STOCKHOLMS ESTETISKA GYMNASIUM

Kuwaitkriget och
bakomliggande
faktorer

Jacob Hartman 3Teo

2010-11-09
Kuwaitkriget
Intro/frågeställning

USAs inblandning i mellanöstern har under de senaste åren varit något mycket omstritt och

ifrågasatt, och det faktum att det har hänt en del saker i relationen mellanöstern-arabvärlden-

USA,

som inte ser ut riktigt som de ska i förhållande till FNs bestämmelser har blivit plågsamt

tydligt. Givetvis är det viktigt ställa sig kritisk till USA som internationell institution i den här

situationen. Däremot är det också viktigt att se precis vad det är och varför. Jag tror att det

bästa sättet att göra detta är genom att dela upp situationen i milstolpar och se noggrant på

Dem en efter en. Jag har valt milstolpen Kuwaitkriget, och frågan jag ställer mig är: vilka var

omständigheterna som ledde till Kuwaitkriget (eller ”Operation Desert Storm”), och vad var

det som låg bakom USAs intensiva inblandning i konflikten?

Kuwait

Kuwait har länge varit ett omstritt område. Ända sedan 1710, då Kuwait började ta form

genom Arabiska beduiner, har olika konstitutioner gjort anspråk på nationen, till exempel

1914, då Kuwait blev ett brittiskt protektorat. Detta varade fram till 1961, då Kuwait hävdade

sin självständighet. Kuwait växte snabbt till en av världens rikaste länder, genom den rika

mängd olja Kuwait befann sig på, som börjat utvinnas 1946. Detta gjorde grannlandet Irak

upprörda, då de ända sedan Kuwait självständigförklarats hävdat att Kuwait egentligen

tillhörde Irak. Detta ledde till en oerhört spänd stämning länderna sinsemellan, och 1990

invaderade och ockuperade Irak(under Saddam Husseins befäl) Kuwait.1

1
http://www.ne.se/kuwaitkriget

2
Konflikten

FNs säkerhetsråd förbannade attacken, och försökte tala Irak till reträtt. Då detta inte

hörsammades av Iraks regering, valde FN att försätta landet i blockad. USA agerade som en

drivande kraft i ställningstagandet, och var också drivande i den offensiv som under hösten

1990 förbereddes i Saudiarabien och Persiska viken. Den 17 januari 1991 inleddes en

luftburen attack mot Irak, följd av en markburen attack en vecka senare. Den oerhört massiva

offensiv som inletts slog hårt mot den irakiska militären. Detta resulterade i drastiska

handlingar från den Irakiska sidan. Bland annat valde man att tända eld på oljekällor.

Slutligen deklarerades eld upphör den 28 februari, vilket den 3 mars följdes av att Irak skrev

under FN-alliansens fredsvillkor.2

Underliggande aspekter(USA)

USA var (se ovan) mycket drivande i Kuwaitkonflikten, och var den främsta militära kraften i

konflikten. Det officiella objektivet ser ut att vara befrielsen av Kuwait, men är det så? Vi

kan se ett liknande beteendemönster i USAs agerande i deras inblandning i Iran-Irakkriget

som ägde rum 1980-1988, då USA tog parti med Irak mot Iran. Även denna gång bemöttes

stridigheterna med oerhörd kritik från FN. Dock tog USA ensamma den här gången parti med

Irak. Det blev dock plågsamt uppenbart att USA genom att skydda Irak och dess oljetrafik

snarare hade Oljan i sinnet än upphörandet av stridigheter.

Den 25 Juli 1990 kallades den dåvarande amerikanske ambassadören i Irak April Glaspie till

intervju med Saddam Hussein. Detta var den sista närkontakten mellan de två makterna innan

Irak invaderade Kuwait den 2 augusti. Följande är ett utdrag där Saddam talar om oljepolitik,

bland annat under Iran-Irak kriget och sitt förhållande till USA:

“We believe that the United States must understand that people who live in luxury and
economic security can each have an understanding with the United States on what are
legitimate joint interests. But the starved and the economically deprived cannot reach the
same understanding.
2
http://www.ne.se/kuwaitkriget

3
We do not accept threats from anyone because we do not threaten anyone. But we say clearly
that we hope that the U.S. will not entertain too many illusions and will seek new friends
rather than increase the number of its enemies.
I have read the American statements speaking of friends in the area. Of course, it is the right
of everyone to choose their friends. We can have no objections. But you know you are not the
ones who protected your friends during the war with Iran. I assure you, had the Iranians
overrun the region, the American troops would not have stopped them, except by the use of
nuclear weapons.
I do not belittle you. But I hold this view by looking at the geography and nature of American
society into account. Yours is a society which cannot accept 10,000 dead in one battle.
You know that Iran agreed to the cease-fire not because the United States had bombed one of
the oil platforms after the liberation of the Fao. Is this Iraq's reward for its role in securing
the stability of the region and for protecting it from an unknown flood?”3
Vi ser här alltså att det är mer än USAs grundläggande roll som krigsmakt i konflikten om

land som är problemet; det är en avsaknad av moral, och en girighet, ur Saddam Husseins

ögon. Dock måste man även ha i åtanke att även Saddams perspektiv är drivet såväl som

färgat av något, som även fungerade som drivande faktor vid invaderandet av Kuwait; vinst.

Saddam använder här den Amerikanska avsaknaden av moral som ledande faktor till deras

ovänskap. Men är dem så olika? Givetvis existerar de två världar ifrån varandra i både

moraliska och samhällsrelaterade förhållanden, men faktum är att de båda gått på offensiven

vid olika tillfällen under 1900-talet mot platser som råkat sitta på stora mängder olja, en av

världens allra dyrbaraste export-och importvaror. Kanske går detta samband även att härleda

till USA och Iraks fortsatta konflikter in på 2000-talet, och USAs, såväl som vår egen,

positionering i Afghanistan?

3
USAs ambassadör April Glaspie´s intervju med Saddam Hussein den 25 juli 1990 ( The
new york times international, publicerat söndag den 23 september 1990)