P. 1
olikas lika värde

olikas lika värde

|Views: 94|Likes:
Published by Hardy Grafström

More info:

Published by: Hardy Grafström on Mar 22, 2011
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

03/22/2011

pdf

text

original

FÖRORD OLIKAS LIKA VÄRDE

Förord
Idag bedrivs ett omfattande arbete mot kränkande behandling på landets förskolor och skolor. En mängd olika metoder och strategier används för att motverka allt ifrån mobbning till sexuella trakasserier och etnisk diskriminering. Med det här stödmaterialet vill Myndigheten för skolutveckling visa på den kunskap som finns, sprida den och stärka förskolors och skolors förmåga att reflektera kring val av arbetssätt. Materialet handlar om hur vi bäst kan arbeta efter principen om alla människors lika värde, rätten att ej bli diskriminerad och utsatt för kränkande behandling. Förhoppningen är att ge en heltäckande bild av kunskapsläget inom området och visa på redskap för såväl det förebyggande som arbetet med att ingripa mot kränkningar. Materialet har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag om kränkande behandling som redovisades till regeringen den 4 december 2003. Det omfattar verksamheterna i förskola, grundskola och gymnasieskola. Främst är det tänkt som ett stöd till personal och skolledning som arbetar med frågor om värdegrund, demokrati och mot kränkande behandling, men också till ansvariga i kommunerna. De framgångsfaktorer, behov och utmaningar som beskrivs bygger på forskning och nationella och lokala utvärderingar. Dessutom har myndighetens projektgrupp under 2003 gjort ett stort antal besök på såväl förskolor som grund- och gymnasieskolor samt i kommuner. Beskrivningar från dessa verksamhetsbesök finns med som exempel i texten. Projektgruppen har bestått av Fredrik Modigh (projektledare) och experterna Bengt Harju (t o m juni 2003) och Sara Damber. Projektledaransvaret har från och med september 2003 övergått till Håkan Eilard på grund av Fredrik Modighs föräldraledighet. Till arbetet har också Anna Kempe, Gunilla Hellner-Blixt och Eva Dahl bidragit. Referensgrupper med skolledare och skolchefer har knutits till projektet för att möjliggöra djupare diskussioner och analyser. Uppdraget har även varit föremål för överläggningar i ett nätverk för myndigheter och organisationer. Vi vill rikta ett stort tack till alla de verksamma ute i landet som bidragit till materialet med sin rika erfarenhet, klokhet och envishet samt sitt stora engagemang. Vår förhoppning är att du som läsare ska få nya impulser, mer kunskap och fler perspektiv i ditt arbete. Det handlar om ett område som allt för ofta fått en oförtjänt stämpel som ”flummigt”. Men att våra barn och unga är trygga är en grund för allt lärande och all utveckling. Det är ett uppdrag som vi varken har råd eller rätt att misslyckas med. Kristina Wester Avdelningschef Fredrik Modigh Undervisningsråd Håkan Eilard Undervisningsråd

3

OLIKAS LIKA VÄRDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Innehållsförteckning
Förord. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Innehållsförteckning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Skolans demokratiska uppdrag att motverka kränkande behandling . . . . . . . . . . . . . . 9 Kränkande behandling – vad är det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Kränkande behandling – ett samlingsbegrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Mobbning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Diskriminering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Sexuella trakasserier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Homofobi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Etniska kränkningar, rasism och främlingsfientlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Kränkande behandling i korthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Hur vanligt är kränkande behandling? En lägesbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Kränkande behandling och mobbning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Sexuella trakasserier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Homofobi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Fler skillnader mellan pojkar och flickor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Etniska kränkningar, rasism och främlingsfientlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Sexuella övergrepp/sexuellt utnyttjande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Vem drabbas och vem utsätter? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Elever som kränks av vuxna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Var äger kränkningarna rum? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Olika bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Hur arbetar vi mot kränkande behandling i praktiken? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Grundläggande förutsättningar – vad fungerar? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Framgångsfaktorer – vad fungerar?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING OLIKAS LIKA VÄRDE

Beprövade metoder och arbetssätt. En översikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
Förebyggande och åtgärdande mobbningsmetoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Kamratstödsmodeller. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
Medlings- och konfliktlösningsmodeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Värdegrundsstärkande metoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52
Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55
Att ständigt bli bättre. Om kvalitetsarbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Att fånga in det svårt mätbara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58
BRUK - ett enkelt sätt att bedöma kvalitet i förskola och skola. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59
Steg för steg till bättre kvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
Vad säger lagar och förordningar? En lathund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68
FN:s konvention om barnets rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68
Skolans författningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
Arbetsmiljölagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Brott och straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77
Socialtjänstlagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80
Lagen om förbud beträffande knivar och andra föremål. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81
Var kan jag vända mig för att få hjälp?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83
Till dig som förälder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83
Till dig som elev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83
Slutnoter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86
Bilaga 1 – Lista på besökta skolor och kommuner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92
Bilaga 2 – Medverkande i referensgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94
Bilaga 3 – Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

5

Att veta hur man faktiskt ska lyckas med det är dock en helt annan fråga. Avsnittet presenterar en rad framgångsfaktorer i arbetet mot kränkande behandling. 3. 2.. Det kan därför vara viktigt att tydliggöra begreppen. Avsnittet som följer ger en kortfattad beskrivning av läget. beskrivs därefter de vanligast förekommande metoderna för att motverka kränkande behandling. för sig. som kan läsas efter varandra. Boken är upplagd på följande sätt: 1. På detta avsnitt följer ett resonemang om vad som egentligen avses och omfattas av begreppet kränkande behandling och andra begrepp inom området. För att klara det.. Utan att bli föreskrivande. men kanske också det svåraste.OLIKAS LIKA VÄRDE INLEDNING Inledning Att skolans demokratiska uppdrag är viktigt är de flesta ense om. resonerar vi i det påföljande avsnittet om vad som faktiskt fungerar respektive inte fungerar i den pedagogiska praktiken. För den som vill veta mer om de lärande exemplen finns längst bak bilagor med namn och telefonnummer till de skolor och kommuner som beskrivits. Med uppdraget och nulägesanalysen i bagaget. Inledningsvis ges kort en beskrivning av vad skolans uppdrag att motverka kränkande behandling omfattar och innebär. behövs kunskap och kompetens. det vill säga hur vanliga olika former av kränkande behandling är. eller om man så önskar. De flesta av oss vill också göra vårt yttersta för att barn och unga ska känna att de är trygga i skolan.se I denna bok finns flera olika delar. Många använder olika benämningar och tillskriver dem olika innebörd. 6 . Vad finns det egentligen för samlad kunskap om vad som fungerar respektive inte fungerar? Kan vi lära av andras erfarenheter? Det demokratiska uppdraget är ett av förskolans och skolans viktigaste. Genom hela boken ges exempel på verksamheter som arbetar på ett särskilt intressant sätt. Syftet med detta material är att ge en bild av vilken kunskap som finns inom området samt ge konkreta instrument för ett framgångsrikt arbete mot kränkande behandling. 4. Det finns också mer fullödiga beskrivningar av exemplen på www. som man kan hämta idéer och inspiration ifrån till sin egen verksamhet. Vad säger forskningen och vad säger beprövad erfarenhet? I detta avsnitt illustreras framgångsfaktorerna med exempel från ett antal skolor och kommuner.skolutveckling. Syftet är att bidra till det sökarbete som varje förskola och skola måste göra för att bestämma hur man konkret ska skapa en trygg lärmiljö och motverka mobbning och annan kränkande behandling.

allt från kartläggning och målformulering till insatser och utvärderingar. strafflagstiftningen och en rad andra tillämpliga bestämmelser.INLEDNING OLIKAS LIKA VÄRDE 5. 6. både från skolans och förskolans område. Därefter följer ett avsnitt om betydelsen av att ha ett kvalitetsarbete inom området. Slutligen ges en lathund för de olika lagar och föreskrifter som gäller inom området. I slutet av denna bok ges tips till föräldrar och elever om vart man kan vända sig för att få hjälp. En beskrivning av lagarna görs. 7. 7 . En steg-för-steg modell beskriver hur processen kan se ut. Genomgående finns exempel på frågor som kan vara viktiga att fundera över i kvalitetsarbetets olika steg. arbetsmiljöområdet.

I denna sociala inlärningsprocess möter alla människor både besvikelser och tillkortakommanden.och ungdomsåren formas det framtida livet. Framförallt är det skolan som hoppas att de unga ska acceptera att leva efter de värderingar som skolan är baserad på – det som handlar om människors lika värde och demokrati. Olika förväntningar riktas mot barn och unga från alla i deras omgivning. Det kön man har och den socioekonomiska och etniska bakgrund man har påverkar också de normer som man påverkas av. Särskilt tydligt blir det när normen inte följs och till exempel kamrater bestraffar detta genom att frysa ut normöverträdaren eller gå till fysisk attack. De flesta får lära sig att både utveckla relationer och vänskap med andra och att ibland lämnas utanför en gemenskap 9 . Andra förväntningar riktas från samhällets sida. I skolan ska unga människor ges förutsättningar att bli självständiga individer med ett kritiskt förhållningssätt. Den biologiska utvecklingen. skapar en grogrund för deras aktiva deltagande i samhället.SKOLANS DEMOKRATISKA UPPDRAG ATT MOTVERKA KRÄNKANDE BEHANDLING OLIKAS LIKA VÄRDE Skolans demokratiska uppdrag att motverka kränkande behandling Under barn. de nära relationerna i familjen och kontakter med andra människorna utanför hemmet har stor betydelse under uppväxten. Men normer sänds också via massmedier. tolerans och rättvisa samt utvecklas till individer som vill och vågar hävda demokratiska principer och humanistiska värden. som filmer och TV.och beroendesystem. Tankar och känslor löper fritt ut och in i varandra för att tillsammans bilda en grund för den vuxna medborgaren. En skola där barn och unga känner sig sedda och respekterade och i grunden värdefulla. som de delar eller vill dela gemenskap med. i skolan eller på fritiden. Normerna skiftar mellan olika miljöer som barn och unga finns i. Barn och unga prövar tidigt vilken plats de har i olika makt. exempelvis inom familjen. Det kan handla om sociala roller och hierarkier. som till exempel när en yngre elev vänder sig till en äldre elev och ber den få slut på ett bråk bland jämnåriga. Barnet skapar sina första erfarenheter inom familjen för att sedan vidga sina kontaktytor till andra personer. Det sociala trycket märks både när barn och unga följer och inte följer normer i form av belönande och bestraffande reaktioner. på fritiden och i omvärlden. De ska utveckla sin förmåga till samarbete. Störst påverkan får det när det sker bland människor i barns och ungas omgivning. kärlek och hat. Samspel mellan människor och det som kallas ”det sociala trycket” har också stor betydelse för den sociala inlärningen. vänskap och ovänskap. På detta sätt lär sig barn och unga andra handlingsmönster än familjens. i skolan. maktutövning. Ibland riktar sig förväntningarna mot den position som någon uppfattas stå för.

Skolor var under lång tid en självklar plats för kränkningar och ett ställe där unga människor skulle fås att inse sin plats i den sociala ordningen. Från familjens snävare erfarenhet till förskolans. I samhället utanför skolan avskaffades rätten för överordnade att fysiskt bestraffa sina (vuxna) anställda vid mitten av 1800-talet. Pennalism var en självklar del av många läroverks vardagsrutiner. Och inom de olika skolformerna fanns starka traditioner för hur unga skulle tas upp i respektive skikt. Genom skolgången vidgas referensramarna. stimulerades barn och unga i sin tur till att kränka varandra. Genom att de vuxna använde kränkningar som en del av sin maktutövning över eleverna. liksom tydliga system för straff och belöningar. Och i skolan togs rätten för läraren att slå sina elever bort först i slutet av 1950-talet. 10 . I relationerna till andra lär man både att vara beroende av och att utöva makt. Man lär sig vilka människor i omgivningen som har – eller tar sig – mycket makt och hur de klarar av att hantera den. Här möts unga – pojkar och flickor – från alla samhällslager och etniska bakgrunder. Förskolan och grundskolan har konstruerats med sikte på att vidga de gemensamma normerna och förhållningssätten så att de ger en hållbar gemenskap så att man hålls samman i ett ”sam-hälle”. Kränkande handlingar – ingen ny uppfinning Ända fram till för ett halvt århundrade sedan gav skoltillhörigheten en signal om vilket samhällsskikt de unga skulle tillhöra efter sin examen. grundskolans och gymnasieskolans många tillfällen att uppleva olika sociala relationer. Yngre elever skulle straffas för att bättra sig. Skylten som skulle bäras på bröstet där det stod att man var dum kan idag ses på skolmuseet. Skolan är en viktig spelplats för denna process. maktutövning och beroendeförhållanden. Kränkningarna – fysiska och psykiska – av de yngsta ingick i skolans ritualer. Därför är det knappast förvånande att fysiska kränkningar förekom flitigt bland dåtidens elever. Även skamvrån och struten på huvudet var kränkningar som ingick i forna tiders skolors rutiner. och var ett okontroversiellt inslag i skolmiljön fram till mitten av förra seklet.OLIKAS LIKA VÄRDE SKOLANS DEMOKRATISKA UPPDRAG ATT MOTVERKA KRÄNKANDE BEHANDLING – få uppleva besvarad kärlek men också att bli ratad. Rätten att bestraffa ännu ej myndiga anställda behölls fram till början av 1900-talet. Kränkningar av nya elever sågs som naturliga inslag från såväl de äldre kamraternas som lärarnas sida. där unga människor kan få grepp om både enkla och mer komplicerade förhållanden som råder i samhället. Slagsmål på skolgården var pojkarnas sätt att klara ut vilken plats de skulle ha i klassens och skolans hackordning.

förankra och gestalta demokratiska värden och motverka alla former av kränkande behandling. men med nya värderingar i bagaget. Barn och ungdomar ska tränas i och bli vana vid att uttrycka olika uppfattningar. utan om ett hur skolor agerar i vardagen. bli medveten om konsekvenserna av sina handlingar. alla aktiviteter och utvärderingar genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt. visa tolerans. I uppdraget ingår att ge eleverna förutsättningar att lära och hävda demokratins värden men också att konkret pröva dem .när de fungerar som de ska – eleverna att visa aktning för medmänniskor utifrån att alla människor har samma värde. Skolorna ska fortsätta att vara en arena för social inlärning. grupper eller ämnen. Solidariteten ska visas med den egna gruppen. förstå och initiera gemensamma frågor. men också med människor som lever under andra förhållanden. bereda och fatta gemensamma beslut samt genomföra dem. Eleverna ska praktisera demokratiska arbetsformer. Den första moderna läroplanen presenterades 1919. Den bildning och den värderingsbas som eleverna erövrar under sin skolgång utgör en grund för det demokratiska samhällsbygget i framtiden. Genom skolgången ska man lära sig att samarbeta med andra. förtydliga motsättningar och finna hur man på fredlig väg – trots åsiktsskillnader – finner nya vägar som för framåt. Dagens skolor lär . De värderingar som kommer till uttryck i läroplanerna har prövats av den politiska demokratin vid olika tillfällen. Från mitten av 1950-talet innehåller läroplaner och kursplaner krav på att skolorna ska utveckla kritiskt tänkande och självständigt agerande hos eleverna. Idag talar vi om ”det demokratiska uppdraget” som en del av skolans roll som fostrare av goda samhällsmedborgare. med barns och ungas lärprocesser? 11 . såväl här hos oss som i andra delar av världen. Det demokratiska uppdraget ska utgöra grunden för all annan verksamhet i förskolan och skolan. grundskolorna och gymnasieskolorna också fått i uppdrag att omfatta demokratins värdegrund. ta ansvar och vara solidarisk. Skolan har alltså ett tydligt demokratiskt uppdrag. Tillsammans med uppdraget att stimulera lärande i kunskapsämnena. Uppdraget till lärarna var bland annat att lära barnen att respektera en fredlig samvaro och tänka internationellt – inte bara på fosterlandet. Det handlar inte främst om enskilda projekt. Den ska ge kunskaper om demokrati och värdegrund och verka för demokratiska arbetsformer. Förväntningarna är högt ställda.och bearbeta erfarenheterna av dem. All planering av allt som pågår. har förskolorna. Den ska förmedla. råd. lärare och elever ska tillsammans planera skolarbetet och dess innehåll.SKOLANS DEMOKRATISKA UPPDRAG ATT MOTVERKA KRÄNKANDE BEHANDLING OLIKAS LIKA VÄRDE Idag är situationen en annan.

rasism. 2. som informellt. att motverka alla former av kränkande behandling. Värdegrunden är en fråga om förhållningssätt mellan människor. sexuella trakasserier och homofobi. om än ingen garanti. goda samtal mellan elever och mellan de vuxna och eleverna? Hur ser samarbetet ut på skolan? Hur skapas arbetsro och hur tar man tillvara och stimulerar elevernas lust att lära? Det är frågor som aktualiseras i det främjande arbetet. Skolans ansvar omfattar alla former av kränkande behandling. En skola där elever och personal är delaktiga är också förebyggande mot kränkande behandling. Att motverka kränkande behandling omfattar både förebyggande och akuta. som mobbning. att verka i demokratiska arbetsformer där barn. Vi behöver såväl olika ämneskunskaper som kunskap om vad demokrati och vårt samhälles värdegrund egentligen innebär samt vilka rättigheter och skyldigheter vi alla har.OLIKAS LIKA VÄRDE SKOLANS DEMOKRATISKA UPPDRAG ATT MOTVERKA KRÄNKANDE BEHANDLING Det demokratiska uppdraget innefattar flera delar: 1. Ett främjande arbete utgår från möjligheter och inte från risker och problem. Samtidigt gynnar det lärande och utveckling i stort och ökar motivationen för att delta i skolarbetet. i skolans vardag. att främja barns och ungas lärande om demokrati och värdegrund. skolledning. Förebyggande insatser handlar om att arbeta långsiktigt för en trygg och demokratisk lärmiljö. att ha en främjande. för att kunna utvecklas till en demokratisk medborgare. Inflytande och delaktighet är en demokratisk rättighet i sig. 3. Medan det främjande arbetet 12 . är arbete med värdegrunden ett nödvändigt komplement. Inga handlingsplaner i världen lyckas stoppa mobbningen om skolor inte förmår skapa en god lärmiljö med trivsel och trygghet. värdegrunden. personal. Ett förebyggande arbete måste omfatta hela organisationen och de relationer mellan individer som formas och utvecklas där. Kunskap är en viktig grundsten. personal och föräldrar har inflytande och är delaktiga. Om kunskap är en viktig förutsättning för demokrati. Samhällets normer och värden har förankrats först när vi ser att de påverkar vårt tänkande och våra handlingar. elever och föräldrar. Skolan måste också ha rutiner och handlingsplaner för att vid akuta fall snabbt kunna åtgärda problemen för de inblandade. Ett arbete med värdegrunden är alltså inte ett eget spår eller projekt. 5. åtgärdande insatser. Det gäller såväl formellt. En skola som utgår ifrån och hävdar människors lika värde får aldrig acceptera att människor kränks. Vad främjar kamratskap. i till exempel råd och styrelser. att förankra de demokratiska värdena. unga. Värdegrunden handlar istället om att se på varför och hur vi gör det vi redan gör. 4. förebyggande och långsiktig ansats. Genom att få praktisera demokrati genom inflytande blir eleverna förtrogna med och motiverade att arbeta demokratiskt. i syfte att utveckla demokra­ tiska samhällsmedborgare. Forskning visar att en av de viktigaste faktorerna för lärande är att eleverna känner sig delaktiga. I detta arbete bör alla delta.

Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot andra. Det kanske finns brister i organisationen. i ledningen av arbetet eller i den fysiska miljön. Vad vi gör och hur vi gör det spelar roll! Det här materialet kommer att fokusera just sådana faktorer som ger skolan makten att skapa en miljö där barn. Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Istället handlar det om samspelet mellan individ och miljö. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individerna eller miljön. riktar det förebyggande arbetet in sig på att förhindra uppkomst av ett visst problem. unga och vuxna inte kränker eller blir kränkta. Problem med kränkande behandling beror ytterst sällan på en enda person. Om trygghetsplaner fokuserar på det främjande arbetet. Uppdraget att motverka kränkande behandling är alltså en del av det demokratiska uppdraget. som mobbning. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i skolmiljön och skolans arbetssätt ges vi som arbetar i och med skolan fler verktyg att arbeta med mot kränkande behandling. 13 . Lika väsenligt som att upprätta planerna är det att arbeta på lång sikt. Samtidigt kan kränkningar också vara resultatet av dåliga förutsättningar. Att utsättas för olika former av kränkande behandling påverkar villkoren för individers lärande och utveckling. Det tar tid att bygga en god miljö och det krävs envishet och uthållighet för att den ska ge effekt. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans verksamhet. är ”mobbningsplaner” ett uttryck för det förebyggande. Kränkande behandling kan utgöra såväl en konsekvens av som en orsak till ett destruktivt klimat. Därför måste vi se på och arbeta mot kränkande behandling i ett vidare sammanhang som berör alla på skolan.SKOLANS DEMOKRATISKA UPPDRAG ATT MOTVERKA KRÄNKANDE BEHANDLING OLIKAS LIKA VÄRDE har som mål att skapa en god miljö i skolan som helhet.

textburna (till exempel klotter. Hur man definierar begreppen påverkar vilka gränser som sätts. Mobbning och rasistiska beteenden är exempel på kränkningar som särskilt nämns i skollagen. Normen belönas och det avvikande förtrycks. slag.2 Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. men även mail och sms).” Skolans uppdrag att motverka kränkande behandling är relativt tydligt – det ingår som en del i ett större demokratisk uppdrag. sårad eller skadad – måste alltid tas på allvar. annorlunda eller udda som löper störst risk för att utsättas för kränkningar. suckar. används begreppet ”kränkande behandling” som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. sparkar och knuffar. miner. arg. brev och lappar. Individens subjektiva upplevelse är alltså en viktig utgångspunkt i definitionen av kränkande behandling. eller psykosociala (till exempel att bli utsatt för utfrysning. ryktesspridning). Könsord. bög). förolämpningar. läroplanerna och förarbetena till dessa. Och mobbning beskrivs som ”när någon eller några är dumma flera gånger mot den person som är ensam. En person som berättar att hon eller han känner sig kränkt – ledsen. inte minst för att veta vad uppdraget omfattar. hot. Det kan ske vid enstaka tillfällen eller systematiskt och återkommande. Så definierar Stadsgårdsskolan i Jönköping kränkande behandling i sin handlingsplan. Kränkande behandling – ett samlingsbegrepp I skollagen. klotter och anonyma brev. Men vad är egentligen kränkande behandling? Och vilka former ansvarar skolan för att motverka? En sådan diskussion är nödvändig. Kränkningar kan utövas av en eller flera personer mot en eller flera personer och kan ske i alla miljöer – när som helst.KRÄNKANDE BEHANDLING – VAD ÄR DET? OLIKAS LIKA VÄRDE Kränkande behandling – vad är det? Om man frågar eleverna själva så är det den avvikande. verbala (till exempel att bli hotad eller kallad hora. Fasthållning. knuffar). rädd eller i underläge. gester. utfrysning. Detta subjektiva element utgör skillnaden mellan ”kränkande behandling” 15 . skratt. Tydliga definitioner är också viktiga för att undvika konflikter mellan skola och hem i enskilda fall av kränkningar. Svordomar och fula ord. fniss. Kränkningarna kan vara: • • • • fysiska (till exempel att bli utsatt för slag.1 Historiskt sätt bottnar kränkningar ofta i ett förakt för svaghet och skräck för att själv tillhöra de svaga.

Det ena används i skollagstiftningen. förföljelser. hot. 16 . såsom: • mobbning • diskriminering • sexuella trakasserier • rasism • främlingsfientlighet • homofobi Mobbning Det råder viss oenighet kring definitionen av begreppet mobbning. till exempel vuxenmobbning. Kränkande särbehandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av klandervärda beteenden. Det bestäms av situationen – vem som kränker. försvårande av arbetets utförande. Det är inte handlingen i sig som kan definieras som kränkande utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts. har på senare år kränkande särbehandling blivit ett allt vanligare begrepp.5 En kränkning som sker en enstaka gång. upprepning. Att finna mer precisa definitioner är inte möjligt. när och varför samt hur den som blir utsatt reagerar. förnedring och förolämpningar. psykiskt våld.OLIKAS LIKA VÄRDE KRÄNKANDE BEHANDLING – VAD ÄR DET? och ”kränkande handlingar”. undanhållande av information. Det vill säga att den som blir mobbad utsätts flera gånger under en längre tidsperiod.3 Konkreta exempel som nämns i arbetsmiljölagstiftningen är bland annat förtal. och det senare i lagstiftningen för det övriga arbetslivet. utfrysning. Det som skiljer mobbning från annan kränkande behandling är att mobbning förutsätter någon form av upprepning. En handling kan upplevas som kränkande av omgivningen men behöver inte göra det för den som utsätts. Olika forskare och institutioner har definierat mobbning på olika sätt. I relation till begreppet kränkande behandling. Det är alltså ingen större skillnad mellan begreppen kränkande behandling och särbehandling. är inte att betrakta som mobbning.4 Men det finns vissa kännetecken som ringar in mobbningsbegreppet: 1. var. I stället får vi se närmare på de olika former som omfattas av kränkande behandling. bland annat i arbetsmiljölagen som sedan 1990 även omfattar eleverna i skolan. social utstötning och trakasserier och sexuella trakasserier.

Därför måste det betraktas som tveksamt att använda rena konfliktlösningsmodeller för att lösa mobbningsproblem. Ett exempel är etnisk diskriminering – enligt svensk lag liktydigt med orättvis eller kränkande behandling av en individ på grund av ras. social status. Mobbning kan utövas av en eller flera personer. liksom annan kränkande behandling. kön. sexuell läggning. funktionshinder och etnisk eller nationell bakgrund7. individ eller grupp som förövare. obalans i makt. kränker eller på olika sätt begränsar de drabbade människornas fri. som ålder.KRÄNKANDE BEHANDLING – VAD ÄR DET? OLIKAS LIKA VÄRDE 2. grupper eller samhällsinstitutioner. Det handlar om särbehandling som missgynnar. En användbar definition används i jämställdhetslagstiftningen där sexuella trakasserier definieras som sådant ”ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens integritet i arbetet. Det vill säga allt ifrån tafsningar och blottning till ryktesspridning. som hora eller bög. Diskriminering Diskrimineringsbegreppet avser negativ särbehandling och därmed kränkning av individer eller kategorier av individer. religion.och rättigheter och handlingsmöjligheter. nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. mot en eller flera personer.8 Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är kränkningar som anspelar på kön och sexualitet. hudfärg. Det är en väsentlig skillnad eftersom problem med mobbning respektive konflikter måste lösas på olika sätt. Det är till exempel orimligt att tänka sig ett öppet. Mobbning kan.6 4.”9 Arbetslivsinstitutets definition lyder 17 . utifrån olika grunder. Ojämlikheten i makt skiljer mobbning från konflikter/meningsskiljaktigheter. verbal eller psykosocial. 3. fysisk. ärligt och jämspelt samtal mellan elever som är inblandade i en mobbningssituation. Flera forskare är överens om att relationerna mellan de inblandade i en mobbningssituation kännetecknas av en obalans i makt. vara t ex. Diskriminering kan utföras av individer. till exempel när man söker arbete. könsord eller ord som anspelar på sexuell läggning. Den vanligaste formen är verbala sexuella trakasserier – till exempel att bli utsatt för kvinnonedsättande uttryck. I en konflikt är parterna relativt jämbördiga och det finns en ömsesidighet i konflikten som inte existerar i en mobbningssituation. Mobbning blir ett instrument för att skaffa sig makt och därmed bekräftelse. olika konkreta uttryck. Den eller de som mobbar har makt över och förtrycker den som utsätts.

OLIKAS LIKA VÄRDE KRÄNKANDE BEHANDLING – VAD ÄR DET? ”alla upprepade eller oönskade muntliga eller fysiska sexuella närmanden. Homofobi kan ta sig verbalt eller fysiskt uttryck.bi eller transsexuella läggning och speglar stark motvilja eller förakt för homosexualitet och homosexuella. hot eller våld. uttalat sexuella nedvärderande påståenden eller sexuellt diskriminerande kommentarer från någon på arbetsplatsen som upplevs kränkande eller stötande av mottagaren eller som orsakar mottagaren obehag eller förnedring eller som stör mottagarens arbetsprestation. till exempel i nedsättande kommentarer.11 18 .”10 Homofobi Homofobi avser kränkningar som anknyter till en persons homo.

Alla olika former av och begrepp för kränkande behandling. rasism. utnyttja eller kontrollera de andra eller tvinga dem att leva åtskilda från andra folkgrupper12.KRÄNKANDE BEHANDLING – VAD ÄR DET? OLIKAS LIKA VÄRDE Etniska kränkningar. • kan begås av en eller flera och riktas mot en eller flera. könsmobbning. rasism och främlingsfientlighet Såväl rasism som främlingsfientlighet kan ligga som grund till kränkningar mot exempelvis människor med annan etnisk bakgrund än den som utför kränkningen.14 Kränkande behandling i korthet • kan ta sig många olika uttryck • handlar om maktutövning. • kan utgå från ett motiv hos den/dem som utför kränkningarna. kan användas för att beskriva kränkningar som sker endast en gång. homofobi. • handlar om ideologier. främlingsfientlighet och etnisk diskriminering är ideologiskt och värderingsmässigt motiverade kränkningar. förutom mobbning. En definition som ger uttryck för detta synsätt är: ”känslor som i varierande styrka innebär ovilja. etnicitet eller sexuell läggning. Sexuella trakasserier. Främlingsfientlighet beskrivs i forskningen som ett gradbegrepp – en känsla och attityd som sträcker sig från obehag till hat. värderingar eller handlingar som går emot mot principen om alla människors lika värde. kön. Kränkningarna kan ta sig olika uttryck. • kan utföras vid ett eller upprepade tillfällen. när det utgår ifrån exempelvis trosuppfattning. 19 . Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet definierar rasism som en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet och en uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som gör det motiverat att dela in dessa i mer eller mindre värda. Mobbning avser kränkningar som sker vid upprepade tillfällen. rädsla inför eller hat gentemot andra etniska grupper”. De skiljer sig från de mer övergripande begreppen kränkande behandling och mobbning som ofta beskrivs som ”motivneutrala”. uppfattningar.13 Regeringen har uttryckt att främlingsfientlighet även kan manifesteras i aggressiv nationalism och en oförmåga att förstå och respektera andra kulturer. Vidare innebär det att den folkgrupp som betraktar sig som en mervärdig ’ras’ anser sig ha rätt att förtrycka. hudfärg.

Förutom enkäter genomfördes också intervjuer med barn och unga.HUR VANLIGT ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? – EN LÄGESBESKRIVNING OLIKAS LIKA VÄRDE Hur vanligt är kränkande behandling? – En lägesbeskrivning Hur vanliga är egentligen de olika formerna av kränkande behandling? Uppmärksammas problemet tillräckligt i de lokala styrdokumenten? Och hur behandlas frågor om kränkningar och värdefrågor i undervisningen? Flera former av kränkande behandling har – i relation till sin omfattning – fått oförtjänt lite uppmärksamhet på samtliga nivåer i skolväsendet och i medier. 21 . Störst problem tycks finnas i år 8 i grundskolan. Sett endast till år 8 i grundskolan och år 2 i gymnasieskolan anger så många som var tredje elev att de utsatts för sexuella trakasserier. Flickor är också mer stressade än pojkar. Vanligast är verbala kränkningar. Vilka är egentligen de största problemen som skolans elever och personal ställs inför idag? Beskrivningen bygger på den nationella kartläggningen av kränkande behandling. Elever som mobbar andra anger också i högre utsträckning att de själva varit utsatta för mobbning. Frågorna avser vad eleverna själva upplevt. de skolkar mer och upplever sig ha svårare att säga ifrån utan att behöva lida för det. På den direkta frågan om man utsatts för mobbning. Det är också här trivseln är lägst. En tredjedel av eleverna säger att de – aktivt eller passivt – behandlat andra illa i skolan någon gång under senaste året. Kränkande behandling och mobbning Över en fjärdedel av samtliga elever i skolan upplever att de blivit kränkta vid upprepade tillfällen under det senaste året. Om man räknar med dem som svarat att det hänt någon enstaka gång. Sexuella trakasserier Runt var fjärde elev i skolan uppger att de blivit utsatta för någon form av sexuella trakasserier vid ett eller flera tillfällen under senaste året (2001). "Relationer i skolan" som Skolverket presenterade 2002 samt på rapporten "Kränkningar i skolan" som publicerades 2003. Var tionde elev anger att de själva varit med och mobbat andra. svarar tre procent att det har hänt flera gånger eller ofta under det senaste året. På den allmänt hållna frågan om man blivit illa behandlad av någon i skolan upprepade gånger svarade nio procent ja.15 Kartläggningen omfattade ca 3400 elever i år 2. 5 och 8 i grundskolan samt i andra året i gymnasieskolan. Särskilt utsatta är flickor och de som utsätter är vanligtvis pojkar. följt av fysiska och psykosociala. jämfört med till exempel mobbning. uppgår siffran till tolv procent.

utan blir kränkande beroende på situation. Sexoch samlevnadsfrågorna omnämns däremot inte alls i fyra av tio skolors lokala styrdokument. Lärarna uppger att det varit svårt att arbeta med att förändra språkbruket. Det är inte lätt att identifiera bakgrunden och orsakerna till de verbala kränkningarna. Eleverna anser att lärarna i liten utsträckning arbetar med frågan att inte bli sämre behandlad på grund av sitt kön. Homofobi Av eleverna i år 8 och år 2 i gymnasieskolan uppger en tiondel att de blivit kränkta genom homosexuellt relaterade verbala kränkningar som skällsord och ryktesspridning. Av de fysiska kränkningarna är tafsning vanligast (åtta procent anger detta) men även blottning och att bli avdragen kläderna förekommer. Stadsgårdsskolan i Jönköping är en av de skolor som upp­ lever språkbruket som ett stort problem. utlöst bråk. Inte heller vet man alltid vilka ord som är kränkande när och för vilka. Totalt uppger var tolfte elev att de känt sig kränkta vid något tillfälle när de blivit utsatta för homosexuella benämningar som bög eller ”lesp”. Pojkars rädsla för att förknippas med det feminina är betydligt större än flickors oro över att förknippas med det maskulina.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR VANLIGT ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? – EN LÄGESBESKRIVNING De sexuella trakasserierna utgörs oftast av grovt språkbruk. Andra kränkningar som tycks vanliga är ryktesspridning och att någon kommenterar ens klädsel på ett kränkande sätt.16 Hela 84 procent av skolorna har uppmärksammat jämställdhet i sina lokala styrdokument. Störst är problemen i år 5 och minst i gymnasieskolan. För att ändå kunna ha en gemen­ sam hållning för personalen och veta hur man ska agera. har skolan infört så kallad nolltolerans mot kränkande uttryck. För pojkar verkar det mycket viktigt att ansluta sig till det som anses vara ”normalt” maskulint beteende. Ord och handlingar upplevs inte nödvändigtvis som kränkande i sig. maktstrukturer och normer utifrån kön och kvinnoförtryck aldrig eller sällan uppmärksammats i historie. Såväl lärare som rektorer bekräftar bilden av att språkbruket är det största problemet i dagens skola när det gäller kränkande behandling. Det fick skolan att tänka om. En majoritet av eleverna menar också att frågor om jämställdhet. Eleverna säger sig bli mest kränkta av kvinnonedsättande ord samt könsord och sexuella anspelningar. På skolan visade det sig att vanliga ord som bacon eller andra ord som anspelade på bland annat namn och bakgrund. Fler pojkar än flickor känner sig utsatta. Den innebär en gemensam handlingslinje för all personal som går ut på att man alltid ska säga ifrån när det förekommer kränkande ord. till vem och på vilket sätt. 22 . vem som säger det.och religionsundervisningen.

Enligt rektorerna förekommer rasism och främlingsfientlighet 23 . Bland elever med utländsk bakgrund har var fjärde elev känt sig etniskt kränkt. skällsord och rykten. Förvånansvärt många elever (14 procent) upplever att skolans personal kränker eleverna med etniskt nedsättande ord.HUR VANLIGT ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? – EN LÄGESBESKRIVNING OLIKAS LIKA VÄRDE Homosexualitet och homofobi är den värdegrundsfråga som uppmärksammas minst i de lokala styrdokumenten. en bekräftelse som flickorna därför inte självklart kan ta avstånd från. Fler skillnader mellan pojkar och flickor I en delstudie till den här refererade kartläggningen om kränkningar i skolan17 genomfördes fokussamtal med ett femtiotal elever i år 8. Den sexuellt attraktiva tonåringen är en viktig norm för flickor. vilket ger lågt anseende. Samtidigt finns det en risk för att flickor bli betraktade som lättillgängliga. att rasism och främlingsfientlighet är de vanligast förekommande problemet på skolan. till exempel uttalanden.och samlevnadsundervisningen. Eleverna själva menar att homofobi är den form av kränkning som skolan uppmärksammar minst. Normerna begränsar också flickor i det fysiska rummet i jämförelse med pojkarna. Nära hälften av eleverna säger att de inte arbetat med detta alls. liksom att ha ett gott självförtroende. Att höras och synas och ta plats i rummet är viktigt. Rasism och främlingsfientlighet förekommer. där eleverna fick tala relativt fritt kring kränkande behandling. Normerna för flickor rör ofta utseende och kläder. det vill säga olika uttryck för fördomar. Endast i 19 procent av skolorna har området lyfts fram. enligt lärarna. Att vara fräsch. Normer för pojkar handlar i stor utsträckning om att ta avstånd från det feminina. I motsats till flickorna bör pojkar inte ägna sig för mycket åt sitt utseende eller ha för uppseendeväckande kläder. rasism och främlingsfientlighet Nästan var femte elev säger sig ha utsatts för etniska kränkningar under det senaste året. Oftast utförs etnisk kränkning av pojkar – det är också framförallt pojkar som utsätts. I dessa intervjuer. i mer än var tionde klass. Sexuella trakasserier och övergrepp. En majoritet av eleverna anser att homosexualitet aldrig uppmärksammats i sex av de sju undersökta ämnena. framgår att en viktig norm är att uppträda genusmässigt korrekt och att pojkar och flickor har delvis olika normer att förhålla sig till. Efter grovt språkbruk menar rektorerna.18 Etniska kränkningar. kan därför fungera som bekräftelse på att man lever upp till normen. Elever med utländsk bakgrund upplever i högre utsträckning än elever med ”svensk” bakgrund. Undervisning om och mot homofobi tycks vara relativt ovanligt. till exempel i form av tafsningar. Åtta av tio elever hävdar att homosexuella relationer aldrig eller bara någon enstaka gång tagits upp i sex. att kränkningarna som de utsätts för beror på deras bakgrund. att ha rätt kläder och att inte vara fattig är viktigt för alla.

Men när man granskar undervisningens innehåll framkommer att 86 procent av eleverna aldrig eller högst någon enstaka gång anser att skolan uppmärksammat frågor om exempelvis etnicitet och etnocentrism i historieundervisningen. Flickors kränkningar sker däremot ofta i det fördolda i form av till exempel utfrysning. i år 2 på gymnasiet från flickor. En skillnad tycks vara att flickor reagerar kraftigare och känner sig kränkta i högre utsträckning än pojkar när de blir utsatta. Detta kan vara betydligt svårare för vuxna att upptäcka och därmed motverka. 24 . Bilden förstärks av att cirka en tredjedel av eleverna uppger att nazistiskt klotter är vanligt förekommande på skolan. Det vill säga fysiska och därmed mer synliga kränkningar.19 Sexuella övergrepp/sexuellt utnyttjande Drygt sju procent av eleverna i år 8 och 2 i gymnasieskolan säger sig har blivit erbjudna fördelar i utbyte mot sexuella tjänster. En möjlig slutsats av detta är att skolan – när den väl uppmärksammar rasism – gör det i form av tillfälliga insatser och inte som ett naturligt inslag i undervisningen. i år 8 från pojkar. Endast ungefär hälften av skolornas lokala arbetsplaner berör frågor om mångkultur. Inga närmare beskrivningar av vad övergreppen har bestått i har samlats in. Såväl manliga som kvinnliga lärare pekas ut som förövare. Pojkar utsätter oftare såväl pojkar som flickor för nästa alla typer av kränkningar.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR VANLIGT ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? – EN LÄGESBESKRIVNING på 16 procent av skolorna. Främst har erbjudandet kommit från en annan elev. Alarmerande är att det i nästan en fjärdedel av fallen varit en vuxen på skolan som har stått för erbjudandet. En orsak skulle kunna vara att skolan i högre grad uppmärksammat de kränkningar som utförs av och drabbar pojkar. såväl manlig som kvinnlig. Ungefär var tionde elev säger att det på skolan bärs nazistiska symboler och görs Hitlerhälsningar. Enligt de utsatta eleverna är förövaren i huvudsak en annan elev. Den enda typen av kränkning där flickor är överrepresenterade gäller utfrysning och den riktar sig oftast mot andra flickor. Även lärare uppges vara förövare – nästan en tredjedel av de elever som utsatts säger att förövaren var en vuxen på skolan. Vem drabbas och vem utsätter? Fler flickor än pojkar upplever sig kränkta men fler pojkar uppger att de blivit utsatta för kränkande handlingar. Drygt fyra procent av eleverna i år 8 och på gymnasiet uppger att de blivit utsatta för sexuella övergrepp i skolan. Flickor är ofta mer kritiska mot skolans arbete mot kränkande behandling än pojkar. Både elever och lärare uppger att skolan gör mycket för att motverka rasism och etnisk diskriminering.

När eleverna går i år 8 och 2 i gymnasieskolan är skillnaden i trivsel och utsatthet större mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund än bland de yngre barnen. mer stress och att man har färre att prata med. högre krav. desto viktigare blir olika typer av ”markörer” och kategoriseringar. Detta gäller både trivsel och utsatthet för kränkningar För yngre elever tycks inte bakgrund och socialt ursprung spela så stor roll. I klasser som har hög andel elever med utländsk bakgrund anger fler elever än i andra klasser att kränkande handlingar av olika slag förekommer. Även elever med låg socioekonomisk status (i vardagligt tal ”klass”) upplever en högre utsatthet än andra. De upplever bland annat lägre trivsel. Ju äldre eleverna blir. Dessa elever skolkar också mer än andra. Sammantaget tycks faktorer som socioekonomisk bakgrund. i många fall minoriteter i rådande majoritetskultur. Man kan alltså säga att såväl elever med utländsk bakgrund som elever med låg socioekonomisk status upplever att de bli diskriminerade i och av skolan. för att därefter åter minska något. Dessa elevers utsatthet kan. Elever med utländsk bakgrund trivs också sämre i skolan och upplever att man får sämre stöd och blir mer orättvist bedömda av sina lärare.HUR VANLIGT ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? – EN LÄGESBESKRIVNING OLIKAS LIKA VÄRDE Elever med utländsk bakgrund utsätter andra och är också utsatta för kränkningar i högre utsträckning än elever med ”svensk” bakgrund. 25 . tycks bli mer utsatta för kränkningar ju högre upp i grundskolan man kommer. kön och etnicitet få större betydelse ju äldre eleverna blir. liksom för elever med utländsk bakgrund. De redan utsatta grupperna. kopplas till hur de upplever skolsituationen i allmänhet.

I gymnasieskolan anger fem procent av eleverna att de utsatts för kränkande behandling av en vuxen. När elever blir kränkta av läraren sker det ofta i klassrummet. Sex procent av eleverna i attitydundersökningen uppgav att de kränkts av lärare jämfört med fyra procent i motsvarande mätning 199721. än i gymnasieskolan bedömer att skolan aktivt arbetar med frågor om kränkande behandling. Var äger kränkningarna rum? Kränkande handlingar äger rum överallt i skolan. tafsningar. knuffar och hot. 26 . Fler elever i grundskolan. Kränkningar sker oftast under raster.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR VANLIGT ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? – EN LÄGESBESKRIVNING Elever som kränks av vuxna Även om de flesta elever som kränks. Detta stämmer överens med andra undersökningar som visar att värdegrundsfrågor och relationer ges minst uppmärksamhet i gymnasieskolan. Eleverna anser att lärarna ofta inte är uppmärksamma eller att de inte bryr sig om vad som händer ens i deras eget klassrum. i korridorer och i öppna utrymmen med elevskåp. Lärare tycker ofta att skolan gör mer omfattande förebyggande insatser än vad som upplevs av eleverna. upplever många elever också att de behandlats illa av vuxna i skolan. särskilt i år 5. utsätts av andra elever. Andra typer av kränkningar som elever menar utförs av lärare är utfrysning. etniskt kränkande ord och uttalanden som anspelar på elevernas intelligens. Eleverna i år 5 menar att kränkningarna i stor utsträckning inträffar utomhus medan äldre elever oftare drabbas inomhus. Men 16 procent av de elever som har blivit utsatta anger att de blivit illa behandlade i klassrummet. I gymnasieskolan görs minst insatser. Upplevelsen av att ha blivit kränkt av en vuxen ökar ju äldre eleverna blir. Det senare riktar sig främst till elever som har svårt att följa med i undervisningen. I mer än åtta av tio fall anger eleverna att kränkningarna sker i informella miljöer som på skolgården eller i korridoren. i miljöer där barn och unga möter såväl klasskamrater som okända ansikten och där vuxna inte alltid är närvarande. Arbetet avtar enligt eleverna ju längre de kommer i skolsystemet. Det kan handla om kvinnonedsättande språkbruk. Olika bilder Vuxnas bild av vad skolan gör mot kränkningar skiljer sig många gånger från elevernas. Sex till sju av tio elever anser att man tillsammans med sina lärare ofta diskuterar och arbetar för att motverka kränkningar. I en attitydundersökning från år 200020 konstaterades att fler elever känner sig kränkta av sina lärare än av sina skolkamrater och att denna trend ökat sedan motsvarande mätning 1997. Det senare gäller fler pojkar än flickor och fler elever med utländsk bakgrund än de som har ”svensk” bakgrund.

ställa tydliga krav. Så är till exempel ett starkt och tydligt ledarskap i såväl förskola som skola och kommun viktigt. Grunden för arbetssätt och organisation är kommunikation genom dialog. En tredjedel menar att de varken fått bra eller dåligt stöd. 28 . Ledningen måste göra en bestämd ansvarsfördelning samt avsätta tid och pengar för personal och elever. På Hushagsgymnasiet i Borlänge har man en tydlig vision och målsättning i sin verksamhet. eller så tycker aktiva kommuner att skolorna inte tillräckligt anammar kommunala beslut och riktlinjer. Vi har främst studerat svenska förhållanden men också tittat på andra länders kartläggningar och utvärderingar. Fördjupade och kontinuerliga samtal om värde­ grunden är viktiga för att skapa en gemensam skolkultur. vilket gör att förståelsen för varandras perspektiv många gånger är liten. Det är nödvändigt att sätta upp klara mål. Stöd Att rektor ges stöd från sina kommunala chefer och lokala politiker är en grundläggande förutsättning för ett effektivt och ansvarsfullt arbete mot kränkande behandling. Skolans ledningsfilosofi beskriver ett förhållningssätt som kortfattat går ut på föl­ jande: Relationen till medarbetare och elever är central för att rektor ska kunna utöva sitt ledarskap. Men en tredjedel av landets rektorer anser att de lokala politikerna inte ger dem något stöd i skolans arbete mot kränkande behandling. Ledningen måste ha ett demokratiskt och lyhört förhållningssätt för att kunna leda och utveckla en demokratisk organisation.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? Hur arbetar vi mot kränkande behandling i praktiken? Grundläggande förutsättningar Hur tacklar vi då kränkande behandling i praktiken? Vad fungerar – vilka faktorer spelar roll för ett framgångsrikt arbete? Forskningen och kommuners och skolors egna utvärderingar pekar på vissa grundläggande förutsättningar i organisationen som är viktiga som bas och utgångspunkt för arbetet. Antingen upplever skolorna bristande stöd från kommunnivån.22 Relationen mellan skola och kommun tycks ofta vara problematisk. Möten för samtal mellan parterna är få. Man bygger arbetet på en mångfacetterad syn på kunskap och lärande samt en tydlig och legitim organisation som är känd och har stöd i hela skolan. Ledarskap Viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt skolutvecklingsarbete är naturligtvis också giltiga för ett framgångsrikt arbete mot kränkande behandling.

Idag har de kommunala riktlinjer som finns för skolornas förebyggande och åtgärdande arbete fått spridning och legitimitet och därmed ökad verkan. upplever sin utsatthet värre i små skolor än i stora skolor. På mindre skolor har också skolans personal större möjligheter att lära känna varandra och utveckla ett gemensamt förhållningssätt. där ”alla känner alla”. och de är lättare att åstadkomma i små skolor och små grupper.HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE Ett första steg för bättre samspel mellan skola och kommun är att träffas och börja prata med varandra. det är trivseln och de goda relationerna som är ”nyckeln” till framgång i det här avseendet.och undervisningsgruppen23 har betydelse för förekomsten av kränkande behandling. Den som anställs måste dela den grundsyn på barn. Även personalen vittnar om att det är lättare att lära känna elever i mindre skolor och grupper. kurator och andra personalgrupper. Trivsel. barn. I Piteå har en avgörande faktor för ett framgångsrikt arbete mot kränkningar i skolorna varit ökad dialog. I mindre skolor trivs fler elever bättre.och skolstorlek Storleken på skolan och på skol-. vilket i sin tur inverkar positivt på relationerna i skolan. Fler vuxna som rastvakter24 och kamratstödjare i skolmiljön utanför undervisningsrummen ökar trivseln. En trolig förklaring till det här fenomenet kan vara att eleverna helt enkelt lär känna varandra bättre i små skolor och små grupper. tycks eleverna också vara utsatta för färre kränkande handlingar. Det gäller såväl undervisningen som med klassen och lärarna. Flera skolor har en medveten strategi när man anställer personal. och låt kommunens arbete och riktlinjer bli en del av arbetet i skolan. 29 . Tillsammans skapar man en grund för det gemensamma arbetet mot kränkningar. På så sätt upplever skolorna att man redan från början har intresserad och engagerad personal som arbetar mot gemensamma mål med barnets bästa i centrum. Eleverna lyfter själva fram att vuxnas närvaro är viktig – som förebilder och för att minska risken för kränkningar. Skolsköterska. utveckling och värdegrund som skolan står för. grupp. är viktiga. De verkar också bli mindre upprörda vid de tillfällen det ändå sker. Om relationerna med andra elever och lärare i allmänhet är goda. lärande. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att elever som ändå utsätts för kränkningar. Vuxennärvaro Elever i dagens skola efterlyser ofta fler vuxna att prata med i sin skolvardag – vuxna med olika kompetenser och roller. Det får alltså inte förstås som att stora skolor och grupper generellt lyckas sämre. som exempelvis fritidspedagoger. Låt skolorna bli delaktiga i kommunens arbete. Man kan fånga upp signaler tidigare och kan lättare föra samtal med elever som man har nära kontakt med. Skolornas arbetsledare (rektorerna) och kommunens skolpolitiker träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och idéer.

Bland annat håller fritidsledarna i särskilda kill. Örjesjöskolan i Partille ligger i en anläggning där även annan kommunal service är samlad. elevråd och andra grupper. men också för att påverka och lära eleverna om förhållningssätt. Flera skolor pekar på betydelsen av att olika verksamheter finns lokalmässigt integrerade. I skolan går barnen alltså från det att de är 1-16 år. till exempel skola och fritidshem. Många skolor menar att dessa verksamheter måste ges schemalagd tid. Många anser att även elevernas tid för samtal med sin mentor eller handledare bör schemaläggas.och tjejgrupper. Det kan innebära att andra saker får lägre prioritet. inte minst för att markera att de är viktiga. Och att kollegiet måste ges tid för samtal om värdegrundsfrågor25. Fritidsledarna menar att eleverna har så olika problem att man måste dela upp sig för att kunna utgå från elevgruppernas egentliga behov. Den fysiska miljön är anpassad till detta och gör det möjligt för personalen att samverka mer. i den fritidsverksamhet som finns i nära anslutning.26 Många experiment har genomförts där man försökt ”bygga in” en pedagogik i den fysiska miljön – med mer eller mindre lyckat resultat. Tid är också en viktig förutsättning för till exempel kamratstödjare. De finns med under skoltid men också efter skolan. En mobbningssituation kan exempelvis aldrig vänta utan måste alltid ges högsta prioritet. Tidigare har man försökt integrera eleverna men misslyckats. Det finns studier som visar att otrivsamma och ruffiga skolmiljöer leder till ökat våld. Därmed har också trivseln och tryggheten ökat. Idén är att bedriva en verksamhet i ett hus där personal med olika kompetenser arbetar ihop i arbetslag med ett gemensamt ansvar för barnen under en längre tid. Miljö Många skolor menar att den fysiska miljön spelar stor roll för arbetet mot kränkningar. Det är en av flera bidragande faktorer till att allt fler barn upplever att de vuxnas engagemang för dem ökat. 30 . Ofta finns just dessa skolor dessutom i instabila och fattiga bostadsområden. Tid En viktig förutsättning som ständigt nämns i samtal om skolans organisation och arbete med värdegrunden är tid.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? På Skäggetorpsskolan i Linköpings kommun spelar fritidsledarna en avgörande roll och en viktig social funktion. De träffas för samtal om relationer. Fritidsledarna finns som stöd. Inte minst att det finns öppna ytor. som sär. Det gäller att utnyttja tiden på rätt sätt och utgå ifrån barnens behov. På samma ställe bedrivs såväl förskola.och grundskola. Elever med svensk respektive utländsk bakgrund finns i olika grupper. sex och förhållningssätt på schemalagd handledartid. antimobbningsteam. så att man ser vad som händer i korridorer och samlingslokaler.

27 Vad utmärker då framgångsrika strategier och arbetssätt? Helhetssyn En av de mest centrala faktorerna tycks vara att de vuxna delar en helhetssyn på förskolans och skolans uppdrag och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. status.HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE Framgångsfaktorer – vad fungerar? Det finns inga enkla lösningar eller färdiga program. Det verkar vara av stort värde att alla vuxna på skolan ser sambanden mellan barns lärande. i alla miljöer. Det handlar om att se hela barnet och dess behov. Vuxna måste ta på sig rollen som auktoriteter som arbetar tillsammans för ett positivt klimat. Det är viktigt att alla vuxna känner ansvar för att agera mot kränkningar när de uppstår. De vuxnas gemensamma förhållningssätt handlar om såväl värme som engagemang och om att ha klara och kända gränser och rutiner. Skolors storlek.29 31 . Skolor som har förhållandevis låga resultat i betygsmätningar. både i och utanför skolan. kan vara de som arbetar bäst och mest med att stärka barnens självkänsla och utveckla deras demokratiska och sociala kompetens. demokratiska och sociala utveckling samt hälsa. Däremot behöver inte skolor med tyngande förutsättningar nå sämre resultat än andra. Naturligtvis spelar förutsättningar i närsamhället och i skolans organisation stor roll för arbetet. Detta visar såväl forskning som skolornas och kommunernas egna erfarenheter. Tvärtom kan svåra yttre förutsättningar medföra klarare probleminsikt och därmed större framgång med metoder och arbetssätt. Däremot finns ett antal faktorer och moment i satsningar. Helhetssynen hänger intimt samman med vilken barnsyn man har. De bör snabbt och tydligt visa att kränkningar är oacceptabla. Många pekar på att barnet måste sättas i centrum i allt skolan gör. metoder eller tips som löser alla problem. Forskningen28 bekräftar också betydelsen av att alla vuxna har ett gemensamt förhållningssätt till kränkande behandling. Men det är inte avgörande för förekomsten av kränkande behandling. Istället är det val av strategier och förmågan att genomföra dem som är det viktigaste. under dygnets alla timmar. program och metoder som har visat sig viktiga i arbetet mot kränkningar i skolans värld. sociala klimat och vilka årskurser som omfattas är också förutsättningar som påverkar.

fostran och omsorg på ett sätt som över­ ensstämmer väl med läroplanens intentioner. kurator. precis som i fotboll. Vilka värderingar och vilken barnsyn man har är ett viktigt kriterium vid nyanställningar. Målen handlar om att det som sker i skolan ska upplevas som begripligt av eleverna (ordnat. skolsköterska och bespisningspersonal – måste dela helhetssynen och förhållningssättet. En undersökning bland eleverna visade att nästan samtliga ville komma åt det kränkande språkbruket. Öar av aktiviteter och projekt måste byggas till en helhet. 32 . En vuxen kan varna en elev (men bara om den vuxne själv sett kränkningen) genom att ge ett gult kort. för ett kränkande ord. Systematik och mångfald Många skolor satsar på en mängd olika insatser. Skolans huvudmål handlar om att skapa mening och sammanhang för eleverna. All personal underställd rektor ses som medlemmar i ett lag. Eleverna har varit delaktiga i beslutet om vilka kränkningar varningarna ska avse. Men det räcker inte med att ”låta tusen blommor blomma”. Många skolor bekräftar också betydelsen av att alla vuxna i skolan är delaktiga. Dessa drivs av många olika personer vid olika tillfällen. Ett gult kort ska hem för påskrift av föräldrar och efter tre gula kort kallar man föräldrarna till en elevvårdskonferens där en åtgärdsplan utarbetas. De skolor som når längst har fördelat ansvaret till alla. På Hålta skola i Kungälv säger man att det starka personal­ kollektivet är en av de viktigaste faktorerna för att man lyckats så väl i sitt arbete. All personal – från lärare och ledning till vaktmästare. Forskningen bekräftar betydelsen av att det finns gemensamma strategier och handlingsprogram för hur skolan ska agera. Ofta saknas en övergripande strategi som binder samman de olika insatserna. Det är viktigt att veta hur de olika insatserna kompletterar varandra och gemensamt syftar till förbättring.30 På Tomtebogårdsskolan i Umeå arbetar pedagogerna kring barns lärande.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? På Kungsbroskolan i Tidaholm använder man ”gula kort” mot kränkande språkbruk och handlingar som strider mot skolans värdegrund. Skolan gör en mängd olika saker för att stärka värdegrunden och motverka kränkningar. Lärarna samtalar kontinuerligt om vilken barnsyn man har och vilka konsekvenser det måste få i det vardagliga arbetet. att saker och ting hänger ihop. Det räcker inte med ett så kallat antimobbningsteam eller liknande. Arbetet med de gula korten är ett av de många sätt som skolan använder för att tydligt ta avstånd från och motverka krän­ kande behandling. såväl personal som elever. strukturerat och tydligt) att eleverna ges resurser för att kunna möta och hantera olika situationer i livet och att eleverna är delaktiga i verksamheten.

vem som ska göra det och när det ska ske. Ett främjande arbete har som mål att skapa en god miljö i skolan som helhet. Många av oss är betydligt mer ovana att formulera möjligheter. Det gäller att ha en ständig beredskap för att ta tillvara vardagliga situationer som tillfällen för lärande. En rad forskningsresultat styrker att ett främjande och trygghetsskapande arbete ger effekter. Vi är vana vid att tala om regler och planer kring risker – det vill säga vad vi inte får göra i skolan. Genom detta får barnen tilltro till sin egen förmåga och därmed bättre självkänsla. Och att alla känner till dessa rutiner. Det väsentliga är att det finns rutiner för vad som ska göras. Det är viktigt att stärka sociala relationer och utveckla elevernas sociala och demokratiska kompetens. Vi sätter upp mål som anger att vi ska motverka kränkande behandling.och skolnivå. Det är också betydelsefullt att börja med det förebyggande arbetet tidigt. I istället för att ensidigt fokusera på vad som inte fungerar kanske vi bör tänka på vad som fungerar och vad vi vill uppnå.HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE Många gånger är poängen med olika metoder och modeller att de kan ge struktur åt arbetet. För att åstadkomma långsiktiga effekter bör fokus i det främjande och förebyggande arbetet läggas på klass. Det handlar om både etik och vett. Vad får vi göra i skolan? Hur skapar vi en god lärmiljö och främjar goda relationer?31 33 . Personalen har en ständigt pågående diskussion och reflektion med barnen om ”vetikett”. främjande och långsiktig ansats Ett förebyggande arbete handlar om att främja demokratiska lärmiljöer i skolan för att hindra uppkomst av kränkningar. Grunden för arbetet med ”vetikett” är att dra nytta av vardagssituatio­ nerna. En ”metodsäkerhet” gör personalen och eleverna tryggare i hur man hanterar problem när de uppstår. På förskolan Bofinken i Köpings kommun har barnen själva satt namnet ”vetikett” på arbetet med värdegrunden och förhållningssätt. Utvärderingar visar att satsningar på smala och alltför individinriktade åtgärder haft liten eller ingen effekt. Erfarenheten visar att skolor med ett tydligt främjande och förebyggande arbete har lägre förekomst av kränkningar. Ibland kanske just säkerheten och beredskapen när det gäller arbetssätt är viktigare än vilken metod man använder sig av. Bland annat uppmuntras olikheter och olika åsikter. Förebyggande insatser får bäst resultat om de sätts in redan i förskolan. En förebyggande.

Man har inte varit tillräckligt uthållig. Kommunen har fattat beslut om att skolans planer bör fokusera på vad man vill åstadkomma och att målen måste formuleras därefter. Ett sådant arbete är ofta mer långsiktigt. 34 . är det viktigt att alla vet riktningen. De ger också större möjligheter för föräldrar och elever att ställa krav på skolan. På så sätt kan kommunen underlätta och stötta samarbete mellan till exempel skolan och socialtjänsten. Graden av framgång handlar många gånger om skolornas insatsintensitet över tid. Kanske skulle man arbeta mer för att skapa trygghetsplaner och demokratiplaner snarare än antimobbningsplaner? En möjlig förklaring till varför många insatser som skolor gjort inte gett några långsiktiga effekter kan vara brist på tålamod. BIG (Brottsförebyggarna i Gävle).och hälsoområdet visar att insatser som utgår från ett riskperspektiv ofta enbart når kortsiktiga resultat.34 De bidrar till att skapa trygghet och engagemang för både elever och personal. Kommunen har en särskild kommunal organisation. Politiska mål och beslut ger legitimitet och tyngd på skolnivå och bör också få konsekvenser för resursfördelning och kompetensutveckling.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? I Gävle kommun arbetar skolorna för att ta fram trygghetsplaner. Förändringsarbete inom värdegrunds.32 Det handlar istället om att främja kamratskap. istället för planer mot mobbning och andra kränkningar. Kommunen har en trygghetsplan som stöd i sitt arbete. Tydliga mål och planer ger goda effekter. som erbjuder stöd och utbildning till personalen på skolan för att underlätta arbetet med planerna och dess omsättning i praktiken.33 Mål som ger vägledning Gemensamt för de skolor och kommuner som arbetar framgångsrikt tycks vara att de utgår från de nationella målen rörande värdegrund. Många skolor har helt enkelt haft problem med att upprätthålla aktivitetsnivån över tid. På kommunal nivå har man också möjlighet att väva samman mål och strategier mellan olika verksamheter. demokrati och kränkande behandling. För att planerna ska kunna fungera på lite längre sikt. En av kommunens viktigaste uppgifter är att utarbeta och förankra kommunala mål och strategier för att motverka kränkande behandling. konstruktiva och respektfulla samtal och relationer.

Alla metoder och arbetssätt prövas mot målen. Ett handlingsprogram bör: 1. Ytterst lite forskning finns dock kring effekterna av olika handlingsprogram. Forskningen visar relativt samstämmigt betydelsen av att skolan har ett handlingsprogram eller en strategi mot kränkande behandling.HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE I Jönköping har kommunen arbetat fram en skolplan som sätter barnet och eleven i centrum. kan man peka på några viktiga hållpunkter. Barnens utveckling dokumenteras och delges föräldrarna. 2. Förutom skolplanen finns ett kommunalt handlingsprogram för barn. tydligt uttrycka att skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. skolors och kommuners utvärderingar samt nationella kartläggningar och granskningar. skollagen och barnkonventionen används som utgångspunkt för många framgångsrika skolor i deras pedagogiska vardag. men också i handlingsprogrammet mot kränkande behandling. Värdegrund och krän­ kande behandling lyfts fram i en rad uppsatta mål. 35 . definiera de olika formerna av kränkande behandling som avses. Dessa är knutna till elevråden i skolorna. Skolplanens mål fungerar som stöd för de lokalt utformade mål som finns på varje skola. Målen i läroplanerna. Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 visade att ett väl utvecklat handlingsprogram ger förutsättningar att upptäcka kränkande behandling i ett tidigt skede och förbättra den psykosociala miljön. där orsaker och lösningar finns att finna på såväl individ-. sätta kränkningar i sitt sammanhang. Det har tagits fram i samverkan med barn och ung­ domar i kommunen. Det handlar också om att göra förskolans och skolans uppdrag känt för barn och föräldrar – en förutsättning för deras inflytande och delaktighet. handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling Målen för förskolan eller skolan kan finnas formulerade i arbetsplanen. Arbetet med handlingsprogrammet har pågått sedan 1994 och omfattar bland annat inflytan­ defrågor och kränkande behandling. i relation till målen. Målen görs också kända för föräldrarna. 3. Syftet är att öka barns och ungas inflytande över den kommunala verksamheten. Det är viktigt att de nationella målen konkretiseras i kommunen och på den egna skolan. Med vägledning från forskning.och ungdomspoli­ tiken. På förskolan Bofinken i Köpings kommun används de nationella målen i läroplanen för förskolan mycket aktivt som utgångspunkt. Så blir de möjliga att arbeta med och därmed också möjliga att följa upp och utvärdera. grupp som organisationsnivå. Denna bör bygga på vetenskapligt baserad kunskap. Kommunen har dessutom ungdomsråd som är kopplade till varje stadsdel. Programmet rör all verksamhet som riktar sig till barn och unga. Utifrån målen reflekterar man ständigt över den egna verksamhetens och de enskilda barnens utveckling.

som till exempel handlingsprogram. Om något händer vet alla på skolan vem som gör vad. ger skolan handlingsberedskap. På Hålta skola i Kungälv kommun finns skolans mål och strategier för främjandet av värdegrund. trakasserier och rasism. Ansvarsfördelningen är tydlig och det finns en strategi för hur information ska spridas till föräldrar. Håltakonventionen ger uttryck för en helhetssyn där barnets utveckling sätts i centrum utifrån bland annat FN:s konvention om barnets rättigheter. 8. 6. Handlingsplanen anger också vem på skolan elever och föräldrar kan vända sig till i olika lägen. Istället finns en mångfald av angreppssätt som tar sin utgångspunkt i det som sker på skolan. En arbetsplan mot krän­ kande behandling finns integrerad i konventionen och ses inte som en separat del. I arbetsplanen för Stadsgårdsskolan i Jönköping anges att handlingsplanen mot mobbning ska vara ett levande dokument. samt 11. som diskuteras och utvecklas kontinuerligt. 36 . Skolans arbete är inte fastlåst vid enskilda metoder och arbetssätt. när. omfatta olika former av kränkningar. Konventionen är ett levande dokument. samt kränkningar mellan barn såväl som mellan vuxna och barn. det vill säga att personalen ges ansvar för att verka för ett positivt skolklimat med positiva kamratrelationer. vara konkret och utgå från situationen på den egna skolan. 7. 10. 5. Alla i personalen måste sluta upp bakom konventionen eller föreslå förslag till förändring. demokrati och social utveckling i den så kallade Håltakonventionen35 som bygger på rätten att bli sedd och bekräftad och att vara trygg i skolan samt insikten att barn lär i alla miljöer och i alla relationer. innehålla rutiner för akut handlingsberedskap om kränkningar äger rum.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? 4. 9. utgå från ett främjandeperspektiv. Väl utarbetade måldokument. innehålla anvisningar för hur man ska följa upp och utvärdera programmet. Av handlingsplanen framgår såväl förebyggande som åtgärdande och uppföljande insatser. Eleverna vet vem de ska vända sig till och har förtroende för att personalen agerar om de berättar om eventuella problem. vilket förebygger kränkningar. såsom mobbning. Det är personalens dokument att luta sig emot. Handlingsplanen har både visioner och mer kortsiktiga mål samt en tydlig definition av kränkande behandling. vara känt och förankrat hos all personal samt elever och föräldrar. innehålla en långsiktig strategi som binder samman olika förebyggande insatser. hur och varför. ledning och elever. tydligt ange ansvarsfördelning och roller för personal. Det snävare perspektivet som man tidigare hade på mobbning har förändrats till en bredare ingång till arbete mot kränkande behandling. Krav på dokumentation finns samt information om vad lagar och förordningar säger.

Samtidigt växer insikten om att våld. Jämställdhetsarbete handlar ofta om att stärka flickor men är inte med samma självklarhet riktat till pojkar.och killgrupper för att ge möjligheter till reflektion och samtal. Att ifrågasätta konkurrenstänkande och dominans som en viktig del av pojkars identitetsskapande och sociala positionering har visat sig vara svårt. trakasserier och ordningsproblem ofta är en följd av och en del i ett mansideal som står för dominans. mätt i inkomst och position i yrkeslivet. och förtrycker – inte bara flickor utan även pojkar. och efterlyser bland annat ett förändrat innehåll i undervisningen. Många skolor arbetar med tjej. Flickor som ifrågasätter upplevs som stökiga och besvärliga. Arbete med att främja jämställdhet tar därför lång tid och trots ökad medvetenhet är det lätt att i stressade situationer falla tillbaka i könsrollstänkande. På Ale gymnasium i Ale arbetar man sedan flera år med tjejgrupper för att stärka flickornas självkännedom och självkänsla. Både lärare och elever uttrycker en vilja att jämställdhetsperspektivet i högre utsträckning än nu ska påverka den ordinarie undervisningens innehåll och arbetsformer. Erfarenheterna visar att det finns en risk att jämställdhetsarbetet inte på ett märkbart sätt når ut till klassrummet utan att det lätt blir en sidoverksamhet som märks vid några enstaka tillfällen eller hos några särskilt engagerade personer. I flera skolor talar man om ”utsatta flickor” och ”osynliga flickor”. 37 . Långt ifrån alla pojkar vill eller kan leva upp till stereotypa ideal. Forskning visar att det på två områden är särskilt svårt att utmana det som anses vara normalt beteende för pojkar och flickor37: • Det finns ett motstånd mot flickor som gör stort anspråk på utrymme och uppmärksamhet. De uppfattas som ett större problem än pojkar som beter sig på liknande sätt. Man talar även om att flickor/kvinnor drabbas av ohälsa som vuxna och att de trots goda prestationer i skolan inte blir lika framgångsrika som männen.HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE Jämställdhet Erfarenheter från förändringsinriktad aktionsforskning visar att det är svårt att ändra stereotypa föreställningar om könen36. • Det finns ett motstånd mot undfallande pojkar och pojkar som inte är tävlingsinriktade eller visar vilja att dominera. Eleverna känner det motsägelsefulla i att uppmärksamma jämställdhetsfrågor i till exempel jämställdhetsplaner eller på temadagar samtidigt som den övriga undervisningen inte förändras.

Flera forskare menar att läraren måste uppmuntra kollektivt lärande och samarbete som ett led i att förebygga mobbning. kunna påverka den och göra den till ”sin”.39 Lärande samtal ger förståelse och möjlighet för alla att komma till tals. För att kunna utveckla gemensamma förhållningssätt och arbeta både främjande och förebyggande förutsätts att personalen talar med varandra om uppdraget. Personalen anser att satsningen lett till ett bättre klimat och goda relationer på skolan. Det handlar om att ta sin utgångspunkt i skolan som unik social och kulturell mötesplats. för att alla ska kunna omfatta skolan och dess synsätt.38 Det utvecklar också barns och ungas demokratiska kompetens. Nu fungerar nästan all personal som handledare. Handledningstiden är satt till morgonen för att göra den till en naturlig och viktig del av skoldagen. Forskningen visar på betydelsen av att vuxna alltid lyssnar på elever som vill berätta om kränkningar. Möjligheterna som finns till detta påverkas i sin tur av organisationen. De är till exempel frikopplade från dem som sätter betyg på eleverna. Samtal är också en väg till självkännedom. respekt och förhållningssätt är värderingsbemängda. Skolan införde mentorskap sedan eleverna i en utvärdering framfört att relationerna mellan ungdomarna och personalen var dåliga. Skolor som kommit långt i sitt värdegrundsarbete har ofta med hjälp av samtal integrerat värdefrågorna i det dagliga skolarbetet. Många lärare menar att arbetslagsidén möjliggjort ett arbete som utgår från varje enskild elev. Detta istället för att enbart arbeta med exempelvis temadagar. De angav också att det fanns få möjligheter för samtal om miljö och relationer.OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? Samtal och reflektion Frågor om samarbete. Det handlar också om att skapa en atmosfär där barn och unga har förtroende för de vuxna och vågar berätta om någon far illa. bygger på samtal. Det kan vara samtal med anledning av händelser i eller utanför skolan. På handledningstiden kan frågor diskuteras utan att vara beroende av formella maktstrukturer. Tid för reflektion och samtal behövs. utifrån sagor film och litteratur eller inom olika ämnen. Att även personalen får tid och möjlighet att samtala och reflektera sinsemellan är en viktig faktor. Fler elever upplever trivsel och färre upplever att det förekommer kränkande handlingar på skolor där personalen arbetar i lag. På Funkaboskolan i Kalmar finns handledningstid avsatt varje skoldag hos skolans mentorer.41 38 . Samtalet är ett viktigt instrument också för att lösa direkta konflikter eller kränkningar.40 De flesta metoder som används för värdegrundsarbete och för att lösa situationer där kränkningar förekommer. målen och sina egna värderingar. Det skapar också en atmosfär av samstämmighet och respekt för andras åsikter och värderingar.

HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE

På Ale gymnasium i Ale driver man projektet ”Two Worlds”. Det handlar om att öka elevernas kunskaper om varandras bakgrund, uppväxt, familjeförhållanden, kultur etcetera. Projektet omfattar allt från samtalsgrupper till teater. Grunden till projektet var de spänningar som fanns mellan olika ungdomsgrupper på skolan. Elever med utländsk

bakgrund kände sig utanför. Genom projektet har eleverna kunnat stärka sin självkänsla och identitet. Andra har fått ökad kunskap och därmed blivit mer toleranta. Projektet gav möjligheter till möten och samtal. Utvärderingarna visar att projektet påtagligt medverkat till att skapa trygg­ het och goda relationer i skolan.

Kunskap och kompetens Ett effektivt arbete förutsätter att det finns kunskap och kompetens på skolan. Det handlar om kunskap om värdegrundsarbete och om hur man praktiskt kan motverka och hantera kränkande situationer. Grundläggande kunskaper om hur kränkningar upptäcks, hanteras och förebyggs är en självklar bas att utgå från. Engagerade, kunniga vuxna är enligt forskningen den kanske mest avgörande framgångsfaktorn i skolan.42 Kunskaper inom socialpsykologi och socialpedagogik, det vill säga kunskap om hur organisationer, grupper och människor fungerar och utvecklas, pekas ut som exempel.43 Arbete med värdegrunden förutsätter också att man har kunskap och insikt om sina egna värderingar och attityder.

I Gävle har obligatoriska utbildningar genomförts för att förverkliga kommunens satsning på att varje skola ska utforma en trygghetsplan. Utbildningen har genomförts stegvis. Rektorerna får inledningsvis en egen utbildning om sin roll i arbetet. Därefter ges rektor tillsammans med sju-åtta ur personalen från skolan vidare utbildning. Målet

är att arbetet ska utmynna i en levande handlingsplan. Utbildningen följs efter ett år upp under en heldag. Förutom den obligatoriska utbildningen som beslutats av kommunen, erbjuds en lång rad stödutbildningar inom områden som kamratstöd, sexuella trakasserier, värderingsövningar, rättspraxis, dokumentation samt värdegrund.

Eftersom många verksamma pedagoger inte fått de här kunskaperna under sin grundläggande lärarutbildning, är kompetensutveckling en viktig framgångsfaktor. När det gäller vissa delar kanske det räcker att vissa personer får kompetensutveckling, till exempel antimobbningsteamet. I andra mer övergripande delar om förhållningssätt och handlingsberedskap är det viktigt att alla får utbildning. Kommunen har ansvar för att initiera sådan kompetensutveckling.

I Piteå kommun har man beslutat att genomföra utbildning om kränkande behandling för all personal. Inledningsvis omfattades alla kuratorer och därefter alla antimobbningsteam. Nu har beslut fattats att utbildning ska ges all personal från förskola till gymnasieskola. Det motsvarar cirka 2000 personer. Det viktiga är inte att all personal får exakt samma utbildning och kan lika mycket. Det är

naturligt att antimobbningsteamen har djupare kunskaper än till exempel vaktmästare och matpersonal, men alla måste få en grundläggande kompetens inom området för att kunna klara sitt uppdrag. Satsningen har mottagits positivt. Arbetet mot kränkningar har pågått i över tio år och har skapat ett sug efter mer kunskaper.

39

OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN?

Framgångsrika förskolor och skolor försöker ständigt öka sin kompetens genom att tillägna sig ny kunskap. Detta kan ske genom litteraturstudier, föreläsningar, studiecirklar eller med stöd från forskningen. Erfarenheter från utvecklingsarbete mot mobbning visar att de skolor där lärarna haft stöd av forskare, till exempel som handledare eller observatörer, har lyckats bäst.44

Tomtebogårdsskolan i Umeå har i samarbete med Umeå universitet ett treårigt forskningsprojekt, kallat värdegrundsprojektet. Det syftar till att all personal ska tillämpa värdegrunden i praktiken. Med hjälp av forskningsstödet har skolan kunnat skapa struktur i sitt utvecklingsarbete. Varje arbetslag valde sin egen frågeställning. Handledaren från universitets pedagogiska institution deltog i arbetslagens träffar för gemensamma diskussioner och reflektioner

utifrån arbetslagens frågeställningar, litteraturstudier, dag­ boksanteckningar och observationer. Handledarens roll var att fungera som bollplank men även att studera och analysera arbetslagens erfarenheter och tillföra nya perspektiv. Detta har varit ovärderligt för den pedagogiska utvecklingen. Både skolledning och pedagoger anser att de har fått in metoden i sitt vardagliga arbete.

Inflytande och delaktighet Inflytande och delaktighet gynnar en demokratisk lärmiljö som ger ansvar och mening - starka krafter mot kränkande behandling. För att möjliggöra inflytande är det viktigt att eleverna får information om vilka rättigheter och skyldigheter de har.45 En skola som har starka och rigida maktstrukturer med bristande delaktighet löper större risk att utlösa kränkande beteenden än en skola som präglas av ömsesidig respekt och möjligheter till inflytande. Det verkar också som om lärmiljöer som eleverna upplever saknar mening och lust gynnar olika former av mobbning. Frustration och maktlöshet kan visa sig på olika sätt.

På Ale gymnasium i Ale kommun, arbetar man mycket med demokratifrågor, också för att motverka kränkande behandling. Stor vikt läggs vid att eleverna själva ska kunna påverka verksamheten. Skolan har en styrelse med elevmajoritet med beslutanderätt om allt från vardagliga frågor till pedagogiska och organisatoriska frågor. Styrelsen kompletteras med elevråd, klassråd och programråd.

Klassrådet fungerar som plattform för värdediskussioner mellan elever och mellan elever och lärare. De elever som sitter i de olika råden och styrelserna ges möjlighet att gå de lokala kurserna Skoldemokrati A och B om 50 poäng. Den är till för att stödja och stärka demokratiarbetet. För att stärka och legitimera ungdomarnas delaktighet i demo­ kratiarbetet betygssätts kurserna.

Elever och föräldrar bör ha inflytande och vara delaktiga i arbetet med demokrati och värdegrund liksom mot kränkande behandling. Detta får stöd både av skolors egna erfarenheter och av forskningen.46 Det kan handla om att stimulera elevinflytande i klassråd och elevråd eller i den pedagogiska vardagen. Man kan även arbeta med eleverna i antimobbningsteam och som kamrat/kompisstödjare.

40

HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE

Hjulstaskolan i Stockholm arbetar för att göra eleverna delaktiga. Skolan har positiva förväntningar på eleverna och strävar efter att alltid lyfta fram det som eleverna är bra på. Det ger självkänsla. Bland annat har man de så kallade Hjulstaänglarna. Änglar är namnet på kamratstöd­ jarna som arbetar för goda relationer och kamratskap. De fungerar som extra ögon och öron, som förebilder men också som språkrör och länk mellan eleverna och ledningen.

Änglarna ska arbeta för att förhindra bråk, lugna ner stö­ kiga situationer, upptäcka och slå larm vid mobbning och skadegörelse samt stötta och hjälpa kamrater. Att vara en ängel ses som ett hedersuppdrag. Det innebär att eleverna själva ställer stora krav på dem som utses. Varje arbetslag på skolan samarbetar med och stöttar ”sina” änglar. Äng­ larna har också särskilda handledare, bland annat biträdande rektor. Det signalerar att änglarna är viktiga!

Det är viktigt att personalen aktivt involverar och uppmuntrar eleverna att delta i det förebygggande arbetet mot kränkande behandling.47 Vissa metoder mot mobbning förespråkar också att de elever som är involverade i enskilda fall av kränkningar ska ges inflytande över hur situationen ska lösas.

På Funkaboskolan i Kalmar har man arbetat fram en handbok. Den innehåller en beskrivning av skolans rutiner och arbetssätt för bland annat mobbning och annan krän­ kande behandling samt krishantering. Handboken är ett

sätt att göra skolans arbetssätt känt hos personal, elever och föräldrar. På så sätt vet alla vem som gör vad, när, hur och varför.

För att personalen ska kunna arbeta med elevinflytande, är det viktigt att personalen själv känner att de har inflytande. Man kan knappast förvänta sig att en person ska dela med sig av makt som den upplever att han eller hon själv inte har. Den ömsesidiga maktlöshet som både elever och personal ibland upplever, är en av de största riskfaktorerna för kränkande behandling. Även föräldrars inflytande är väsentligt i arbetet mot kränkningar. Forskningen visar bland annat att föräldramedverkan spelar en viktig roll i akuta skeenden. Föräldrar bör ges information om vad som händer på skolan och hur skolan arbetar mot kränkningar. Detta kan ske genom exempelvis kontaktböcker, logg och utvecklingssamtal. Föräldrar är en resurs i diskussioner om hur skolan kan och bör lägga upp sitt arbete mot kränkningar. Föräldrar måste också känna sig välkomna att ta kontakt med skolan när de är bekymrade över till exempel mobbning.48

På Öjersjöskolan i Partille ser man samverkan med föräl­ drarna som en av sina framgångsfaktorer. En styrelse med föräldramajoritet styr grundskolan. Varje skolhus har ett föräldragårdsråd. Styrelsen har dessutom tagit initiativ till en

föräldrautbildning som 2002 omfattade ett 70-tal föräldrar. Skolan anordnar också öppet hus veckor för föräldrarna och galor för elever och föräldrar. Skolans insatser syftar till att öka föräldrarnas delaktighet i det vardagliga arbetet.

41

OLIKAS LIKA VÄRDE HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN?

Kartlägg, följ upp och utvärdera En noggrann kartläggning måste ligga till grund för skolans policy och handlingsprogram mot kränkande behandling. Forskningen understryker betydelsen av att personalen har god kännedom om hur skolans verklighet ser ut. Förekommer kränkningar och i så fall, i vilken omfattning? Hur agerar de vuxna om de upptäcker mobbning i skolan. Skolan måste ta reda på hur elever och deras föräldrar upplever problemen. Och vad de tycker att man bör göra åt dem. Att kommunen och skolan kvalitetssäkrar och förbättrar sitt arbete mot kränkande behandling är en viktig framgångsfaktor. Kontinuerligt återkommande enkätundersökningar är ett bra sätt att kartlägga hur det ser ut i skolan. För att veta om det man gör ger effekt måste man dokumentera, följa upp och utvärdera skolans situation och arbetssätt. Du kan läsa mer om kvalitetsarbete i avsnittet Att ständigt bli bättre.

I Gävle kommun finns en särskild kvalitetsavdelning inom förvaltningen. Den ansvarar för utvärderingar, men ger också stöd till skolornas kvalitetsarbete. En rad olika utvärderingar har gjorts och görs för att fånga in klimat, kränkningar,

attityder etcetera. Kommunen har nu fattat beslut om att arbeta fram ett så kallat Må-bra-index. Det ska ge bättre svar på hur eleverna mår och trivs, med utgångspunkt från värdegrunden.

Det är naturligtvis också viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan skola och kommun. Kommunen måste stödja skolornas arbete med kvalitetsredovisningar och vad som ska ingå i dem. Samtidigt bör kommunen utveckla bra utvärderingsinstrument.

Samverkan i närsamhället Flera skolor har erfarenheter som visar att samverkan med andra aktörer och myndigheter spelar stor roll för insatserna mot kränkande behandling. Det gäller särskilt det förebyggande arbetet men också i enskilda akuta fall. Utvärderingar och forskning om demokrati- och värdegrundsarbete i vidare mening bekräftar att samarbete i nätverk spelar en viktig roll. Det kan handla om samarbete mellan till exempel skolor, kommuner och organisationer eller mellan skola, polis, socialtjänst samt fritids- och idrottsföreningar. Strävan är ofta att förankra ett förhållningssätt även utanför skolan, i de miljöer som barn och unga vistas i. Tanken är också att sprida information om vad som händer i de olika miljöerna och finna vägar till konkret samarbete.49

42

HUR ARBETAR VI MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I PRAKTIKEN? OLIKAS LIKA VÄRDE

I Botkyrka kommun anlägger man ett helhetsperspektiv på barns och ungas uppväxtvillkor, 1-16 år. För varje område i kommunen finns en naturlig koppling mellan skola, fritid och socialtjänst. Samarbetet organiserats olika beroende på vilka behoven är. Kommunen har tagit flera initiativ för att föreningar och organisationer, till exempel idrottsklubbar, ska

engagera sig i de områden där en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund. Andra initiativ rör dans, möten mellan elever från olika skolor och träffar med pensionärer och barn. Sammantaget handlar det om en gemensam integrationspolitik som sätter barn och unga i centrum.

Samverkan kan också handla om erfarenhetsutbyte med andra skolor och med forskningen för att bygga upp skolans kunskap. Dessvärre verkar denna samverkan vara svår att förverkliga. Samarbetet blir ofta personberoende eller så fastnar man i sekretessregler och resursdiskussioner. Särskilt svårt tycks skolan och de sociala myndigheterna ha att finna bra samarbetsformer.

Många förskolor, skolor och kommuner fastnar lätt i ”Jantelagen”. Det försvårar att lära av varandra. I Jönköping har man försökt gynna ett lärande mellan skolor genom att elever som går i år 7-9 besöker andra skolor. Under

besöken diskuteras skolornas arbetsmiljö samt elevernas inflytande och ansvar. Eleverna byter skola i ett par dagar och intervjuar andra elever, personal och rektor. Till sin hjälp har eleverna utarbetade frågor och påståenden.

Flera skolor försöker skapa en ”skola mitt i byn”, det vill säga att göra skolan till en naturlig samlingsplats för många i närsamhället.

På Hjulstaskolan i Stockholm arbetar skolledningen mål­ medvetet för att göra skolan till en mötesplats i närsam­ hället. Här kan elever, men också vuxna, träffas även efter skoltid. Tre gånger per termin arrangeras så kallade aktivi­

tetskvällar för föräldrar och elever. I det fortsatta arbetet planeras att hålla skolan öppen under lov och helgdagar, ”Träffpunkt Hjulsta”.

43

45 . Det gäller inte minst alla de lokala varianter som utarbetats vid enskilda skolor och kommuner. Om inte annat anges.ensamt eller tillsammans med andra metoder och arbetssätt – omfattar såväl förebyggande som åtgärdande strategier.och gymnasieskola.BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT OLIKAS LIKA VÄRDE Beprövade metoder och arbetssätt – en översikt Vilka metoder kan man använda i det konkreta. Läsaren får själv väga de olika metoderna mot de framgångsfaktorer som redovisats tidigare. avser metoderna främst förskoleklass. Ett vanligt problem är att skolan väljer en metod utan att ha reflekterat tillräckligt över vilka problem som ska lösas. Alla val av arbetssätt ska göras på pedagogiska grunder med hänsyn till situation. vilket synsätt det utgår från och att det . I vissa fall anges det i texten om så har skett. Inför sitt val av arbetssätt bör skolan alltid undersöka vilket stöd metoden har i forskning och i utvärderingar. På Hushagsgymnasiet i Borlänge har man utformat ett gemensamt mål som anger att skolan ska kännetecknas av pedagogisk medvetenhet. ämne och syfte. Det finns förstås fler metoder och modeller än de som nämns här. I en kortfattad beskrivning vill vi visa på några av de metoder som är vanligast förekommande. I fotnoten till varje beskriven metod finns hänvisning till en källa där man kan få mer information. Idag sker ett omfattande arbete i svenska förskolor och skolor för att förebygga och åtgärda kränkande behandling. Det bör noteras att inte alla metoder är utvärderade.50 Syftet är inte att värdera nedan beskrivna metoder och därmed säga att vissa är att föredra framför andra. och sätta detta i relation till de behov man har på sin egen förskola eller skola. vardagliga arbetet för att förebygga och åtgärda kränkande behandling? Det finns en uppsjö av metoder att välja bland och för den skola som söker efter ett arbetssätt som passar just dem kan det vara svårt att veta när det ena eller andra är användbart. vilka mål man vill uppnå eller vilken teori och människosyn som ska ligga till grund för arbetet. grund.

Sanktionen kan vara att be om ursäkt. De misstänkta mobbarna och den som utsatts förbereds av personalen för att möta varandra. Målet är att öka skolans beredskap att förebygga och arbeta mot mobbning genom att ge färre möjligheter till och mindre belöningar för mobbning. Åtgärderna utgår ifrån en lärares eller elevskyddsombuds bild av hur mobbningen har gått till.53 En viktig förutsättning för att kunna införa programmet på den enskilda skolan och för att höja personalkompetensen. Olweus vetenskapligt utvärderade program har påvisat positiva effekter. Han har en psykologisk ansats som riktar fokus på individerna och deras karaktäristik. både i form av minskad mobbning och ett bättre skolklimat. Programmet innehåller åtgärder på individnivå. med mycket klara gränser för vad som är oacceptabelt beteende. har utarbetat en metod som går ut på att mobbaren ska få insikt i att han/hon mobbar och att den som är utsatt far illa – att de har ett gemensamt bekymmer. klassnivå och skolnivå. Olweus betonar vikten av att det finns en medvetenhet och ett engagemang hos hela personalgruppen att motverka mobbningstendenser. 46 . Olweus metod/program utgår ifrån vissa grundprinciper som bland annat handlar om att skapa en skolmiljö som präglas av värme och engagemang från de vuxna. Metoden bygger på att eleverna ska få hjälp att ta ansvar för sitt eget handlande. I en mobbningssituation ska en individuell åtgärdsplan upprättas tillsammans med inblandade föräldrar och elever. Anathol Pikas. Föräldrarnas medverkan ses som en förutsättning för en långsiktig lösning. Gemensamt bekymmermetoden (GBm)54 En annan känd mobbningsforskare. Första insatsen är att en ”mobbningsterapeut” (vanligtvis en lärare) samtalar med mobbarna en och en och därefter med den utsatta (denne kan då inte anklagas för att ha ”skvallrat”). De vuxna ska fungera som auktoriteter och förebilder och skolan ska ha bestämda regler för elevernas beteende i skolan. Mobbarna berättar hur de ska stödja den utsatta. Ansvaret vilar på all personal. Därefter genomförs gruppsamtal med mobbarna i syfte att göra upp en plan för hur den utsatta ska hjälpas. att ersätta förstörda kläder med egna fickpengar eller att gå miste om något privilegium. Elever som inte följer reglerna utsätts för sanktioner.OLIKAS LIKA VÄRDE BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT Förebyggande och åtgärdande metoder Olweus-metoden51 Forskaren Dan Olweus definition av mobbning är den kanske mest spridda.52 Olweus betonar behovet av en fast och systematisk strategi för att reducera och förebygga mobbning och skapa en trygg lärmiljö i skolan. Reglerna ska vara kända av eleverna och föräldrarna. är att upprätta så kallade pedagogiska samtalsgrupper med regelbundna träffar. I nästa steg genomförs ett gruppsamtal med den utsatta och mobbarna.

med syftet att väcka motvilja mot och diskussion om mobbning. när.57 Kamratstödsmodeller Friends kompisstödsmodell58 Friends är en stiftelse som startade 1997 för att hjälpa skolor att bygga upp en aktiv plan mot mobbning och kränkande behandling samt starta fungerande kompisstödjarsystem (från år 3).BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT OLIKAS LIKA VÄRDE Pikas har tidigare utvecklat en annan metod. hur ofta samt hur länge mobbningen pågått. hur mobbningen ser ut. Ansvaret för samtliga åtgärder. Farstametoden bygger på Anathol Pikas tidigare metoder mot mobbning. Efter konfrontation med mobbarna om vad som har hänt försöker man få mobbarna att samarbeta för att mobbningen ska upphöra. Farstametoden har blivit en av de mest spridda och omtalade metoderna i skolorna. Ljungström arbetade då som mellanstadielärare i Stockholmsförorten Farsta. Därefter genomförs en teaterföreställning om mobbning och kränkande behandling för samtliga elever och lärare. som ska vidtas i särskild ordning. var den äger rum. Det är först efter detta samtal som man kan och bör informera mobbarnas föräldrar. Någon fördjupad studie av om metodens effekter finns inte. I kompisstödsmodellen utses ett antimobbningsteam på skolan bestående av minst fyra vuxna. Efter en till två veckor genomförs ett uppföljningssamtal för att ta reda på om mobbningen har upphört. 47 . Farstametoden55 Karl Ljungström presenterade 1986 Farstametoden mot mobbning. Den utsattes föräldrar informeras i allmänhet i samband men det första samtalet. suggestiva tillsägelsemetoden (STm) som bygger mer på intervention. Minst två medlemmar av behandlingsteamet är närvarande vid de enskilda samtalen med de misstänkta mobbarna. Som introduktion genomförs en utbildning för all personal på skolan. Man vill få reda på vilka mobbbarna är. Behandlingsteamet. genomför det första samtalet med den som angetts som offer. vilar på ett behandlingsteam på skolan. I Skolverkets kvalitetsgranskning 1999 uppgav runt två tredjedelar av skolorna att de använde sig av den i någon form.56 men skiljer sig i synsättet genom att den utsatta eleven är den viktigaste informationskällan. som består av 2-5 personer (lärare. Metoden handlar om att skolan i första hand ska lösa problemen med mobbning när de uppstår. fritidspersonal och elevhälsopersonal). men den har han numera övergett till förmån för GBm. Så snart som möjligt genomförs samtal med mobbarna – en och en. enligt Farstametoden.

Skolans personal kan genom kamratstöd i skolan utveckla andra och fler redskap för det sociala arbetet. Kompisstödjarna har kontakt med de andra eleverna på ett sätt som aldrig vuxna kan få. om de vill fungera som klassens kompisstödjare. Det ska helst vara en kille och en tjej. i samarbete med föräldrar och det nätverk som finns i området kring skolan. Skolan har använt Stiftelsen Friends som remissinstans då skolans handlingsplan mot mobbning och trakasserier togs fram och vuxengruppen BRiKS samarbetar också med Friends kontinuerligt. Kamratstöd i skolan (KiS) är en modell för förebyggande arbete mot utslagning i skolan. Eleverna möter därmed äldre ungdomar i skolan som kan utgöra en bro mellan vuxna i skolan och dem själva. De ska verka för bättre stämning och de ska ge stöd till lärarna i form av idéer. trakassera eller retas. våld. På Kungsbroskolan i Tidaholm har eleverna genom sluten omröstning valt ut en vuxen trygghetsgrupp som de kallar BRiKS. Styrkan i metoden är den samverkan och de synergieffekter som skapas genom KiS.OLIKAS LIKA VÄRDE BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT Två personer i varje klass tillfrågas. Varje år utbildas unga arbetssökande i åldern 18-23 år till kamratstödjare. Hasselas kamratstödsmodell59 Hassela Solidaritet bedriver sedan 1984 kamratstödsverksamhet på grund. arbetar med ”kontaktböcker”. Skolans kompisstödjare. kriminalitet och utanförskap i skolan. Syftet med verksamheten är att motverka mobbning. Då utbildas hela gruppen/klassen om Friends modell genom lekfulla teater. Kompisstödjarna ska föregå med gott exempel och får inte själva mobba. består av tre elever från varje klass och har möten varannan vecka. Kamratstödsmodellen är också en arbetsmarknadsåtgärd. Friends-modellen kan också tillämpas i förskolan samt år 1 och år 2. 48 . Det kan ske genom bland annat utbildningar och handledning. Genom åren har utvärderingar gjorts av Hasselarörelsens kamratstöd i skolan som alla pekar på att KiS har positiva effekter. kreativ och stimulerande arbetsplats för alla. men också att medverka till att skolan skall vara en positiv.och situationsövningar. Kompisstödjarna gör själva undersökningar om mobbning och fula ord. genomför kompissamtal. gör rollspel för klasskamraterna och rapporterar till BRiKS-gruppen om missförhållanden.och gymnasieskolor. som kallas Friends. Alla kompisstödjare ges en heldagsutbildning av Friends. efter att ha valts av eleverna i en sluten omröstning. droger.

Det är också ett verktyg i arbetet med skolans demokratiska uppdrag. I medling är konflikten lika viktig som målet. men också mellan gatugäng och poliser samt mellan etniska grupper. Medlings. NVC är såväl ett förhållningssätt som en arbetsmetod som går ut på att alla på skolan ska lära sig att lyssna. Två elever från varje klass är Mombus två veckor i taget och får skriva rapporter om det som inträffat under deras Mombusperiod. Parterna får själva äga sin konflikt och ta ansvar för att finna lösningar som passar alla berörda. har erfarenhet av medling i svåra konflikter i krigshärjade områden. Att arbeta med medling är ett sätt att förebygga mobbning och lära ut positiv konflikthantering samt skapa en fredlig och harmonisk atmosfär. Rosenberg. Skaparen av NVC.och konfliktlösningsmodeller Medkompis61 Samtalsterapeuten Eleonore Lind har utvecklat en modell som bygger på att elever själva fungerar som medlare i skolan.” Målsättningen är att barnen själva ska ta mer ansvar.BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT OLIKAS LIKA VÄRDE Mombus60 Janne Staff är f d polis och driver nu ett antimobbningscentrum. Han har utvecklat MOMBUS (mobbningsombudsman) – en modell för förebyggande arbete mot mobbning där skolor ges hjälp att bygga upp och utveckla antimobbningsprogram. Tanken är att bygga en bra kontakt på frivillig basis och att det förutsätter en öppen dialog. Medkompisarna kan medla vid konflikter mellan ungdomar i samma åldersgrupp men också mellan yngre barn. Alla elever får vara Mombus minst två gånger under läsåret. Nonviolent Communication (NVC)62 NVC är en konflikthanteringsmodell som syftar till att skapa kontakt och kommunikation mellan människor. Lind menar att konflikter är en del av vardagen och att man med rätt hantering kan ge de inblandade en chans att lära något nytt. Att vara Mombus betyder att man har ögon och öron öppna för det som händer i skolan och att man bryr sig lite extra om sina kamrater. den amerikanske relationsforskaren Marshall B. Eleverna får lära sig att ”berätta det man ser och hör inte är att skvallra. Utbildningen till att bli en medkompis – skolmedlare – lämpar sig för elever från år 6 och uppåt. De vuxnas stöd är en grundförutsättning för att de specialutbildade eleverna ska kunna genomföra sitt uppdrag. En Mombus ingriper antingen direkt på platsen eller via en vuxen. 49 . utan att skuldbelägga sig själva eller andra.

vilket i sin tur ger eleverna större trygghet. När något händer som utlöser en verklig konflikt är det viktigt att omedelbart samla alla inblandade och tackla det inträffade utifrån de fem stegen. En laddad händelse som slutar mitt i en konflikt eller låsning rekonstrueras och spelas upp av deltagarna. Vilka är de bästa lösningarna? 5. Författaren Katrin Byréus-Hagen har anpassat metoden till svenska förhållanden. Forumspel är en pedagogisk rollspelsmetod som används för att bearbeta konflikter. 50 . De andra i gruppen får ha rollen som åskådare. Islandsmodellen64 Islandsmodellen är utvecklad av den isländska professorn Sigurd Abaljarnasdottir i samarbete med forskare på Harvarduniversitet i USA.OLIKAS LIKA VÄRDE BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT Forumspel63 Den brasilianske kulturarbetaren Augusto Boal har introducerat Forumspel i Sverige. Syftet är att synliggöra aktuella problem och inspirera till lösningar genom att förvandla en passiv åskådare till aktiv medskapare. Erfarenheter från denna metod visar att barnen ökar sin empatiska förmåga och att klassrumsklimatet därigenom blir bättre. Hur känner de inblandade? 3. Modellen ger struktur till hur man på ett genomtänkt sätt kan föra samtal och lösa konflikter såväl i de tidigare som senare åren i skolan. Metoden är ett sätt att upptäcka och dela med sig av olika idéer och bli medveten om personliga resurser. Modellen bygger på samtal i fem steg: 1. Vad är problemet? 2. Detta ger möjlighet att få distans till händelsen så att gruppmedlemmarna kan aktivera tankar på konstruktiva lösningar istället för att fokusera på det specifika problemet. Områden där forumspel kan vara användbart är mobbning. utifrån de fem stegen. Vilka är konsekvenserna? Eleverna har speciella konfliktlösningslektioner där de. försöker hitta den bästa lösningen på en beskriven situation. Gemensamt ska eleverna hitta en konstruktiv lösning och på så sätt förankras besluten i elevgruppen samtidigt som de tränas i att sätta ord på de känslor som uppstår. Vad kan man göra för att lösa problemet? 4. Modellen är till för att motverka mobbning och på lång sikt träna barn och ungdomar i social kompetens så att de lär sig lösa konflikter. sexuella trakasserier och främlingsfientlighet.

Samtalen behandlar även deltagarnas förmåga att hantera konflikter – att se människan istället för bara hotbilden. främlingsfientlighet och rasism. Bakom MOD står Sensus studieförbund och Studieförbundet Bilda. Samtalen på skolan bygger på att ge tid för strukturerade. Kompissamtalen har också en förebyggande funktion och är ett forum för eleverna att skapa harmoni i klassen. använda sitt kroppsspråk och få uttrycka sin åsikt. Det är ett sätt att förebygga mobbning men ger även eleverna träning i att tala inför andra. MOD-materialen är en handledning för ledare. Förmågan att se sig själv och den man verkligen är övas genom MOD-metoden. Syftet med metoden är att ge modeller för konfliktlösning och träna känslomässig medvetenhet. etnocentrism. främlingsrädsla. Samtalen leds av en eller två pedagoger/lärare. Till hjälp används främst deltagarnas egna erfarenheter som man delar med varandra. Utbildningar i hur man använder materialen leds av MOD-instruktörer/ledare. På Slottsvångsskolan i Helsingborg har två lärare varit med och utvecklat kompissamtalet som konfliktlösningsinstrument. I samtal. idéstormar. Det är således inte tänkt som ett läromedel för deltagarna i grupperna. Kompissamtal66 Kompissamtal är en metod som finns beskriven av författaren Lars Edling. Ofta går sam- talen vidare till att bli en form av etiska samtal som handlar mer om förhållningssätt och attityder än ren konflikthan­ tering. Skolans utvärderingar visar att eleverna uppskattar samtalen och att de haft positiva effekter på klimat och relationer i skolan. gruppövningar. MOD är ett helhetskoncept – en pedagogisk handledning som bygger på en steg-för-steg-modell. En gång i veckan sätter sig barnen/eleverna i en ring och reder ut sina konflikter utifrån ett utarbetat system. 51 . rollspel och drama prövas gruppens värderingar.BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT OLIKAS LIKA VÄRDE Mångfald och Dialog (MOD)65 MOD är ett metodmaterial som med dialogen i centrum visar på vägar för att bearbeta fördomar. vuxenhandledda samtal mellan elever för att lösa konflikter och stärka relationerna i gruppen. men också ett flertal andra pedagogiska hjälpmedel.

Elevernas utvärderingar av kursen har varit mycket positiva.och gymnasieskolan. En kursplan utarbetades och ett seminariematerial att använda för diskussion i lärargruppen. För att garantera att tid avsattes för samtal om dessa frågor med eleverna infördes livskunskap som ett eget ämne. Avsikten var att utforma en kurs i ”Livskunskap” som skulle användas både i grund. Stegvis har introducerats i Sverige av de två psykologerna Björn Gíslason och Lars Löwenborg. Materialet vänder sig till grundskolans senare år och gymnasiet och avses att användas cirka en timme per vecka. skolklasser upp till åt 4 och på fritidshem. Livskunskap68 Ett projekt med fokus på livskunskap startades 1997 av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad i samarbete med Folkhälsoinstitutet. förskoleklasser. Det uppmuntrar barn att arbeta för ökad trivsel samt förebygger mobbning och våld. Bygga Värdegrund används som ett värdegrundsspel där eleverna tillsammans och i grupp får ta ställning till olika etiska dilemman. 52 . Idag används livskunskap främst i gymnasieskolan. Barnen uppmanas att leva sig in i de olika situationer som beskrivs på bilderna och sedan diskutera olika förslag på hur man ska förhålla sig till och tackla dessa situationer. Utgångspunkten var att värdegrundsfrågor skulle vara förankrade hos alla på skolan genom att det fanns tid för samtal. En halvtimme i veckan diskuterar barnen under lärarens/pedagogens ledning en viss situation som visas på stora fotoplanscher. Materialet består av fyra kortsatser som erbjuder olika möjligheter att arbeta med elevernas etiska utveckling. Däremot såg man det som en utopi att tid skulle avsättas till värdegrundsfrågor i varje ämne. Programmet är forskningsbaserat och bygger till stor del på kognitiva teorier. Livskunskap som ämne sätter värdegrundsfrågor i fokus hos eleverna och den lärare som undervisar i ämnet. De använder nu programmet som egna konsulter. Programmet har utformats för att kunna användas i förskolor. Stegvis är ett program för utveckling av barns sociala kompetenser. Stegvis69 Stegvis är en översättning och bearbetning av det amerikanska programmet Second step som utvecklades 1992 av den ideella organisationen Committee for Children.OLIKAS LIKA VÄRDE BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT Värdegrundsstärkande metoder Bygga Värdegrund67 Ett etikmaterial som har utvecklats av psykologen Kjell Ekstam och med gott resultat har utprovats i skolor i Ystad och Kristinehamn.

BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT OLIKAS LIKA VÄRDE För att skapa gemensamma förhållningssätt hos de vuxna. som är en förkortning av Chemical Abuse Resolution Lies In Education. Handledningen till Projekt Charlie och Justa kompisar består av två pärmar med undervisningsmaterial. Innehållet i programmet ska öka elevernas självkännedom. Modellen är tillämplig i förskoleklass och grundskola. ge ökad empatisk förmåga. i slutet på 1970-talet mot bakgrund av stadens stora drogproblem. en för ”lågstadiet” och en för ”mellanstadiet”. Projekt Charlie och Justa kompisar71 Projekt Charlie utformades i Minneapolis. Bodil Wennberg som är legitimerad psykolog har skrivit boken ”EQ på svenska” och presenterat EQ-modellen i Sverige73. EQ – Emotionell Intelligens72 Begreppet EQ utvecklades i USA i början av 1990-talet av bland annat de båda beteendevetenskapliga forskarna Peter Salovey och Daniel Goldman. Charlie går ut på att arbeta med samarbetsfrågor – olika övningar uppmuntrar eleverna till att behandla andra som de själv vill bli behandlade. Därav namnet Charlie. färdiga stenciler till eleverna samt tips och idéer för hur undervisningen kan läggas upp. Materialet innehåller fem avsnitt med konkreta övningar. även till dem som inte är direkt involverade i arbetet med programmet. ”Justa kompisar”. rekommenderas att kunskaperna om Stegvis sprids till så många som möjligt på förskolan/skolan. Drogprogram har visat sig vara mest effektiva när de innehåller ”livskunskap”. det vill säga undervisning i sociala färdigheter och konsten att stå emot grupptryck tillsammans med information om droger och dess effekter. bearbetats och kompletterats för svenska förhållanden. Programmet bygger på fem olika moment som tränas regelbundet (två gånger per vecka till och med skolår 6 och sedan en gång per vecka) och övningarna har stigande svårighetsgrad. Programmet omfattar främst förskoleklass och grundskola upp till skolår 7 (13-årsåldern) och har sedan starten utvärderats. lära dem att hantera sina känslor. Undervisningen bör ske en eller två gånger i veckan. USA. Metoden introducerades i Sverige 1991 och kompletterades med ett material mot våld. mobbning och nedstämdhet. Livsviktigt – social och emotionell träning (SET)70 ”Livsviktigt” är ett läromedel/en modell som syftar till att öka elevernas emotionella intelligens och deras inlärningsförmåga samt att minska våld. EQ kan definieras som förmågan att tolka och förstå andra människors känslor. Den utgår från den så 53 . ökad motivation och social kompetens.

International Child Development Programes. Genom att de lär känna varandra ser de plötsligt varandra som individer och kan nyansera sina egna tankar och föreställningar om andra människor. Trappan är ett konkret verktyg som hjälper till att utveckla emotionell intelligens på skolan. Sedan de första mötena har projektet utvecklats och spridits. Programmets ursprungliga syfte var att ge stöd och vägledning till föräldrar men under åren 54 . mobbning. Elever med olika bakgrund åker till exempel på en omtumlande upptäcktsfärd. ofta ett överlevnadsläger. Våga Mötas startade som ett projekt på Mälarhöjdens skola och Bredängsskolan i Stockholm. ICDP – vägledande samspel75 ICDP. Stegen karaktäriseras av en fem nyckelord: självkännedom. Programmet består av utbildningar. I slutet av projektet tar man upp konkreta problemställningar som ska lösas mellan skolorna eller mellan grupperna. seminarier och utvecklingsprojekt som alla baseras på samspelets möjligheter och den känslomässiga kommunikationens betydelse. Många fördomar florerade mellan skolorna när en grupp ungdomar från varje skola bestämde sig för att ”våga möta” varandra. • Empati: Utifrån kunskap om mig själv. är ett internationellt nätverk som arbetar på många håll i världen med att förbättra samspelet och kommunikationen mellan såväl vuxna och barn som barn emellan. se och förstå andra människors perspektiv. Våga Mötas74 Våga Mötas är Röda Korsets modell för hur man kan motverka våld. Elever tränas schemalagt en gång i veckan genom att göra övningar kopplat till respektive steg i trappan. • • Ansvar: Förståelse av värdet med utvecklad förmåga till ansvar. empati. För att motverka fördomar och generaliseringar skapas gemensamma mötesplatser för ungdomar med olika social och kulturell bakgrund. kommunikation och konflikthantering. Kommunikation: Identifiera och utveckla min egen kommunikationsförmåga.OLIKAS LIKA VÄRDE BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT kallade EQ-trappan – en modell med fem steg. utanförskap och rasism bland ungdomar. skolpersonal och föräldrar tillsammans fram riktlinjer för verksamheten och för hur de ska lösa olika problem. • Konflikthantering: Utveckla min förmåga att hantera problem och konflikter. desto större chans har jag att handla sakligt och förnuftigt. Syftet med träningen är att skapa arbetsro och att för varje enskild elev utveckla förmågan när det gäller: • Självkännedom: Ju mer jag vet om mig själv. I ”Våga Mötas” tar elever. ansvar.

• Att hjälpa eleverna att utvärdera sina egna prestationer och att sätta upp mål för framtiden. Mellan varje utbildningstillfälle gör kursdeltagarna egna videofilmer med olika samspelssituationer. • Att respektera och uppskatta sig själv och andra – att erkänna sina egna och andras talanger. Vidare verkar de flesta metoder också inrikta sig på antingen förebyggande eller åtgärdande arbete. Sammanfattning En grundläggande idé för de flesta metoder är att öka personalens och elevernas kunskaper om och förståelse för problem med kränkande behandling. Det är anpassat till Lpo 94 och är uppbyggt kring punkterna: • Att kunna kommunicera och uttrycka idéer klart och tydligt. • Att stå emot påtryckningar – att kunna säga nej till negativt grupptryck eller negativ mediapåverkan. vilket innebär att det kan bli aktuellt att använda sig av flera olika arbetssätt i olika situationer. 55 . Lions Quests ”Tillsammans” är ett läromedel och en metod som vänder sig till barn och ungdom från förskoleklass till och med år 9. empatiska och sociala kompetens öka. Lions Quest76 Lions Quest är ett projekt som Lions i Sverige arbetar med sedan 1987. Metoden sätter vuxnas och barns förhållningssätt i fokus. Genom samtal förväntas individers demokratiska. • Att kunna hantera problem och konflikter samt att motverka våld och mobbing. • Att ha förmåga att samarbeta tillsammans med andra mot ett gemensamt mål och vara en positiv medlem i arbetsgruppen. Det är genom samtalet som förståelsen för andra människor ökar och som problem och möjligheter kan synliggöras. De utbildar skolpersonal och andra i etik och värderingsgrunder. att förstå att människor både är lika och olika varandra och att lära sig fungera med andra människor hur olika de än kan vara. Det är uppbyggt kring åtta teman som innehåller teoretiska avsnitt varvade med demonstrationsfilmer. Ett annat sammanbindande kitt i så gott som samtliga metoder är att de använder samtalet som instrument.BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT OLIKAS LIKA VÄRDE har programmet anpassats för användning i förskola och skola.

men inte fullt ut. För att kunna välja ”rätt” metod och sätta in lämpliga insatser. Och genom elevmedverkan. Arbetssättet innehåller såväl främjande. sitt språk och sin kultur. 56 . För att kunna göra reflekterade val av arbetssätt och metoder förutsätts en hög medvetenhet och grad av kunskap. Deras metod för att hantera akut mobbning liknar Farstametoden. För att främja goda lärmiljöer ägnas fyra veckor varje år till gemensamhetsskapande åtgärder.OLIKAS LIKA VÄRDE BEPRÖVADE METODER OCH ARBETSSÄTT – EN ÖVERSIKT På Dammfriskolan i Malmö har man som på många andra skolor inte en metod. rollspel och värderingsövningar förebyggs kränkningar. Månadens språk. ger ungdomarna möjlighet att visa upp sin bakgrund. Det berättar vi mer om i nästa avsnitt. som förebyggande och akuta insatser. Tillsammans leder insatserna till en tryggare skolmiljö. måste man noggrant kartlägga hur situationen ser ut på den egna skolan. Ett annat projekt. Man gör egna anpassningar utifrån lokala behov. utan använder sig av många olika arbetssätt och insatser.

och förbättringsarbete kan bedrivas.OLIKAS LIKA VÄRDE ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE Att ständigt bli bättre – om kvalitetsarbete För att kunna planera och utveckla sitt arbete långsiktigt och för att kunna välja insatser och metoder.och förbättringsarbete generellt i förskola och skola samt om det hjälpmedel för bedömning och reflektion av förskolors och skolors resultat. som finns att tillgå. Att bygga upp system för gransknings. Men vad innebär egentligen kvalitetsarbete och vilken roll kan det spela. Att ha ett utvecklat kvalitetsarbete har i tidigare avsnitt definierats som en viktig framgångsfaktor.och förbättringsinsatser är därför en viktig uppgift. är nödvändiga förutsättningar för att 58 . På förskolan Bofinken i Köping använder sig förskolepedagogerna av löpande så kallad pedagogisk dokumentation. För att klara detta krävs ett arbetssätt där mål. Så blir föräldrarna delaktiga i vad som sker med barnen. är det – som tidigare nämnts – viktigt att tydliggöra målen. Avsikten med detta avsnitt är dels att ge en introduktion till vilken roll kvalitetsarbete inom värdegrundsområdet kan spela. bland annat genom veckobrev. hur utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas och inte minst vilka långsiktiga mål och syften som finns. Varje förskollärare har avsatt tid för detta ändamål. Förskolan utvärderar sin verksamhet genom ständig reflektion. Att fånga in det svårt mätbara Skolhuvudmän. Och hur kan man lägga upp sitt arbete på den egna förskolan. vilka resurser som finns avsatta. Tiden är schemalagd och fördelad efter hur många barn man har ansvar för. BRUK. dels ge en praktisk steg-för-steg-guide på hur ett sådant arbete kan läggas upp i den egna verksamheten. Oavsett vilka områden utvecklingsinsatserna i en kommun eller skola inriktas mot så måste de för att bli framgångsrika ta sikte på långsiktig och varaktig förbättring och ta sin utgångspunkt i kunskap om hur systematiskt gransknings. Tydlighet i fråga om hur utvecklingsarbetet styrs och leds. Det kräver också en hög delaktighet av dem som är närmast den verksamhet som ska utvecklas och att de har ett reellt inflytande på utvecklingsarbetet. skolan eller kommunen. utvärdering och utvecklingsåtgärder är naturliga delar i den dagliga verksamheten. Men först några ord om utvecklings. De bollar sedan tillbaka till för­ skolan. Genom observation och dokumentation lyfter man upp och synliggör det enskilda barnets och barngruppens lärande och utveckling i det vardagliga arbetet. Verksamheten är på så sätt öppen för insyn. Dokumentationen förmedlas till föräldrarna. pedagogisk dokumentation och observation. lärare och rektorer har ett gemensamt ansvar för att verksamheten i förskola och skola uppfyller nationella mål och svarar mot nationella krav och riktlinjer. att följa och dokumentera varje barn. Saknas sådana system så saknas också förutsättningarna för att bedöma kvaliteten i verksamheten och för ett framgångsrikt förbättringsarbete.

80 59 . Om det inte gör det så riskerar utvecklingsarbetet att förr eller senare rinna ut i sanden. Hålta skola i Kungälv är en av många skolor som prövat och uppskattat Skolverkets kvalitetsindikatorinstrument BRUK. Resultatet av diskussionerna. Att granska och förbättra är delar i ett kvalitetssäkringssystem – eller uttryckt på ett annat vis – delar i skolans självförnyande förmåga. Reflektion. är det nödvändigt att känna till vad det är som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. kan sedan vara utgångspunkt för skolans förbättringsarbete. Kvalitet) är ett enkelt webbaserat hjälpmedel för lokal kvalitetsbedömning inom förskola och skola. Du kan läsa mer om BRUK och hämta hem blanketterna som används.79 BRUK – ett enkelt sätt att bedöma kvalitet i förskola och skola BRUK (Bedömning. som oftast går att sammanställa till ett mätbart värde.ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE OLIKAS LIKA VÄRDE önskade effekter ska uppnås. Det är dessa reflekterande diskussioner som uppskattas allra mest av dem som har använt BRUK. Värdegrundsområdet är väl täckt i BRUK.och gymnasieskolan. grundläggande demokratiska värden. förebyggande arbete som åtgärder vid förekomst av kränkningar). Allt utvecklingsarbete måste därför starta i en granskning och kartläggning av nuläget. BRUK-materialet är ett underlag för självskattning inom arbetslag och i lärargrupper. Arbetet sker i samarbete med Göteborgs universitet. Nu försöker skolan utveckla nya och ännu bättre utvärderingsinstrument som fångar in barnens perspektiv och upplevelser. Utveckling. BRUK utgår från målen i läroplanerna. Indikatorerna berör till exempel områdena respekt för männniskors olikheter. som grund.78 Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen uppnåtts och vilka åtgärder man avser att vidta om så inte har skett.77 Skolor och skolhuvudmän är skyldiga att varje år göra skriftliga kvalitetsredovisningar. mobbning och annan kränkande behandling (såväl handlingsprogrammet. där det finns utarbetade indikatorer för såväl förskolan. Detta är en process som kräver uthållighet och tålamod. Hjälpmedlet har utarbetats av Skolverket i syfte att underlätta kvalitetsbedömningar i förskola och skola och som stöd för lokalt kvalitetsarbete. Skolutveckling innebär att förändringar ska införlivas i den enskilda skolans kultur och bli en naturlig del i nya vardagsrutiner. detta som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. vilka har brutits ner område för område till korta påstående (indikatorer) som lärarna eller arbetslagen kan diskutera för att bedöma hur väl den egna verksamheten uppfyller målen. För att kunna utveckla verksamheten och förbättra resultaten. på Skolverkets hemsida.

Genom observationer med bland annat videofilmning fick man underlag till reflektion och analys. mål och riktlinjer. klass. Vi vill ge exempel på tankesätt och strukturer som visat sig framgångsrika.allt i enlighet med läroplanens värdegrund.OLIKAS LIKA VÄRDE ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE Steg för steg till bättre kvalitet Det finns många sätt att utforma ett konkret kvalitetsarbete på. aktiviteter och utvärderingar. Här följer att annat förslag. Steg 1 . Frågorna kan tjäna som diskussionsunderlag bland ledning och personal när man granskar sin egen verksamhets kvalitet och utformar strategier för förbättring. Modellen bygger på ett antal frågor i fem steg på temat att skapa en trygg skolmiljö och motverka kränkningar. På Tomtebogårdsskolan i Umeå startades 1998 ett treårigt ”värdegrundsprojekt”. individ? Uppmärksammas alla former av kränkande handlingar. skola. Insikter i vad skollag och läroplaner säger och vad de konkret innebär för den egna skolans arbete är viktigt. Frågor att ställa sig i det förebyggande arbetet kan vara: • Vad innebär skolans demokratiska uppdrag för oss? Vad menar vi med värdegrund på vår skola? Vad lägger vi i begreppen kränkande behandling och mobbning? Vilken människosyn och vilka teorier ligger till grund för vårt arbete? • Hur ska vi arbeta för att främja en trygg lärmiljö och ett gott socialt klimat? Hur integrerar vi värdegrundsarbetet som en naturlig del i det löpande pedagogiska arbetet? Vilka konsekvenser måste våra långsiktiga mål få på vårt dagliga arbete? • Uppmärksammar vi både ett långsiktigt förebyggande perspektiv och åtgärder vid förekomst av kränkande behandling? Vilka aspekter blir belysta? Vilka nivåer uppmärksammas – kommun. Det bör finnas en tydlig koppling mellan visionerna och det vardagliga arbetet. Projektet gav stadga och systematik åt skolans arbete med mål. Genom aktionsforskning som bedrevs i samarbete med Umeå universitet fann skolan ett strukturerat arbetssätt för sitt kvalitetsarbete inom värdegrundsområdet. Ovan har vi berättat kort om BRUK. Det är viktigt för att veta hur man skall inrikta och utforma arbetet och vad man faktiskt ska värdera och bedöma.Tydliggör uppdraget och utforma en gemensam vision och strategi Det första steget handlar om att ha de nationella målen och styrsystemet klara för sig. även sådana som sker mellan vuxna-vuxna och vuxna-barn? • Hur skall vi involvera alla på skolan i arbetet? Hur kommer elever och föräldrar in? 60 . Personalen har sedan utvecklat sin etiska kompetens och den pedagogiska verk­ samheten . metoder. Målen måste tolkas och definieras och leda fram till ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam inriktning för arbetet.

kunskaper och stöd i ett akut skede? • • På Skäggetorpsskolan i Linköping har man inom ramen för sitt värdegrundsarbete beslutat sig för att ge eleverna skriftliga intyg om de har ett positivt förhållningssätt och ett bra språkbruk när de lämnar nian. Ungefär en tredjedel av niorna lever upp till kraven och får ett intyg.ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE OLIKAS LIKA VÄRDE Frågor att ställa sig för att utveckla en handlingsberedskap kan vara: • Vilken beredskap behöver/ska vi ha för att kunna agera kraftfullt när mobbning/kränkande behandling uppstår? Vilka system skall vi ha för att fånga upp signaler i tidigt skede. åtgärda. och hur och till vem kommuniceras dessa? Vilka arbetsformer skall vi ha för att identifiera.81 61 . Kommunen initierar många egna utvärderingar med resultat som är nedbrytningsbara på skolområdesnivå. Enkäter och prov har fördelen att de kan omfatta många personer samt att insamlat material kan sammanställas relativt lätt. Återkoppling av resultaten kan därmed göras direkt till de lärare och rektorer som berörs. I Piteå har kommunen intagit en mycket aktiv roll i kvalitetsarbetet. Intervjumetoden kan bidra med en fördjupad förståelse av det man vill undersöka och fungerar bra som komplement till enkäter om det är relativt få som skall tillfrågas. Observationer kan lämpa sig för att få kunskap om hur de sociala samspelen ser ut i. Resultaten används som grund för reflek­ tion och insatser för att ytterligare förbättra verksamheten. Samtidigt ges kommunens politiker information på en mer övergripande nivå. är det nödvändigt att ta reda på hur verksamheten ser ut. För att kunna fånga olika perspektiv och aspekter kan det vara nödvändigt att använda olika instrument för kartläggning och utvärdering. Steg 2 – Kartlägg och identifiera behovet av insatser och åtgärder För att kunna genomföra väl grundade insatser som bidrar till att nå de mål som man definierat och diskuterat under steg 1. möjligheterna och problemen? Kunskap om nuläget menar många mobbningsforskare vara av avgörande betydelse för ett framgångsrikt arbete. skolnivå och klassnivå. Man menar att utvärderingar visar att systemet sporrar eleverna att ”skärpa sig”. Bland annat görs vartannat år en undersökning om elevernas hela skolsituation. Vilka är behoven. följa upp och utvärdera? Är ansvarsfördelningen tydlig och väl känd? Hur kommer elever och föräldrar in? I vilket skede? Hur säkerställer vi att det finns tillgång till kompetens. matsalar och klassrum. Detta gör att resultaten känns nyttiga för var och en. De möjliggör att rätt insatser sätts in. I år 8 kan man få diplom. Resultaten måste systematiseras så att skolan kan använda dem som grund för vidare insatser. Skolan vill ge stöd till och uppmuntra de som sköter sig. exempelvis korridorer.

Viktiga frågor att ställa sig då kan vara: • • • Vad har hänt/vad händer? Vilka uttryck tar sig mobbningen/den kränkande behandlingen? Vilka är involverade? Var och när sker den? • Hur tar vi reda på mer? Vem/vilka bör vi prata med först? Bör vi tala med andra utöver de som själva är inblandade? • • 62 Vad är handlingen/situationen uttryck för? Utlösande/bakomliggande faktorer? På vilket sätt är skolans kultur och organisation medskapande respektive förebyggande? Hur påverkas de inblandade och övriga? Vuxennärvaro/vuxenstöd? . Resultaten ligger till grund för diskussioner på utvecklingssamtal och föräldramöten – något som förskolan kallar ”skrytmöten”.OLIKAS LIKA VÄRDE ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE På förskolan Bofinken i Köping görs varje år en utvärdering av verksamheten. Viktiga frågor att ställa sig för det långsiktiga. Utifrån resultaten görs en handlingsplan för varje enskilt barn men också för hur pedagogerna tänker förbättra verksamheten utifrån inkomna synpunkter. demokratiskt och tryggt klimat? Hur tar vi reda på om vi har det? Goda tecken/mindre goda tecken? Vilka är möjligheterna och vilka är hindren för vårt förebyggande arbete? Vad är orsakerna till att vi har ett tryggt klimat eller inte har det? Vad är orsakerna till de kränkningar som äger rum? Vilka av dessa orsaker kan härledas från lärmiljön? Hur kan vi öka vår förståelse för varför kränkningar uppkommer. Hur vanligt är kränkningar? Vilka typer av kränkningar? Vilka elever drabbas? Varför? • • • Hur agerar jag som lärare i vardagen mot elever och kollegor och vilka möjligheter och problem finns i det? • Behöver olika former av kränkande behandling olika förebyggande insatser? • Vilken kunskap och kompetens har vi om kränkande behandling? Vilken har vi om hur man utför till exempel kartläggningar och utvärderingar? Vilka behov finns av kunskaps. förebyggande arbetet kan vara: • Vad behöver vi veta för att kunna vidta förebyggande insatser? Vad innebär ett förebyggande. Barnens föräldrar svarar på enkäter i relation till målen i läroplanen.och kompetensutveckling? Vilka frågor ställer vi i våra undersökningar? Är det rätt frågor? Kommer svaren verkligen att kunna ligga till grund för insatser? • Det andra steget handlar också om att kartlägga och identifiera enskilda fall av kränkningar och därmed behovet av insatser.

Ett bra sätt att stödja skolornas utvecklingsarbete. Det andra om att ge stöd till skolorna i deras arbete.och skolnivå? Andra? Hur kan insatserna planeras och genomföras så att de blir en naturlig del i verksamheten? Bör insatserna organiseras som ett enskilt projekt? Varför/varför inte? Hur kan alla på skolan bli delaktiga i förhållningssätt och insatser? Har vi kompetensen för att genomföra våra insatser? Behövs kompetensutveckling? Handledning? Erfarenhetsutbyte? Vad. kan man gemensamt på skolan diskutera och besluta om vilka insatser man ska sätta in. År 2002 genomfördes tillsyn av 20 skolors handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling. förutom att få en bild av läget. I detta steg ska också metoder väljas i förhållande till målen och behoven. Ett handlar om hur verksamheten lever upp till lagstiftningen. Barn. Några frågor att reflektera över innan man agerar kan vara: • Har jag tillräckligt med kunskap om det som hänt för att agera? 63 . individ-.ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE OLIKAS LIKA VÄRDE I Västerås kommun bedrivs sedan år 2000 egen tillsyn av verksamheten. För att kunna göra det är kunskapen om vad som hänt nödvändig (steg 2) liksom att rutinerna för hur personalen ska agera är kända (steg 1). Här är det viktigt att ha tålamod. Syftet var. samt den kunskap som erhållits (steg 2). att uppmärksamma skolorna på sina egna styrkor och svagheter. klass.och ungdomsnämnden tar årligen fram en plan för vilka frågor som tillsynen ska omfatta. eller är de för probleminriktade? Vilka insatser behövs mot kränkningar? Vilka insatser behövs för att främja stimulerande och demokratiska lärmiljöer i vid mening? Vilka nivåer omfattas av insatserna. Frågor att fundera över i det långsiktiga förebyggande arbete kan vara: • • • • Vilka insatser är verkligen förebyggande och leder till ökad trygghet för barnen? Gynnar insatserna de faktorer/krafter vi vill stärka. ofta beror på hur uthålliga skolorna varit. hur och när följer vi upp och utvärderar insatser och resultat? Hur dokumenterar vi? • • Vid förekomst av kränkande behandling måste insatser kunna beslutas om och genomföras snabbt. Tillsynen vilar på två ben. Forskningen visar att hur framgångsrika insatserna blir. Steg 3 – Besluta och genomför insatser Utifrån de mål och strategier som diskuterats och beslutats (steg 1). Kunskap och kännedom om rutiner är grunden för handlingsberedskap.

allt från att mobbningen upptäcks till att insatta åtgärderna följs upp. Att lära av sina erfarenheter är en central faktor i ett systematiskt kvalitetsarbete. Kortfattat beskriver trappan ett skeende som börjar med samtal med den/de som mobbas Detta följs av samtal med den/de som utfört mobbningen. men är ett effektivt led i skolans strävan att bedriva kontinuerligt kvalitetsarbete. ett dataprogram som kan användas för utvärdering och andra undersökningar. Vikiga frågor att ställa sig i det långsiktiga förebyggande arbetet kan vara: • Vilka resultat och effekter kan vi se av våra insatser? Har vi uppnått våra uppsatta mål om en trygg lärmiljö eller i alla fall kommit en bit på väg? Har förekomsten av kränkningar minskat? • På vilket sätt har våra arbetsformer och arbetssätt påverkat genomförandet och resultatet? Finns det andra metoder och arbetssätt som verkar bättre? Vilka hinder respektive möjligheter finns? 64 . Trappan beskriver stegvis åtgärder som skolan vidtar . Programmet är ett komplement till andra metoder.OLIKAS LIKA VÄRDE ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE • Vad behöver/måste vi göra för att stoppa kränkningen och garantera de inblandade trygghet kortsiktigt? Vad behöver vi göra för de inblandade på mer lång sikt? Vilken kompetens behövs för de olika insatserna? Vem eller vilka på skolan bör agera? Vilka på skolan bör delges information om vad som hänt? När och hur bör vi ta kontakt med föräldrarna? Hur kan skola och föräldrar samverka för att hjälpa barnet? • • • Hur och när följer vi upp och utvärderar? Dokumentation? På Iljansbodaskolan i Järfälla har man arbetat fram en handlingsberedskap mot mobbning genom den så kallade åtgärdstrappan. Efter någon vecka följer man upp med ett nytt samtal. Detta steg är ofta en bristvara i praktiken. Vid behov kopplas elevhälsoteamet in. Uppföljningssamtal hålls igen för att se att kontraktet följs. Ytterst få skolor har utvärderat sina insatser. Steg 4 – Följ upp och utvärdera insatserna Som fjärde steg stannar vi upp och reflekterar över vilka effekter insatserna har fått. Programmet används av all personal och alla elever för att utvärdera allt ifrån undervisningen till förväntningar och attityder. Resultaten finns tillgängliga för alla. Programmet är flexibelt och skolan kan lätt skapa sina egna frågor. Varför blev det som det blev? Kunde vi ha gjort det bättre? Vad har vi lärt oss? Svaren är avgörande för att vi ska kunna förbättra och utveckla arbetet. Ett kontrakt skrivs under där personal och elever är överens om hur situationen ska lösas. På Hushagsgymnasiet i Borlänge arbetar man med ”Quick Search”.

ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE OLIKAS LIKA VÄRDE • • Har vi förändrat något i själva verksamheten och organisationen för att skapa tryggare och mer demokratiska lärmiljöer? Vad har vi lärt oss och hur kan den kunskapen tas tillvara för att långsiktigt förbättra vår verksamhet? Vad kan vi lära av de fall av kränkningar som inträffat så att vi kan agera ännu bättre om det sker igen? Det är också viktigt att följa upp och utvärdera de enskilda fallen av kränkande behandling. varför har insatserna inte hjälpt? Vilka kortsiktiga respektive långsiktiga resultat kan vi se av vidtagna insatser? Vad har fungerat bra/mindre bra? Enligt vem? Har den metod vi arbetat med fungerat? Vilka hinder respektive möjligheter har funnits i organisationen och i vårt arbetssätt? Hur länge ska vi följa ett enskilt fall? Steg 5 – Bedöm behovet av och genomför ytterligare insatser Utifrån steg 4 måste vi ta ställning till om det finns behov av ytterligare insatser. Kanske har vi fokuserat fel saker? Kanske var de mål vi satte upp omöjliga att följa upp och utvärdera? De kanske var för abstrakta och vaga för att ge egentlig vägledning? Detta skede kan också röra omprövning av de kartläggningar och utvärderingar som gjorts. • • • • • Har den kränkande behandlingen upphört? Om inte. utan också mål. strategier och visioner. Men det är inte bara insatser och metoder som bör omprövas. involvera fler personer eller kanske använda resultaten annorlunda? Andra frågor att ställa sig här i det långsiktiga förebyggande perspektivet kan handla om: • Vad behöver vi uppmärksamma i det fortsatta arbetet? Vilka insatser och åtgärder krävs för att ytterligare förbättra och utveckla arbetet med att förebygga och motverka kränkande handlingar? Behöver vi förändra våra mål och planer? Gav de oss den vägledning vi behövde? Var de tillräckligt konkreta? Gav utvärderingar och uppföljningar den kunskap som vi behövde? Har vi fått uppslutning på skolan för vårt arbete? Varför/varför inte? Hur kan fler delta? Vad är viktigast att åtgärda direkt? Vad kan vi åtgärda på sikt? Vad är viktigt att bevaka? Vilka lärdomar och erfarenheter har vi fått? Hur kan vi utveckla dem vidare? • • • • • 65 . Saknade vi kunskaper? Behöver vi ställa andra frågor.

OLIKAS LIKA VÄRDE ATT STÄNDIGT BLI BÄTTRE – OM KVALITETSARBETE Frågor att ställa sig vid förekomst av kränkande behandling kan vara: • • • Krävs fortsatta eller nya åtgärder eller kan vi avsluta åtgärden? Vad är viktigast att åtgärda direkt? Vad kan vi åtgärda på sikt? Vad är viktigt att bevaka? Är alla inblandade ense om hur vi går vidare? • Hur lång tid är det rimligt att vi följer upp och bevakar enskilda elever som varit inblandade i kränkningar? • • Vilka lärdomar och erfarenheter har vi fått? Hur skall vi förebygga att liknande kränkningar inträffar igen? Kan lärdomarna integreras i det förebyggande arbetet? 66 .

språk. är principen om likabehandling. Att känna till dessa är en viktig förutsättning för arbetet mot kränkande behandling. till vilka förbud mot diskriminering hör. Barnkonventionen har sitt ursprung i FN-stadgans princip om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras ”oförytterliga rättigheter”. Det är framförallt skolförfattningarna och arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter som reglerar kränkande behandling i skolan. Därmed ska man ta hänsyn till barnets bästa när olika beslut fattas. religion. Först presenteras FN:s konvention om barnets rättigheter. En av de grundläggande principerna i Barnkonventionen. Den talar om rätten till liv och utveckling. frihet och rättvisa. Barnkonventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Det betyder att barn. men även socialtjänstlagen och lagarna i brottsbalken kan behöva tillämpas. Barnet skall skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende (artikel 36).OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND Vad säger lagar och förordningar? En lathund Skolans skyldighet att motverka kränkande behandling regleras i flera lagar och förordningar. Utifrån denna princip ska man också göra konsekvensanalyser av fattade beslut.83 68 . etniska eller sociala ursprung. om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. men Sverige har genom att ställa sig bakom den förbundit sig att svensk lagstiftning ska överrensstämma med konventionen. inte får diskrimineras på något sätt. hudfärg. börd eller ställning i övrigt. nationella. oavsett barnets eller vårdnadshavarens ras. vilka är grunden för fred. är även fastslagna i regeringsformen (RF) liksom i andra internationella överenskommelser. I artikel 19 klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska. Men att veta vad de olika lagarna innebär är inte det lättaste – särskilt inte med tanke på att det finns många olika lagar som på olika sätt reglerar området. kön. egendom. politiska eller annan åskådning. psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. det vill säga hur besluten påverkar barnen. handikapp. Konventionen är inte rättsligt bindande på samma sätt som svensk lag. liksom i alla konventioner och deklarationer inom området mänskliga rättigheter.och rättigheterna. FN:s konvention om barnets rättigheter82 Ett grundläggande dokument för all utbildningsverksamhet är FN:s konvention om barnets rättigheter. De grundläggande fri.

Värdegrunden beskrivs som ”människolivets okränkbarhet. För att godkännas som fristående skola gäller dock att verksamheten svarar mot de övergripande mål och den värdegrund som gäller för utbildningen inom det offentliga skolväsendet85.VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE Skolans författningar Det grundläggande styrdokumentet för skolan är skollagen. Grundläggande är att ingen ska utsättas för kränkande behandling och att elever som är i behov av stöd. Alla som arbetar i skolan skall: • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet.1 Normer och värden88 69 . Lpo 94 2. så i praktiken gäller skollagens portalparagraf även i fristående skolor. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen omfattas inte av denna bestämmelse och den gäller inte heller för fristående skolor. ska få det. individens frihet och integritet. • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor. • aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Alla som verkar i skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och den som verkar inom skolan måste aktivt motverka alla former av kränkande behandling. l Lpo 94 beskrivs den värdegrund som ska genomsyra verksamheten i grundskolan och som ska förmedlas och förankras hos eleverna. jämställdhet mellan kvinnor och män. • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor. Skollagen konkretiseras i läroplanerna (Lpfö 98. samt solidaritet med svaga och utsatta…”87. Skolan skall sträva efter att varje elev: • respekterar andra människors egenvärde. Lpo 94 och Lpf 94)86 och i de så kallade skolformsförordningarna. Av skollagens så kallade portalparagraf84 framgår att all verksamhet i skolan ska vila på och ske i överensstämmelse med demokratiska värden. alla människors lika värde.

Det är också viktigt att handlingsprogrammet följs upp och utvärderas inom ramen för skolans kvalitetsarbete. 2. 2. genomföra. I Lpfö 98 framgår att förskolans verksamhet ska utformas i överensstämmelse med grundläggande värderingar. alltså inte bara mobbning • Förebyggande och främjande insatser mot kränkande behandling och strategier för hur man främjar en god lärmiljö • Akuta insatser när kränkningar uppstår • Rutiner för hur skolpersonalen ska agera • • Kränkningar inte bara mellan elever. utan även mellan vuxna och elever Rutiner för ansvar och kommunikation mellan rektor. såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. Rektor har också ansvar för att skolan har ett handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling. Rektors ansvar Rektor ansvarar för skolans arbete mot kränkande behandling. följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling.6. elever och föräldrar • En strategi för hur och när utvärdering ska genomföras. • att upprätta. oavsett ämne. vem gör handlingsprogrammet? Rektor ansvarar för arbetet med att upprätta ett handlingsprogram. personal. Lpo 94. Detta gäller alla lärare. Alla som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och vår gemensamma miljö. elever. För att förankra programmet och göra alla berörda delaktiga behöver lärare.8 och Lpf 94. Handlingsprogram mot kränkande behandling Rektorn har ett särskilt ansvar för.OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND En gemensam uppgift I Lpo 94 och Lpf 94 framgår tydligt att alla som arbetar i skolan har ett gemensamt ansvar för att motverka kränkande behandling. Lärarna ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Av förarbetena89 till denna bestämmelse framgår att handlingsprogrammet ska omfatta: • Alla former av kränkande behandling. 70 . inriktning eller år. elevhälsa90 involveras liksom föräldrar och övrig skolpersonal.

Skolans handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling kommer att vara ett viktigt område i de allmänna råden. Elevvårdskonferensen ska behandla och uppmärksamma alla former av stöd. Om en enskild elev utsätts för kränkningar är skolan också skyldig att upprätta en plan. dennes vårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder. Åtgärderna ska vidtas i följande ordning. skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. för hur den konkreta situationen ska lösas. Under våren 2004 kommer Myndigheten för skolutveckling att utfärda allmänna råd för arbetet med att motverka mobbning och annan kränkande behandling. I grundskoleförordningen sägs att om det genom uppgifter från skolans personal. Disciplinära åtgärder Skolan äger rätt att i vissa fall vidta disciplinära åtgärder mot en elev som uppträder olämpligt. 71 . Åtgärdsprogram Skolans handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling rör skolans övergripande arbete mot kränkningar. Åtgärdsprogram handlar alltså inte enbart om stödundervisning för att man ligger efter i vissa ämnen. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet.VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE hur gör man? Det finns massor av bra handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling. Det är viktigt att åtgärdsprogrammet följs upp kontinuerligt och att alla insatser och dess effekter dokumenteras. en elev. till exempel behov av samtal eller kuratorsstöd.91 Regeln om åtgärdsprogram avser elever som är i behov av stöd till följd av kränkande behandling. Åtgärdsprogrammet ska utformas av skolan tillsammans med eleven och dennes föräldrar. Rektor och elevhälsopersonal samt annan personal som utses av rektor ingår i elevvårdskonferensen.92 Elevvårdskonferens I grundskoleförordningen93 finns regler om elevvårdskonferens. Ett bra sätt att komma igång är att ta hjälp av andra som inlett ett arbete och lyssna på deras erfarenheter. Dessa åtgärder får vara mer långtgående i gymnasieskolan än i grundskolan. även stöd då kränkande behandling har förekommit. Programmet ska ange vilka insatser som ska sättas in och vem som ansvarar för vad. Om sådana åtgärder vidtas är det viktigt att de dokumenteras och att det också tydligt framgår med vilket stöd i bestämmelserna som beslutet är fattat. ett åtgärdsprogram.

högst tre terminer utöver den när beslutet meddelas. E) Utifrån utredningen ska rektor försöka få eleven att bättra sig. får eleven . C) Om eleven är skyldig till upprepade förseelser eller fortsätter att uppträda olämpligt ska rektor utreda orsaken till beteendet. D) Vid behov ska skolläkare och elevhälsa medverka i utredningen. inte ens under en kortare tid för planering av insatser. om eleven är under 18 år. Elevvårdskonferensen ska ta kontakt med elevens föräldrar och därefter finna åtgärder som är anpassade till elevens individuella förhållanden. Om det bedöms som omöjligt att eleven följer ordinarie undervisning måste undervisning ordnas för eleven på annat sätt.OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND för grundskolan94 A) Läraren ska uppmana eleven att ändra sitt beteende. En elev får inte stängas av i grundskolan. Eleven kan även förvisas från gymnasieskolan under viss tid.på grund av åtalet . H) Styrelsen för utbildningen fattar beslut om avstängning och förvisning. G) Om ovanstående inte hjälper. F) Rektor får tilldela eleven en skriftlig varning. Innan rektor vidtar några åtgärder ska elevens föräldrar kontaktas.96 Av förarbetena till bestämmelserna om disciplinära åtgärder framgår att skolpersonalen måste få lösa akuta problem på det sätt som omständigheterna kräver. B) Läraren ska utreda orsaken till beteendet. Om en elev står under åtal. C) Om beteendet fortsätter ska frågan anmälas till rektor och tas upp i elevvårdskonferensen. Den ska se till att det finns en allsidig utredning som klarlägger de omständigheter som är av betydelse för beslutet.förvisas endast om eleven erkänt eller om tingsrätten funnit att eleven är skyldig. 72 . för gymnasieskolan97 A) Läraren ska uppmana eleven att ändra sitt beteende. D) Om detta inte hjälper ska elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för utbildningen95 för övervägande om lämplig åtgärd. får eleven stängas av från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen. och/eller elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller om det finns andra särskilda skäl. Elevens föräldrar ska få möjlighet att muntligen yttra sig inför styrelsen. B) Om detta inte hjälper ska elevens föräldrar kontaktas.

besluta att tillfälligt avstänga en elev med omedelbar verkan. får avstängas liksom förvisas på samma sätt. I förskolan och i svenskundervisning för invandrare (sfi) finns inga bestämmelser om disciplinära åtgärder. Däremot kan en förflyttning ske om en annan skola bedöms ha bättre möjligheter att möta elevens behov av stöd och åtgärden är ett led i en plan för att stödja eleven. Detta tillfälliga beslut gäller tills styrelsen fattat slutligt beslut. på studentens möjlighet att yttra sig inför styrelsen etc. K) Beslutet om avstängning och förvisning kan överklagas till länsrätt. Istället ska styrelsen för utbildningen föreslå lämpliga åtgärder. samråd ske med den kommunala nämnd som har hand om sociala frågor för eleven. Utvisning i rent bestraffningssyfte bör undvikas (enligt förarbetena). även om eleven kränkt eller stört andra elever. J) Om det bedöms som nödvändigt för att kunna garantera andras säkerhet får rektor i avvaktan på att beslut fattas. olämpligt uppträdande. är samma i vuxenutbildningen som i gymnasieskolan.98 73 . men i högst två veckor. en allvarlig förseelse eller vars uppförande på annat sätt kan inverka skadligt på andra studerande. för elever som inte fyllt 18 år. Det är styrelsen för utbildningen som fattar dessa beslut. Ibland föreslås då att en elev i grundskolan ska flyttas från sin skola till en annan skola. det vill säga inte få lov att fortsätta utbildningen. som mest återstoden av innevarande lektion (både grundskolan och gymnasieskolan). I vuxenutbildningen kan studenterna även skiljas från utbildningen.VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE I) Innan styrelsen fattar beslut om avstängning eller förvisning ska. Därutöver får läraren utvisa en elev från undervisningen. I grundskolan finns ingen av dessa åtgärder. Kraven på allsidig utredning. under samma tid. För studerande i vuxenutbildningen (även arbetsplatsförlagd utbildning) gäller liknande regler som i gymnasieskolan. liksom möjligheten till överklagande. Den som gör sig skyldig till upprepade förseelser. Det är inte tillåtet att flytta en elev på det viset i rent bestraffningssyfte. som i gymnasieskolan. I grundskolan får läraren också ge eleven ”kvarsittning” som mest en timme efter skoldagens slut. förflyttning? Avstängning eller förvisning är extrema åtgärder som kan tas till i gymnasieskolan om alla andra möjligheter är uttömda.

Istället ska skolan påverka eleverna genom ett aktivt värdegrundsarbete och fördjupade samtal om normer och värden. Ingen oskyldig får bestraffas för en annans olämpliga beteende. Personal i skolan får inte kroppsvisitera elever eller genomsöka en väska utan elevens medgivande. vilka är grundlagsskyddade.99 I dessa kan skolan reglera vad som med hänsyn till ordningen ska gälla ifråga om exempelvis affischering. till exempel om risken för bråk eller upplopp är stor till följd av ett besök100.och i så fall hur . Detta strider mot principen om att var och en svarar för sina egna gärningar. kollektiv bestraffning Kollektiva bestraffningar får inte förekomma i någon utbildningsverksamhet. och får inte användas som svepskäl för ingripanden för att inskränka yttrandefriheten och tryckfriheten. Det kan gälla om och hur många som får dela ut flygblad samtidigt. 74 .och tryckfrihet.organisationer och politiska partier får tillträde till skolan för att till exempel organisera bokbord. men däremot inte vilka flygblad! Skolan kan reglera om .OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND Ordningsregler Enligt rättspraxis får varje skola ha lokala ordningsregler. Ordningsreglerna är till för att garantera ordningen på skolan. möten. Det är polisens sak. I sådana fall märken och symboler kränker andra elever ska skolledningen anmäla det till polisen. Skolan kan dock inte i ordningsreglerna besluta att vissa organisationer på grund av sin ideologi eller människosyn inte får komma in i skolan. märken och symboler. Elevernas integritet är grundlagsskyddad. Men även om lärare och skolledare på goda grunder misstänker eller vet att elever gör sig skyldiga till hets mot folkgrupp i form av material. ska åtgärderna vidtas var för sig. Om disciplinära åtgärder avser flera elever. Därför kan skolan neka organisationer eller andra aktörer tillträde om man befarar att ordningen inte skulle kunna upprätthållas. får inte skolans personal beslagta dessa. även om till exempel vissa trycksaker strider mot läroplanens värdegrund. demonstrationer och bärande av märken och symboler. flygblad. Dessa innebär att föremål får omhändertas för att avvärja omedelbar fara102. I ordningsreglerna kan man fastställa hur spridning av information får gå till på skolan. Naturligtvis får inte material som bryter mot lagen (till exempel skrifter som hetsar mot folkgrupp) spridas inom skolan (se avsnittet om brottsliga handlingar). Av samma skäl kan rektorn förbjuda vissa märken och symboler. JO har flera gånger uttalat att kollektiv bestraffning är förbjudet enligt svensk lag. I mycket extrema situationer finns i brottsbalken regler om nödvärn. Här gäller läroplanens krav på allsidighet och saklighet. Det kan gälla generella rutiner om att varje fall ska behandlas när det uppkommer. Ordningsreglerna ska vara av neutral karaktär.101 Man ska alltså vara återhållsam med att begränsa yttrande. Man får inte heller öppna elevers skåp utan förvarning.

Elever i förskoleklass och grundskola jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Där ingår också arbetsgivarens ansvar för att undersöka. Skolverket kan inte ingripa i en pågående situation på en förskola eller skola. det vill säga även skolan. 75 . simhallar eller andra lokaler utanför skolområdet. Med en god arbetsmiljö avses till exempel möjlighet till inflytande. Du kan vända dig till myndigheten för att få mer kunskap och stöd inom området och tips på arbetssätt. damm eller andra fysiska risker. Dessutom ska arbetstagarna ges möjlighet till variation och samarbete samt goda sociala relationer. men kan efter utredning utfärda kritik mot skolhuvudmannen. ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. utifrån en helhetssyn på hälsa och arbetsmiljö. liksom utflykter och studiebesök. Arbetsmiljölagen gäller också elevernas arbetsmiljö. psykologiska som sociala förhållanden. Arbetsmiljölagen handlar alltså inte bara om buller.och förbättringsarbete. utan också om den psykosociala miljön. genomföra och följa upp verksamheten ur ett arbetsmiljöperspektiv. Dagligt miljöarbete Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta såväl fysiska. däremot inte resor till och från skolan. Det innebär att även aktiviteter som förläggs till idrottshallar. Som enskild person kan man vända sig till Skolverket med klagomål. Det handlar om hur elever.VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE Skolverket har tillsynsansvar Skolverket är den centrala tillsynsmyndigheten för förskolans och skolans verksamhet103. handlingsfrihet och utveckling. Barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg omfattas inte. lärare och annan personal kan trivas och utvecklas på sin arbetsplats – skolan. till exempel genom stöd till lokalt kvalitetsarbete. Raster under skoldagen omfattas. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Myndigheten för Skolutveckling Sedan den 1 mars 2003 finns en särskild myndighet som ansvarar för att stödja och stimulera förskolors och skolors utvecklings. Myndigheten för Skolutveckling arbetar bland annat med värdegrundsfrågor och hjälper skolor och kommuner att förbättra sitt arbete mot kränkande behandling.105 I lagens mening utgör skolan en arbetsplats i likhet med andra.104 Arbetsmiljölagen Det finns en omfattande arbetsmiljöreglering som gäller för alla arbetsplatser.

Kränkningar avser handlingar där det inte finns en ömsesidighet mellan parterna (jämför obalansen i makt i avsnittet Kränkande behandling – vad är det?). etnicitet. I de flesta fall delegeras huvudmannens ansvar till rektor. skyddsombuden och elevskyddsombuden tillsammans avgör hur man rent praktiskt ska samarbeta. Huvudmannen är skyldig att ge ombuden den utbildning och ledighet som krävs för uppdraget. dit eleverna i det här sammanhanget räknas in. som ska delta i planeringen av lokalfrågor. arbetsmetoder och arbetsförhållanden. Det är viktigt att arbetsgivaren och arbetstagarna (elever och personal). oavsett bakomliggande orsaker eller förklaringar såsom kön.106 Om kränkande särbehandling i arbetslivet Särskilda allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet107 har tagits fram av dåvarande Arbetsskyddsstyrelsen (numera Arbetsmiljöverket). De har dock inte samma ställning som personalens skyddsombud. Elevskyddsombuden får närvara och yttra sig vid skyddskommitténs sammanträden. Krav anges på rutiner och beredskap för att förebygga men också ta hand om missförhållanden om sådana ändå uppstår. 76 .OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND Huvudmannens ansvar Skolhuvudmannen ansvarar som arbetsgivare för att det finns förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö som lever upp till bestämmelserna i arbetsmiljölagen. De gäller också skolan som arbetsplats och omfattar både personal och elever. Den skriftliga arbetsmiljöpolicyn ska beskriva hur arbetsförhållandena ska vara för att förebygga ohälsa och olycksfall och för att främja en god arbetsmiljö. Det är arbetsgivarens ansvar att klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten samt att organisera och planera arbetet så att kränkningar så långt möjligt förebyggs. Rektor har dock huvudansvaret. sexuell läggning eller andra skäl. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till att dessa ställs utanför gemenskapen. Alla former av kränkningar omfattas. Kränkande särbehandling särskiljs från konflikter eller meningsmotsättningar. Elevernas skyddsombud får inte rösta på mötena eller stoppa verksamheten om så krävs för att garantera en säker arbetsplats. och arbetsgivaren ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Den som utsatts ska då få hjälp och stöd enligt uppsatta rutiner. Skyddsombud Skolans personal. Elever från år 7 i grundskolan ska välja egna elevskyddsombud. religion. Skolhuvudmannen har ansvar för att arbetet är systematiskt och ska dokumentera arbetet med arbetsmiljön samt upprätta handlingsplaner.

grov) Olaga hot (inklusive om någon hotar med ett vapen) Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal/Förolämpning Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Dessa handlingar är alltså brottsliga och förenade med straffansvar. Skolan utgör alltså ingen fredad zon för den straffrättsliga regleringen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Brott och straff Något som ofta glöms bort i diskussionen om kränkande behandling. Vid bedömningen av ett brotts straffvärde vägs motivet till brottet in.108 Enligt dessa föreskrifter ska arbetsgivaren utreda risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta lämpliga åtgärder. 77 .109 Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar Arbetsmiljöverket110 är den centrala tillsynsmyndigheten för arbetsmiljölagstiftningen. är att strafflagarna i brottsbalken även gäller det som sker i skolan. Arbetsgivaren ska utreda och dokumentera tillbud och våldshändelser eller hot om våld. nationellt eller etniskt ursprung. trosbekännelse eller sexuell läggning ses detta som en försvårande omständighet. Om motivet har varit att kränka en person eller grupp personer på grund av ras.VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE Det finns också särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. hudfärg. till exempel: • • • • • • • • Misshandel (ringa. Vid allvarligare händelser om våld eller hot om våld är skolan skyldig att underrätta Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket har tillträde till skolan som arbetsplats och kan meddela de förelägganden och förbud som behövs samt ålägga arbetsgivaren att vidta särskilda åtgärder. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken. Kraven kan kombineras med vitesföreläggande (en form av böter).

En polisanmälan ersätter INTE anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen (se nedan). 78 . är löneavdrag eller varning och ytterst omplacering eller avsked.hanteras inom ramen för den arbetsrättsliga lagstiftningen. Brottet kan ge fängelse eller böter. Det finns inget hinder i sekretesslagen för skolpersonal att polisanmäla misstanke om brott enligt brottsbalken. Bedömningar av vad som är hets mot folkgrupp i ett enskilt fall inte kan göras av skolan. kan rektor ingripa med stöd av brottsbalken. och därmed begår tjänstefel. Disciplinära påföljder.OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND Det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. utan måste polisanmälas och prövas av åklagare eller domstol. som rektor ansvarar för. Att bära rasistiska märken eller symboler kan vara hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp innebär att uttalande eller annat meddelande görs offentligt och hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp med anspelning på ras. Om det skulle finnas behov av att ingripa mot lärare eller annan skolpersonal som uppträder stötande eller kränkande. I brottsbalken finns också bestämmelser om hets mot folkgrupp.111 Om någon i skolpersonalen allvarligt kränker ett barn eller kollega kan det – utöver att det är en brottslig handling som kan polisanmälas . nationalitet eller etniskt ursprung eller trosbekännnelse eller sexuell läggning. Vissa skolor har som policy att anmäla – andra har valt att inte göra det (se faktaruta). hudfärg.

vilken ålder den unga har är omständigheter som man bör ta hänsyn till när man överväger om en polisan­ mälan ska göras.114 5. 3. Anmäls en elev som är under 18 år för brott och denne ses som skäligen misstänkt. Att anmäla innebär inte att skolan fråntas sitt ansvar för att vidta åtgärder. Brottets karaktär och allvarlighet. förskola eller fritidshem är barnen/eleverna och dess personal samt föräldrar som hämtar barn eller är på väg till ett möte på skolan. för barnets bästa112. 10. JO har uttalat att skola och polis bör samråda i enskilda fall om huruvida en polisanmälan ska göras. Antingen bör då socialtjänsten kontaktas alternativt att skolan utreder frågan och vidtar åtgärder. Polisen har skyldighet att ta emot anmälan om brott. 6. utan ärendet förs direkt över till socialtjänsten som ska se till att den unge får vård. Därför krävs att rektorn har gett sitt tillstånd om någon annan än personal eller elever vill ha tillträde till skolan eller förskolan. Om synnerliga skäl saknas bör inte anmälan göras. Det är viktigt att personer som sett händelsen kan agera som vittnen. 2. 79 . oavsett vem som anmäler det. I vissa fall kan polisen medverka i en utredning för så unga barn. 9. Skolan får inte utreda brott. En polisanmälan får aldrig användas som hot eller straff mot en elev. Får vem som helst vistas på en skola? Skolan och skolgården är ingen allmän plats där vem som helst får vistas. är polisen skyldig att omedelbart anmäla detta till socialtjänsten. Om anmälan görs. Om eleven är under 15 år är eleven inte straffmyndig och får inte dömas till straffpåföljd. att skolan många gånger tillsammans med barn och föräldrar själv kan lösa en händelse. beroende på rådande omständigheter. med utgångspunkt i FN:s Barnkonvention. Den som bryter mot denna regel kan dömas till böter för olaga intrång. 4. trakasserier och andra kränkningar mycket väl också kan rubriceras som brottsliga handlingar enligt brottsbalken. Detta är viktigt som laggrund om rektor eller skolpersonal måste avhysa någon från skolan. Om någon obehörig befinner sig på skolans område kan polisen kontaktas. Skolan kan också rådgöra med åklagare för att diskutera om en anmälan ska göras eller inte. 8. Sekretessen kan i vissa fall brytas vid polisanmälan. men ansvaret är socialtjänstens. Även skolpersonals kränkningar av barn faller inom ramen för brottsbalken. men har en viktig roll i arbetet med barns och ungas utveckling. Detta kan även gälla ungdomar som är mellan 15 och 18 år. när och var det ägt rum. Om elev är över 15 år beslutar förundersökningsledaren om det ska göras någon för­ undersökning. Det finns dock inget hinder för att anmälan görs.115 De som är behöriga att vara på en skola.VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE Om du funderar över att anmäla ett enskilt fall till polisen 1. 7. Parallellt med ovan måste hänsyn tas till anmälningsskyldigheten enligt socialtjäntslagen (se nedan). Utredningen leds av en åklagare. Rektorn är ansvarig för elevernas säkerhet och för att ingen obehörig vistas på skolan eller skolgården. Tänk på att mobbning. Då inleds (vanligtvis113) inte någon förundersökning. För barn under 12 år får en förundersökning inledas endast om det finns synnerliga skäl. JO har uttalat att skolan ska vara återhållsam med att polisanmäla barn under 15 år eftersom polisen ändå inte utreder dessa ärenden. En skola kan alltså inte med hänvisning till en pågående brotts­ utredning avstå från att vidta insatser för att komma till rätta med ett problem. JO säger. bör rektor stå för denna. En utredning av det eventuella brottet görs.

Skolpersonal som misstänker att ett barn far illa ska i första hand tala med ansvarig rektor eller elevhälsopersonal. Det är viktigt att påpeka att det inte är skolan som ska utreda om barnet behöver hjälp eller skydd. såväl i kommunal som fristående verksamhet. Om man misstänker att ett barn far illa ska man göra en anmälan till socialtjänsten (socialnämnden) i den aktuella kommunen. Anmälningsplikten är ovillkorlig. 80 .OLIKAS LIKA VÄRDE VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen klargör bland annat att alla som arbetar med barn och unga (detta gäller för barn under 18 år) är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om man tror att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. skolbarnsomsorg och skola. Oavsett sekretess har verksamheter som berör barn och ungdom anmälningsskyldighet. Att anmälningsplikten är ovillkorlig innebär också att anmälan ska göras även om det gjorts en polisanmälan. I vissa lägen måste man ofrånkomligen svika ett barns förtroende genom att göra en anmälan till socialtjänsten. Anmälningsplikten gäller all personal i förskoleverksamhet. som är den enda myndighet som kan ingripa för att ge barnet stöd och skydd. Många gånger kan man behöva samråda med andra innan man bestämmer sig för att göra en anmälan. Det är socialtjänstens sak att bedöma.116 Anmälningsplikt till socialtjänsten För att skydda barn som riskerar att fara illa i hemmet finns en långtgående anmälningsskyldighet för personal i verksamheter som arbetar med barn och unga.

gäller bland annat lagen om förbud beträfffande knivar och andra föremål. De sociala myndigheterna har rätt att hämta in uppgifter från till exempel skolan. Om du inte är nöjd med det arbete som socialtjänsten gör i frågan i din kommun kan du vända dig till länsstyrelsen som tillsammans med Socialstyrelsen har tillsynsansvaret över kommunernas socialtjänst. Lagen om förbud beträffande knivar och andra föremål117 För föremål som kan hota säkerheten på en skola. Det är polisens sak – inte skolans – att beslagta dessa föremål. De sociala myndigheterna bör samverka med skolan om problemet rör båda myndigheterna. till exempel i form av en utredning. kontaktfamilj för barnet eller tvångsåtgärder som tillfälligt eller permanent omhändertagande av barnet. Viktigt att känna till om socialtjänstlagen Som personal är du skyldig att anmäla till socialtjänsten i din kommun om du misstänker att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd. men ibland tar det längre tid. myndigheter (till exempel läkare. I utredningen kan socialtjänsten höra experter. Socialtjänsten bedömer hur de ska gå vidare. Skolpersonalen är skyldig att lämna uppgifter. 81 . Som förälder har man rätt att få reda på när en utredning startar och hur den kommer att gå till. Olika åtgärder kan bli aktuella om socialtjänstens utredning ger stöd för att barnet far illa. vård eller avlastning till familjen. polis eller skola) och enskilda personer för att reda ut om och i vilken form barnet behöver stöd och/eller skydd.VAD SÄGER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR? EN LATHUND OLIKAS LIKA VÄRDE Socialtjänsten ska efter inkommen anmälan göra en utredning av hur barnet har det. Den förbjuder bland annat innehav av farliga föremål. hjälp och skydd. Utredningen får ta max fyra månader. Exempel på åtgärder kan vara stöd. Denna form av utredning får socialtjänsten göra oavsett om föräldrarna vill det eller inte.

83 . Skolverket har bland annat riktat kritik mot arbetssätt som inneburit att föräldrarna kopplats in för sent. så att föräldrarna har möjlighet att närvara. Det är viktigt att vårdnadshavare underrättas innan samtal förs med eleven. Eller sätt upp i skolkorridoren och på lärarrummets anslagstavla! Till dig som förälder Skolan är skyldig att samverka med barnets föräldrar i allt som rör barnets utveckling.VAR KAN JAG VÄNDA MIG FÖR ATT FÅ HJÄLP? OLIKAS LIKA VÄRDE Var kan jag vända mig för att få hjälp? Vi vill kort visa på hur föräldrar och elever kan få hjälp och stöd i frågor som handlar om kränkande behandling i skolan. • Berätta för dina föräldrar och prata med dina kompisar! Det är jobbigt att göra det. Kopiera gärna dessa sidor och dela ut till elever i klassen.a. alltså även ärenden som handlar om kränkande behandling. och som du tycker kan lyssna. för man känner ofta skuld och skamkänslor. eller någon i skolans antimobbningsteam. Ester Bomans Stiftelse: 020-852 000 Till dig som elev • Berätta för någon vuxen som du litar på. på föräldramöten och på utvecklingssamtal. men det är ännu jobbigare att hålla allt inom sig själv. en lärare eller någon annan i personalen. som är en ideell stiftelse som jobbar mot mobbning och kränkningar i skolan: 08-545 519 90 • En Föräldratelefon drivs av bl. Det kan vara en kompisstödjare på din skola. BRIS. har också en föräldratelefon dit du kan ringa och få stöd: 077-150 50 50 • Du kan också ringa till Friends. Om du vill prata med någon • Rädda Barnen har en föräldratelefon dit du kan ringa och få stöd: 020-786 786 • Barnens rätt i samhället.

Fasthållning.OLIKAS LIKA VÄRDE VAR KAN JAG VÄNDA MIG FÖR ATT FÅ HJÄLP? Du kan också kontakta någon av följande organisationer barnombudsmannen På Barnombudsmannens (BO) hemsida www. driver ”Barnens Hjälptelefon” (för dig upp till 18 år). jourhavande kompis Röda Korsets telefonjour ”Jourhavande kompis” finns för att möta dig som ungdom och dina behov. Det kan handla om att bli utsatt för svordomar och fula ord. Till exempel om man är ensam. Telefonerna visar inte vilket nummer man ringer ifrån och mottagaren betalar telefonsamtalet.bo. ska behöva stå ut med sådan behandling och det är skolans skyldighet att skydda eleverna mot detta. rädd. Telefonnumret är 020-222 444. Ibland ringer barn och är oroliga för en kompis. sparkar och knuffar. Könsord. Checklista Här finns en checklista för hur du som elev kan gå till väga om du behöver hjälp. miner. förolämpningar. Ingen.se barnens hjälptelefon BRIS. Den som ringer kan vara anonym och de som arbetar där har tystnadsplikt.se finns barn. Du kan också skicka din fråga direkt till barnombudsmannen@bo. Där hittar du information om Barnombudsmannen och om dina rättigheter. Med kränkande behandling menas till exempel mobbning och rasistiska beteenden. Inget problem är för stort eller för litet. slag. De kan också vilja höra vad en vuxen tycker om ett problem innan de talar med sina föräldrar. klotter och anonyma brev. suckar. gester. vare sig elever eller lärare. 1. mellan 14 och 18 på fredagar samt mellan 14 och 17 på lördag–söndag. fniss. 84 . Telefonnumret är 0200-230 230. Barnens Hjälptelefon är öppen mellan 15 och 19 måndag–torsdag. hot. skratt.och ungdomssajten ”Hallå”. Alla i skolan har ansvar för att ta itu med till exempel mobbning och annan kränkande behandling. ledsen eller bara behöver prata med någon vuxen. Ditt samtal är alltid anonymt. Telefonjouren håller öppet 14–22 måndag–lördag och 14–18 på söndagar. BRIS hemsida har adress www. Det syns inte heller på telefonräkningen vart man har ringt. Barnens rätt i samhället. utfrysning. Hit kan man vända sig med allt som känns svårt.bris.se. Du kan diskutera och ställa frågor till Barnombudsmannen.

så får de mer hjälp om hur man ska göra. Din skolas rektor har. enligt läroplanen. 4. utan enbart i efterhand utreder skolans ansvar. eller att man gjort tillräckligt för att lösa problemet.VAR KAN JAG VÄNDA MIG FÖR ATT FÅ HJÄLP? OLIKAS LIKA VÄRDE 2. 6. De ska också arbeta för att problemen inte ska uppstå. ett så kallat åtgärdsprogram. kan man göra en anmälan till Skolverket. kanske tillsammmans med dina föräldrar. 7. kan man kontakta polisen. Många skolor har särskilda antimobbningsteam som har ansvar för att lösa problem med mobbning. 3. Lärare och rektorer är anställda av kommunen och det är kommunen som är ansvarig för att skolorna lever upp till kraven som ställs. Alla skolor ska ha ett handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling. Här ska stå vem som ansvarar för vad på skolan. ett särskilt ansvar för att skolan ska hjälpa elever som mobbas och behandlas illa. Rektorn är också chef för lärarna på skolan med ett ansvar för att lärarna sköter sitt arbete. vad man ska göra åt det och hur och när insatserna ska följas upp. Det är dock viktigt att komma ihåg att Skolverket inte har rätt att ingripa i ett enskilt fall. inte minst om det handlar om att en lärare kränker elever eller andra lärare. till exempel om du blivit illa slagen. Om mobbningen eller kränkningen som ägt rum är allvarlig och skulle kunna betraktas som ett brott. Om du och dina föräldrar inte får hjälp från skolan och/eller inte tycker att de gör tillräckligt. tillsammans med dina föräldrar eller annan vårdnadshavare. Du har rätt att veta vad som gäller i skolans handlingsprogram mot mobbning. 8. Då kan läraren. vända sig till skolans rektor. och vilka vägar du kan gå om du behöver hjälp. kan dina föräldrar vända sig till utbildningsförvaltningen i din kommun. Skolan ska vara förberedd på vad den ska göra för att motverka att mobbning uppstår. Däremot kanske vissa lärare känner att han eller hon inte klarar av att lösa problemen. Om ni ändå inte tycker att ni blivit hörda. Och på vad skolan ska göra om man upptäcker att mobbning pågår. 9. Om en elev behöver särskild hjälp ska skolan upprätta en plan. 85 . Du eller dina föräldrar kan ringa och tala med någon på Skolverket som arbetar med tillsynsfrågor. I planen ska beskrivas vad problemet är. Ingen lärare kan säga att det inte är hans eller hennes problem. 5.

se Skolverkets kunskaps. Olweus. 6 § 2 st jämställdhetslagen.” 8 2 3 4 5 6 7 I jämställdhetslagen har nyligen anammats en distinktion mellan direkt och indirekt diskriminering. hudfärg. åtnjuta och utöva alla fri.se Enligt RFSU I regeringens handlingsplan mot rasism skrivs fram att riksdagen uttalat sig för att termen ”ras”. Direkt diskriminering är kopplad till en specifik grupptillhörighet.ex. 2 § skollagen Läs mer i de allmänna råden om tillämpningen av föreskrifterna om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet Dan Olweus har den kanske mest använda definitionen av mobbning (1991).och rättigheter på likvärdiga villkor.ex. t.och forskningsöversikt. (1994) eller Leyman. i praktiken försämrar möjligheterna för vissa personer. Eriksson. m fl (2003) 1 kap. restriktion eller preferens som grundas på sådana omständigheter som ras. Kommittén för de mänskliga rättigheterna (1966) definierade diskriminering såsom varje distinktion. t ex krav på felfri svenska.” Om du vill läsa en mer uttömmande diskussion kring definitioner om mobbning. som brukar användas i definitionsdiskussioner om rasism och främlingsfientlighet. H. till exempel när en arbetsgivare sorterar bort sökande med utländska namn. D. Dessa personer missgynnas direkt. börd eller annan status och som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller försvåra genomförandet av principen att alla människor skall tillerkännas. undantag. B. politisk eller annan åsikt. som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet. inskränkning eller företräde på grund av ras. hudfärg. C. nationellt eller socialt ursprung. (1986) Vissa forskare menar att mobbning främst inte utövas av enskilda. m fl (2003) Läs mer i litteratur av t. exkludering. Olweus menar att: ”En person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar av en eller flera personer. Indirekt diskriminering sker när ett krav som framstår som neutralt. på lika villkor av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska. religion. egendom. språk. utan anger grupppen som mobbare. ekonomiska. definierar rasdiskriminering på följande sätt: ”varje skillnad. Pikas (1989) och Heineman (1987) FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung. Observera dock att denna lag inte gäller eleverna i skolan www. inte bör användas eftersom 9 10 11 12 86 .OLIKAS LIKA VÄRDE SLUTNOTER Slutnoter 1 Osbeck. kön.arbetslivsinstitutet. åtnjutandet eller utövandet. i detta fall de med viss etnisk bakgrund. sociala. kulturella eller andra områden av det offentliga livet.

Fors (1993). se Att motarbeta nazism och rasism i skolan (2000) Attityder till skolan (2001) Vem tror på skolan (1998) Relationer i skolan (2002) samt rapporten Kränkningar i skolan (2003) 25 14 15 26 27 28 29 16 30 31 17 18 19 32 20 21 22 87 . Relationer i skolan (2002) samt rapporten Kränkningar i skolan (2003). Olweus (1994). Björk (1995) och Rigby (2001) S. och Lindström. Läs mer i Skolan – en arena för mobbning (2002) Skolan – en arena för mobbning (2002) Lär mer om det främjande perspektivet i t. (1997) och Skolans arbete mot mobbning och annan kränkande behandling (2000) Skolans arbete mot mobbning och annan kränkande behandling (2000) Se bl. 13 23 Relationer i skolan (2002) samt rapporten Kränkningar i skolan (2003) Termen ”rastvakt” har ersatts på många skolor med andra benämningar och synsätt. P. att bli sedd och få bekräftelse samt att få stöd och hjälp vid behov. skolbarnsomsorg och skolor är jämställdhet. E. (2001). Exempel på stödjande skyddsfaktorer i förskoleverksamhet. Undersökningar om förekomsten av kränkande behandling bland barn i förskolan är mycket sällsynta.k. se t. dåliga relationer med personal. M.SLUTNOTER OLIKAS LIKA VÄRDE det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser och ur biologisk synpunkt följaktligen inte heller någon grund för att använda termen ras om människor. m fl (2003) Hur är det ställt? Tack. ”Whole school approach”. Riskfaktorer i de lokala organisationerna är t. 24 Integrationsverket använder sig av denna definition som hämtats från Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet Kommittédirektiv till En ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism Beskrivningen utgår från den nationella kartläggningen av kränkande behandling som Skolverket presenterades 2002. Det måste va sån´t som får en att fundera mera… (2001) samt Min uppgift är att knyta ihop det… (2001) och proposition 2001/02:14. Du kan läsa mer om sätt att motarbeta sexuella trakasserier i JÄMO:s handbok mot sexuella trakasserier Osbeck.ex. Flera skolor utgår numera istället från ett synsätt som bygger på tanken att lärarna ”är pedagoger även på rasten”. Läs mer om tidsanvändningen i skolan i Tid för lärande (2002) Campart. C. fysisk och psykisk trygghet. Johansson. ojämnt (2003) För mer specifika råd kring hur man motarbetar rasism och främlingsfientlighet. eftersom begreppet leder tankarna till övervakning och bestraffning.ex. För mer kunskap om etikutveckling bland små barn.ex. Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? (1996).a.

Skolans arbete mot mobbning och annan kränkande behandling (2000). E. G. D. (1996). (1993) Skolans arbete mot mobbning och annan kränkande behandling (2000) Se www. Se även www. M. (1997). och Ve. F.ex. & Munthe. övningar och arbetssätt i t. (1991 och 1994) och Rigby (2001) samt Hassela Solidaritets utvärdering av kamratstöd 56 53 51 50 34 35 36 37 38 52 39 40 41 54 42 55 43 44 45 46 47 88 . (2000) Ung i demokratin (2001) Se mer i Skolan – en arena för mobbning (2002) Relationer i skolan (2002) samt Kränkningar i skolan (2003) Se mer i Skolan – en arena för mobbning (2002) Skolans arbete mot mobbning och annan kränkande behandling (2000) Olweus.OLIKAS LIKA VÄRDE SLUTNOTER utsatthet för våld. från Skolverket. E. Pikas. stress och destruktiva sociala nätverk. Anathol Pikas har i senare arbeten (1998) övergett det synsätt som låg till grund för hans tidigare metod STm (suggestiva tillsägelsemetoden) och också kritiserat Farstametoden för att vara en ”förhörsme- 49 Olweus. D. Läs mer i Frånberg. vid sådan tidig information.a. G. Roland. Men det finns. stor risk för att mobbningsbehandlingen försvåras. D. Bliding. red. & Modigh. Selberg. Rigby (2001) Samtidigt visar utvärderingar. (2003) Läs mer i bl. (2000) Läs mer om samtalet betydelse för en demokratisk skola i bl. E.ex.a. B-M. (2001) Berge. utvärderingar av Olweus. Zackari. (2001) Se bl. 33 48 Se bl. E. G. A (2001).no/gbm Se Ljungström. (1998).a. enligt upphovsmannen Karl Ljungström.a. (2002).skola. G.lende. bl.a. Farstametoden har fått kritik. (1993) och Roland. för att mobbarnas föräldrar inte omedelbart informeras om mobbningen.ex.se/halta/ Berge. A. B-M. K. (1991 och 1994) och Roland. (2003) Information och kommunikation – nyckelfrågor i skola och barnomsorg (2002) Elevers inflytande spelar också en viktig roll i det egna lärandet.kungalv. av Tillsammansprojektet (2003) hur svag kopplingen många gånger är mellan skolan och kommunen Du kan läsa mer om exempel på metoder. t. H. om den kritik som vuxit sig allt starkare mot Olweus metoder under senare år Kritik har riktats mot dessa resultat eftersom utvärderingarna genomförts av Dan Olweus själv Noebe-V. Läs mer i t. (1991 och 1994). hot och kränkningar. Tillsammansväskan (2002) och BRÅ och Skolverket (2001) Olweus. D (1994) samt Frånberg.

K. (2001) www.jannestaff.dk www.org 78 79 58 59 60 80 81 61 62 63 82 64 83 65 66 67 68 69 84 70 85 71 86 72 73 74 87 75 76 89 . 1 kap 2 § skollagen 9 kap 2 § skollagen Läroplan för förskolan. domare och exekutör.lions-quest.pdf www. 57 77 Du kan läsa mer om kvalitetsarbete i Att granska och förbättra kvalitet (2003) Förordning om kvalitetsredovisning En bakgrund till förordningen om kvalitetsredovisning finns i regeringens Utvecklingsplan för förskola.nu www. Se även www.fhi. www. konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966).liu. och Läroplan för de frivilliga skolformerna.se/exjobb/iuv/2001/153/exjobb.gislasonlowenborg.mod. Se även www. A.se www. (2001) och Frånberg. Lpo 94. E.eq. Se mer på www.st Projekt Charlie och Justa kompis-pärmarna.se och Blunda inte för mobbning (1996) Lind. Se även www.sef.friends.skolverket.elind.com och www.to www. B.SLUTNOTER OLIKAS LIKA VÄRDE tod” där de vuxna samtidigt intar rollerna som åklagare. Skolans värdegrund och uppdrag Skolans arbete mot mobbning och annan kränkande behandling (2000) Din vän.gov. (2001) Noebe-V. (2003) www. G. K. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet.hassela. www.se Skolverket har tagit fram ett stöd i form av en ”verktygslåda” till arbetet med olika utvärderingsinstrument.nu www.bo.tillsammans. avsnitt 1. Lpf 94 (för gymnasieskolan och övriga frivilliga skolformer) Lpo 94.skolverket.se Livskunskap .ep. Lpfö 98.se www.nu Byréus.se Hundeide.cesel. förskoleklassen och fritidshemmet.ekelunds.ex www.goteborg.Det goda samspelet .nu Wennberg.se Se t. (2001).se och www.går det att lära ut? (2001). skola och vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet. konventionen om ekonomiska.se/barnkonventionen Grundläggande internationella överenskommelser inom området är också deklarationen om mänskliga rättigheter (1948). (2000) www.se och www.nok.ekelunds. Friends arbetsmaterial www.se Manual samt informationshäfte om Stegvis.argument. sociala och kulturella rättigheter (1966) samt den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundlägggande friheterna (Europakonventionen).

99 93 Rättspraxis är skapad av olika beslut från bl. Se www.se 3 kap 3-5§§ grundskoleförordningen 6 kap 9-10 §§ grundskoleförordningen Med styrelsen för utbildningen avses den politiska nämnd. Även specialpedagog ingår i elevhälsan 5 kap.OLIKAS LIKA VÄRDE SLUTNOTER 88 Liknande skrivningar finns i Lpfö 98 och Lpf 94 prop. det vill säga innan 1985 hade grundskolan en möjlighet att både varna samt stänga av en skolpliktig elev under två veckor. Under senare tid har till exempel kränkningar eller hot via SMS blivit ett problem på vissa skolor. Detta kan till exempel gälla mobiltelefoner. En eventuell flyttning av en elev skall vara en del i en väl genomtänkt plan för att få eleven att bättra sig och inte utsätta kamrater eller lärare för mobbning. skolsköterska. deras ungdomsförbund och andra samhällspolitiskt engagerade organisationer. 100 89 90 91 92 JO har också uttalat att arbetsmiljöskäl utifrån arbetsmiljölagen inte kan åberopas som grund för att avstänga en elev från undervisningen. trots det oklara rättsläget. skolpsykolog. JO och Skolverket Se bl a JO:s ärenden 1996:1121 och 1999:2415 Myndigheten för skolutveckling fick 2003 i uppdrag av regeringen att utarbeta riktlinjer för skolans samverkan med politiska partier. Se även JO 1999:2415.a. JO menar. 1 § tredje stycket grundskoleförordningen Skolverket har tagit fram flera material som kan ge vidare stöd och vägledning om åtgärdsprogram. 6 kap 21-25 §§ gymnasieförordningen Både JO och Skolverket har uttalat detta. 26). 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor I gruppen elevhälsopersonal ingår kurator. Avrapporteringen av uppdraget beräknas genomföras i slutet av 2003. I tidigare skollag. 380) att i fråga om föremål som inte utgör direkt grund för en nödsituation. sid. övergrepp eller fara.skolverket. eller för fristående skolor skolans styrelse. som ansvarar för skolverksamheten Utbildningsutskottet har uttalat att ”(…) avstängning som en ren repressiv åtgärd mot en elev som inte bättrat sig genom de åtgärder som elevvårdskonferensen beslutat inte bör få förekomma. 94 95 101 96 102 97 98 90 . sid. Socialtjänstlagens stadgande om anmälningsplikt skall beaktas (Utbildningsutskottets betänkande 2001/02:UbU6. Skälet till att dessa bestämmelser togs bort var att man ansåg att problemen som man ville komma åt genom varning och avstängning måste angripas på annat sätt för att åstadkomma en varaktig lösning. att det som en absolut sista åtgärd borde vara möjligt för skolpersonalen att omhänderta ett föremål. JO har konstaterat (JO:s årsberättelse 2001/02. är rättsläget oklart.

Se AFS 1993:17 Se AFS 1993:2 Arbetsmiljöförordningen 110 Lär mer om Arbetsmiljöverket på www. 1 § brottsbalken JO:s ärende 1998:352 En utredning kan inledas i vissa fall om det bl. Härigenom skulle också möjligheterna till integration med läroplanens mål öka.av. men är inaktuella. Elevorganisationerna och Barnombudsmannen har påtalat behovet av att stärka elevskyddsombudens ställning. Skolverket planerar att utfärda föreskrifter om hur elevernas medverkan i arbetsmiljöarbetet. har relevans för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser eller behövs för att klarlägga om någon som fyllt femton år har tagit del i brottet (31 § Lagen om unga lagöverträdare.skolverket. inte förankrade bland personalen och eleverna samt inte anpasssad till skolans organisation.se Dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen (nuvarande Arbetsmiljöverket) har 2000 konstaterat att kunskapen om bestämmelserna ofta är låg.a. och även om kunskapen finns.SLUTNOTER OLIKAS LIKA VÄRDE 103 Läs mer om Skolverkets tillsynsverksamhet med fokus på kränkande behandling i Tillsyn av kränkande behandling (2002). SFS 1964:167) Mer om detta framgår av lagen om unga lagöverträdare JO:s årsberättelse 1995/96. är tillämpningen ofta bristfällig. trots att det förflutit mer än tio år sedan reglerna trädde i kraft.se 20 kap. De nya föreskrifterna beräknas träda i kraft den 1 juli 2004. bl a som elevskyddsombud. ska gå till. Läs mer om Skolverket på www.se Läs mer om Myndigheten för Skolutveckling på www. Handlingsplaner för arbetsmiljön finns. sid 394 14 kap. På många skolor saknas fortfarande elevskyddsombud.skolutveckling. 1 § socialtjänstlagen SFS 1988:254 111 112 104 113 105 114 115 116 117 106 107 108 109 91 . Arbetsmiljöverket har dragit slutsatsen att kunskapen om arbetsmiljölagstiftningen och dess intentioner behöver stärkas bland skolpersonalen och eleverna.

tel. tel. tel. lärare. 0502-16123 hjulstaskolan. eller Roy Jörgensen. 0303-33 09 52. kalmar Kontaktperson: Monica Edman.) stadsgårdsskolan. år 0–3. köping Kontaktperson: Elsie Persson. partille Kontaktperson: Torben Ferm. 031-792 17 83 hålta miljö. år 7–9. år 7–9. år f–9. stockholm Kontaktperson: Elisabeth Sörhuus eller Urban Åström. kungsbroskolan. tel. 0243-748 82 ale gymnasium. tel. förskollärare. tel. rektor. Skolor funkaboskolan. tel. tel. år 1–5. 036-10 64 62 iljansbodaskolan. 08-50 84 13 54. tel. 92 . rektor. 08-58 02 96 86. tidaholm Kontaktperson: Mauno Korpela. linköping Kontaktperson: Håkan Ring. 0303-22 70 33 (vx. tel: 0303-33 00 62. ale kommun Kontaktperson: Marita Elheim. jönköping Kontaktperson: Irena Hanzek. kungälv Kontaktperson: Carl Elheim. tel. rektor. 013-20 79 08 öjersjöskolan. special-pedagog. år f–6. år 7–9.OLIKAS LIKA VÄRDE BILAGA 1 – LISTA PÅ BESÖKTA SKOLOR OCH KOMMUNER Bilaga 1 – Lista på besökta skolor och kommuner Till grund för empirin i denna bok ligger bland annat analyser av de skol. 0221-25785 hushagsgymnasiet.och kulturskola. år 1–9. 0480-45 32 05. järfälla Kontaktperson: Freddie Lundqvist. skäggetorpsskolan.och kommunbesök som Myndigheten för skolutveckling genomfört under våren 2003. borlänge Kontaktperson: Isa Hansy-Olander. kurator. tel. förskolan bofinken. rektor. rektor. rektor. Nedan finns en lista på vilka skolor och kommuner som besökts samt kontaktperson och telefonnummer eller e-postadress.

tel. rektor. tel.matton@gavle.BILAGA 1 – LISTA PÅ BESÖKTA SKOLOR OCH KOMMUNER OLIKAS LIKA VÄRDE slottsvångsskolan. tel.larsson@botkyrka. år f–9. inger. BIG (Brottsförebyggarna i Gävle).pitea. umeå Kontaktperson: Carina Sandberg. helsingborg Kontaktperson: Lena Ahl. malmö Kontaktperson: Sven Olsson. bitr rektor.se 93 . gunilla. pelle. utbildningschef.se västerås kommun Kontaktperson: Johan Wennhall. 090-15 68 80 Kommuner piteå kommun Kontaktperson: Inga Ingesson. förvaltningschef.se botkyrka kommun Kontaktperson: Gunilla Larsson. rektor. 042-10 57 29 dammfriskolan. 040-34 76 90 krokbäcksskolan.wennhall@vasteras. rektor. 040-34 30 68 tomtebogårdsskolan. johan. Pelle Bredberg.ingesson@bu. rektor.se gävle kommun Kontaktperson: Pelle Matton. år f–9. tel. år f–9. malmö Kontaktperson: Maj-Britt Dyberg. år f–5.

Kalmar.ahl@stad.OLIKAS LIKA VÄRDE BILAGA 2 – MEDVERKANDE I REFERENSGRUPPER Bilaga 2 – Medverkande i referensgrupper Till grund för empirin och analysen i denna bok ligger bland annat de samtal som genomförts med till Myndigheten för skolutveckling knutna referensgrupper.korpela@tidaholm. Referensgrupp med skolledare Mauno Korpela. en för skolledare och en för förvaltningschefer.se Britt-Mari Idensjö.se Elisabeth Sörhuus. Ale.se Monica Edman.se Tommy Fabricius. Malmö. Piteå. Chef förskola och grundskola. Helsingborg. sven.se 94 .elheim@ale. Tidaholm.olsson@malmo.fabricius@jarfalla. britt-mari. Iljansbodaskolan. inger. Nedan finns en lista på vilka personer som medverkat i grupperna samt deras e-postadresser. Ale Gymnasium.idensjo@kalmar.se Marita Elheim. Kalmar.helsingborg.lundqvist@jarfalla.se Referensgrupp med skolchefer Johan Wennhall.se Lena Ahl. Verksamhetschef. Krokbäcksskolan. Stockholm. Slottsvångsskolan. monica.edman@kalmar. marita. lena. johan. freddie. Utbildningschef.se Sven Olsson. elisabeth. Järfälla. Hjulstaskolan. Funkaboskolan.stockholm. mauno. tommy. Västerås. Järfälla.wennhall@vasteras.ingesson@bu.pitea. Kungsbroskolan.se Inger Ingesson.sorhuus@spanga-tensta.se Freddie Lundqvist. Skolchef.

sociala och kulturella rättigheter 95 . förordningar och föreskrifter Allmänna råd kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 1993:17 Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 Arbetsmiljöförordningen SFS 1977:284 Brottsbalken SFS 1962:700 Föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 1993:17 Föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2 Förordning om kvalitetsredovisning 1997:792 Grundskoleförordningen SFS 1994:1194 Gymnasieförordningen SFS 1992:394 Jämställdhetslagen SFS 1991:433 Lagen om unga lagöverträdare SFS 1964:167 Lagen om förbud beträffande knivar och andra föremål SFS 1988:254 Lpfö 98 SKOLFS 1998:16 Lpo 94 SKOLFS 1994:1 Lpf 94 SKOLFS 1994:2 Skollagen SFS 1985:1100 Socialtjänstlagen SFS 2001:453 Internationella överenskommelser Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska.BILAGA 3 – LITTERATUR OLIKAS LIKA VÄRDE Bilaga 3 – Litteratur Lagar.

Holm. (1993). E. (2000). Obalans i makt: fallstudier av barnmobbning. Stockholm Campart. Kränkande handlingar och informella miljöer – elevperspektiv på skolans miljöer och sociala klimat. (2001). Mobbning – gruppvåld bland barn och vuxna. P. Z. Stockholm: Rädda Barnen Hägglund. H. (2000). Jönköping: Brain Books AB Ljungström. G. Press Björk. (1996). Kunskap bryter könsmönster – aktionsforskning är verktyget Berge. och Lindström. C. och Ve.OLIKAS LIKA VÄRDE BILAGA 3 – LITTERATUR Litteratur Berge. (1993). mobbning. M. Göteborgs universitet Bliding. A. K. maktlöshet. Institutionen för socialt arbete. S. Förlagshuset Gothia Fors. Mobbing i skolan – ett kompendium om mobbing samt om mobbingbehandling enligt Farstametoden. S. Lund: Studentlitteratur Lind. K. Lärarhögskolan i Stockholm (specialarbete D-nivå) Johansson. (2001). Stockholm: Polishögskolan Campner. (1995). Action Research for Gender Equity. (2000). (1986). Perspektiv på mobbning. Mobbning – ett spel om makt. Göteborgs universitet Isacsson. (2001). G. Elevers och skolpersonals uppfattning om mobbning. (2003). red. K. (1996). Institutionen för pedagogik. Medkompis. Göteborgs universitet Frånberg. (2001). (2002). Mobbning i nordiska skolor – kartläggning av forskning om och nationella åtgärder mot mobbning i nordiska skolor. M. Z. Etik i små barns värld. E. Scanprint A/S Heineman. Vägledande samspel. B-M. Liber. Vardagsperspektiv – pedagogens syn på läroplanen för förskolan. Violence and bullying in school. E. (2001) Du har huvudrollen i ditt liv. Stockholm: Natur och Kultur Hundeide. Nordiska Ministerrådet. Ordkällan/Pedaktiv 96 . Skolverket och Värdegrunds centrum. B-M. & Persson. Göteborgs universitet Byréus. E. Göteborgs studies in Educational Sciences 141. (1997). Buckingham: Open Univ. och Hägglund. Liber Utbildning AB Fors. Makt. (1995). Göteborgs universitet Leyman. H. P. Vuxenmobbning – om psykiskt våld i arbetslivet.

(1999). (1994). Oslo: Kirke-. (2001). D. (1997). E. Publicerad i Juvonen. Peer harassment in School.og forskningsdepartementet Roland. Mobbning i skolan – att förebygga och åtgärda. Göteborgs universitet Pikas.BILAGA 3 – LITTERATUR OLIKAS LIKA VÄRDE Noebe-V. Uppsala: AMA dataservice förslag Pikas. Stockholm: Liber utbildning Olweus. & Graham. Värdegrundsboken – om samtal för demokrati i skolan Värdegrundsprojektet. E. A. Aggressive Behaviour Volym 26 Selberg. Stockholm: Rädda Barnen Osbeck. B.vad vi vet och vad vi kan göra. Mobbning i skolan . och Wernersson. Handbok för ett paradigmskifte i behandling av skolmobbning. (1997). och Modigh. G. D. Utbildningsdepartementet. G. EQ på svenska. Kränkningar i skolan – förekomst. & Munthe. (2001). (2003). Mombus – en modell att förebygga mobbning. Värdegrundscentrum. I. (2000). Stockholm: Natur och kultur 97 . C. Holm. J. Linköpings universitet (examensarbete Grundskollärarprogrammet 1-7) Olweus. (1996) Mobbing i skolen: en lærerveiledning. Ir J Psychol Volym 18 Roland. (2000). K. Stockholm: Prisma Pikas. (2001). A. J. Health consequences of bullying and its prevention in schools. Stockholm: Sama Zackari. utdannings. E. The Guilford Press Roland. F. A (1975). Uppsala: AMA dataservice Rigby. (1989). Gemensamt-Bekymmer-Metoden. Så bekämpar vi mobbning i skolan. Fritzes förlag Wennberg. Mobbning bland barn och ungdomar. Bullying in School: Three national innovations in Norwegian Schools in 15 years. (1998). A. A. Främja elevers lärande genom elevinflytande. Så stoppar vi mobbning. S. The 1996 Norwegian program for preventing and managing bullying in schools. Lund: Studentlitteratur Staff. E. (2001). (2000). former och sammanhang.

Skolverket Min upp är att knyta ihop det… (2001). Regeringens skrivelse 2000/01:59. Kommittédirektiv 1994:157 JO:s årsberättelse 1995/96 JO:s årsberättelse 2001/02 98 . främlingsfientlighet. SOU 1997:116. En forskningsöversikt och diskussion om mobbning i skolan. Skolverket. BRÅ och Skolverket. Skolverket Skolan – en arena för mobbning (2002). rapport 220 Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft? (2002). Myndigheten för Skolutveckling Attityder till skolan 2000 (2001). Elanders Gotab AB BRUK. Skolverket. m fl) Tillsyn av kränkande behandling (2002).OLIKAS LIKA VÄRDE BILAGA 3 – LITTERATUR Från Skolverket och Myndigheten för Skolutveckling Att granska och förbättra kvalitet (2003). rapport nr 180 Information och kommunikation – nyckelfrågor i skola och barnomsorg (2002). Skolverket. Skolverket Ung i demokratin (2001). Skolverket. Liber förlag Riksdagstryck Barnets bästa i främsta rummet (1997). Skolverket Med demokrati som uppdrag – en temabild om värdegrunden (2000).nr 01:676) Det måste va’ sånt som får en att fundera mera (2001). homofobi och diskriminering (2001). Barnkommittén En nationell handlingsplan mot rasism. rapport 210 Vem tror på skolan? Attityder till skolan 1997 (1998). Skolverket (best. Myndigheten för skolutveckling Kränk mig inte (1996). B. Skolverket Hur är det ställt? Tack. Skolverket (Eriksson. Skolverket (Nationella kvalitetsgranskningar 1999). ojämnt (2003). rapport 144 Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? (1996). Skolverket Skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling (2000). Skolverket (Nationella kvalitetsgranskningar 2001/02). rapport 197 Brottsförebyggande arbete i skolan (2001). Näringsdepartementet En ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism (1994).

Uppföljning av Värdegrundsprojektet. Det goda samspelet – går det att lära ut? (2001). Folkhälsoinstitutet Livsviktigt lärarhandledning SET (2001). (2002). insatser och material. JÄMO Hasselas utvärdering av kamratstöd (2000). M. Lärarförbundet Bliding.BILAGA 3 – LITTERATUR OLIKAS LIKA VÄRDE Mångfald mot enfald (SOU 1989:14). 115 57 Stockholm) Handbok mot sexuella trakasserier (2000). Utbildningsdepartementet Övrigt Att motarbeta nazism och rasism i skolan (2000). 125 30 Älvsjö) Tillsammansprojektet (2002). Uppföljning. Barnombudsmannen Din vän – handledningsmaterial mot kränkande behandling (2003). Utbildningsdepartementet. Slutrapport från Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet Proposition 2001/02:14: Hälsa. utvärdering och analys. (Granholm Arne) Livskunskap. KAN Kommunikation AB 99 . Lärande. Solna: Ekelunds förlag Metodpärmar Projekt Charlie och Justa kompisar. Stiftelsen Friends EQ Program och lektionsmaterial. Tillsammansväskan. skola och vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet (1997). Gullers Grupp. Trygghet Utbildningsutskottets betänkande (UbU) 2001/02:6 Utvecklingsplan för förskola. Utbildningsdepartementet Värdegrundsprojektet (2002). (Asterikegatan 19. (Sweden HB Kavallerigatan 9. Regeringens skrivelse 1996/97:112. Utbildningsdepartementet Tillsammansprojektet (2003). Vad betyder mobbning? (artikel i rapport 3 från Värdegrundscentrum vid Göteborgs universitet) Blunda inte för mobbningen! (1996). 192 78 Sollentuna) MOD ledarhandledning (Älvsjö Gårdsväg 3.

se www.nu www.vfsu.lionquest.se www.dk www.se www.ekelunds.skolverket.bo.se www.av.se www.bris.se www.se www.sos.se 100 .skolutveckling.to www.arbetslivsinstitutet.se www.nu www.OLIKAS LIKA VÄRDE BILAGA 3 – LITTERATUR Källor på Internet www.se www.se www.se www.cesel.se www.friends.nok.se www.rb.lansstyrelsen.tillsammans.gov.goteborg.se www.jannestaff.hassela.mod.se www.

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->