SolenS rike drnkte Asien i blod

Med Asiens i srklass starkaste arm sg Japan sin chans att skapa ett asiatiskt imperium. Redan 1931 slpptes den japanska krigsmaskinen ls i Kina. Sedan fljde 14 r av vld, kaos och lidande.
Tex T JoJJe olsson

193145

december 1937 ervrade japanska styrkor Kinas dvarande huvudstad Nanjing. Enligt en srskild order skulle staden frintas. En orgie i mord och vldtkter inleddes. Den pgick i sex veckor och krvde ver 200 000 mn niskors liv. Minst 50 000 krigsfngar avrttades, mnga med maskingevr och landminor. Andra begravdes levande. Stympning

var regel vid de vldtkter som drabbade kvinnor i alla ldrar. Under massakern pgick ocks en tvling mellan tv ja panska officerare om vem som frst kunde dda 100 kineser med svrd. Men Nanjingmassakern var inte det frsta vergreppet av japanska soldater i omrdet. Efter militra segrar mot Kina 1895 och Ryssland 1905 hade Japan ftt fotfste

som stormakt i Asien. Korea och Taiwan an nekterades fr att frse den vxande ekono min med arbetskraft och resurser. Allt mot stnd i de ockuperade omrdena slogs ner skoningslst. I Tokyo var planen att skapa en General Hideki sjlvfrsrjande st Tojo var japansk asiatisk vlstndsre premirminister gion, styrd av Japan 194144. och fri frn vster lndska influenser. Bakom det expan siva projektet stod frmst Japans militra ledning. De agerade nstan helt fristende frn landets

Kinesiska krigsfngar leds fram av japanska soldater i oktober 1937.

20

allt om historia 10/2011

INDIEN
u l l s T e i n /a l l o v e r p r e s s

SOVJETUNIONEN

Attu 194243

MONGOLIET
Peking 1937 Tianjin 1937

Manchuriet
Shenyang

KINA
Nanjing 193738 Imphal 1944 Wuhan 1941 Changde Ningbo

KOREA

JAPAN
Tokyo

1942 var det japanska imperiet som strst. Det strckte sig frn Manchuriet i norr till Indonesien i sder.

s va n T e s T r m

Hiroshima 1945 Nagasaki 1945 Shanghai 1937 Okinawa 1945 Iwo Jima 1945

Midway 1942

TAIWAN BURMA THAILAND FRANSKA INDOKINA Bengaliska viken 1942 Hongkong 1941

STILL A HAVET
Pearl Harbor Kwajalein 1944

FILIPPINERNA Manila Corregidor 1942

Saipan, Tinian och Guam 1944

2000km

MALAYSIA
Singapore 1942

Leyte 1944

Bismarckhavet 1943 NYA GUINEA 194244 Guadalcanal 194243

INDONESIEN

Darwin 1942

Korallhavet 1942

Minst 50 000 krigsfngar avrttades, mnga med maskingevr och landminor

AUS T R A LIEN

a kg / s c a n p i x

Japans ervringar
l 1931 inleddes det japanska imperie bygget p allvar. D anflls den kinesiska provinsen Manchuriet. 1940 allierade sig Japan med Nazityskland och frskte driva ut de europeiska kolonialmakterna ur Asien. Huvudstad: Tokyo Statsverhuvud: Kejsar Hirohito (192689)

Ockuperade omrden: Korea och Taiwan (annekterat 1910), Manchuriet (ockuperat 1931), delar av Kina (1937), franska Indokina (1940), de brittiska besittningarna Burma, Malaysia, Singapore och Nya Guinea samt den nederlndska kolonin Indonesien och det amerikanska protektoratet Filippinerna (1942).

Den rdvita japanska rlogs flaggan blev en symbol fr det kejserliga impe riets ervringar i Asien.

allt om historia 10/2011

21

solens rike
regering, och svarade enbart infr kej
sddeuTsche zeiTung/ibl

saren. Enligt Japans frfattning utsgs krigsminister, armminister och flott minister direkt av de vpnade styr korna. Samtidigt var premirministern tvungen att avg om han inte lyckades bilda en komplett regering. I prakti ken innebar det att premirministern behvde armns std om han skulle kunna regera landet. Den segerrusiga militren utnyttjade detta genom att be gra hgre anslag och krva strre in flytande.

Militren blev starkare

1923 drabbades regionen Kanto i Japan av en frdande jordbvning som krvde 140 000 liv. I samband med denna katastrof strkte mili tren sin stllning i samhl let ytterligare. Armn utlyste undantagstillstnd och ren sade ut kritiker och vnster politiker med vld. Japans generaler kunde drefter planera och utfra sina aktiviteter utan att be hva ta hnsyn till folk valda politiker. Den kejserliga armn vntade ivrigt p en chans att angripa grannlandet Kina, som hrjats svrt av inre strider. Tillfllet kom 1931. D sprngdes en del av en japansk jrnvg vid staden Shen
g e n e r a l p h o T o g r a p h i c ag e n c y/g e T T y i m ag e s/a l l o v e r p r e s s

1931 ockuperade Japan den nordkinesiska provinsen Manchuriet. Kinas avsatte kejsare Pu Yi blev japanernas marionettledare i den nya staten Manchukuo.
yang i norra Kina. Senare forskning visar att det i sjlva verket var japanska officerare som lg bakom ddet, och att det pfljande anfallet genomfrdes utan att ngot po litiskt beslut fattats i Tokyo. Ervringen av omrdet Manchuriet i nordstra Kina blev mycket snabb och effektiv. Det tyder p att generalerna planerat anfallet sedan lnge. Efter ett knappt halvrs strider skapades den stora lydstaten Manchukuo, dr Kinas avsatte kejsare Pu Yi placerades som vil jels marionett. 10 miljoner kineser ut nyttjades som slavar i omrdets gruvor och industrier. Hundratusentals dukade under av hrt arbete. Mnga sjuka ar betare begravdes levande i stllet fr att f vrd.

Utfrde grymma experiment

I Manchukuo upprttade japanerna ocks den knda Enhet 731. Dess fors kare anvnde kinesiska civila och krigs fngar som frskspersoner i grymma experiment. De utsatte bland annat sina offer fr kirurgiska ingrepp utan bedvning. Effekten av blodfrlust, el ler hur en mnniska klarade sig utan vissa organ eller delar av hjrnan, un dersktes. Skador frn granater och eldkastare dokumenterades ocks noggrant. Andra fngar smittades med pest, mjltbrand och knssjukdomar. Omkring 40 000 kineser dog under experimenten, yt terligare ngon halvmiljon avled i tester med kemiska vapen och sjukdomssprid ning. Kinas ledning hoppades p hjlp frn omvrlden, som dock var mitt inne i en djup ekonomisk depression. Upprt tandet av Manchukuo frdmdes vis

Japanska pansarfordon rullar in i den kinesiska staden shanghai 1937.

22

allt om historia 10/2011

vergreppen har frnekats

l den officiella hllningen i Japan r

fortfarande att landet inte brt mot ngra internationella lagar under 1930och 40-talens krig. r 2000 godknde landets utbildningsministerium en ny lrobok dr ddssiffran vid nanjingmassakern ifrgastts. bokens frfattare hvdade ocks att invasionen av kina startade sedan japanska soldater blivit be-

skjutna. utbildningsministern antydde samtidigt att kvinnor som varit sexslavar t japanska soldater borde vara stolta. 2007 sade premirminister shinzo abe att det inte finns ngra bevis fr att militren alls tvingat kvinnor till sexuella akter. uttalanden av den typen har bidragit till flera diplomatiska konflikter mellan kina och Japan sedan 1970-talet.

Kinesiska fngar begravs levande i nanjing 1938.

Enhet 731:s forskare anvnde kinesiska civila och krigsfngar som frskspersoner i grymma experiment
serligen i Nationernas Frbund. Men Japans ledare sg de vsterlndska stor makternas kritik som dubbelmoral, ef tersom dessa lnder ocks hade kolonier i Asien. ningen alltmer hgljudd i kraven p makt och inflytande. 1932 mr dades landets premirminister Tsuyoshi Inukai av en grupp officerare ur flottan. Sklet var att Inukai hade frskt minska de militra utgif terna och strka reger ingens kontroll ver militren. Attentats mnnen dmdes visserligen till fngelse, men sgs av mnga som hjltar.

sddeuTsche zeiTung/ibl

Tog intryck av nazisterna

Sedan tidigare hade USA och Europa belagt japanska varor med extra avgif ter och tullar. Drfr behvde japan ska fretag tillgng till marknaderna i Asien. Mnga japaner fann sig ha allt fler gemensamma intressen med Eu ropas fascistiska partier, vars repre sentanter flitigt beskte Japan under 1920 och 30talet. Japanska ledare tog intryck av Hitlers tankar om att skapa ett tyskt Lebensraum i steuropa. Slutsatsen var att ett strre territorium krvdes ven fr den japanska rasen. I propagandan hvdades dock att japanernas frmsta ml var att driva bort de euro peiska kolonialherrarna frn Asien. Fr att frmja detta ml stdde japanerna poli tiska grupper som strvade efter sjlvstndighet i bland annat Indien, Indonesien och Kambodja. Efter framgngarna i Man chukuo blev den militra led
a kg / s c a n p i x

Kinesisk soldat fotograferad under striderna i Manchuriet.

Ipsae sed ullabor eperuptibus, eum sum sam acienit, omnis il mi, aut mo te ni antia corerib earchictae officaestrum nus. Dunt et officimet latia dolendae.

Hiroshi oshima, Japans ambassadr i nazityskland, under ett studie besk p stfronten.

allt om historia 10/2011

23

solens rike
193137 frdubblades den japanska ar
bridgeman /ibl

mns styrka. Ambitisa generaler hade nu ocks vertygat kejsaren om att ti den var kommen fr ett fullskaligt krig mot hela Kina. Efter en mindre skr mytsling vid Marco Polobron utanfr Peking i juli 1937, dr japanerna lr ha skjutit frsta skottet, blev detta verklig het. Inom kort intogs de nrliggande jt testderna Peking och Tianjin. Kina styrdes under denna tid av na tionalistpartiet Kuomintang och dess le dare Chiang Kaishek. Han frstod att Kina var tvunget att bjuda motstnd fr att kunna f internationell hjlp. Dr fr samlade han sina bsta trupper kring Shanghai. Japans generaler hade lo vat att ta Shanghai p tre dagar, och hela Kina p tre mnader. I verklighe ten kom slaget om Shang hai ensamt att pg i mer n tre mnader och kosta 70 000 japanska solda ter livet. Japanernas to tala luftherravlde gjorde dem dock verlgsna och kinesernas ftaliga elit Kinas ledare frband frintades. Chiang Kaishek.

Den japanska ockupationen av den kinesiska provinsen Manchuriet varade frn 1931 till andra vrldskrigets slut 1945.

Tgade mot Nanjing

Den ursinniga japanska armn tgade nu vidare mot den dvarande huvud staden Nanjing. Men medan japanerna vid rsskiftet 193738 var upptagna med att massakrera civilbefolkningen dr, kunde Chiang Kaishek fly med sin militra och civila ledning int landet. Krigsministeriet i Tokyo ville nu gra halt i Kina, fr att spara kraft infr ett eventuellt krig med Sovjetunionen eller USA i Stilla havet.

Chiang Kaishek vgrade emellertid att frhandla, vil ket fick politikerna i Tokyo att tappa tlamodet. Snart pbrjades Japans frsta om fattande bombkampanj ver kinesiska stder. Miljontals kineser dog, skadades eller blev hemlsa. Men ven om japanerna var verlgsna militrt, s fick de aldrig fullstndig kontroll ver Kina. De lyckades heller aldrig hitta ngra kinesiska ledare som var villiga att samarbeta. Troligen p grund av att rheten i de japanska soldaternas ver grepp strkte lokalbefolkningens mot stndsvilja. Till Kinas frtvivlan uteblev hjlpen frn de vsterlndska demokratierna, som frn 1939 var upptagna med sitt

Visste du att...
ren 193145 vxte den japanska krigsmakten frn 200 000 man till 6 miljoner mobiliserade soldater.
eget krig mot Hitler. Dessutom rk nade mnga i vst med att japanerna nd skulle besegra Kina, och ville dr fr inte blanda sig i kriget p fel sida, med tanke p den nya vrldsordning som frvntades uppst efter kriget.

Bldpest spreds med flyg

En japansk general infrde 1940 poli cyn dda allt, brnn allt, plundra allt. Denna krigfring godkndes i slutet av 1941 av kejsaren och regeringens krigs ministerium i Tokyo. Kejsaren sjlv gav personligen order om att anvnda ke miska vapen vid slaget om jttestaden Wuhan, och loppor med bldpest som forskats fram vid Enhet 731 slpptes frn flygplan ver stderna Ningbo och Changde. Ungefr tre miljoner kine siska civila dukade under som en fljd av dda alltstrategin. Vid mitten av 1941 hade Japan ock uperat hela nordstra Kina och nstan hela stkusten. Kineserna fortsatte dock sin gerillakrigfring, och japanerna lyckades inte f effektiv kontroll ver den enorma kinesiska landsbygden. Samtidigt ryckte en konflikt mellan

Krigen krvde miljontals ddsoffer

till fljd av Japans krig varierar stort. kineserna sger sig ha ddat 1,7 miljoner japaner 193745, medan Japan menar att endast 460 000 soldater dog i kina. Totalt tros 22,5 miljoner japanska soldater ha mist livet under hela andra vrldskriget, en tredjedel av dem i kina. Till det kommer cirka
l uppskattningen av antalet dda

800 000 saknade och 500 000 dda civila japaner. de flesta kllor uppger 20 miljoner dda kinesiska soldater och civila under Japans hrjningar. sammanlagt innebar kriget i ostasien och stilla havet ver 30 miljoner dda nstan hlften av alla ddsoffer under hela andra vrldskriget.

24

allt om historia 10/2011

b e T T m a n n /co

En japansk general infrde 1940 policyn dda allt, brnn allt, plundra allt
att Stilla havet r strre n Japan och USA nrmare. Japa Kina. nerna rknade med att bli Samma generaler hade anfallna av USA om de gav ju fr fyra r sedan lo sig p vsterlndska ko vat att ervra Kina p lonier. USA hade redan tre mnader, men dr stoppat export till Japan rasade kriget fortfa av bland annat flygplan rande med full kraft. och flygbrnsle, och efter Den japanske ven premirminis det japanska angreppet p kejsaren tern var emot ett krig franska Indokina 1940 hej Hirohito. i Stilla havet, men i den dades ven exporten av olja. maktkamp som fljde seg Japans generaler ville nu se ett rade militrledningen terigen. frebyggande anfall fr att f ett fr sprng i det krig som sgs som allt mer Anfll Pearl Harbor oundvikligt. Detta stllde sig den unge kejsaren 7 december 1941 riktades ett Hirohito dock tveksam till. Han hade verraskningsanfall mot den inte haft ngot emot invasionen av Kina, amerikanska flottbasen Pearl Harbor. men nu blev han vansinnig ver arm Dagen drp attackerade japanska styr chefens planer, och pminde honom kor den brittiska kronkolonin Hong med hg rst och blossande ansikte kong, som fll efter drygt tv veckor.

r b i s/s c a n p i x

en kinesisk pojke halshuggs i nanjing 1938, anklagad fr att ha hjlpt motstndsmn.

Japans premirminister Hideki Tojo inspekterar trupper i det ocku perade Filippinernas huvudstad Manila.
allt om historia 10/2011

a kg / s c a n p i x

25

solens rike

l i april 1946 inleddes Tokyoprocessen, dr 28 av Japans hgsta generaler och politiker stlldes infr rtta fr krigsfrbrytelser. bde domare och klagare utsgs av den amerikanska ockupationsmakten. under tv r hrdes 419 vittnen och ver 4 000 bevisfreml presenterades. resultatet blev sju ddsstraff och sexton livstidsdomar. Tv av de ta-

Milda straff mot krigsfrbrytare

lade dmdes till kortare fngelsestraff, ytterligare tv avled under rttegngarna och en slapp helt undan p grund av pstdd mental ohlsa. ingen inom den kejserliga familjen inte heller prins asaka som var beflhavare vid nanjingmassakern talades. de ansvariga fr enhet 731 slapp ocks straff nr de frsg amerikanerna med sina forskningsresultat.

alla de fngslade frigavs villkorligt fre 1956. mnga av dem gjorde senare politisk karrir. mindre uppmrksammade rttegngar hlls ven i andra lnder. bara i kina delades 149 ddsstraff ut vid 13 olika tillfllen. sammanlagt resulterade rttegngarna mot japanska krigsfrbrytare i cirka 5 000 domar, varav 900 avrttningar.

Tre mnader senare hade japanerna

ven invaderat Burma, Malaysia, Singa pore, Indonesien, Nya Guinea och delar av Filippinerna, samt utfrt sina frsta bombrder ver norra Australien. Hund ratusentals allierade soldater hade tagits tillfnga. Solens rike stod nu p hjden av sin makt. De japanska ledarna var dock fullt medvetna om USA:s industriella ver

Nr kriget i Europa avslutades i maj 1945 kunde de allierade inrikta sig p en slutoffensiv mot Japan
lgsenhet. Drfr ansg de att anfallet mot Pearl Harbor mste fljas av en rad snabba segrar, fr att avskrcka ameri kanerna frn fortsatta strider. P s stt skulle Japan kunna tvinga fram ett fr delaktigt fredsavtal. De fljande japanska attackerna blev dock katastrofala. Trots numerrt ver

s m i T h s o n i a n i n s T i T u T i o n /co r b i s/ s c a n p i x

Amerikanska plan anfaller det japanska hangarfartyget Akagi. Frlusterna under slaget vid Midway 1942 var s stora att Japan fick gna sig t frsvars krig de fljande tre ren. 26
allt om historia 10/2011

lge frlorade man sjslaget i Korallha vet i maj 1942, och en mnad senare snkte amerikanerna fyra japanska hangarfartyg vid Midwayarna. Dref ter hamnade japanerna p defensiven i Stilla havet. De allierade arbetade sig vsterut frn den ena japanskockupe rade n till den andra. I Kina pgick dock fortfarande en enorm offensiv. Under 1944 ddades ytterligare en halv miljon kineser, och japanerna lyckades skapa en transport vg frn norra Kina till Vietnam.

Framgngsrikt motangrepp
I lngden var dock situa tionen ohllbar. Nr kriget i Europa avslutades i maj 1945 kunde de allierade in rikta sig p en slutoffen siv mot Japan. Kinesiska styrkor som trnats och utrustats av USA inledde ett framgngsrikt motan grepp p den allt trttare japanska armn, som nu slogs p egen hand mot nstan hela vrlden. I strsta hemlighet hade USA dessutom utvecklat ett nytt fasansfullt vapen atombomben. Nu var de frsta bom berna redo att tas i bruk mot fienden. Enligt den japanska propagandan skulle man slss nda till slutet, men 1945 hade politiker brjat kontakta det p pappret neutrala Sovjet fr att be om hjlp med att medla fram en fred med USA och Europa. Stalin hade dock andra planer och tv dagar efter atombomben mot Hiroshima frklarade Sovjetunio

ombord p det amerikanska slag skeppet Missouri kapitulerade Japan villkorslst ngra dagar efter att atombomber fllts ver nagasaki och Hiroshima (bilden till vnster).
nen krig och anfll Manchukuo. Den 9 augusti atombombades ven Nagasaki. De bda bomberna krvde omkring 200 000 ddsoffer. kapitulation. Det var frsta gngen un der hela kriget som Japans vilseledda och krigstrtta befolkning hrde kejsa rens rst p radion. l
ls MeR: Hirohito and the Making of Modern Japan av herbert p. bix (2000) l The Battle for Iwo Jima 1945 av derrick Wright (2003) l The Battle for Burma av roy c. nesbit (2009)

Ovillkorlig kapitulation
D det blev klart att kejsaren tnkte ka pitulera frskte officerare, som ville fortstta kriget, avstta honom. Men kuppfrsket misslyckades och kejsar Hirohito lste i en radiosndning den 15 augusti 1945 upp Japans ovillkorliga

Mngder av filmer har skildrat kriget

l Japans krig i asien och stilla havet

har skildrats i tskilliga filmer, till exempel Bron ver floden Kwai (1957), Duell i Sderhavet (1968), Solens rike (1987), Den tunna rda linjen (1998) och Letters from Iwo Jima (2006). 2010 sndes ocks den uppmrksammade tv-serien The Pacific, om en grupp amerikanska soldater under striderna i stilla havet. mnga japanska filmer om kriget har visats p internationella filmfestivaler

exempelvis Fires on the Plain (1959), The Human Condition (trilogi 195961), Hiroshima (1979) och Yamato (2005). Tv animerade japanska filmer att uppmrksamma r Barefoot Gen (1983) och Eldflugornas grav (1988). Till de mest sevrda kinesiska filmerna om kriget hr den svarta komedin Devils on the Doorstep (2000) som belnades med Juryns stora pris vid filmfestivalen i cannes samt det episka dramat Den gula jorden (1985).

e v e r e T T/ i b l

Ken Watanabe i Letters from Iwo Jima frn 2006.

allt om historia 10/2011

27