda fick omgående, nåja, det tog i alla fall en månad, en dotter.

Karin Jakobsdotter dog mycket snart, troligen i sviter efter barnafödseln. Erik Klemetsson vilade
inte länge på hanen. Redan 1761 den 2 februari vigdes Erik för tredje gången, nu med änkan
Marit Ersdotter, f 1729 den 16 mars i Nässkogen. För hennes del var det också tredje gången gillt,
hon medförde till boet dels en son, Nils Elofsson f. 1758, dels en dotter Kerstin Jakobsdotter f

.1760.

Erik och Marit finns i hf 1765-72 under Nässkogen och har då ytterligare tre barn.

Erik Ersson f 1762 i Nässkogen.

Britta Ersdotter f 1776 den 27 mars i Nässkogen.

Karin Ersdotter, f 1770 hf i Nässkogen

I hf 1765-72 finns Erik Klemetsson upptagen under Burketorp/Nässkogen. I hf finns även hans
hustru, Marit Ersdotter samt deras barn: En son, Erik Ersson f. 1762, en dotter som heter Karin
f. 3/3 1770 och ännu en dotter som heter Britta f. 1776.

Erik Klemetsson dog (utarmad) 1782 enl. hf och dödbok.

36
I hf står det att Erik Klemetsson föddes 1711, I Dödboken står det att han dog 1782 och blev 71
år gammal.

(Enl. ”Finnar i Gräsmarkoch Lekvattnet./sid215” är Erik Klemetsson född 1725, vilket troligtvis
är en felaktig uppgift.)

Enl födelseboken föddes en Maria Ersdotter i Burketorp 5/4 1785. Fadern hette Erik Ersson och
modern Maria Ersdotter. Dopvittne var Britta Ersdotter i Bråne samt Ellocka Ersdotter i
Borketorp.? Vilken Erik är det fråga om har jag ej lyckats röna ut.

I hf 1786, Nässkogen/södra Borketorp/ finns följande personer uppskrivna:

? Erik Ersson

S. Erik

H. Marit Ersdtr

D. Maria

Syster Ellika

Mod. Britta

Efter Erik Klemetssons död verkar hans hustru,Marit Ersdotter, bott kvar på Burketorp med sin
familj. Hon finns i hf under Burketorp/Nässkogen fram till 1810. Om dottern, Kari Ersdotter f.
1770 har prästen skrivit; att hon var ”tjenstlös och besynnerlig till sinnes”, inte full klok och på
ett annat ställe att hon saknar ”Bons Sens”

Erik Ersson f. 1762 gifte sig 1790 med Britta Torstensdotter f.1762 i Granbäck, och fick samma
år en son som heter Erik Ersson. Enl hf dog Erik Ersson f. 1762 någon gång mellan 1795-1800.
Sonen flyttade vid 12 års ålder till Anders?

I hf 1805-1810 finns bara Marit och dotter Kari upptecknade under Burketorp. Sedan upphör
Burketorp att nämnas i hf. under ”egen” rubrik till 1856-1860 (då med Erik Nilssons familj).

I hf 1805-1810 står det ett antal personer under ”Nässkogen eller Burketorp” som inte tidigare
nämnts: Kyrkoväckt. Per Månsson, H. Margareta Ersdotter och Engvackt. Olof Larsson, H. Kjersti
Svensdotter och dotter Majja. Det noteras att familjerna flyttat till Bråne 1809 resp.
Ragvaldstjärn 1810.

37
NAMNET BURKETORP

Som jag skrev tidigare så nämner Axel Gottlund Burketorp i sina dagboksanteckningar;” En resa
genom Värmlands Finnmarker” s.145:

I Näs skogen har bott av släkten Marttinen, där finns ännu en äng, som bär hans namn. Arpiaisen-
torppa är ett torp under Näs, där förut bott av släkten Arpiainen, varav Per Pålsson varit den
första. Ett annat torp Burktorp under Nässkog, den förste där har varit Bengt Simonsson
Ronkainen

Men stämmer det att Bengt Simonsson Ronkainen var den förste på Burketorp? Namnet
Burketorp verkar snarare komma från någon som har anknytning till namnet ”Burk”.

Här nedan följer några utdrag ur böcker om de finska släktnamnen Ronkainen (med tanke på
Gottlunds uppgift), samt Porkka och Purkainen:

Olof Olovsson skriver i sin bok, Finska släktnamn på s. 65 om släkten Ronkainen:

Ronkainen: Detta namn är upptecknat både av Gottlund och av Nordman. Enligt Gottlund har
byn Kölaråsen i Järna i Dalarna haft det finska namnet…

. Den förste bebyggaren av Burktorp i Nässkogen (Törrölä) har varit Bengt Simonsson Ronkainen.
På gården Hiransberg i Östmark träffade Gottlund Matts Clemetsson Ronkainen, som var
ditkommen från Gräsmark. I gamla mantals och tionde längder påträffas Simmon Ronkan i Södra
Ängen i Gräsmark i Värmland 1691 och början av 1700-talet. I Timbonäs i samma socken fanns
1694 och i början av 1700-talet Clemmet Ronkan eller Runckan. I Granbäck i samma socken fanns
Bertil Ronkan 1691 och i Långnäs i samma socken Bertil Ronkan 1694 och följande år. Dessa
uppgifter bestyrker Gottlunds anteckningar. Även i Trysil i Norge tycks denna släkt ha funnits
under namn av Ronchen…

Släkten har funnits på flera platser i Finland.

I Carl Axel Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna,
en dokumentation 1817 – 1823 (Anna Forsberg och Niclas Persson) s.100, står det om släkten
Porkka:

Porkka (skidstafven) En Matts Porkka från Finland… skall först ha upptagit Fäbacken å Östmarks
Finnskog. Det tros även ha varit en Porkka som först upptagit byn Öijern å Brandvold Finnskog,
ävensom byn Saarjärvi (Holmsjötorp) å Gräsmarks Finnskog tros vara upptagen av en annan av
samma släkt. En Göran Porrka upptager först Vasikkamäki (Västra Kalvhöjden) och en Olof
Jansson Porkka upptager år 1781 Lihavamäki (Östra kalvhöjden) å Östmarks Finnskog. Likaledes
är byn Porketorp, å västra sidan av Brandvolds kyrka upptagen av denna släkt. Så torde och
Porkala (Burktorp) å Gräsmarks Södra finnskog antingen vara upptagen av en Porkka eller
Purkainen… Det är nog märkvärdigt att icke Fernov känt denna talrika släkt, ty ordet Porkelan
(hos honom) måste betäckna (namnet) Porkelainen en slägt hvilken numera är alldeles obekant.

Familjenamnet Porkka förekommer i Frantsila kapell under Siikajoki socken, och på Hogland.
Porrka är en by i Wiborg.

S. 185 ang. släkten Purkainen:

Purkainen (d.l. nedrifvaren) Denna släkt har av Svenskarna blivit kallad Burk och har
förmodligen upptagit byarna Brukshögden i Säfsen, och Purkaisentorp (Burktorpet) å Vingers
finnskog. En Hindrik Thomasson Purkainen från Hocketorpet, har vid pass 1785 upptagit
Honkamäki å Gräsmarks Finnskog. Släkten träffas ännu boende i Honkamäki och Tasal (Tastorp)

38
å Gräsmarks finnskogar, även som byn Koarlola, å Grue Finnskog. Även Fernow kallar denna släkt
(Purkan på ett annat ställe) Burk.

Ur ”Finnar i Gräsmark och Lekvattnet” av Jarl Ericsson s.14-15; Finska släktnamn och de
hemman, där de påträffats:

Porkka - Bredsjön, Fäbacken och Humsjön.

Ronkainen- Borrsjön, Långnäs, Mangen, Timbonäs, Norra Ängen och Södra Ängen.

Sid 350;

Porkka (Borck, Bork): Bekant namn i st Michel sn och i Pieksämäki sn Bertil Eriksson Porkka
rymde från Pieksämäkis sn 1640 undan rekrytering.

Ronkainen (Ronkan, Ronken): Torde vara äldre skogsfinnar.

Släkten Porkka står skrivet om i ”Finnar i Väst” av Jarl Ericsson s. 95;

Den förste finnen i Axlan var med största säkerhet Hans Nilsson, vars finska släktnamn var
Porkka. Detta namn skrevs i arkivalierna på många sätt, Bork, Bårck, Borka, Burk eller Burke.

I boken ”Finsk invandring till mellersta Sverige” av Richard Broberg står beskrivet om släkten
Porkka s.109:

Släkten Porkka, i längderna vanligen benämnd Burk eller Bork, blir kvar i Runnsjön, som år 1650
blir skattelagt för ¼ hemman skatte. Lars Porkka står uppförd i mantalslängderna 1645-57,
sonen Clemmet 1658-71, det sista året med ytterligare tre personer av släkten, Mathes, Erich och
Oluf Burck, vilken står i mantalet till 1670-talets slut och efterföljes av flera släktingar framåt
inpå 1700-talet. Medlemmar av släkten träffas sedermera på flera boplatser i dessa bergstrakter,
bl a i Fäbacken och Kalvhöjden, som för övrigt togs upp av en man vid namn Yrjö Porkka vid
slutet av 1600-talet.

39
BYGGNADER/ KARTA ÖVER BURKETORP FRÅN LAGA SKIFTE 1850

Nuvarande hus inritat och markerat i rött.

Boningshus norr om nuvarande byggnad markerat blått och boningshus söder om


nuvarande byggnad markerat rosa. Ekonomibyggnader markerade i grönt.

40
Enligt kartan 1850 fanns det två boningshus på Burketorp, ett söder om nuvarande byggnad
och ett norr om nuvarande byggnad. Det står att gamle Per Perssons hus skulle flyttas från
Burketorp och Erik Nilssons hus skulle flyttas till Burketorp.

41
SAMMANFATTNING

Enligt flera källor upptog Torbjörn Jönsson Nässkogen i slutet av 1600-talet. Hans torp hette
”Torbjörnstorp” och svarar troligtvis för det som idag kallas Nässkogen eller ”Törperstörp”.

Hans son Erik Torbjörnsson tog över Torbjörnstorpet. Hans son i sin tur, d v s Erik Eriksson var
född år 1722 och dog på Torbjörnstorpet 1797.

Under åren1765 – 1810 fanns Burketorp med i hf med egen rubrik under Nässkogen med Erik
Klemetssons familj. Sedan upphörde Burketorp att nämnas i hf till år 1856 då Erik Nilsson med
familj finns upptecknad under rubriken ”Burketorp”. Möjligtvis var det så att Erik Klemetssons
familj bodde på Burketorp (hf 1786-1810) och Erik Ersson (s. Nils Ersson) och hans familj vid
samma tid på Torberstorp. Efter storskiftet 1787 ägde Nils Ersson 1/3 av Burketorp och 1/3 av
Nässkogen. Nils Ersson ägde då västra, Per Olsson nordöstra och Skåre Danielsson sydöstra
delen av Burketorp. Marit bodde kvar på Burketorp till 1810. Södra Burketorp låg på Nils
Erssons lott. Gamle Per Persson som omnämns vid laga skifte 1850 flyttade med sin far från
Wålöna till Nässkogen 1812. Möjligtvis slog de sig först ner på Burketorp och flyttade efter
storskiftet 1850 till ”Nässkogen” eftersom det står att gamle Per Perssons hus skall flyttas från
Burketorp ”fram i gården” och att Erik Nilssons hus skall flyttas från ”fram i gården” till
Burketorp. Erik Nilsson med familj finns sedan i hf from 1856 i Nässkogen under rubriken
Burketorp. Enl. Dombok säljer sedan Erik Nilsson ”Nässkogen och torpet Burketorp” till sin
dotter Maria Ersdotter och hennes man, Nils Jansson år 1860. När Nils och Maria går ur tiden
1865 säljs sedan ”Nässkogen 1/8 hemman till Nils Jansson f. 1834. Deras fäder Erik Nilsson f.
1791 och Jan Nilsson f. 1802 var bröder.

– – ----------------------------------------------

42
LITE FRÅGOR OCH FUNDERINGAR

Klart är att Torbjörn Jönsson och hans efterkommande har ägt Burketorp och Nässkogen/delar
av Nässkogen 1698-1912

Vad beträffar Torbjörn Jönsson fann jag uppgifter på anbytar-forum som eventuellt kan stämma
om hans föräldrar:

Fadern?

Gunilla Knutsdotter i Västanå (G) har förlorat en kista med kläder, som hon för fiendens skull
gömt i en bod och misstänker FINNE JÖNS ESKILSSON i Dalen (G) för stölden, eftersom man
påträffat flera persedlar hos honom. JÖNS säger sig ha köpt en del saker av norska köpmän och
åberopar till vittne finnen Henrik i Timbonäs. ERIK JONSSON I GRANBÄCK nämns som SVÄRFAR
TILL JÖNS.

Gunilla har ett huvudkläde förfärdigat av Marit Björnsdotter i Sundstorp, vilket nu jämföres med
JÖNS HUSTRUS huvudkläde. JÖNS uppger sig ha sett norrmän stryka omkring i trakten och även
finnen Olof i Sälsjön har synts till. Fjärdingsmannen Måns Ivarsson i Skäggeberg anmäler att JÖNS
fört ettt våldsamt oväsen när han blivit satt i kistan, och när Måns med en dräng tittat till honom,
har de båda blivit knivskurna av honom. JÖNS förklaras skyldig att böta för såväl stöld som
knivkärning.

Beträffande hans tilltag att bota sin fallade sot med signat salt och nattblacka hänskjutes målet till
hovrätten. (källa. Fryksdals härads dombok 1645 ht 26)

Modern?

Nämnden uppskattar den jord hustrun DORDI ERIKSDOTTER i Kristiania ärvt i Granbäck, 1/5 av
1/8 ib, till 12 rd. Dordi och hennes barn i Norge upplåter lotten till hennes son TORBJÖRN
JÖNSSON på Gettjärns ägor, enligt vinneesmål av Klemet i V. Näs och Dordis broder Erik Eriksson
i Dalen. (Källa:Fryksdals härads dombok 1685 vt 58)

Det enda som jag funnit som antyder om Erik Klemetssons släkt är i DB 1749 där han omnämns
som Erik Klemetsson Burk.

Var han en Porrka, Purkainen eller Clemet Ronkainens son?)

Erik Klemetsson var enl. hf född ca 1711på Nässkogen. Han dog 1782. I DB kallas han Burk och
hans far hette troligen Klemet.

I en artikel på internet; http://www.fennia.nu/artiklar/Erik%20Porkka.htm av Jan Myhrvold


fann jag intressanta uppgifter om Erik Porkka i 0yern på Brandval Finnskog. Förhoppningsvis
kommer Myhrvolds efterforskningar sprida ljus över Erik Klemetsson och hans förfäder.

Det finns en Klemet Andersson Ronkainen i DP/Timbonäs i slutet av 1600-talet. Han lär ha haft
en son kallad Erik Klemetsson, men efter vad jag förstått så dog denne ca 1742 då Olof
Andersson i Hunnekullen utses till barnets förmyndare. (DB 1742 ht 150). Jag har också
funderat över om Klemet Larsson, en Porrka från Runnsjön skulle kunna vara Erik Klemetssons
far. Och jag har också undrat över vem Erik Hansson var. Han finns i DB1699 ht 74/ Han lär då
befinna sig i S. Ängen. 1712 ht 133/. 1715 vt 21,22/ finns han omskriven i samband med

43
Hammarsmedstorp (nära Vianstorp). Har även letat efter spår av Porrkasläkten i
Inhysesslängder utan resultat.

Jag har inte kunnat spåra Erik Klemetssons tidigaste maka eller om de hade några barn.
Vigselregister för den aktuella tiden saknas. Erik Klemetsson blev dömd för enkelt hor 1749
med en kvinna från N. Ängen som hette Karin Pålsdotter som födde en gosse. Erik måste alltså
vara gift någon gång före 1749 och var gift ytterligare 2-3 gånger.

Det är möjligen samme Erik Klemetsson, Mången som gifte sig med P. Ingiär Olofsdotter,
Hunvikskullen.(Vigselregister, Gräsmark 1752) Ingegärd var dotter till Olof Andersson i
Hunnekullen, Timbonäs. Erik och Ingegärd fick en dotter, kallad Cary 1753 22 sept,
Hunnekullen, ett barn fött 1754 (dotter Annika?), Hunnekullen och ännu ett barn fött 1757
Timbonässkogen. Men ingen av dessa finns upptecknade i husförhörslängder under Nässkogen
eller Burketorp.

28 aug 1759 gifte sig Erik Klemetsson med Karin Jakobsdotter i Nässkogen. Karin födde en
dotter men dog troligtvis i sviter efter barnafödseln. 2 feb 1761 gifte sig Erik med Marit
Ersdotter från Nässkogen. Med sin hustru Marit bodde Erik på Burketorp/Nässkogen 1765 tills
han dog 1782. Marit bodde kvar med sin familj tills 1810. Kanske bodde de på södra Burketorp,
efter som de vid ett hf står skrivna där, och eftersom att vi vet att det fanns två hus på
Burketorp vid laga skiftet 1850.

Frågan kvarstår om Eriks far eller någon av hans släktingar fanns på Burketorp vid samma tid
som Torbjörn Jönsson upptog Nässkogen?

Har fått veta att Jan Myhrvold håller på att skriva om Porkka-släkten och väntar med spänning
på hans kommande artikel!

Kanske är Erik Klemetsson en av Erik Porkkas sönsöner?

SLUT

Catrine Manhof

44
LITTERATURFÖRTECKNING

Magnusson Jan, Gräsmarks historia

Ortsnamn i Wärmlands län, del II, Fryksdals härad

Gottlund Axel, En resa genom Värmlands finnmarker

Ericsson Jarl, Finnar i Gräsmark och Lekvattnet,(FIG)

Eriksson Jarl ,Finnar i väst

Olsson Olov, Finska släktnamn

Persson Niclas, Forsberg Anna, dokumentation CA. Gottlund 1817-1823 över familjenamn på de
svenska och norska finnskogarna.

Broberg Richard, Finsk invandring till mellersta Sverige

Bladh, Gabriel & Olausson, Peter. ”Vandrat hit som andra finnar att söka sin föda”- Om en
rannsakningslängd över inhysesfolket i Fryksdalen 1674.

Jan Myhrvold, http://www.fennia.nu/artiklar/Erik%20Porkka.htm

45
KÄLLOR

Domböcker , Fryksdals härad

Almqvist, Gunnar:; Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1750

Husförhörslängder, Gräsmark

Dödsbok

Födelsebok

Vigselbok

Emigrantregister

KARTOR:

Stor skifte 1787

Laga skifte 1850

Lantmäteri gul karta

Övrigt

Personligt brev

Anbytarforum

Tidningsartikel

Internet

46

You might also like