Linkpings Tekniska Hgskola Institutionen fr produktionsteknik TMPS16

Examinator: Jonas Detterfelt Handledare: Johan stlin Grupp 7

Utveckling av automatisk frpackare av ved

Vi har inom ramarna fr kursen tillmpad konstruktion och produktutveckling genomfrt ett projekt med syftet att ta fram en automatisk vedpackare fr industriellt bruk. Bakgrunden r att det finns ett problem inom branschen, dr all vrig hantering sker mer eller mindre automatiskt medan sjlva paketeringen av vedsckar sker manuellt vilket r et kostsamt och mnga gnger slitsamt arbete. Resultatet av vrt projekt blev en modell p en maskin som endast krver en operatr fr att packa veden. Maskinen kommer att kunna kras i en timme utan att operatren behver gra annat n att montera nya tomma sckar.

Linkping den 8:e mars 2006

Ali Ebrahimi Robin Exman Robin Falk Per Samuelsson

Linkpings Tekniska Hgskola Institutionen fr produktionsteknik TMPS16

Examinator: Jonas Detterfelt Handledare: Johan stlin Grupp 7

Innehllsfrteckning
Inledning............................................................................................................................... - 1 Bakgrund .......................................................................................................................................- 1 Syfte och avgrnsningar ...............................................................................................................- 1 Metod .............................................................................................................................................- 1 Projektets vision mission statement..........................................................................................- 2 -

Befintliga lsningar p marknaden..................................................................................... - 3 Marknadsunderskning ...............................................................................................................- 3 Extern skning ..............................................................................................................................- 3 -

Kravspecifikation.................................................................................................................. - 6 Behovsformuleringar ....................................................................................................................- 6 -

Funktionsanalys ................................................................................................................... - 8 Konceptgenerering ............................................................................................................. - 10 Idgenerering...............................................................................................................................- 10 Konceptlsningar ........................................................................................................................- 12 -

Konceptval .......................................................................................................................... - 18 Concept Screening.......................................................................................................................- 18 -

Utvrdering av konceptval ................................................................................................. - 19 Koncept fem utvecklas och beskrivs .................................................................................. - 20 Containern ...................................................................................................................................- 20 Kana .............................................................................................................................................- 21 Rullband.......................................................................................................................................- 21 Vinklad plt .................................................................................................................................- 21 Ramar...........................................................................................................................................- 22 Drivning och styrning .................................................................................................................- 23 CAD och mttsttning ................................................................................................................- 23 -

Den slutliga lsningen........................................................................................................ - 26 Produktionsprocessen ........................................................................................................ - 28 Containern och kana...................................................................................................................- 28 Transportbandet .........................................................................................................................- 28 Vinklad plt .................................................................................................................................- 29 Ramar...........................................................................................................................................- 29 -

Kostnadskalkyl.................................................................................................................... - 30 Specifikationer.....................................................................................................................- 31 -

Linkpings Tekniska Hgskola Institutionen fr produktionsteknik TMPS16

Examinator: Jonas Detterfelt Handledare: Johan stlin Grupp 7

Vidareutveckling................................................................................................................. - 32 Introduktion p marknaden............................................................................................... - 33 Reflektioner kring projektet ............................................................................................... - 34 Bilaga 1: Intervjuguide Vedpackare........................................................................................ Bilaga 2: Brain Writing Pool ...................................................................................................... Bilaga 3: Lsningar p vriga delproblem................................................................................. Bilaga 4: Diagonala rullar.......................................................................................................... Bilaga 5: Alternativa lsningar .................................................................................................. Bilaga 6: Utveckling av rullbandet ............................................................................................. Bilaga 7: Sckar ..........................................................................................................................

Inledning
Att hugga ned och kapa trd till ved har i alla tider varit viktigt fr att tillgodose vrat energibehov. Idag produceras och sljs ved i allt strre omfattning och under mer professionella former. Drfr har maskiner fr framstllning av standardiserade vedtrn utvecklats i allt strre skalor. Problemet med att snabbt och effektivt packa den frdiga veden i sckar har dock inte lsts.

Bakgrund
Idag finns alla mjliga redskap p marknaden som alla har till uppgift att klyva och kapa stockar till ved. Redskapen strcker sig frn den enkla yxan till semiautomatiserade produktionslinor som bde klyver och kapar veden. Produktionsutvecklingen har i frsta hand skett frn bondgrdar och andra skogsgare som utvecklat en metod fr att kapa ved. Produktvariationen r stor p marknaden, allt frn enkla ingenjrslsningar med tyngder och liknande designade fr hemmabruk via dieseldrivna kapar som ven kan kopplas till hydraliksystemet p lantbrukarens traktor till de automatiserade produktionslinorna fr den som vill producera ved i strre skala. Trots alla dessa avancerade maskiner har ingen riktigt bra lsning tagits fram p problemet med att frpacka veden. Allt mer ved sljs i frdigpaketerade psar med ttpackad ved p bensinstationer och liknande frsljningsplatser. Enda sttet att idag paketera dessa sckar r fr hand, ett kostsamt och slitsamt arbete. I Sverige finns idag storskaliga producenter som tillverkar upp emot hundra tusen sckar per r, vilket innebr en stor arbetsinsats. D ska man ha i tanke att det finns producenter i Baltikum som producerar ver en miljon sckar per r. Det finns allts mycket pengar att spara fr den som kan lsa paketeringsproblemet p ett bttre stt n idag.

Syfte och avgrnsningar

Syftet med detta projekt r att inom ramen fr konstruktionsmetodik och produktutveckling ta fram en modell p en maskin som kan paketera kapad och kluven ved i ttpackade psar. Det r en mer storskalig produktion projektet inriktar sig mot med mlet att maskinen kan integreras i en hel produktionslina som tar hand om stockar och sedan kan producera frdigpackad ved eller frpacka redan torkad ved. Mlet r att produkten ska vara mer automatiserad n de produkter som finns p marknaden idag.

Metod
Projektet tar avstamp i Ulrich och Eppingers Product Design and Development, 3rd edition 1 . Denna bok gr igenom produktutvecklingens steg p ett genomarbetat och metodiskt stt. Vr kartlggning av befintliga produkter p marknaden och anvndarintervjuer brjar med en QFD-analys, Quality Function Deployment-analysis. Sedermera kommer de olika intervjuerna resultera i olika behov som vr produkt br tillgodose. Till dessa behov ska sedan minst ett mtetal stllas med olika niver p resultatet. Ett minimivrde fr minsta tilltna vrde fr att produkten ska g att slja och ett mlvrde. Under denna rubrik skulle ven en patentskning vara p sin plats. Det finns dock inga patent inom omrdet vrda att nmna i detta skede. Hade det funnits en lsning p marknaden som
1

Karl T. Ulrich & Steven D. Eppinger, Product Design and Development, third edition, 2003

-1-

fungerade hade denna anvnts flitigt har flera anvndare hvdat och vi finner det svrt att argumentera emot dem p denna punkt. Den patentskning som genomfrdes resulterade inte heller i ngot nmnvrt resultat. Den typ av konstruktion som efterfrgas r ocks svr att patentska d det oftast r frga om konstruktionslsningar som kan anses som allmnt knda. Dr frbttringen ligger i ngra ndrade mtt p en vinkel eller liknande. I nsta steg kommer flera koncept att genereras utifrn olika lsningar p de behov som uppsttt. Dessa koncept har sedan kombinerats och rangordnats enligt concept scoring och concept screening metoderna. Sedan blir det dags att vlja vilket koncept som ska vidareutvecklas. Berkningar kommer att gras p detta koncept, bde fr att faststlla tillfredstllande mtt men ocks fr att f fram produktionskostnader och pris p marknaden. Eventuellt kommer vi att rita konceptet i CAD eller ta fram en fysisk modell i mindre skala av det frdiga konceptet. Vidare kommer vi att titta p nr produkten ska lanseras och p vilka marknader.

Projektets vision mission statement

Produkten ska kunna paketera ved helt eller delvis automatiskt, integrerat i en vedproducerande maskin eller fristende efter det att den kluvna veden torkat. Vra huvudml med produkten r att den ska kunna anvndas av storskaliga producenter som har ett behov att paketera tiotusentals sckar med ved varje r. Eftersom maskinen ska vara integrerbar med vriga produkter p marknaden fr den inte vara fr tekniskt avancerad. Priset p produkten ska innebra att produktionskostnaden minskar p lng sikt fr vra kunder. D produkten i frsta hand r lmpad fr storskaliga producenter av vedtrn r detta vr primrmarknad. P denna marknad kan ven de handlare som ses som mellanhnder mellan producenterna och slutfrsljarna rknas in, d dessa hanterar stora volymer med sckar. Sekundrmarknad kan anses vara de smskaliga producenter som vill frenkla sin hantering av veden. Vissa krav stlls ocks p produkten. Den ska vara producerbar samt fungera integrerat med andra lsningar. Produkten ska ven klara branschens kvalitets- och miljkrav. Produkten kommer att ha pverkan p alla som nyttjar ved, den som sljer sckarna, den som frpackar, fretaget som kper in produkten, de som ansvarar fr frsljningen hos det producerande fretaget samt slutligen den som tillverkar produkten.

-2-

Befintliga lsningar p marknaden

Det frsta steget i projektet blir att titta p de existerande lsningar som finns p problemet fr att f en uppfattning om hur marknaden ser ut. Fr att studera den befintliga marknaden har vi dels kontaktat terfrsljare av ved samt gjort en omfattande extern skning p internet.

Marknadsunderskning
Fr att kunna utveckla en vedfrpackare som tilltalar marknaden och p s vis kan bli framgngsrik r det viktigt att fnga upp olika krav och nskeml. Detta har gjorts genom att kontakta befintliga samt mjliga framtida anvndare av liknande produkter och diskuterat olika frgor med dessa. Kontakten har skett via e-mail, telefon och ven muntligt. Utver detta har en studie av befintliga produkter p marknaden gjorts samt ett studiebesk p en av de marknadsledande tillverkarna av vedmaskiner, Klefors Maskin AB i Kisa. Vid dessa studier har vi sett att det finns mnga olika nskeml och krav. En guide fr intervjuerna samt intressanta svar kan ses i bilaga 1. Det kan ven ses att det finns en marknad fr maskiner som kan producera ved under mer professionella former ssom till stora vedfrbrukare, gemensamma gare eller fr vidare frsljning. Den del av processen som idag r den strsta flaskhalsen och som bidrar till att kostnaderna kar kraftigt r den slutgiltiga paketeringen i sm sckar. Detta orsakas av att packningen i huvudsak sker manuellt vilket innebr stor tidstgng och personalkostnad. De olika faktorer som framkommit vid studierna har starkt fokus kring hantering och automatisering, detta d effektivitet r avgrande fr att uppn lnsamhet vid produktion av ved.

Extern skning
Som komplement till marknadsunderskningen, genomfrdes en omfattande skning p befintliga produkter och lsningar p marknaden. En rad hjlpmedel finns p marknaden som underlttar paketerandet av veden. Nedan fljer ngra exempel som tcker in de olika konstruktionsmetodiker som vi funnit. Vi har inte hittat ngra lsningar p problemet fr storskalig produktion av ved. Veden packas oftast manuellt eller med de nedan fljande enkla hjlpmedel.

Bild 1: Integrerad vedpaketeringsmaskin

Klla: www.t-veden.se/images/produkter/sack.jpg

Denna integrerade lsning finns i mnga varianter och former p marknaden. Veden placeras i en form efter att den kommit ut ur klyvfunktionen. Drefter trr man ver scken fr hand och vnder p formen. Veden ligger sedan i scken. -3-

Bild 2: Strre vedpaketeringsmaskin

Klla: http://www.hortinorr.se/prod02.htm

Denna maskin sldes i ett par exemplar p marknaden och var tnkt att fungera halvautomatiskt. Enligt vra kllor s fungerade dock inte maskinen i praktiken s leverantren fick kalla tillbaka de slda exemplaren. Tanken r att veden som ligger i behllaren transporteras upp till sckarna och ramlar ner i dem. Byte av sckar sker fr hand.

Bild 3: Manuell vedpaketeringsredskap

Klla: http://www.palax.fi/main/index.html

Den hr lsningen liknar den frsta men i detta fall r den helt fristende frn sjlva produktionen av veden. I denna modul lggs veden i en form, drefter trr man ver scken och vnder p den. Veden ligger i scken.

Bild 4: Vedscksstll

Klla: http://www.kisaved.se/index-s.htm

-4-

Detta r ett av de enklare hjlpmedlen p marknaden. Man trr psen ver stllet och packar sedan scken fr hand. Ett trttsamt arbete vid pbrjandet av varje ny sck d man mste arbeta med bjd rygg. Dremot blir veden ttare packad.

-5-

Kravspecifikation
Marknadsunderskningen tillsammans med den externa skningen och egna observationer har lett fram till att ett antal behov har kunnat formuleras. Behoven har plockats fram genom att precisera kundernas krav p produkten och verstta dessa till behov. Behoven har spaltats upp nedan och r baserade p kundernas utltanden (bilaga 1).

Behovsformuleringar
1. Vedpackaren kan hantera stora mngder ved 2. Vedpackaren kan sortera veden i en viss riktning 3. Vedpackaren kan packa veden i snabb takt 4. Vedpackaren kan anpassas fr att hantera olika vedmtt 5. Vedpackaren kan anpassas fr att hantera olika former 6. Vedpackaren klara av olika typer av ved 7. Vedpackaren placerar veden i de befintliga standardiserade sckar som finns 8. Vedpackaren klarar av att stnga scken nr den r full 9. Vedpackaren kan sjlv placera in en ny sck 10. Vedpackaren r sker 11. Vedpackaren har en hg automatiseringsgrad 12. Vedpackaren meddelar nr veden hller p att ta slut 13. Vedpackaren kan frvara veden innan packning 14. Vedpackaren har ett verkomligt pris 15. Vedpackaren kan anpassas till andra packningsstt, t ex kartonger 16. Vedpackaren kan frflytta frdigpackade sckar 17. Vedpackaren r mobil 18. Vedpackaren kan hantera flera sckar samtidigt 19. Vedpackaren kan anvndas i olika miljer 20. Vedpackaren kan ltt kopplas samman med befintliga vedklyvningsmaskiner p marknaden 21. Vedpackaren r ltt att starta upp 22. Vedpackaren r ltt att anvnda under krning 23. Vedpackaren r enkel att underhlla I figuren nedan grupperas liknande primrbehov och kopplas till lmpligt mtetal. Dessa kommer sedan att ligga till grund fr de mtetal med tillhrande vrden som kommer att utgra vr specifikation fr systemet. Som synes i tabellen nedan har mtetalen ven viktats. Detta har gjorts av konstruktionsteamet med hjlp av en kvalitativ skala enligt fljande: 5. 4. 3. 2. 1. Kritisk egenskap Mycket nskvrd egenskap Vore bra att ha Oviktig egenskap Onskad egenskap

Vrdena har bestmts utifrn den kunskap som teamet erhllit under arbetet med den bakomliggande identifieringen av behoven. Kunskapen anses tillrckligt god fr att kunna gra en korrekt bedmning av vilka behov som r viktiga respektive nskvrda.

-6-

Mtetal storheter Lagringsbuffert Placering (likriktning) Hastighet Vedens mtt Vedens form Trslag Fylla bef. sckar Hantering av sckar Skerhet Automatiseringsgrad Reglering av inmatning Pris Frpackningar Anvndarvnlighet Placering

Innehller behov nr 1, 13 2 3, 18 4 5 6 7 8, 9,16 10 Alla 12 14 15 21,22, 23 17, 19, 20

Mtetal -enheter m3, kg subjektiv bedmning m3/h, sckar/h Cm cm2 trslag vedtrn/sck subjektiv bedmning Fljer gllande regler subjektiv bedmning subjektiv bedmning kr subjektiv bedmning subjektiv bedmning subjektiv bedmning

Viktning 4 5 4 3 3 2 5 4 5 4 3 4 3 3 4

Figur 1: Primrbehov omvandlat till mtetal

De olika behoven tilldelas ett marginalvrde som r det vrde som maskinen mste klara av som minst fr att en introduktion p marknaden ska vara mjlig. ven ett mlvrde tilldelas som r det hgsta mjliga vrdet som kan uppns, allts det som strvas mot. I detta fall handlar mnga av de krav som ligger till grund fr specifikationen om hanterbarhet och anvndande varfr flera behov mste mtas subjektiv med hjlp av testkrningar etc. Mlspecifikation Lagringsbuffert Placering (likriktning) Hastighet Vedens mtt Vedens form Trslag Fylla bef. sckar Hantering av sckar Skerhet Automatiseringsgrad Reglering av inmatning Pris Frpackningar Placering
Figur 2: Mlspecifikation

Viktning 4 5 4 3 3 2 5 4 5 4 3 4 3 4

Mtetal enheter m3 (lst mtt) % i samma riktning sckar/h (80x50) cm (intervall) cm2 (intervall) Trslag vedtrn/sck subjektiv bedmning fljer gllande regler subjektiv bedmning subjektiv bedmning Kr subjektiv bedmning subjektiv bedmning

Marginalvrde 2 86 30 27-33 40-90 20

Mlvrde 10 99 120 25-55 40-140 25

100 000

50 000

Vi anser inte att jmfrelse mellan de befintliga produkternas vrden och vr produkts mlvrden r av intresse i detta skede. Detta d tanken med vr produkt r att den ska srskilja sig s pass mycket att den ska upplevas som en helt ny produkt i ett nytt segment av marknaden. En benchmarking av produkters vrden p marknaden r sledes inte intressant. Marginal- och mlvrden har drfr tagits fram med hjlp av marknadsunderskningen, krav som finns p marknaden samt egna erfarenheter.

-7-

Funktionsanalys
En nedbrytning av det vergripande konstruktionsproblemet till mindre delar underlttar en skning efter lsningar. Det r sjlvklart enklare att lsa mindre delproblem n ett stort komplext problem. Uppdelningen av det aktuella problemet har gjorts med utgngspunkt i operandens, vedens, flde. Frsta delen bestr av en black-box som visar vad som hnder med operanden i systemet som helhet. Efter det har vi brutit ned problemet med hjlp av ett funktionsdiagram i vilket de delproblem som vi har identifierat visualiseras.

Figur3: Black-box

Kapad och kluven ved skickas in i systemet dr den behandlas och packas ner i sckar. Detta krver ven att tomma sckar kommer in till systemet. Ngon form av energi behvs fr att driva systemet.

Figur 4: Funktionsdiagram

-8-

D veden kommer in i systemet krvs ngon form av lagring s att pfyllnad inte behver ske alltfr ofta. Ur denna frvaring matas veden fr att sedan transporteras ned vidare till scken. Sedan packas veden i scken och lmnar systemet. Fr att kunna packa veden korrekt mste all ved placeras i samma riktning vilket sker integrerat vid transport eller som separat aktivitet. En ny sck mste komma in i systemet d en full sck lmnar detsamma. Detta ligger dock inte i fldet fr veden utan som stdfunktion. En annan stdfunktion blir att stnga scken. Dessa stdfunktioner har vi i detta skede valt att bortse ifrn och det frutstts att de sker manuellt. Utifrn denna nedbrytning sks lsningar fr de olika delproblemen.

-9-

Konceptgenerering
Nsta steg i utvecklingsarbetet r att ur de funktioner som ovan definierats generera lsningar p respektive delproblem. Dessa dellsningar ska sedan sammanfogas till olika koncept som tar hnsyn till de kundbehov som tidigare identifierats.

Idgenerering
En rad olika delproblem kan utlsas ur fldet i funktionsdiagrammet. Lsningar p dessa olika delproblem genererades utifrn den externa skningen och ett internt arbete inom gruppen. Detta medfrde en mngd olika lsningar p varje delproblem eller i vissa fall en integrerad lsning p flera av delproblemen. En kreativ vning i form av brainwriting-pool genomfrdes fr att generera lsningar fr tv av omrdena, nmligen fr mata ut ved och rtta till. Denna metodik underlttar arbetet med att skapa lsningar och sedan frbttra dessa. Vi valde drfr att anvnda denna metodik p de problem som ansgs svrast att lsa (bilaga 2). P vriga delproblem anvnde vi oss av befintliga lsningar enligt vr externa skning, vi studerade lsningar frn liknande problem och applicerade dessa p vr specifika uppgift, s kallad direkt analogi, dessutom tog konstruktionsteamet fram helt egna lsningar (bilaga 3). Under projektets idgenerering lades allts extra fokus p tv av delproblemen. Detta d gruppen ansg att dessa var de mest komplicerade att lsa. Problemet med att mata ut veden bestr i att det inte fr bli stopp men inte heller fr komma fr mnga vedtrn t gngen. Detta kan annars ltt bli fallet d den samlade mngden vedtrn genererar ett stort tryck. Nr det gller funktionen som ska rtta till vedtrna s r detta ett prekrt lge fr paketeringen. Vedtrna har i regel olika storlek och kommer med olika intervall, men mste alla rtta in sig s de kommer p samma ledd in i slutpaketeringen. Detta d sckarna r vldigt tighta och mste packas optimalt om lsningen ska ha ngon framgng p marknaden. En utvrdering och i viss mn kombination av liknande lsningar mynnade ut i en kombinationstabell, en s kallad morfologisk matris (figur 5). De flesta lsningarna finns skissade i bilaga tv och tre. Skisserna r framtagna under projektets kreativa fas d liten tanke ges till praktiskt genomfrbarhet och tekniska detaljer p lsningarna. Med detta menas att lsningsskisserna ofta r sm, snabbt framtagna, schematiska bilder i varierande skalor och vyer.

- 10 -

Lagra ved Container Bur Sck

Mata ut ved Lucka i sida Lucka i botten ppen sida Tratt Press + ppning

Frflytta Rullband Kana Fallhjd

Rtta till Skena Likriktare Trumma Tratt/Sil Diagonala rullar

Packa ved Falla ner i sck Falla ner i ram Lutande ram Sjunkande ram Sck som ker ner Robotarm

Figur 5: Morfologisk matris

Ngra dellsningar avfrdas d dess komplexitet skulle f projektets budget att g i taket eller att de helt enkelt inte lser det problem de r tnkta att lsa. Ett exempel p en dellsning som inte valts att g vidare med r diagonala rullar. Problemet r i detta fall av praktiskt karaktr snarare n av ekonomisk. Denna lsning r vanlig inom timmerindustrin. Mnga sgverk anvnder den vid bearbetning av virke. Det problem som uppstr i detta fall r att frhllandet mellan vedtrnas bredd och lngd r fr litet vilket medfr att veden inte med skerhet kan rttas till av rullarna. Lsningen r sledes inte praktiskt tillmpbar. Fr befintliga lsningar p denna del finns bilder i bilaga 4. Ett annat exempel p dellsning som inte valts att g vidare med r robotarmen fr att lsa problemet med att packa veden. Robotarmen anses av gruppen vara fr tekniskt avancerad jmfrt med den vriga produktens dellsningar och den r dessutom fr dyr fr att utgra en rimlig lsning p problemet. Falla ner i sck r ett sista exempel p en dellsning vi inte har valt att g vidare med. Tidigare frsk visar att det inte gr att bara lta veden falla ner. De fastnar i sckens kanter och hakar i varandra vilket gr att man inte kan packa scken med s mnga vedtrn som man behver fr att kunna slja den p marknaden. Ett sdant exempel finns p bild 2. Flera av de olika dellsningarna kommer att krva energi fr att kunna fungera. Till exempel krvs ngon form av energi fr att driva ett rullband eller ppna en lucka fr utmatning av ved. Dessutom behvs styrning av dessa funktioner genom att ngon signal skickas in till systemet. Bda dessa delar kan lsas p ett flertal olika stt. Exempelvis kan energi tillfras genom elektricitet eller med hjlp av en traktors hydrauluttag. Ett tredje alternativ r att energin skapas genom att anvnda fossilt brnsle. Signalen kan exempelvis skickas elektroniskt eller mekaniskt. Hur detta r lmpligast att lsa beror dels p nskeml om drivning frn kunder samt vad som r lmpligt fr de lsningar som valts fr de olika delproblemen. Detta gr att dessa tv delar av konstruktionen kan ses som underordnade vriga lsningar varfr de diskuteras vidare d ett koncept valts fr vidare utveckling samt frfining.

- 11 -

Konceptlsningar
Nsta steg i projektet r att sammanfoga olika dellsningar till fungerande koncept. D problemet i sig r komplext och tidigare frsk till lsningar har haft stora svrigheter att fungera p ett tillfredstllande stt har vi i samrd med handledare valt att endast g vidare med ngra f koncept. Fr att kunna hitta en s bra lsning som mjligt har drfr ett ftal kombinationer i tabellen gjorts varefter koncept genererats utifrn dessa. De koncept som beskrivs nedan r de som vi tror har en mjlighet att fungera samt r producerbara. Nr vedtrna kommer fram till slutpaketeringen med kortsidan frst uppstr ett problem som inte har behandlats som ett separat problem i nedbrytningen. Detta problem har lsts vid konceptgenereringen i de fall de vriga dellsningarna har medfrt att vedtrna kommer i den riktningen. Denna del har drfr blivit en viktig del vid framtagningen av koncept fyra och fem. Koncept ett

Bild 5: Koncept ett

Dellsningar: container, lucka i sidan, rullband, sil samt lutande ram. Veden frvaras frst i containern fr att sedan allteftersom rulla ner mot silen. Hr sorteras veden in i rtt position, detta genomfrs genom att ldan som r upphngd p fjdrar skakar. Botten p ldan innehller rektangulra hl och bildar drmed en slags sil dr vedtrna ker ner. Under ldan finns ett rullband dr rtt orienterade vedtrn ker fram till scken som sitter fast utanp en bottenls ram. Ramen ligger ngot lutande efterbandet och sjunker sedan d mer ved kommer i ramen och vikten sledes kar. D ramen och drmed scken som trs p dess utsida r full tas denna bort och en ny stts fast och ramen tergr i ursprungslget.

- 12 -

Koncept tv

Bild 6: Koncept tv

Dellsningar: Container, lucka i botten, rullband (x2) likriktare samt lutande ram Ved frvaras i container som innehller pltar fr att minska trycket p veden som kommer ut ur luckan i botten. Veden som kommer ut ker p ett band dr likriktare finns som har som uppgift att likrikta veden samt jmna ut fldet. Veden gr sedan ver p ett annat band fr att transporteras till scken. Packningen sker som i koncept ett.

- 13 -

Koncept tre

Bild 7: Koncept tre

Dellsningar: Container, lucka i sidan, rullband, skena/likriktare samt sck som ker ner Veden frvaras terigen i en container med en ppning i sidan. Veden glider ner p ett band med likriktare och avsmalning som gr att en bit t gngen ker ner i skenan och transporteras till scken. Vl framme vid scken trillar veden ner med lngsidan fre i scken som r uppdragen p ramen. Scken slpps sedan ner fr att gr plats fr nya vedtrn. Detta minskar fallhjden och drmed risken fr att vedtrn hamnar snett.

- 14 -

Koncept fyra

Bild 8: Koncept fyra med vissa beskrivningar

Dellsningar: Bur, lucka i botten, kana, skena med rullband, lutande ram Veden frvaras i en bur, frn botten ker veden ner p en kana fram till skenan med rullband. Vl i skenan ker de framt till sprren. Igenom sprren kommer bara ett liggande vedtr och efter sprren kommer ved trna p en lng rad. Efter att det har kt av rullbandet ligger veden an mot sprrar som slpper efter nr hela vedtret ligger emot och det glider ner i ramen. Drefter tms ramen genom att dra bort scken frn den. - 15 -

Koncept fem

Bild 9: Koncept fem med vissa beskrivningar

Dellsningar: Bur, tratt, kana, likriktare, lutande ram Veden ligger i en bur med en tratt i botten. Drifrn hamnar veden i en kana som leder ner till ett rullband med likriktare. Dessa likriktar veden mot ena sidan. Efter kanan kommer veden ut p en vinklad plt som gr att veden rullar ner i ramen frst nr vedtret r helt ute p plten.

- 16 -

Den rullar d ned i en ram vars vinkel kar desto mer ved som rullar ner i den. Scken sitter fast runt ramen och nr den r full drar man ut scken nedt och veden r i scken. Dessa r de principiella koncept som kommer att ligga till grund fr det framtid arbete med utveckling och frfining.

- 17 -

Konceptval
Fr att vlja det koncept som vi anser vara det bsta utvrderar vi vra koncept i tv steg. Vi brjar med att gra en concept screening. Detta fr att minska antalet koncept och utvrdera dem med hjlp av kvalitativ information. Eventuellt kan detta behva gras med olika koncept som referens fr att f en rttvis utvrdering. Vi gr sedan en concept scoring fr att vlja ut ett koncept att arbeta vidare med. I det hr steget kommer vi att anvnda oss av mer kvantitativ information. D vr lsning r starkt modulariserad kommer vi att ta med vissa dellsningar frn koncept som faller ifrn i utvrderingsprocessen. Detta fr att slutligen komma fram till ett koncept som bestr av de dellsningar som vi anser r bst och som kan interagera med varandra.

Concept Screening
Fr att gra en concept screening stlls en beslutsmatris upp. Koncepten vi utvrderar r de som finns presenterade ovan i rapporten. Ur vr kravspecifikation vljer vi ut de kriterier som vi anser mest relevanta att utvrdera ifrn. I matrisen utses ett referenskoncept med vilket de andra jmfrs. Skalan r som fljer: bttre n = + lika som = 0 smre n = I matrisen summeras totalpong samt antal plus- och minuspong.
Kriterier Utmatning ur frvaring Hastighet Pris Skerhet Placering Anvndarvnlig Likriktning Imatning i sck Total pong Antal plus Antal minus Figur 6: Concept screening 1 0 + + + -1 3 4 2 0 0 0 0 0 0 0 + 1 1 0 3 R E F E R E N S 0 0 0 4 0 + 0 + 0 + 1 3 2 5 + 0 + + + + + 5 6 1

Resultatet gr att vi vljer att arbeta vidare med koncept fem. Detta fr att koncept fem anses ha hgst potential med ett minus fr likriktningen av vedtrna. D det r av hgsta betydelse fr slutresultat att vedtrden ligger likadant nr de ska placeras i scken mste vi frbttra detta moment. Eftersom detta koncept fick s mycket hgre pong jmfrt med de vriga anser vi oss inte behva gra ngon ytterligare screening eller scoring. Vi fokuserar p att vidareutveckla koncept fem istllet fr att arbeta vidare med flera koncept och gra ytterligare utvrderingar. Genom att utnyttja dellsningar frn andra koncept och utveckla de lsningar som redan finns p koncept fem tror vi detta kommer att ge ett bttre resultat fr det hr specifika problemet jmfrt med den konventionella metoden att fortstta arbetet med ytterligare concept screening och concept scoring.

- 18 -

Utvrdering av konceptval
Vid en genomgng av concept screeningen ser vi att vissa dellsningar ur andra koncept n det valda utmrker sig vid pongbedmandet. D vi bara genomfrt en screening vill vi vara extra noggranna med dessa dellsningar s att de inte faller bort p grund av att helhetskonceptet har ftt ett dligt betyg. Nedan kommenterar vi varfr en del dellsningar frn andra koncept tas med i det fortsatta utvecklingsarbetet och andra inte. Diskussionen baseras p resultatet frn concept screeningen. Under kriteriet hastighet fick koncept fem bedmningen noll medan koncept ett fick plus. Detta kommer sig av den korta strcka som krvs innan veden r i scken och den r i sin tur en fljd av sjlva skakanordningen p konceptet. Vi tror dock att denna process har stor risk att misslyckas, exempelvis d tv vedtrn faller ned p kortsidan bredvid varandra. Dessutom tror vi att sjlva skakanordningen blir komplicerad och svrstyrd. Det kan vara viktigt att utvrdera flera alternativ om de alla har plusbetyg, d detta kan indikera att referensen r avsevrt smre n de vriga. Ett sdant fall r placering dr tre koncept ftt positivt omdme. Utan att titta p de vriga koncepten ses dock att koncept fem r en kraftigt modulariserad produkt med mjlighet att designa uppstllningen av de olika delarna ganska fritt. Detta medfr att denna lsning hller sig vl jmfrt med de andra koncepten som ftt plusbetyg. En dellsning som ter sig som innovativ och praktisk r den fr att transportera veden frn koncept tre och fyra. Denna lsning faller under inmatning i concept screeningen dr referenskonceptet har bde delen med likriktare fljt av rullband mellan skenor. Detta fr till fljd att vriga koncept ftt minus i screeningen och br utvrderas sinsemellan. Referenskonceptets lsning anses innehlla fr mnga moment fr att g vidare med. Vi anser att lsningen med ett rullband mellan tv skenor r intressant. Ett problem som dock kan uppst med denna lsning r om flera vedtrn faller ner p bandet samtidigt, dessa kan d fastna mot regeln ver bandet. Regeln som r tnkta att separera veden t blir d snarare ett hinder fr hela processen istllet fr hjlpmedel. ven sista kriteriet, inmatning i sck, har gett plusbetyg till samtliga koncept jmfrt med referenskonceptet. Hr ses dock att de vriga koncepten har lsningar som pminner om varandra med ngon form av lutande ram. Drfr kan koncept fems lsning anses vara god nog. Koncept fem medfr problemet med att veden nrmar sig paketeringen med kortsidan frst. Alternativa lsningar p detta problem har tagits fram. Den frmsta konkurrenten till den vinklade plten var en tryckknslig lucka som bestod av en rak plt vilken gav vika fr hela vedtrets tyngd och drfr lutade s att veden fll ner i ramen (Bilaga 5). Problemen med denna lsning var att dels skulle den innehlla en fjder vilket kade komplexiteten d plten ven skulle behva en dmpningsmekanism. Dessutom skulle denna lsning vara lngsammare n den ovan valda samt mer knslig fr om veden innehller kvistar och liknande som kan fastna i springan mellan luckan och den omkringliggande ramen. ven lsningen i koncept fyra r mjlig men den anses vara mer komplex men kar inte helhetens funktionalitet.

- 19 -

Koncept fem utvecklas och beskrivs

Vi vill utveckla koncept fem fr att ka dess funktionalitet. Utgr vi frn antagandet om att slutprodukten ska behlla sin enkelhet fs en viss begrnsning vid utvecklingen av konceptet. Nedan fljer en beskrivning av konceptets slutgiltiga delar. I de fall lsningen skiljer sig frn grundkonceptet kommenteras detta.

Containern
Vid en nrmare titt p lagringsfunktionen och dess dellsningar ses att en container ger mindre friktion mot veden jmfrt med de vriga lsningarna. Drfr r det rimligast att utveckla konceptet med utgngspunkt frn en container och inte en bur som konceptet visade. Lsningen ska ju motverka att veden fastnar och stter sig p tvren innan utmattningen till kanan. I de tidigare konceptlsningarna skissades p lite olika containrar och den bsta lsningen anses vara den frn koncept tv. Containern ska d innehlla plan som ska minska trycket frn veden ner mot utmatningen. Dessa ska luta med en viss vinkel s att trycket frn veden blir lagom stort och drmed matas vedtrna i en ngorlunda jmn takt.

Containern ska i botten vara konformad ner mot en lucka i botten. Konan kan i detta fall ha platta sidor fr att underltta tillverkningen. Detta alternativ ska jmfras med det som ursprungligen skissades upp fr koncept fem dr konen var rund. En sdan rund plt tror vi r bde svrare och dyrare att tillverka.
Bild 10: Skiss p container med plan

Utmatningen frn containern lses med en L-formad lucka. Luckan har kanter som hindrar att ved faller ner vid sidan om. Luckan kan hjas och snkas fr att reglera utfldet ur containern. Det r frmst frga om att slppa p och stnga av fldet. Genom att kra luckan upp och ner kan man ven stadkomma en skakeffekt p hela containern som frhindrar att ved fastnar i utloppet ur containern samt att fldet genom containern frbttras.

Bild 11: Botten p containern och luckan

- 20 -

Kana
Kanan br vara s enkel som konceptet ursprungligen visade. Den r ngot bredare n luckan frn containerns utmatning s att veden inte trillar ver kanten. Kanan ska ven ha kanter av samma anledning som ovan.

Rullband
Rullbandet med dess likriktare r den del som r mest karaktristiskt fr konceptlsning fem. Eftersom likriktningen av veden sker p rullbandet r den hr delen vldigt viktig fr funktionaliteten hos produkten. Vid utvecklingen av konceptet har likriktarna bjts till i rullbandets riktning och gjorts ngot fjdrande. Utvecklingen av rullbandet kan fljas i bilaga 6 dr en tidigare version visas. Dessa frndringar har gjorts fr att frbttra likriktningen och undvika att stopp uppstr p bandet. Runt bandet finns kanter fr att undvika att vedtrn faller ner p sidorna.

Bild 12: Skiss och modellbild p rullbandet

Vinklad plt
Vid bandets slut kommer den vinklade plten att vara fst. Lngs pltens vre och bortre sida finns en liknande kant som runt rullbandets lngsida. Plten r horisontell mot rullbandet i framkant. Sedan lutar den mer och mer fr att f veden att behlla sin riktning innan dess att hela vedtrna kommit ut p plten. D glider de ner i ramen.

- 21 -

Bild 13: Den vinklade plten i anslutning till bde rullband och ramar

Ramar
Ramarna r en bttre lsning n exempelvis att veden ska falla ner direkt i scken d de riskerar att fastna i sckens nt p vgen ned. Ramarna r dessutom relativt enkla att tillverka och dessutom frsedda med sm enkla krokar i vilka scken kan trs p. Fr att effektivisera maskinens arbete kommer tv ramar att finnas p varje maskin. Ramarna r fsta p en skjutbar skena som medfr att den ena scken kan tas bort medan nsta fylls p av maskinen. Detta arrangemang krver manuellt arbete men kan utfras av en enda operatr. Fr att ge ramen dess begynnande lutning kommer en pltskiva hnga vertikalt ned frn den vinklade plten. I denna pltskiva r en fjder fst som ger ramen dess begynnelsevinkel. Vartefter som veden faller ned i ramen kar tyngden och fjdern trycks ihop varmed vinkeln kas. D ramen r full br vinkel i det nrmaste vara 90 grader.

- 22 -

Bild 14: Ramar med fjder och skena

Drivning och styrning

Luckan fr utmatningen styrs med hydraulik och kan ppnas och stngas via en spak som vi placerar vid paketeringen fr att den ska vara nra operatren. Sjlva hydraulpumpen placeras under rullbandet (se bild 12). Det r med hydraulikens hjlp vi kan orsaka en skakeffekt p containern. Drivningen av rullbandet kommer att ske med hjlp av en eldriven motor. Detta alternativ vljs d lsningen som helhet r relativt stationr samt att eldrift r ett av de enklare och mest miljvnliga alternativen p marknaden 2 . Denna lsning har valts d det r en av de vanligaste lsningarna p marknaden. Elmotorn har en hg driftsskerhet och lmpar sig vl vid stationra lsningar. Motorn r placerad under bandet vid dess brjan (se bild 12). Bandet styrs via en joystick placerad p samma stlle som hydraulikspaken.

CAD och mttsttning

Vi nrmar oss nu en helhetslsning p problemet. Fr att f en uppfattning om hur helheten ser ut nr de olika dellsningarna kombineras och fr att kunna mttstta produkten har vi arbetat fram en CAD-modell (bild 15). Den synliggr hur de olika lsningarna ser ut i en gemensam bild.

Eldriftens miljvnlighet kan alltid diskuteras och beror sjlvklart p elleverantrens val av energiklla samt anvndarens instllning till vad som faller under begreppet miljvnligt.

- 23 -

Bild 15: CAD modell av vedpackaren

Bilden r mer av schematisk typ men fyller de krav vi stller p den nr det gller att synliggra produkten i tre dimensioner samt testa olika mtt och dimensioner p olika delar. P bild 15 syns kanan endast i vnsterkanten men bilden visar hur de olika delarna samverkar. Vid mttsttningen tas inte enbart hnsyn till att de olika delarna ska passa bra tillsammans. Mtten p ramen r fastlagda sedan tidigare d sckarna p marknaden har standardmtten 60x30x20 centimeter (bilaga 7). Dessutom fr inte containern vara fr hg. Det mste g att fylla p den med ved. Enligt vra uppgifter klarar de minsta lastarna frn Valmet att lyfta 3,5 meter och drfr sattes detta hjdmtt som ett riktmrke fr hur hg containern fick vara. Den L-formade luckan fr inte vara fr stor s att belastningen p kanan och sedermera rullbandet blir fr stor. Vi har tnkt oss ett hl i containern p cirka 40x40 centimeter. Till sist mste operatren kunna se upp p rullbandet ifall ngra vedtrn fastnar eller om operatren vill justera fldet manuellt. Rullbandet mste dock vara tillrckligt hgt s att operatren kan tmma sckarna utan att de slr i marken innan all ved r ute ur ramen. De preliminra mtten finns angivna i bild 16 respektive 17.

Bild 16: Mttsttning av container och kana

- 24 -

Bild 17: Mttsttning av rullband, vinklad plt och ramar

P bilden ovan visas att likriktarna i dagens modell har varierande lngd frn 35 centimeter upp till 65. Som str skrivet s kommer skenan att sticka ut tio centimeter p var sida om respektive ram och det kommer att vara 30 centimetern mellan dem fr att underltta arbetet med att byta sck. I bildens vnsterkant finns tv hjdmtt, rullbandet kommer att vara 130 centimeter hgt medan benen fster fem centimeter upp p kanterna.

- 25 -

Den slutliga lsningen

Efter att ha utvecklat och frbttrat koncept fem har vi ntt en slutlig lsning p vrt problem. Fr att skdliggra lsningen har vi tagit fram en modell i skala 1:10. Bilden visar hur de olika delarna samverkar samt hur fldet kommer att vara. Bild 18 r en helhetsbild av lsningen.

Bild 18: Den slutliga produkten i skala 1:10

P bild 19 visas containerns innandme med de plan som ska minska trycket ner mot luckan och hjlpa till att f ett jmt flde. Bild 20 visar luckan och verdelen av kanan. Luckan slr ner i kanan nr den r fullt nerdragen och orsakar d ven en skakning p kanan vilket minskar risken fr stopp ven i kanan. P bilden syns hydraulikcylindrarnas fstpunkter p containers utsida.

Bild 19: Containerns innandme

Bild 20: Containerlucka

- 26 -

Vl nere p kanan glider vedtrna ner mot rullbandet (bild 21). Det kan fortfarande komma flera vedtrn i klunga och detta regleras p rullbandet. P bild 22 ser man hur fldet jmnar ut sig och vedtrna efter hand riktar in sig nr de passerar likriktarna.

Bild 21: Kanan

Bild 22: Fldet p rullbandet

Vedtrna nr sedan sjlva paketeringen. Den sista likriktaren ser till att vedtrna ligger an mot ena kanten. Nr hela vedtret r ute p den vinklade plten kommer den att glida ner i ramen. Krokarna har placerats p ramarna fr att fsta sckarna p dem (bild 23). Sckarna fungerar ven som botten i ramarna. Ramarna kan ltt frflyttas i sidled med hjlp av skenan de r monterade p. Detta fr att f ett kontinuerligt flde medan operatren byter ut den fulla scken mot en tom.

Bild 23: Fldet ner i den lutande ramen

- 27 -

Produktionsprocessen
Vedpackaren r modulariserad i sin konstruktion och vi vljer drfr att konstruera eller kpa in varje del fr sig och sedan montera ihop modulerna. Detta tillvgagngsstt ger ven mjlighet att anpassa monteringen efter kundndaml i form av inbrdes placering eller speciella nskeml p mtt. Exempel p detta kan vara containers dimensioner eller om fldet p rullbandet ska vinkla av t vnster eller hger.

Containern och kana

Till containern anvnder vi kallvalsad tunnplt, till exempel SSAB:s Docol Wear 450. Det r ett hllfast och ntningstligt material som drfr lmpar sig bra hr. Tunnplten ger generellt sett ven relativt lite friktion vilket passar fr ndamlet. Vi vljer att anvnda 3 mm tjock plt med tanke p total vikt i containern. Plten kps in i plattor och svetsas samman vid montering. Detta fr att kunna f rtt vinkel i botten och kunna gra vra specialinnandmen. Kannan tillverkas i samma plt och hr bockas kanterna upp. Luckan i botten kompletteras med en hydraulcylinder p varje sida s att man kan styra luckan. Sjlva hydraulsystemet kps in i delar och monteras p container och lucka (bild 11). Sjlva pumpen placeras i en lda under transportbandet. Styrspaken till hydraulcylindrarna monteras vid ramarna dr sckarna packas fr att underltta fr den som styr vedpackaren.

Bild 24: Hydraulikpaket

Klla: www.hammars.se

Transportbandet
Vi kper in ett komplett transportband med en elmotor och snckvxel. Elmotorn ska ha en effekt p 1 kW fr att kunna kra bandet i upp till 20 m/min. Sjlva bandet vill vi ha i PVCplast fr att veden ska glida mot underlaget nr de riktas in av riktningsskenorna. Rullbandet ska ha rfflor som lper frn lngsida till lngsida i 90 graders vinkel mot rrelseriktningen. Detta underlttar fr rrelse i sidled vid kontakt med likriktare medan rfflorna ger nog friktion fr att veden inte ska fastna vid exempelvis sista likriktaren. Efter det monterar vi p skyddskanter och vra riktningsskenor p det befintliga transportbandet. ven dessa grs i kallvalsad plt av samma typ som ovan. Styrenheten fr transportbandet placeras p samma stlle som styrspaken till hydrauliken fr att underltta driften. P bilden nedan syns rullbandet ritat i profil med hj- och snkbara ben och ven en bild av dess verkliga utseende med nedsnkta ben.

Bild 25: Transportband

Kllor: www.enp.se & www.bofabconveyor.se

- 28 -

Vinklad plt
Den vinklade plten pressar vi efter en mall. Den plten r tunnplt, t ex SSAB:s Docol YP, som r 1,5 millimeter tjock. Detta material lmpar sig bra fr pressning och formning. Den vinklade plten placeras p nden av transportbandet. Kanterna grs ven hr i tunnplt.

Ramar
ven ramarna tillverkas i kallvalsad tunnplt. De svetsas ihop till vra specifika mtt (30x20x60 centimeter). P ramarna placeras tv krokar fr att kunna fsta upp sckarna p. De tv ramarna placeras p en skena som monteras p sidan av transportbandet. Skenan kan sedan frflyttas fram och tillbaka. Under den vinklade plten placeras en tunnplt med en fjder p som hjlper till att ge ramarna rtt lutning vid packningen.

- 29 -

Kostnadskalkyl
Vi har gjort en preliminr sjlvkostnadskalkyl fr att uppskatta priset p vedpackaren. Priser p varor, lnekostnader och tidstgng har uppskattats med hjlp av fakta vi skt p internet, intervjuer med personer inom branschen och egna uppskattningar. Vi kommer att behva 16,5 m2 tunnplt 200 kr/ m2 med hnsyn till de ovan givna mtten. 200 kronor r hr taget ur befintliga prislistor. Transportband varierar en del i pris men efter att ha ringt till ngra tillverkare fick vi fram ett ungefrligt pris med hnsyn till lngd och bredd p bandet, hastighet, material p bandet och typ av varor vi skulle transportera. Hydraulikpaketen har vi gjort en jmfrelse av p webben och funnit ett medelpris med hnsyn till vra krav. Under vrigt har vi placerat vrigt material som inte behver redovisas i separata kostnadsposter ssom fjdrar, gngjrn, skruvar etcetera. Lnekostnaderna baseras p dagens hanterverkarlner och en uppskattning av hur lng tid det tar att montera ihop hela maskinen. Lnekostnaden har satts till 400 kr/h 25 h och i denna kostnad ska sociala avgifter ing. Dessa kostnader r baserade p uppgifter frn arbetsledare i branschen.
Kostnadskalkyl Direkt material Tunnplt Transportband Hydraulikpaket vrigt Materialkostnad Materialomkostnad Direkt ln Tillverkningsomkostnader Tillverkningskostnad AFFO-plgg Sjlvkostnad Vinstplgg Totalkostnad Frsljningspris Figur 7: Kostnadskalkyl 30 % 10 % 100 % 3300 12000 5000 1500 21800 2180 10000 10000 43980 13194 57174 17152 74326 75000

30 %

Detta ger ett frsljningspris p 75000 kr. Det ligger inom vrt kravomrde och knns som ett godtagbart pris p marknaden. Det r svrt att gra prisjmfrelser eftersom det inte finns ngra befintliga lsningar till frsljning. Vi tror drfr att det r mjligt att ut att relativt hgt pris fr en fungerande lsning som effektiviserar vedpackningen. Priset r exklusive moms men d kunderna vi riktar oss till frmst r fretag ser vi detta som det pris som kunderna fr betala.

- 30 -

Specifikationer
Vra mtt p containern gr att vi kan fylla den med 3 m3 ved i lst mtt, det motsvarar tv stora sckar av de befintliga sckar som finns p marknaden (bilaga 7). Av den mngden ved fr man ut 60 sckar av standardmttet som vi arbetat med. Rullbandet kommer att kunna kras i 18 m/min vilket enligt vra uppskattningar tillsammans med studier av befintliga transportband av ved efter kapning p Kisa vedfabrik gr det mjligt fr oss att kra vedpackaren utan stopp i en timme innan man mste fylla p containern igen. Utifrn bandets hastighet kan det framrknas att det tar en minut att fylla en sck. Hnsyn har d tagits till att vedtrna kommer med ett visst mellanrum strre n ett vedtrs lngd. D goda marginaler anvnds bde med avseende p bandets hastighet och vedtrnas frekvens anser vi denna hastighet som en rimlig garantiniv. Med vr vedpackare rknar vi med att man kan ka tempot jmfrt med dagens i stort sett helt manuella packningsverksamhet. Vi rknar med att det tar drygt tv minuter att packa en sck manuellt. Det gr att vr produkt dubblar paketeringshastigheten. Om man antar att de stora svenska producenterna av ved i standardsckar paketerar kring 40 000 sckar per r tar det ungefr 1340 arbetstimmar. Om man antar att timlnen fr dessa packare ligger p 90kr/h eller med sociala avgifter kring 130kr/h blir lnekostnaderna fr packningen 174 000 kr. Kostnaden med vr produkt blir under det frsta ret blir ungefr lika stor om man rknar med el och underhllskostnader. ret drp minskar man sedan kostnaden med ungefr 60 000 kr. Det krvs dessutom bara en operatr fr att hantera vedpackaren. Operatrens arbetsstllning och andel tunga lyft frbttras avsevrt d uppgifterna nu blir vervakning och sckbyte.

- 31 -

Vidareutveckling
Nsta steg i utvecklingsprocessen r att utifrn den nuvarande lsningen gra tester genom att ta fram prototyper. Arbetet med testning kommer att resultera i frfining och faststllande av den exakta utformningen. Det som kan komma att justeras r frst och frmst olika mtt och dimensioner. Exempel p sdana r lutningen p kanan, dimensionerna p containerns innandme och den exakta formen p den vinklade plten. Dessutom kan man alternera med likriktarnas inbrdes placering, antal och lngd fr att ge produkten en s god funktionalitet som mjligt. Det krvs ocks experimentering med olika anordningar och placeringar fr att fsta hydraulcylindrar och skenan fr ramarna. ven exakt hur benen ska utformas och dimensioneras krver noggrannare underskning och testning. Utver detta mste mer designmssiga frfiningar ssom frgsttning gras. Under vidareutvecklingen kommer fjdern till ramen att utformas. D det r fr tidigt att gra antaganden om den begynnande vinkeln utan att ha gjort tester av prototyplsningen r det frst d man kan berkna fjderkonstanten. Drfr grs inget slutgiltigt val om vilken fjder som ska anvndas men vi har frvissat oss om att vi kan anvnda en p marknaden befintlig fjder. Skulle det visa sig att det finns brister i ngon av de olika delarna, vilket gr att specifikationerna fr produkten ej kan uppfyllas, krvs en modifiering av lsningen. Denna modifiering kan underlttas genom att anvnda sig av tidigare studerade dellsningar eller frndra de lsningar som anvnds. Frdelen med den framtagna produkten r dess hga modulariseringsgrad vilket gynnar frndring och vidareutveckling av produkten. Denna struktur gr det lttare att addera tillbehr fr kundanpassning, samt gr det enklare att reparera produkten vid slitage. Ett exempel vore om kunderna r intresserade av att kapa torr ved som r redo att packas med en gng. Det r d enkelt att ansluta transportbandet frn kapen direkt till vedpackarens rullband. Vidareutvecklingen kan innebra att produkten tillfrs fler ramar fr pfyllnad av sckar eller att tv sckar kan fyllas samtidigt. Det kan ocks innebra att kunden erbjuds olika stora ramar fr att p s stt kunna underltta frpackning av olika vedtyper med avseende p olika lngder och diametrar. ven andra typer av kundanpassning skulle kunna vara mjlig. Andra exempel p vidareutveckling vore att byta ut kanan mot ett rullband eller alternativet med flera rullband med olika hastighet fr att separera veden t innan packningen. Problemet med dessa tv alternativ r produktens komplexitet och kostnad kas.

- 32 -

Introduktion p marknaden
Testningen och den fljande frfiningen krver en viss tid. Detta br ej ske under alltfr stor tidspress d funktionaliteten r avgrande fr hur marknaden tar emot produkten. Vi anser att det dock r mjligt att kunna introducera produkten p marknaden under hsten 2006. En viktig del av introduktionen p marknaden r mssor inom skogbruk. En sdan mssa kommer att hllas p Elmia i Jnkping under vren 2007. Denna mssa riktar sig mot skogsbrukare i hela stersjregionen vilket medfr en stor mjlighet att exponera produkten fr potentiella kunder inte bara i Sverige utan ven utomlands. Vi anser dock att det r viktigt att produkten introducerats i Sverige tidigare fr att kunna f erfarenhet av en introduktion. Introduktionen p den svenska marknaden br ske genom direkt kontakt med de potentiella kunder som finns. Detta sker lmpligen genom personlig kontakt eller utskick. En mjlighet fr att underltta detta arbete r att samarbeta med en existerande aktr p marknaden fr vedmaskiner. Detta skulle innebra tillgng till ett existerande ntverk samt att det gr att utnyttja ett p marknaden redan etablerat varumrke.

- 33 -

Reflektioner kring projektet

Som avslutning vill vi passa p att ge Er som lsare vra reflektioner ver detta projekt. Till att brja med hade det varit svrt att lgga upp arbetet utan den tydliga metodik som vi lrde oss under hstens teorikurs och Ulrich & Eppingers bok. Denna metodik har gett arbetet en grundstruktur som annars varit svr att erhlla. Samtidigt har vi ansett det r viktigt att anpassa metodiken till det specifika problemet. Teorierna och metodiken har dock inte bara gett det kontinuerliga arbetet en grundstruktur utan ven legat till grund fr rapporten. Vi har hela tiden frskt behlla fokus p att vr lsning ska vara realistisk. Detta kanske var hmmande i projektets inledande fas men har absolut varit en frdel allteftersom projektet framskridit. Vr tanke med detta har hela tiden varit att skapa en lsning som varit ekonomisk frsvarbar och sedan mjlig att slja p marknaden. En alltfr tekniskt avancerad lsning hade drfr antagligen lett till att priset p produkten gjort den osljbar. Den initiala uppgiften var n mer komplex och gick ut p att ta fram en hel produktionslina frn det att stockarna kom in till att veden var frpackad i frdiga sckar. Risken hade d varit att vi ej kunnat f fram en konkurrensduglig produkt. Drfr r vi oerhrt tacksamma att Klefors Maskin AB var villiga att ta emot oss p ett studiebesk och att de ocks kunde ge input p vad som kunde tnkas vara ett mer gripbart problem. Drfr lades fokus sedermera om fr att inrikta projektet mot utvecklingen av sjlva vedpackaren. Det hade naturligtvis varit intressant att arbeta vidare med projektet nr vi lagt s mycket tid p den begynnande delen. Framfrallt hade det varit kul att g vidare med storskaliga tester fr att se om vrt koncept verkligen fungerar.

- 34 -

Bilaga 1: Intervjuguide Vedpackare

Vi r fyra studenter p Linkpings Tekniska hgskola som arbetar med ett projekt om vedtillverkning inom en kurs i produktutveckling och konstruktionsmetodik. I vr uppgift ingr att gra en mindre marknadsunderskning om den befintliga utrustningen hos producenter av ved och vilka problem de upplever med den utrustning de anvnder. Vr inriktning r frmst mot frpackning av ved varfr underskningen handlar om denna utrustning. Vi har sledes ngra frgor vi grna skulle vilja ha svar p. Hur sker er paketering av ved? Packningen sker manuellt Fr hand med hjlp av packform som sedan scken trs ver Vi packar inte veden utan sljer den ls i bulk Vilken typ av frpackningar anvnds? Dom flesta r ntsckar Ntsckar av olika storlek Vi tmmer veden p slpkrror eller ngon annan vagn Ttpackas veden eller lggs den ls i frpackningen? Veden staplas i scken Kunden vill ha en s vlpackad sck som mjligt Vi sljer ved i ls form Vilka problem finns med er nuvarande packningsmetod? Vi packar ved fr hand vilket tar lng tid Det r ltt att veden fastnar i sidan p scken Det krvs mnga personer som vill packa veden Arbetet r anstrngande och lngtrkigt Vad anser ni vara viktigt vid frpackning av ved? Det ska g s fort som mjligt Veden ska bli bra packad Det br vara lika mycket ved i sckarna Vilka egenskaper skulle ni vilja se hos en automatisk vedfrpackare? Den ska packa veden snabbt Placera veden rtt i scken Man ska slippa fylla p ny ved i maskinen hela tiden Klara av flera olika storlekar p scken Enkel att skta Det r bra om den kan packa bde brasved och pannved Vill att den ska kunna klara alla vder d vi skter alla hantering utomhus Vad skulle avgra om ni valde att kpa en automatisk vedfrpackare? Att den fungerar bra Bra pris Ltt att skta Om den r snabb

- 35 -

Bilaga 2: Brain Writing Pool

- 36 -

- 37 -

- 38 -

- 39 -

Bilaga 3: Lsningar p vriga delproblem

- 40 -

- 41 -

- 42 -

Bilaga 4: Diagonala rullar

- 43 -

Bilaga 5: Alternativa lsningar

- 44 -

Bilaga 6: Utveckling av rullbandet

- 45 -

Bilaga 7: Sckar

- 46 -