You are on page 1of 6

UiIIIER YTÄN

E ffi

$#K

Så"$ruffi ffiVÅLä-

i
I

I
F

b

aa

t

I
I
F

I
I

t I

G Jfr,
Hans bok, 'Uag är wanted", har srålts i drygt 60 000 exemplari säger han. Där berättar han under pseudonymen David Larsson hur han gjort sig skyldig till grov misshandel, indrivningar, utpressning och fantastiskt

t\ t\
\t

tl !/
tl tl
l/

I

I
t r

I
b
t I
I
I

I

t

välplanerade grova rån.Det är bara ett problem

-

det är sida upp och sida ner av lögner och skitsnack,

ANIEL LUTHMAN, som är hans

riktiga namn, har det senaste året figurerat i ett stort antal intervjuer i tidningar, radio och TV. Dels utifrån sin bok
och dels som expert på rån och liknande grova brott. Medierna har svalt hans

blev förbannad: - Den där killen är en bluff, sa han. Stockholm är litet och förr eller senare hade jag

träffat honom om han funnits med i den
tyngre kriminella världen här. Men jag har inte ens hört talas om honoffi, och inte heller andra somjag snackat med. Jagblir förbannad. Det är en massa killar som giort grova grejer och fått tillbringa en massa år på kåken. Som fått betala priset. Och så kommer det en sån där och tjänar stålar på att ljuga ihop en massa skit. Inte heller någon av alla de poliser vi pratat med hade hört talas om Luthman, innan boken kom ut: - Han kan kanske ha varit kriminellt aktiv ändå, sa en kriminalinspektör på länskrim i Stockholm, men hade han levt ettvidffiigt liv på stans krogar som han påstår, så hade vi ju definitivt vetat vem han var. Och en massa värdetransportrån har han inte varit inblandad i, det vet jag.
I KRIG MED DEN UNDRE VÄRLDEN

"Till saken hör att jag ligger i krig med stora delar av den undre världen, så min hemkomst skulle kunna leda till värre saker än lås och bom. Ett krig som jag inte kan vinna. Så ifred kommer jag inte att få vata.Inte innanfor murarna och inte utanfor heller." Lite längre fram i boken blir det ännu mer dramatiskt: "Idag jagar Ekobrottsmlmdigheten mig med blåslampa. Kommer de ifatt mig så är det kort, på alla sätt och vis. Delar av den
kriminella världen står också bakom hörnet, med plastpåse och tejp. De vdntar och jagår här i Thailand."
PLÖTSLIGT LANDADE HAN I SVERIGE

historier med hull och hår. Från TV4 och kvällstidningarna till Sveriges Television och Sveriges radio. Som gapande fågelungar har reportrarna lyssnat förundrat när han matat dem med förklaringar till hur olika rån har planerats och vad som gäller i den kriminella världen. I till exempel P3 Dokumentär om Arlandarånet var han den dominerande "experten".
Om boken har sålt i hela 60 000 exemplar,

som han påstår, så har han hitintills fått in cirka 700 000 kronor i royalty.
HADE ALDRIG HöRT TALAS OM HONOM

Det var något som var underligt med Daniel Luthman när boken kom ut hösten 2009. Ingen visste vem han var:

- Konstigt att jag aldrig
honom, sa Liam Norberg.

har hört talas om

- Konstigt att jag aldrig stött på hans namn, sa SKURK:s reporter Peter Isaksson, som är uppväxt i samma område som Daniel Luthman.
Johan Darwich, som har 30 år som grovt

Det var mer som var konstigt: I sin bok skriver han om hur han gömmer sig i Thailand då han är efterlyst av den svenska polisen: "Om jag återvänder hem till Sverige vän-

tar ett långt fängelsestraff. Har suttit inlåst förut, sammanlagt över tre år om man räknar in häktningstiderna." Men problemen är större än så, enligt

Då boken, Jag ärwanted, hade kommit ut var det några som ifrågasatte om författaren existerade. Kanske var det någon här hemma i Sverige som skrivit ihop en skröna? menade de. Då blev det dags för bokens alias, David Larsson, att komma hem till Sverige och komma ut ur garderoben som Daniel Luthman. Och därmed blev det en lång turnd av framträdanden i medierna som författare och "brottsexpert" - och som föredragshållare runt om i Sverige. Men - han var ju jagad av polisen. Han skulle ju hamna bakom "lås och bom" om han

kriminell torped bakom sig, läste boken och

Luthman:

kom hem. Om inte "stora delar av den kriminella världen" fick tag på honom innan dess.
tr*{$ I SKURr(

U]IIIERYTÄI{

E

ffi$ffiK SilJNffiffiVÅtL

När jag under några timmar intervjuar honom på SKURK:s redaktion, förklarar han det här med att: - Det var bokföringsbrott jag var efterlyst för. Och det var en utredning som pågick något år och sedan lades ner. Och då tog dom bort efterlysningen på mig.

- Dom kriminella som du skriver om, som
var ute efter dig då? - Det kom ner en kille och hälsade pä mig i Thailand. Och via honom kunde jag

förklara och reda ut det där.
HAR ALDRIG VARIT EFTERLYST

Tänk så enkelt det kan tyckas vara. Från att ha varit efterlyst och jagad "med blåslampa" till ingenting. Och från att "stora delar av den kriminella vdrlden" väntar med plastpåse och tejp - till ingenting genom ett samtal eller wå. Fakta är att Daniel Luthman aldrig har varit efterlyst för ekonomisk brottslighet. Han har aldrig varit efterlyst för någonting. Och ingen i Stockholms tyngre undre värld rycks veta vem han är. Vi har frågat runt i veckor via våra kontakter - men ingen har hört talas om honom. Inte en enda... Luthman finns inte och har aldrig funnits i polisen spaningsregister där tunga misstänka brottslingar finns registrerade. Däremot finns han i belastningsregistret. Det rör sig om några försök till brott - alltså inget fullbordat brott eftersom han blivit gripen varje gång han har försökt sig på något. Ett av brotten är ett försök till inbrott i en skola. Men det är något konstigt dven med det. Jag ringer profess or Jerzy Sarnecki som har forskat i många år på ungdomsbrottslighet, och frågar: - Ar inte inbrott i skolor ett typiskt ungdomsbrott som man håller på med i åldern
10-11 år upp

uppe

i en mycket grov

kriminalitet med utpressning, indrivningaq, vålds-

brott och välplanerade
grova rån mot värdetran-

sporter.
LUDD, LUDD OCH ÅTTNIETN
LUDD

- Finns det preskriberade brott som du kan
berätta om? frägar jag Luthman. - Jag har ju giort det jag skrivet. Och jag trollerbart. På olika omvägar når vi fram

till

de som utförde det ouppklarade rånet. De har

har gjort betydligt mycket mer. Mycket
bank... mycket värdetransportrån har det varit. Vi rånade en större butik, utifrån insiderinformation, vi hade kommit över. Nu kommerjag inte ihåg exakt årtal när detvar. Jagtror att detvar 350-400 000 vi kom över. Så här pratar han. Och på samma sätt är boken skriven: Inga bestämda datum, inte ens vilket år det sker. Ingen exakt plats, inte ens vilken stad: "Staden vi var i var inte Stockholm". Och ingen exakt summa. Därmed går det oftast inte att i efterhand kontrollera det han påstår. Men han skriver i boken om ett rån där han och en kompis är
utklädda till tomtar. Alltså något som är kon-

aldrig hört talas om någon David Luthman. Alltså frågarjag honom om just det rånet,
och han svarar: - För att inte något ska kunna härledas till någon speciell person så blandar jag ihop

till

15?

-

Ja, det

handlar ju mest om att förstöra,

svarade Sarnecki. Men ibland kan dom även

vara76-77 år gamla. När Daniel Luthman grips och erkänner det här försöket till inbrott i en skola är han 26 är. Men enligt hans bok och massor av

intervjuer i olika medier är han då mitt
sKURr( I
tr#å$

flera rån. Korsar dem så att säga. Det där är egentligen en korsning mellan tre olika rån. I boken är vi utklädda till tomtar men det är något helt annat egentligen. Så där fortsätter intervjun. Precis som i boken blir svaren bara ludd, ludd och återigen ludd. Under intervjun återkommerjag tre gånger till frågan om preskriberade brott som han kan berätta om. Ingen gång får jag ett kon-

Kanske det. Men det finns nog större anledning att vara besviken på alla de journalister

som svalt hans lögner rakt av. När jag för länge sedan gick påjournalisthögskolan, fick
jag lära mig att man inte kunde förlita sig på biografier som källor - då de som berättar

om sitt liv allt som oftast framställer sig själva i en bättre dager. Att som Luthman
sälja massor avböcker genom att göra precis

wärtom, är något nytt. Men rådet att inte lita på biografi er, år likafullt en god journalistisk regel. Frågan är vad hans förlag visste? Hans förläggare på Wahlström & Widstrand och redaktören? Var de med på bluffen? Närjag intervjuar honom beklagar han sig över att han hos Bonnierbarablev insläppt i foajdn när han skulle sälja in sin bok, och inte kom längre än så.
MYTOMAN

kret svar. Har under mina dryga 30 år som rättsreporter aldrig varit med om något liknande, närjag intervjuat fore detta kriminella. Tvärtom brukar de glatt berätta om preskriberade brott som de inte åkt dit for, eftersom det handlar om tillfällen då de

man hamnade etta, två eller femma. När han år 17 -18 år så hamnar han på ett

Är Daniel Luthman en mytoman? Nej, jag tror inte det. En mytoman tror på vad han själv

behandlingshem för drogberoende i Vallentuna, påstår han.

- Men jag använde inte droger, säger han,
utan hamnade där ändå. Enligt boken är han igång med allt gröwe brottslighet från cirka 76-17 års ålder. Men han går ut Tibble gyrnnasium från en två-årig handels- och kontorslinje den 10 juni 7994. Då han tar sin examen med hyfsade betyg är han 79 är.
LITA INTE PÅ BIOGRAFIER

"vunnit".
UPPVÄXT I FINT VILLAOMNÅOT

Luthman är uppväxt i en villa i Täby. När han år 74-75-16 är år han oerhört bra i löpning, påstår han i boken. Olika klubbar försökte värva honom, hdvdar han. -Jag kom med i Stockholmsmästerskapen och hamnade jättebra.
Vadåjättebra? tänkerjag närjag sitter och lyssnar på honom. Rimligen vet man väl om

hittar på. Det gor sannolikt inte Luthman. Han är en snäll kille som var småstökig som de flesta killar är under tonåren. Säkerligen har han fantiserat om att vara en tung kriminell - och en dag fick han en id6: Han skulle skriva en bok där han framställde sig själv så som han föreställde sig att sådana var. Råa, aggressiva, noggrant planerande och väldigt hänsynslösa : "Det blev grönt ochjag drog på over overgångsstället. Tanten med rullatorn hann
precis över." Kanske fick han hjälp av förlaget med att
se till att det som stod i boken inte kunde kontrolleras utan viss ansträngning.

Har man anledning att vara arg på Daniel Luthman, för att man kopt en bok som utger sig för att vara en biogrufi men inte är det?

tr#il i st(unK

UIIIIERYTAil

$ ffi$#K Sä.$NffiilV&tL

De utgick troligen ifrån attjournalistkåren ytterst sällan anstränger sig med något som kan likna grävande eller kollande av källor. Och det fungerade, från att boken kom ut i september 2009 - fram tills attvi på SKURK började gräva.

näs där de ska ta sig in i en bilfirma. Om de trodde att det fanns pengar d{ eller om de skulle stjäla bilar är oklart. Men när de försöker bryta sig in går larmet och de drar iväg.
De kor så

fort

att de drar uppmärksamhet

nebostängsel av den typ man har runt vaniiguvillor. Viskanvar en sådan anstalt. Bland qmgre kriminella som sitter på Kumla och liknande brukar dessa anstalter kallas "koloniträdgårdar". Efter en tid flyttas Luthman over till Haparandafängelset. Men han tår awjäna de
sista veckorna av sitt straff på Täbyanstalten, då han enligt kriminalvården uppger att han känner sig hotad på Haparandafängelset.

till sig och åker fast för fortkorning. Därmed
klaras också inbrottsförsöket upp. Luthman dömdes

SYNAD

till skyddstillsyn.
vintern 2}Ol,blir en

Jagtycker nästan lite synd om honom när jag sitter där med bandspelaren mellan oss och låtsas kopa hans lögner. Att påvisa att

Ett knappt år senare,

makthavare av olika slag ljuger är ofta rent lustfyllt, men Luthman är inte en av dessa. Och han är inte lika driven: Utifrån att han i boken påstår att han suttit i fängelse i drygt tre år sammanlagt, och jag vet att det bara är ett halvår, frägar jag vilka anstalter han

ledig kvinnlig polis misstänksaryrnär hon ser wå män i en bil i Hökarängen i södra Stockholm. Enligt henne uppträder de nervost och föraren, som senare visar sig vara Luthman, har ljusa så kallade trädgårdshandskar på sig. Hon kallar dit en patrull som griper Luth-

ALDRIG ÄET EN BIL

suttit på?

* Jd,alltså... då räknar jag med häktningarna, svarar han lite nervost. En gång satt jag i tyraeller fem månader på lkonoberg.

man och hans kompis, eftersom de i bilen har rånarluvor och en pistolattrapp. Alltså en plastpistol. De har också flera lager med olikfärgade trojor på sig. Sannolikt hade de planerat att göra sig av med dessa i olika omgångar när

Luthman har påstått i olika intervjuer att han som mest ägde fyrabilar. Aterigen en lögn. Han ägde under en tid några småföretag i byggbranschen. Innan de gick i konkurs leasade han genom dessa företag olika bilar. Om han verkligen drev dessa företag eller om han bara var målvakt för dem, är oklart.
Han har genom åren gång på gång åkt fast

för olovlig körnirg, då han saknat körkort.

"HAN PLACERAS PA ANSTALTEN VISKAN. DETVAR EN ANSTALT FöRSMATJUVAR OCH RATTFYLLERISTER''
- Vad dömdes du för den gången?
de skulle

-

Jag gick

fri... i howätten.

fly efter det planerade rånet. När han försöker sig på de här brotten är

Iftonofogden giorde senast en utredning
på honom den 19 oktober 2010, som visade

Det blir som att skjuta på sittande fågel. Hade han sagt att han släpptes utan rättegång hade han klarat sig:

han 25-26 år gammal. Och alltså väldigt
långt ifrån den "David Larsson" i boken som ska ha varit en avancerat grovkriminell person från 77 ärs ålder.
VISKAN

att han saknade "både känd inkomst och öwiga tillgångaf'. Han bor idag vid 36 års
ålder hos sina föräldrar.
UNDERHÅI.MNOT

- Vad dömdes du for i tingsrätten
frägarjag.

då?

Ja... utpressning och misshandel. Jag har läst samtliga hans domar. De ligger på skrivbordet mellan oss. Men jag har

-

Kop gärna Daniel Luthmans bok. Den är

lagt en tidning over dem. Och summa summarum av dessa domar och hans belastningsregister är att Daniel Luthman aldrig har dömts i någon tingsrätt för utpressning
och misshandel.
NERVöS KILLE MED TRÄDGÅRDSHANDSKAR

För det här döms Daniel Luthman till ett års fdngelse varavhan bara behöver avtjäna ett halvår, eftersom man på den tiden kunde släppas ut efter att ha avtjänat halva tiden. Han placeras på anstalten Viskan. Det var
en anstalt för småtjuvar och
På den

underhållande. Kanske än mer underhållande när man vet att det mesta som står där är rena lögner.

rattfyllerister.

tiden delades anstalterna in i klass

I,2
Däremot har han dömts för försök till in-

och3. Klass 1 var säkerhetsanstalter som

Kumla, Hall och Tidaholm. Klass 2, var slutna riksanstalter som Norrtälje och Osteråkerfängelset. Klass 3 var anstalter som ofta bara var omgärdade av ett vanligt Gun-

brott och förberedelse till grovt rån. Våren
2000 åker han och några kompisar tillBo11sr(unr( I

Ett av mina favoritstycken är när han påstår att han och några kompisar rånat en värdetransport. Efter rånet gömmer de sig i en lägenhet när polisen dyker upp utanför huset. Men polisen åker hiss upp till en 1ägenhet ovanför den de befinner sig i. Vad att göra? I den kriminella världen finns det wå alternativ: Sitta kvar knäpptysta och hoppas att poliserna försvinner.

fi#å$

Eller snabbt ta sig ut en bakväg och t4 sig från platsen. Men i Luthmans fantasivärld avpojkäventyr och kriminalitet finns det ett tredje alternativ. I boken smyger han istället upp i trappen efter poliserna och smyger vidare fram till den dörr där de har gått in. För enligt Luthman kan det som sägs där inne vara: "livsviktig information för oss": "La örat mot dörren men hörde ingenting. Fan, tänkte jag. Med ett finger skot jag upp brevinkastet bara en aning och la örat till." Som sagt, visst är det underhållande. Väldigt dumt och inte alls trovärdigt - men underhållande.
NÄSTA BOK

På baksidan av pocketupplagan av Jag är wanted, kan man läsa:

"David Larsson heter egentligen något annat. Det här är hans version avvad som hände."

Varför är förlaget så noga med att understryka att det är hans version? Det kan olika förlag skriva på baksidan av varje biografi - men de gör inte det. Förklaringen är självklar: I och med den meningen på baksidan av just den här boken, är förlaget garderat. För de vet sannolikt, eller tror i varje fall, att

alltihop är en stor bluff.
Daniel Luthman berättade for mig att hans nästa bok ska handla om tiden i Thailand och brotten han begick där.

Ännu en bok om påhittade brott 1är inte
sälja så bra, när han nu är avslojad. Men låt

mig bjuda på en bättre id6: Skriv boken "BLUFFEN" och berätta om allajournalister och andra som svalt den här skrönan. Gärna detaljerat om hur du själv och din agent kontaktade olika redaktioner och fick napp. Och hur ni spelade in en massa videosnuttar och la ut dem på YouTube. En sådan bok skulle troligen bli väldigt

underhållande. Därtill kunde den bli obligatorisk kurslitteratur på landets journalistutbildningar, i ämnet källor och källkritik. Förhoppningsvis skulle den sälja bra. För som Daniel Luthman konstaterade när jag intervjuade honom:

- Det

är svårt att slå sig in i bokbranschen.O

F

I