You are on page 1of 189

Stmpling eller anstiftan, rttsskipning eller rttskerhet?

- vad skiljer begreppen i terroristtalet. En sammanstllning ur Wikipedia av Per Lapins

PDF skapad med hjlp av det ppna kllkod-verktyget mwlib. Se http://code.pediapress.com/ fr mer information. PDF generated at: Wed, 10 Aug 2011 16:15:32 UTC

Innehll
Artiklar
Romersk rtt eller germansk rtt Terrorism eller massmord, statsterrorism eller krigsfrbrytelse Jurist, advokat, klagare, domare Kan misstnkas, skligen misstnkt eller bara sannolikt misstnkt? Frarbete eller frunderskning, klagare eller frunderskningsledare Rttsordning eller rttstradition, rttsskipning eller rttsskerhet Anstiftan eller uppvigling, stmpling eller frberedelse? Anhllen, arresterad, gripen eller hktad Romersk, mosaisk eller sharialag Inledning
Anstiftan Casus Culpa Dolus Frberedelse Grningsman Medverkan till brott Mordbrand Oaktsamhet Stmpling Underltenhet att avslja brott Uppst Uppvigling Mord Misstankegrad tal 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 10 11 11 12 12 13 13 14 15 16 17 18 19 20 23 24

Gripande Anhllande Hktning Arrestering Lag om rttspsykiatrisk vrd Tvngsmedel Stmning (juridik) Vldsmonopol Svenska polisen Skerhetspolisen klagare Domstol Jurisdiktion Rttsstat Rttsskerhet Rttsregler Frihetsbervande Omhndertagande Kroppsvisitation Kroppsbesiktning Husrannsakan Avlyssning Beslag Kriminalvrden Straff Sveriges rttsvsen Offentlig frsvarare Frunderskning Frunderskningsledare Lagstiftande makt Dmande makt Verkstllande makt Rttsvsen Pfljd fr brott i Sverige Bter Fngelse Villkorlig dom Skyddstillsyn

26 27 28 29 30 34 35 35 36 46 52 54 55 56 57 58 58 58 60 64 65 66 67 69 73 79 81 82 83 84 85 86 88 88 90 91 94 94

verlmnande till srskild vrd Rttsfilosofi Rttsvetenskap Gllande rtt Sharia Mosaiska lagen Inkvisitoriskt system Ackusatoriskt system Tilltalad Rttssystem Civil law Common law Frarbete Rttsklla Rttegngsbalken Brottsbalken Grovt brott enligt svensk lag Ringa brott enligt svensk lag Svensk rtt Nordisk rtt Germansk rtt Tingsrtt Dom Hovrtt Prvningstillstnd Hgsta domstolen Kammarrtt Regeringsrtten Frvaltningsdomstol Frvaltningsrtt (domstol) Brottml Kriminalvrd Hkte Terrorism Statsterrorism Brott mot krigets lagar Folkrttsbrott Brott mot mnskligheten

95 97 97 101 101 107 107 107 108 108 109 109 110 110 111 115 116 119 121 123 124 125 128 129 132 132 133 136 136 137 140 140 141 142 156 158 161 162

Folkrtt Internationell rtt Folkmord Folkmordskonventionen Romersk rtt Corpus juris civilis

164 165 166 172 174 177

Referenser
Artikelkllor och frfattare Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare 179 182

Artikellicenser
Licens 184

Romersk rtt eller germansk rtt

Terrorism eller massmord, statsterrorism eller krigsfrbrytelse

Jurist, advokat, klagare, domare

Kan misstnkas, skligen misstnkt eller bara sannolikt misstnkt?

Frarbete eller frunderskning, klagare eller frunderskningsledare

Rttsordning eller rttstradition, rttsskipning eller rttsskerhet

Anstiftan eller uppvigling, stmpling eller frberedelse?

Anhllen, arresterad, gripen eller hktad

Romersk, mosaisk eller sharialag

10

Inledning
Anstiftan
Anstiftan (latin auctor intellectualis) r en juridisk term med innebrden att uppstligen frleda annan till brott.

Sverige
I svenskt rtt straffas en anstiftare i allmnhet som om personen sjlv vore grningsman. Straffet kan dock sttas ned, om anstiftaren i syfte att avvrja brottet skt frm grningsmannen att avst frn verkstlligheten. Den som blott gjort frsk att frleda annan till brott r fri frn straff. I 23 kap 4 Brottsbalken[1] frskrivs: 4 Ansvar som i denna balk r freskrivet fr viss grning skall dmas inte bara den som utfrt grningen utan ven annan som frmjat denna med rd eller dd. Detsamma skall glla betrffande i annan lag eller frfattning straffbelagd grning, fr vilken fngelse r freskrivet. Den som inte r att anse som grningsman dms, om han har frmtt annan till utfrandet, fr anstiftan av brottet och annars fr medhjlp till det. Varje medverkande bedms efter det uppst eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Ansvar som r freskrivet fr grning av syssloman, gldenr eller annan i srskild stllning skall dmas ven den som tillsammans med honom medverkat till grningen. Vad som sgs i denna paragraf skall inte glla, om ngot annat fljer av vad fr srskilda fall r freskrivet.

Se ven
Medhjlp Stmpling Uppvigling

Kllor
Anstiftare [2] i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1904)
[1] 23kap.4Brottsbalken( 1962:700 (https:/ / lagen. nu/ 1962:700& #35;K23P4)) [2] http:/ / runeberg. org/ nfba/ 0620. html

Casus

11

Casus
Fr det sprkvetenskapliga begreppet, se kasus. Casus (av latinets ord fr hndelse) r ett begrepp som anvnds framfr allt inom skadestndsrtten. Om ngon vllat skada genom en ren olyckshndelse (vda) kan han normalt inte lggas ngot skadestndsansvar, enligt huvudregeln om att det krvs antingen uppst eller vrdslshet fr att bli skadestndsansvarig. Jfr dock strikt ansvar.

Se ven
Culpa Dolus Presumtionsansvar Skadestnd

Culpa
Culpa anvnds ofta som en juridisk term fr oaktsamhet eller vrdslshet inom juridisk litteratur. Det markerar skillnaden mellan begreppet oaktsamhet eller vrdslshet i vanligt tal och oaktsamhet eller vrdslshet i lagens mening. Motsvarande adjektiv ("oaktsam, vrdsls") r culps. I vissa tillfllen, t.ex. kontraktsfrhllanden, rder en s.k. presumerad culpa. Svaranden antas d vara ansvarig tills det han bevisat motsatsen. Presumerad culpa r alltid utgngspunkten i kontraktsfrhllanden emedan det frvntas att parterna skall uppfylla det lfte de avgett i avtalet (pacta sunt servanda). Jfr casus och dolus.

Dolus

12

Dolus
Dolus, latin fr uppst, frn grekiska "dolos" (). Ordet anvnds ofta inom juridisk litteratur. Motsvarande adjektiv ("uppstlig") r dols.

Se ven
Casus Culpa

Frberedelse
Frberedelse till brott r en svensk juridisk term. Frberedelse till brott definieras enligt 23 kap 2 Brottsbalken p s stt att " Den som, med uppst att utfra eller frmja brott 1. lmnar eller mottager penningar eller annat ssom betalning fr ett brott eller fr att tcka kostnader fr utfrande av ett brott, eller 2. skaffar, tillverkar, lmnar, tar emot, frvarar, transporterar, sammanstller eller tar annan liknande befattning med ngot som r srskilt gnat att anvndas som hjlpmedel vid ett brott ska i de fall som srskilt anges dmas fr frberedelse till brott."[1] Med uttrycket srskilt anges avses att de brott fr vilka man kan dmas fr frberedelse mste anges srskilt i det kapital i brottsbalken dr brottet definierats. Brotten stld, rn, grovt rn har srskilt angivts i 8 kap 12 brottsbalken. Frsk till dessa brott r allts straffbara.[2] Frsk till tillgrepp av fortskaffningsmedel, olovlig kraftavledning eller olovlig avledning av vrmeenergi r ocks straffbara som frsksbrott om de inte r att bedma som ringa brott. Manipulerad (falskprogrammerad) mobiltelefon har ansetts utgra sdant hjlpmedel som avses i 23 kap. 2 brottsbalken.[3] En person har p ett varuhus frskt tillgripa en kavaj, vrd 598 kr, och drvid i ett provrum med sax frskt ta bort larmanordningen. Tillgreppsfrsket har med hnsyn till tillvgagngssttet bedmts som frsk till stld. [4] Normalt borde brottet med hnsyn till att vrdet var relativt lgt, ha bedmts som snatteri dr frsk inte hade varit straffbart. I ett ml om frberedelse, respektive stmpling till mord har frgan om fara fr brottets fullbordan varit endast ringa besvarats nekande. talen har fljaktligen bifallits av Svea hovrtt i dom 1998-06-18 i ml nr B 795-98.[5]

Frberedelse

13

Fotnoter
[1] [2] [3] [4] [5] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K23P2 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K8P12 https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1999:11 https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1993:117 https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1998:69

Se ven
Anstiftan Medhjlp Stmpling Underltenhet att avslja brott

Grningsman
Grningsman r en juridisk term fr den som begtt en brottslig grning eller som p grund av sin starka medverkan i brott r att anse ssom delaktig i brottet i egenskap av medgrningsman. P medeltiden betydde ordet grningsman hantverkare.

Medverkan till brott


Fr medverkan till brott dms den, som utan att vara grningsman, uppstligen frmjat denna med rd eller dd. En juridisk term fr den individ som medverkar till brott r medhjlpare (latin so'cius)

Sverige
Enligt svensk lag straffas den, som bitrder vid sjlva utfrandet av brottet och detta p sdant stt, "att grningen drigenom sker", ssom vore han sjlv grningsman. Den medhjlpare ter, som lmnat sitt bitrde fre brottets utfrande eller vars medverkan vid sjlva brottet varit av mindre vsentlig beskaffenhet, trffas av ett ringare straff. I brottsbalken 23 kap 4 freskrivs: Ansvar som i denna balk r freskrivet fr viss grning skall dmas inte bara den som utfrt grningen utan ven annan som frmjat denna med rd eller dd. Detsamma skall glla betrffande i annan lag eller frfattning straffbelagd grning, fr vilken fngelse r freskrivet. Den som inte r att anse som grningsman dms, om han har frmtt annan till utfrandet, fr anstiftan av brottet och annars fr medhjlp till det. Varje medverkande bedms efter det uppst eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Ansvar som r freskrivet fr grning av syssloman, gldenr eller annan i srskild stllning skall dmas ven den som tillsammans med honom medverkat till grningen. Vad som sgs i denna paragraf skall icke glla, om ngot annat fljer av vad fr srskilda fall r freskrivet.

Medverkan till brott

14

Se ven
Anstiftan

Mordbrand
Mordbrand, brott enligt brottsbalken i svensk lag. Brottsbalken, kapitel 13, stadgar: 1 Om ngon anlgger brand, som innebr fara fr annans liv eller hlsa eller fr omfattande frstrelse av annans egendom, dms fr mordbrand till fngelse, lgst tv och hgst tta r. r brottet mindre allvarligt, dms till fngelse, lgst ett och hgst tre r. Lag (1993:207). 2 r brott som avses i 1 att anse som grovt, dms fr grov mordbrand till fngelse p viss tid, lgst sex och hgst arton r, eller p livstid. Vid bedmande av om brottet r grovt ska srskilt beaktas om branden anlagts i tttbebyggt samhlle, dr den ltt kunde sprida sig, eller annars inneburit fara fr flera mnniskor eller fr egendom av srskild betydenhet. Lag (2009:396). Mordbrand har sledes samma straffsats som allmnfarlig delggelse. Mordbrand behver inte inbegripa ngot mord. P grund av frekomsten av orddelen "mord-" i mordbrand uppstr det dock ibland frvirring om vad begreppet betyder.

Se ven
Pyromani

Externa lnkar
Wikimedia Commons har media som rr Commons:Category:Arsons

Oaktsamhet

15

Oaktsamhet
Oaktsamhet r en term inom juridiken som anvnds fr att beskriva att man genom vrdslshet eller ofrsiktigt handlande orsakar ngot. Inom rttsvetenskapen anvnds ocks det latinska ordet culpa med samma betydelse. Oaktsamhet kan i mnga fall leda till straffrttslig pfljd. Om en handling skall rknas som oaktsamhet eller om den skall anses vara uppstlig kan inte sllan leda till invecklade diskussioner. I den finska Strafflagen definieras oaktsamhet och grov oaktsamhet s hr:

En grningsmans frfarande r oaktsamt, om grningsmannen sidostter den aktsamhetsplikt som han eller hon under de rdande omstndigheterna har, trots att han eller hon hade kunnat rtta sig efter den (oaktsamhet). Frgan om oaktsamheten skall anses vara grov (grov oaktsamhet) avgrs utifrn en helhetsbedmning. Vid bedmningen skall beaktas hur betydande den sidosatta aktsamhetsplikten r, hur viktiga de ventyrade intressena och hur sannolik krnkningen r, hur medveten grningsmannen r om att han eller hon tar en risk samt vriga omstndigheter som har samband med grningen och grningsmannen. Fr en grning som snarare grundar sig p olyckshndelse n p oaktsamhet bestraffas grningsmannen inte. Strafflagen, 3:e kapitlet, 7 , i lydelsen frn 13.6.2003/515

[1]

Se ven
uppst

Referenser
[1] http:/ / www. finlex. fi/ sv/ laki/ alkup/ 2003/ 20030515

Stmpling

16

Stmpling
Fr stmpling inom sociologin, se stmplingsteorin. Stmpling r en juridisk term. Bestmmelser om stmpling finns i 23 kap 2 brottsbalken.[1] Stmpling freligger, d ngon i samrd med annan beslutar att utfra ett brott eller frsker frm annan att utfra brott eller erbjuder sig eller tager sig att utfra ett brott. Stmpling till brott r endast straffbart i de fall det r srskilt angivet. Till exempel kan nmnas stmpling till rn som straffbelagts genom 8 kap 12 brottsbalken.[2] Straffet stts i allmnhet lgre jmfrt med om det handlat om ett fullbordat brott. Om brottet dremot fullbordats, dms grningsmnnen endast fr detta och inte fr stmpling, eftersom svl stmpling som frberedelse anses ing i det fullbordade brottet. Straff fr stmpling ska bestmmas under den hgsta, och fr sttas under den lgsta, grns som gller fr fullbordat brott.[3]

Fotnoter
[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K23P2 [2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K8p12 [3] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K23P2S4

Se ven
Frsk till brott Frberedelse Anstiftan Underltenhet att avslja brott

Underltenhet att avslja brott

17

Underltenhet att avslja brott


Underltenhet att avslja brott r i vissa fall straffbart nr det gller vissa grova brott.[1] En frutsttning r att avsljandet kan ske utan fara fr angivaren sjlv. En andra frutsttning r att fr brottet mste srskilt anges att underltelse r straffbar. Med uttrycket srskilt anges avses att de brott fr vilka man kan dmas fr underltenhet att avslja brott mste anges srskilt i det kapital i brottsbalken dr brottet definierats. Ett exempel p detta r bestmmelsen i 13 kap 12 brottsbalken enligt vilken man kan dmas fr underltenhet vid dessa brott "frsk, frberedelse eller stmpling till mordbrand, grov mordbrand, allmnfarlig delggelse, sabotage, grovt sabotage, kapning, sj- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage eller spridande av gift eller smitta eller till frgring".[2] Ingen kan dmas till svrare straff n fngelse i tv r. Den som ej insett men borde ha insett att brottet var frde kan dmas under samma frutsttningar i vrigt.[1]

Fotnoter
[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K23P6 [2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K13P12

Se ven
Anstiftan Medhjlp Stmpling

Uppst

18

Uppst
Uppst har man, nr man fretar en handling dr fljden av handlingen innefattas i handlarens sinne. Uppst blev brett spritt genom den romerska rttens utbredning i Europa tillsammans med kristendomen. Det var den kristna tanken om att en skyldig handling (actus reus) fr att vara vrd straff mste fljas av ett skyldigt sinne (mens rea) som lg bakom att uppststanken spreds. Uppst anvnds som ett begrepp inom juridiken: att uppstligen orsaka ngot betraktas som mer straffvrt n att uppn fljden av oaktsamhet eller p grund av en olyckshndelse (vda). Inom juridiken anvnds ven det latinska ordet dolus fr uppst.

Olika former av uppst


Former som anvndes i svensk rtt fram till 2004
Direkt uppst (dolus directus): nr grningsmannen aktivt efterstrvar resultatet av den handling han fretar sig, antingen som slutml eller som medel eller delml fr att i slutnden uppn ett annat ml. Indirekt uppst (dolus indirectus): om grningsmannen inte avstr frn att freta en handling, ven om han inser vad resultatet av handlingen kommer att bli. Eventuellt uppst (dolus eventualis): Delas upp i tv led: I det frsta konstateras att grningsmannen misstnker men inte skert inser att en viss omstndighet (som utgr brottsrekvisit) freligger (t.ex. att utvat vld r ddligt). I det andra ledet grs ett hypotetiskt prov: Om man kan sga att grningsmannen skulle ha fretagit handlingen ven om han hade insett fljden, s r kravet p eventuellt uppst uppfyllt.

Efter 2004 rs rttsfall


Efter det s.k. HIV-fallet 2004 stipulerade HD en i rttsvetenskapen lnge frfktad ndring av uppstsbegreppen. [1] Likgiltighetsuppst: Om grningsmannen har misstanke om fljden med sitt handlande, men likvl genomfrt handlingen, likgiltig infr fljden freligger likgiltighetsuppst. Likgiltighetsuppstet har ersatt indirekt och eventuellt uppst. Likgiltighetsuppstet r uppstets undre grns. Direkt uppst: kvarstod men beskrevs som misstanke om fljden och nskan att uppn fljden. Avsiktsuppst: r en kontroversiell form av uppst som anvnds i ett ftal rttsfall och ibland anses vara en ndvndig utfyllnad. Avsiktsuppstet innebr att man med direkt uppst begr en viss grning men med en annan avsikt. Exempel: En person tnder en cigarett med en tndsticka och kastar sedan tndstickan i en hstack, hstacken brjar brinna. 1. Om personen inte har misstanke om att hstacken ska brja brinna s saknas uppst. 2. Om personen inte r likgiltig infr att hstacken ska brja brinna s saknas likgiltighetsuppst. 3. Om personen inte avser att hstacken ska brja brinna s saknas direkt uppst.

Uppst och oaktsamhet


Dolus och culpa r tv intimt kopplade begrepp inom juridiken. Inom straffrtten avses hrmed de tv skuldformer, frn vilka strafflagarna utgr vid sina bestraffningsreglers uppstllande. Vid mnga rttskrnkningar frutsattes nmligen fr att straff ver huvud skall komma till anvndning, att dolus freligger, och i de fall, d straff kan intrda, ven om blott culpa freligger, gller som regel att i s fall lindrigare straffbestmmelser tillmpas. Drutver frutsattes fr bestraffning av ofullbordade stadier av brottslighet, att dolus frelegat hos den handlande. Hur dessa skuldformer br avgrnsas frn varandra r omtvisat. I allmnhet sgs dolus freligga, om rttskrnkningen i frga ingr i en handlande persons frestllningskomplex som ndaml eller som medel fr

Uppst ndaml ("ingr i hans syfte"). Dessutom mste emellertid dolus ven anses freligga, om rttskrnkningen i frga enligt den handlandes uppfattning r ndvndigt frbunden med handlingens fretagande (enligt andra: med ngot, som ingr i hans syfte); vanligen antas dolus ven freligga, om rttskrnkningens intrde fr den handlande framstr ssom endast ett mjligt resultat av handlingen (eller av ngot, som ingr i hans syfte), samt den handlande skulle fretagit handlingen i frga, ven om rttskrnkningens intrde fr honom framsttt ssom fullt visst. Skulle han ter fr sdant fall hellre avsttt frn densamma, det vill sga har han med sitt handlande endast velat riskera rttskrnkningens intrde, fr p sin hjd culpa antagas vara fr handen. Hrutver mste emellertid fr tillvaron av dolus alltid fordras, att enligt den handlandes frestllning alla de omstndigheter r fr handen, vilka erfordras fr att det frestllda frloppet skall innefatta en rttskrnkning samt den rttskrnkning om vilken det r frga (till exempel inget uppst att stjla, om man frestller sig, att den sak man avser att ta tillhr en sjlv). Brister de nu uppstllda frutsttningarna, kan p sin hjd endast culpa freligga i frhllande till rttskrnkningen. Till dess avgrnsning frn det skuldlsa omrdet kan culpa i positiv riktning karakteriseras som oaktsamhet, denna m nu best i bristande psykisk aktivitet, i det att frestllningen om rttskrnkningen i frga antingen inte alls aktualiserats i samband med handlingens fretagande eller vl aktualiserats, men endast med otillrcklig sannolikhetsgrad eller olust-betoning; eller den m best i att den handlande utan tillrcklig grund frbisett ngon av de omstndigheter, som erfordras, fr att det frestllda frloppet skall innefatta en rttskrnkning respektive den rttskrnkning det r frgan om.

19

Kllor
[1] NJA 2004 s. 176

Uppvigling
Uppvigling innebr i svensk rtt att i ord eller skrift uppmana andra till brott eller ohrsamhet. Uppvigling kan ocks betyda att man uppmanar soldater att sidostta sina skyldigheter. Om brottet r ringa dms ej till ansvar, men om brottet bedms som grovt kan den skyldige dmas till fngelse i upp till fyra r. Brottet uppvigling regleras i andra paragrafen i brottsbalkens sextonde kapitel, "Om brott mot allmn ordning": Den som muntligen infr menighet eller folksamling, i skrift som sprides eller utlmnas fr spridning eller i annat meddelande till allmnheten uppmanar eller eljest sker frleda till brottslig grning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohrsamhet mot myndighet, dmes fr uppvigling till bter eller fngelse i hgst sex mnader. Stockholms tingsrtt dmde i juni r 2000 en person till ett rs fngelse fr grov uppvigling fr att i en tidskrift ha uppmanat till handgriplig protest mot ett motorvgsbygge utanfr Stockholm, "Sdra lnken". Hovrtten hll 2001 fast vid brottsrubriceringen men snkte straffet till 100 timmars samhllstjnst.

Se ven
Tryckfrihetsbrott

Mord

20

Mord
Mord r ett uppstligt ddande av en annan mnniska, med definition i olika staters lagar. Mord srskiljs oftast frn andra typer av ddande, ssom former dr uppst inte existerar. Alla rttsvsen, antika som moderna, ser mord som ett mycket allvarligt brott. En mnniska som mrdat kallas mrdare.

Internationellt perspektiv
Att avsiktligt (eller uppstligt) dda en person r kriminaliserat i alla rttsordningar. Dremot finns det i alla eller nstan alla lnder undantag, tillfllen d det r tilltet eller inte straffbart att avsiktligt (eller uppstligt) dda en person. Som exempel kan nmnas ddsstraff, hedersmord eller i ndvrn.

Mordet, av Paul Czanne.

Om landet r i krig r det inte frbjudet att avsiktligt dda stridande personer som kan antas tillhra eller hjlpa en fientlig arm, denna regel gller ver hela vrlden. Att dda civilbefolkningen p motstndarsidan r dock frbjudet ven i krig, enligt internationella rttsregler. Vad som r ett avsiktligt ddande av civilbefolkningen eller ddande av gerillamedhjlpare eller oavsiktligt ddande av civila rder det med ndvndighet mycket olika sikter om (se proportionalitetsprincipen och stadsmord). En hel del regimer utfr politiska mord ven i fredstid.[1]

Sverige
Av 3 kap. 1 brottsbalken [2] framgr att den som bervar annan livet kan dmas fr mord. I den tidigare gllande strafflagen skilde man mellan att dda ngon med bertt mod och av hastigt mod. I det frstnmnda fallet dmdes vanligen fr mord, medan ddande i hastigt mod vanligen betecknades som drp. Att grningen frvades med bertt mod ansgs betyda att grningen var verlagd eller att grningsmannen haft tid till sdan verlggning.[3] Enligt brottsbalken graderas brottet i stllet med hnsyn till samtliga omstndigheter. Mord anses drvid vara normalfallet av att berva en annan mnniska livet, medan den mindre grova graden betecknas som drp. Vid speciella omstndigheter (frmst frlossningspsykos) kan en kvinnas uppstliga ddande av sitt nyfdda barn anses mindre grovt och rubriceras som barnadrp.[4] Det har ingen betydelse fr bedmningen av om det r ett mord eller inte som begtts p vilket stt offret ddats, att exempelvis skrmma ihjl ngon kan lika grna vara mord som att hugga ihjl ngon med yxa. Grningsmannen behver inte heller ha avsikt att dda, det rcker med ett indirekt uppst eller ett s kallat likgiltighetsuppst. Det innebr att det rcker att grningsmannen insg att handlingen skulle kunna innebra att offret dog och var likgiltig infr detta. Om avsikten i ett sdant fall r att grovt misshandla ngon men vldet (uppstligen) blir s grovt att offret avlider klassas brottet allts som mord, eller i vissa fall drp, inte grov misshandel. Om grningsmannen inte kan anses haft uppst att dda offret men varit oaktsam blir brottsrubriceringen istllet vllande till annans dd.

Mord

21

Pfljd
Straffet fr mord r i Sverige efter lagndring 2009-07-01 fngelse p viss tid, lgst 10 r och hgst 18 r eller livstid.[5] [6] Syftet r att skapa utrymme fr en mer nyanserad straffmtning fr mord och en hjd straffniv fr det tidsbestmda straffet fr detta brott. Detta eftersom livstidsstraffen blivit avsevrt mycket lngre sedan den tidigare straffskalan p tio r eller livstid infrdes. Hgsta domstolen har i flera avgranden prvat frgan om pfljd fr mord. Domstolens praxis har utvecklats i den riktningen att livstidsstraffet br frbehllas de allvarligaste fallen av mord. Till de allvarligare fallen hr bland annat mord som utfrts med stor brutalitet, framkallar svr ddsngest, mord som innefattar moment som gr att det framstr som srskilt grovt eller dr det annars freligger frsvrande omstndigheter.[7] [8] r grningsmannen under 18 r fr rtten dma till fngelse endast om det finns synnerliga skl. r grningsmannen mellan 18 och 21 r fr rtten dma till fngelse endast om det med hnsyn till grningens straffvrde eller annars finns srskilda skl fr det.[9] I ett fall dr Svea hovrtt bedmt brottet s allvarligt att om grningsmannen varit ver 21 r hade han ftt livstid har domstolen dmt en 19-ring till fngelse nio r.[10]

Sjlvmord, ddshjlp
Sjlvmord r enligt lagen inget brott i Sverige, eftersom mord innebr att det r en annan person som ddas, inte den egna personen. Att hjlpa ngon att beg sjlvmord, genom passiv ddshjlp eller lkarassisterat sjlvmord r inte heller kriminaliserat.[11] Dremot r det mord, alternativt drp, om en person genom aktiv ddshjlp hjlper ngon ta livet av sig, till exempel genom att injicera medicin, "barmhrtighetsskott", eller att hjlpa ngon att dricka gift.[12] Passiv ddshjlp praktiseras inom svensk sjukvrd. Om den vergr i lkarassisterat sjlvmord, genom att patienten tar medicinen sjlv men lkaren skriver ut medicinen, riskerar lkaren allts inte tal fr mord men kan bli av med legitimationen. Om en person utan frskrivningsrtt, till exempel anhrig till patienten, verlter receptbelagd medicin till ngon annan kan han, oavsett vad personen gr med medicinen, straffas fr detta eftersom verltelse av receptbelagd medicin bara fr sktas av vissa yrkesgrupper.

Statistik
I Sverige intrffar genomsnittligt ungefr 100 fall av ddligt vld per r (mord, drp och misshandel med ddlig utgng). Antalet fall har varit ungefr konstant tminstone sedan 1975. Under perioden 20022006 rubricerades 64 procent av dessa som mord. Andelen fall rubricerade som mord har kat ver tid; perioden 19901995 var den 44 procent.[13] I 70 procent av fallen av ddligt vld r grningsmannen en familjemedlem eller en bekant till offret.[14] Det vanligaste vapnet r kniv.[15] Mord dr ingen misstnkt finns nnu efter en eller tv dagar kallar svensk polis fr spaningsmord.

USA
D mord i USA inte r ett federalt brott utan normalt ligger under delstaternas jurisdiktion skiljer sig lagstiftningen t beroende p var brottet intrffar. Normalt anges mord i olika grader frn mord av frsta graden till mord av tredje graden (vissa delstater). Vad som avgr vilken typ av mord det r kan bero antingen p planlggningen eller p vilket stt mordet utfrs. Det finns tv olika scheman fr att bedma allvaret i mordet. Schema 1 - Anvnds av de flesta delstater i USA; till exempel Pennsylvania och Kalifornien 1. Mord av frsta graden (first degree murder): Den frsta graden r den mest brutala och allvarliga formen av mord. Det r ett verlagt mord och ven mord som utfrs i samband med andra brott, till exempel vldtkt, mordbrand eller utfrs av en person som sitter i fngelse p livstid. 2. Mord av andra graden (second degree murder): ej verlagt mord

Mord 3. Mord av tredje graden (third degree murder): alla andra mord, ungefr motsvarande vllande till annans dd Hr verstts ofta mord av andra graden till drp p svenska. Schema 2 - Anvnds av ett ftal delstater som till exempel delstaten New York. 1. Mord av frsta graden (first degree murder) r mord under vissa omstndigheter, till exempel mord p en polis, domare eller vittne. ven att offret torterats. 2. Mord av andra graden (second degree murder), verlagt mord eller medhjlp till mord som inte har speciella omstndigheter. Det r svrt att gra en versttning av de engelska orden murder och manslaughter till mord respektive drp p svenska eftersom innebrden kan vara olika beroende p delstat.

22

Se ven
Avrttning Folkmord Hedersmord Lnnmord Massaker Massmrdare Mordbrand Ritualmord Seriemrdare Sjlvmord Stadsmord Styckmord

Kllor
[1] Politiska mord fr sllan avsedd effekt (http:/ / www. nordicacademicpress. com/ o. o. i. s?id=43& vid=882) Populr Historia 7/2003 [2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K3P1 [3] Kommentaren till brottsbalken, elektroniska utgvan, under 3 kap. 1 , med dr gjorda hnvisningar. [4] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2004:63 [5] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K3 [6] Regeringens Proposition 2008/09:118 Straffet fr mord m.m. (http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c6/ 12/ 08/ 09/ 1bcdfe03. pdf) [7] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2008:17 [8] NJA 2007 s. 194 (http:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2007s194) [9] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P5 [10] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2008:34 [11] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1996:69 [12] Patientens autonomi enligt svensk rtt (http:/ / gupea. ub. gu. se/ dspace/ bitstream/ 2077/ 2143/ 1/ 200058. pdf) Maria Boshnakova, Juridiska Institutionen, Handelshgskolan vid Gteborgs universitet, 2000 [13] Brottsutvecklingen i Sverige fram till r 2007 (http:/ / www. bra. se/ extra/ faq/ ?module_instance=2& action=question_show& id=478& category_id=0) (BR 2008) s. 57 och 78. [14] Brottsutvecklingen i Sverige fram till 2007 s. 63. [15] Brottsutvecklingen i Sverige fram till r 2007 s.68.

Misstankegrad

23

Misstankegrad
Misstankegrad r ett begrepp inom juridiken som styr vilka tvngsmedel som polis och klagare fr anvnda. I Sverige finns fyra grader av misstanke: 1. Kan misstnkas. Detta r den lgsta graden av misstanke. P denna grad kan inga tvngsmedel, ssom husrannsakan eller kroppsbesiktning, utvas. Ingen kan heller lsas in (tas i frvar) enligt rttegngsbalkens regler. Exempel: En plnbok har frsvunnit frn ett klassrum dr flera personer finns p plats. Samtliga kan ha haft ngot med det hela att gra, men det finns inget som pekar mot ngon speciell, varfr ingen tvngstgrd kan utfras. 2. Skligen misstnkt. Konkreta, objektivt underbyggda omstndigheter freligger som med viss styrka talar fr att en viss person har begtt den grning som misstanken avser. P denna misstankegrad kan till exempel husrannsakan utfras. Exempel: Ett vittne har sett hur en person stod vid den plats dr plnboken lg. 3. P sannolika skl misstnkt. Misstanken framstr vid en objektiv bedmning som berttigad. Det krvs ngot som ytterligare binder personen till brottet, exempelvis ett vittne eller teknisk bevisning. Exempel: Ett vittne har sett att en person har plockat p sig plnboken. 4. Tillrckliga skl fr tal. klagaren kan p objektiva grunder frvnta sig en fllande dom, det vill sga att rtten kommer att finna att det r stllt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till vad klagaren har lagt honom till last. Exempel: Frvaren ertappades p bar grning med att stjla plnboken.

Kllor
Misstnkt, gripen, anhllen eller hktad [1] Polisen

Referenser
[1] http:/ / www. polisen. se/ Kalmar_lan/ sv/ Pressrum/ Gripen-anhallen-eller-haktad/

tal

24

tal
tal r en talan vid domstol om ansvar fr brott. tal vcks vanligen av klagare, som har talsplikt. Detta betecknas allmnt tal. De allra flesta brott faller under allmnt tal. De enda undantagen r brott mot 5 kap brottsbalken det vill sga rekrnkningsbrotten som i allmnhet inte faller under allmnt tal utan initiativet ligger istllet hos den som anser sig frolmpad eller frtalad, allt enligt 5 brottsbalken.[1] . Om brottet riktar sig mot ngon som r under arton r eller om i annat fall mlsganden anger brottet till tal, fr klagaren vcka tal om detta av srskilda skl anses pkallat frn allmn synpunkt och talet avser 1. frtal och grovt frtal, 2. frolmpning mot ngon i eller fr hans eller hennes myndighetsutvning, 3. frolmpning mot ngon med anspelning p hans eller hennes ras, hudfrg, nationella eller etniska ursprung eller trosbeknnelse, eller 4. frolmpning mot ngon med anspelning p hans eller hennes sexuella lggning.[2] tal kan ocks vckas av Justitiekanslern fr brott mot tryckfrihetsfrordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Konstitutionsutskottet kan ven vcka riksrttstal.

Allmnt tal
Allmnt tal r den vanligaste formen av tal och innebr att det r klagaren som vcker talet.[3] tal vcks genom att klagaren hos rtten skriftligen ansker om stmning mot den som skall tilltalas. I stmningsanskan skall klagaren uppge: 1. den tilltalades namn, adress och personnummer 2. mlsganden, om ngon sdan finns, 3. den brottsliga grningen med uppgift om tid och plats fr dess frvande och de vriga omstndigheter, som behvs fr dess knnetecknande, samt de bestmmelser, som r tillmpliga, 4. de bevis som beropas och vad som skall styrkas med varje bevis, samt 5. de omstndigheter som gr domstolen behrig, om inte behrigheten framgr p annat stt. Om den tilltalade r eller har varit anhllen eller hktad p grund av misstanke om brott som omfattas av talet, ska klagaren ange detta i stmningsanskan. Uppgift skall dessutom lmnas om tiden fr frihetsbervandet. Anskan skall vara undertecknad av klagaren.[4] Avvisas inte anskan, skall rtten utfrda stmning p den tilltalade att svara p talet.[5]

Enskilt tal
Ett enskilt tal r ett juridiskt uttryck fr tal fr brott, dr talan vcks och frs av mlsganden eller annan med talertt.[6] tal vcks genom skriftlig anskan om stmning den som skall tilltalas. tal skall anses vckt, d stmningsanskan inkom till tingsrtten.[6] En anskan om stmning skall innehlla uppgifter om 1. den tilltalades namn, adress och personnummer 2. den brottsliga grningen med angivande av tid och plats fr dess frvande och de vriga omstndigheter, som erfordras fr dess knnetecknande, samt det eller de lagrum, som r tillmpliga, 3. det enskilda ansprk, som mlsganden vill framstlla samt en utfrlig redogrelse fr de omstndigheter som beropas till grund fr ansprket, 4. de bevis som beropas och vad som skall styrkas med varje bevis samt 5. sdana omstndigheter som gr rtten behrig, om inte behrigheten framgr av vad som anfrs i vrigt.

tal Anskningen skall vara egenhndigt undertecknad av mlsganden eller hans ombud.[7] Avvisas ej anskningen, ska rtten utfrda stmning p den tilltalade att svara p talet. Om mlsgandens framstllning inte innefattar laga skl fr talet eller om det annars r uppenbart att detta r ogrundat, fr rtten dock genast meddela dom i mlet utan att stmning utfrdas.[8] Utfrdas stmning, skall frberedelse i mlet ga rum. Frberedelsen har till syfte att klarlgga 1. den tilltalades instllning till talet och grunden fr den, 2. vilka bevis som skall lggas fram och vad som skall styrkas med varje bevis, samt 3. om ytterligare utredning eller andra tgrder behvs fre mlets avgrande.[9] Vid frberedelsen br den tilltalade avge svaroml och ange, om han erknner eller frnekar grningen.[10] Huvudfrhandling ska hllas med tillmpning av 45 och 46 kap rttegngsbalken.[11] Enskilt tal kan vckas nr klagaren inte vill vcka tal. Ett fall som utan framgng drivits som enskilt tal r Johan-fallet.

25

Noter
[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K5P5 [2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K5P5 [3] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K45P1 [4] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K45P4 [5] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K45P9 [6] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K47P1 [7] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K47P2 [8] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K47P5 [9] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K47P6 [10] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K47P7 [11] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K45P1S3

Se ven
Tingsrtt Hovrtt Hgsta domstolen

Gripande

26

Gripande
Frihetsbervande Omhndertagande LVU Gripande Anhllande Hktning Fngelse Rttspsykiatrisk vrd

Gripande r i Sverige ett tillflligt frihetsbervande av person som r misstnkt fr brott. Om det finns skl att anhlla ngon, fr en polisman i brdskande fall gripa denne ven utan anhllningsbeslut. Har ngon gripits ska han eller hon s snart som mjligt frhras av polisman eller klagare. Polisbefl som underlt att hlla frhr med en gripen person har dmts fr tjnstefel av Hgsta domstolen[1] klagaren ska efter frhret omedelbart besluta om den misstnkte ska anhllas. Anhlls han eller hon inte ska beslutet om gripande omedelbart hvas.[2]

Envarsgripande
Om den som misstnks ha begtt brott, p vilket fngelse kan flja, ptrffas p bar grning eller flyende fot, fr han gripas av envar, s kallat "envarsgripande". Under frutsttning att den misstnkte grningsmannen oavbrutet varit inom synhll, vilket uteslt risken fr att fel person skulle gripas, har -- trots att tio minuter frflutit -"envarsgripande" kunnat ske eftersom grningsmannen ptrffats "p bar grning eller flyende fot".[3] Vid envarsgripande ska den gripne skyndsamt verlmnas till nrmaste polisman.[4]

Kllor
[1] [2] [3] [4] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1992s838 NJA 1992 s 838. https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P8 Svea hovrtts dom 2009-05-08 i Mlnummer B2843-09 https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P7

Anhllande

27

Anhllande
Frihetsbervande Omhndertagande LVU Gripande Anhllande Hktning Fngelse Rttspsykiatrisk vrd

Anhllande r i svensk rtt en form av preliminrt frihetsbervande i avvaktan p hktning eller frislppande. Fr att anhlla ngon krvs att det finns skl fr hktning eller att den misstnkte r skligen misstnkt fr brottet och om det r av synnerlig vikt att han tas i frvar i avvaktan p ytterligare utredning.[1] Beslut om anhllande fattas av klagare. klagaren ska gra hktningsframstllan till tingsrtten senast kl 12 tredje dagen efter anhllningsbeslutet.[2] I annat fall ska den anhllne slppas p fri fot.

Fotnoter
[1] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P6 [2] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P12

Se ven
Gripande Hktning Europeiska fngelsereglerna Frihetsbervande

Hktning

28

Hktning
Frihetsbervande Omhndertagande LVU Gripande Anhllande Hktning Fngelse Rttspsykiatrisk vrd

Hktning r ett straffprocessuellt tvngsmedel enligt svensk rtt, som kan anvndas fr att frihetsberva en person som r skligen misstnkt (den lgre graden av misstanke) eller p sannolika skl misstnkt (den hgre graden av misstanke) fr brott som kan leda till fngelse i ett r eller mer.[1] Skl fr hktning r om det 1. 2. 3. 4. finns risk fr terfall i brott (recidivfara), eller finns risk att den misstnkte frstr bevis eller p annat stt pverkar utredningen om brottet (kollusionsfara), finns risk att den misstnkte undanhller sig lagfring eller straff (flyktfara), eller p brottet finns ett lagstadgat straffminimum p minst 1 r och det inte r uppenbart att skl fr hktning saknas, eller om 5. den misstnkte r vagabond eller annars saknar fast hemvist i Sverige.[2] 6. om han r oknd och vgrar att uppge namn och hemvist eller om hans uppgift om detta kan antas vara osann.[3] En person kan av domstol hktas och drmed hllas frihetsbervad under en tid av normalt hgst 14 dagar (sju dagar om endast misstankegraden "skligen misstnkt" freligger), varefter normalt ny hktningsfrhandling ska hllas. Fr misstnkt som nnu inte fyllt 18 r krvs "synnerliga skl" fr att hktesbeslut ska kunna meddelas av domstol. Fr hktning p graden "skligen misstnkt" krvs ven att det r av synnerlig vikt att den misstnkte tas i frvar i avvaktan p ytterligare utredning om brottet. Om det p grund av den misstnktes lder eller hlsotillstnd kan befaras att hktning skulle medfra allvarligt men fr den misstnkte, fr hktning ske endast om det r uppenbart att betryggande vervakning inte kan ordnas.[4] Hgsta domstolen har 2008-01-30 i ml B 466-06 hvt hktning fr 16-rig pojke sedan han istllet kunnat placeras p srskilt ungdomshem.[5] Den som r hktad kan underkastas "restriktioner", vilket betyder att klagaren (frunderskningsledaren) i mlet kan fatta beslut om att avskra den hktades kontakter med omvrlden, i form av tillgng till TV, radio, nyhetstidningar, telefonsamtal, brev eller besk av nrstende med flera p hktet.[6] Den som r hktad frvaras av kriminalvrden, endera p hkte eller p en hktesavdelning p en anstalt. I de flesta fall vcks tal inom 14 dagar frn hktningsbeslut, varefter rttegng ska hllas i tingsrtt inom en vecka. Vcks inte tal inom tv veckor ska rtten omprva beslutet om hktning var fjortonde dag.[7] Hktning i samband med fllande dom av person som inte r hktad fr inte ske utan att denne ftt yttra sig i frgan vid frhandling enligt Hgsta domstolens beslut 1992-08-10 i ml 2569-92.[8] Sedan hktningsbeslut som meddelats av tingsrtt och hovrtt befunnits icke vara lagligt grundade, har Hgsta domstolen 1999-08-11 i ml 3425-99, utan hinder av att Riksklagaren yrkat att frhr i hktningsfrgan skulle hllas i Hgsta domstolen och ny hktningsfrhandling begrts i hovrtten, frordnat att den hktade skulle frsttas p fri fot.[9]

Hktning Bestmmelserna om hktning har ansetts inte vara tillmpliga vid talan jmlikt 28 kap. 8 brottsbalken undanrjande av skyddstillsyn enligt Hovrttens fr Nedre Norrland beslut 1996-05-14.[11]
[10]

29 om

I vissa andra lnder, ven i Europa, kan en misstnkt hllas hktad under betydligt lngre tid n i Sverige. Detta gller bland annat Belgien och Italien. I mnga lnder intas hktad person p vanlig fngelseavdelning, dr han sitter intagen tillsammans med personer som redan dmts fr brott.

Noter
[1] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P1 [2] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P2 [3] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P2 [4] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P4 [5] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2008s81 [6] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P5a [7] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P18 [8] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1992s499 [9] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1999s529 [10] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K28P8 [11] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1996:44

Se ven
Anhllande Arrestering Frihetsbervande

Arrestering
Frihetsbervande Omhndertagande LVU Gripande Anhllande Hktning Fngelse Rttspsykiatrisk vrd

Arrestering r ett begrepp fr frihetsbervande som inte anvnds inom svensk civil rttsskipning. Nr man i anglosaxiska lnder talar om att ngon r arrested, motsvaras det i Sverige oftast av begreppet "gripen", dvs ett tillflligt frihetsbervande utfrt av polisman. Arrested anvnds i anglosaxiska lnder ven som en formell juridisk term nr ngon frivilligt infinner sig p en polisstation fr att hras om ett misstnkt brott, ven om inget frihetsbervande r aktuellt. Uttrycket "arrestering" anvnds i svensk lag enbart i den svenska versttningen av artikel 5 i Europakonventionen i "lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna", som gller som lag i Sverige).[1] I den svenska frsvarsmakten frekom dock begrepet arrest fram till 1973 och avsg dr ett kortvarigt frihetsbervande som kunde utdmas av vederbrande beflhavare vid disciplinrenden, men kunde ven utdmas

Arrestering av krigsdomstol vid ringare frbrytelser mot 1881 rs strafflag fr krigsmakten. Ordet "arrest" anvndes ven om regementes hkte dr den arresterade hlls.

30

Se ven
Gripande Arresteringsorder Europeisk arresteringsorder

Noter
[1] https:/ / lagen. nu/ 1994:1219

Lag om rttspsykiatrisk vrd


Frihetsbervande Omhndertagande LVU Gripande Anhllande Hktning Fngelse Rttspsykiatrisk vrd

Lag om rttspsykiatrisk vrd (LRV; SFS 1991:1129) r en svensk lag som berr den som av brottsdomstol verlmnats till sdan vrd. I dessa fall r frutsttningen att personen begtt ett brott men p grund av allvarlig psykisk strning under tiden brottet gjordes inte kan dmas till fngelse. Lagen omfattar fljande kategorier: 1. 2. 3. 4. Patienter som efter beslut av domstol ska ges rttspsykiatrisk vrd Personer som r anhllna eller hktade och behver rttspsykiatrisk vrd. Hktade personer som r intagna p enhet fr rttspsykiatrisk underskning. Personer som dmts till fngelse och r intagna i eller ska frpassas till kriminalvrdsanstalt och behver rttspsykiatrisk vrd.

Om rttspsykiatrisk vrd
En person som dms till rttspsykiatrisk vrd ges inte ett tidsbestmt straff att avtjna. Vrden fr pg hgst fyra mnader. Om chefsverlkaren bedmer att vrden mste fortstta ska anskan gras hos lnsrtten. Vrdtiden kan d frlngas med hgst sex mnader, efter sex mnader kan man anska om ny frlngning. Mlet med rttspsykiatrisk vrd r att patienten ska rehabiliteras och att patientens psykiska hlsa ska frbttras. Lagen innehller freskrifter som innefattar tvng och frihetsbervande i andra fall n de som avses i lagen om psykiatrisk tvngsvrd. Lagen gller, som nmnts ovan, fr individer som i domstol dmts till vrd, r anhllen, intagen eller ska utredas. Vidare s gller freskrifterna i hlso- och sjukvrdslagen om att landstingskommuner har skyldighet att erbjuda ven rttspsykiatrisk vrd. Denna lag gller ocks kommuner som inte ingr i landstingskommun. Tvngstgrder fr anvndas vid denna typ av vrd men endast om de str i proportion till syftet med tgrden. Om mindre tillgripliga tgrder r tillrckliga s ska de anvndas.

Lag om rttspsykiatrisk vrd

31

Beslut om rttspsykiatrisk vrd


Freskrifter om beslut av domstol om verlmnande till rttspsykiatrisk vrd finns i brottsbalken. Personer som fr ges rttspsykiatrisk vrd och som lagen gller fr ska: 1. lida av en allvarlig psykisk strning 2. med hnsyn till sitt psykiska tillstnd och sina personliga frhllanden i vrigt, ha behov av psykiatrisk vrd som ocks kan tillgodoses genom intagning p en sjukvrdsinrttning. 3. motstta sig sdan vrd eller till fljd av sitt psykiska tillstnd inte anses kunna fatta beslut kring detta. Om en person som vrdas enligt LPT anhlls eller hktas och tas in p enhet fr rttspsykiatrisk vrd eller kriminalvrdsanstalt s ska beslut om sdan vrd anses som ett beslut om rttspsykiatrisk vrd. Beslut om rttspsykiatrisk vrd fattas av chefsverlkare p en sjukvrdsinrttning. Fr ett sdant beslut krvs att ett vrdintyg har utfrdats av ngon annan lkare frst. Om rtten har fattat beslut om rttspsykiatrisk underskning och den misstnkte redan tagits in p underskningsenheten s krvs inget vrdintyg. Samma sak gller fr personer som r hktade, anhllen eller de som ska till kriminalvrdanstalt. Ytterligare en grupp innefattas av detta och det r ungdomar som r dmda till sluten ungdomsvrd och ska till ett srskilt ungdomshem. Rttpsykiatrisk vrd kan endast ske inom landstinget och den ska efter domstolsbeslut pbrjas genast. Om personen r hktad kan vrd pbrjas om den hktade och klagare godknner detta. Inskrnkningar fr patienten, utifrn ordnings- eller skerhetsfrgor, fr ske om kriminalvrden godknner detta. Inskrnkningar kan vara att skicka eller ta emot brev, f besk, eller prata i telefon. Efter domstolsbeslut r det regeringen som fattar beslut om inskrnkningar, det gller fram fr allt om det finns risk fr rikets skerhet eller terroristbrott. Kortare permissioner fr ges om det r frenligt med den vrdplan som finns fr patienten. Det r endast chefsverlkaren som kan ge detta. Om det inte frekommer missbruk kan den som genomgr rttpsykiatrisk vrd av vissa specifika skl f permissioner som tex. att beska svrt sjuk nrstende. Det r vissa villkor i samband med vistelser utanfr avdelningen; att ta sina mediciner, hlla kontakt med en utsedd person, boende, att inte anvnda alkohol och droger. Patienten eller chefsverlkaren kan anska till rtten om att patienten fr vistas utanfr den rttspsykiatriska vrdavdelningen, dvs. utskrivningsprvning.

Vrdplan
Vrdplanering ska pbrjas direkt nr beslut om psykiatrisk tvngsvrd r fattat och det r chefverlkaren som r ansvarig fr vrdplanen. Vrdplanen r en grund fr behandlingen och den ska ven ge huvuddragen i den fortsatta vrden. Vrdplanen ska utifrn ett helhetsperspektiv fr patienten innehlla behandling och omvrdnad s att man nr mlen fr tvngsvrden. Om det finns behov av andra insatser som tex. socialtjnst eller primrvrd ska ven de delta i vrdplaneringen fr att p bsta stt f till en bra samverkan mellan olika instanser. Det r viktigt att patienten r delaktig i sin vrdplanering, r inte detta mjligt ska det st i vrdplanen. I den individuella vrdplanen som finns fr varje patient ska mlen med behandlingen finnas med. Vrdtiden r ofta lng, den brukar pg under flera r, innehller ofta flera olika behandlingsstrategier. Behandlingen ska ta hnsyn till bde kropp och sjl hos patienten fr att han/hon ska kunna fungera i samhllet. Det finns individuella scheman som innehller olika typer av aktiviteter, det r ven viktigt att det blir ett normalt beteende och balans i det dagliga livet nr det gller mat, motion, aktiviteter, social samvaro, smn och vila. Chefsverlkaren p den vrdades sjukvrdsinrttning beslutar att vrden genast ska upphra om personen som vrdas dr inte lngre uppfyller de kriterier som freligger beslutet om LRV. Om den vrdade personen inte lngre lider av en allvarlig psykiskstrning eller om behovet av frihetsbervande ej r ndvndigt beslutar ska den rttspsykiatriska upphvas av chefsverlkaren Cheflkaren ska regelbundet gra bedmningar, och frgan om den rttspsykiatriska vrdens upphrande ska vervgas fortlpande. Rttpsykiatrisk vrd som avses i ovanstende text fr inte pg i mer n fyra mnader, om vrdbehov kvarstr efter detta s mste chefsverlkaren anska om frlngd vrdtid lnsrtten r det beslutande

Lag om rttspsykiatrisk vrd organet i dessa frgor och de kan bevilja vrd i ytterligare 6mnader, om vrdbehovet efter 6mnader fortfarande kvarstr mste en ny anskan till lnsrtten skrivas av chefsverlkaren annars upphr den rttspsykiatriska vrden. Om anskan om frlngd vrdtid avsls av lnsrtten ska vrden omedelbart upphra. Ovanstende gller ej personer som genomgr rttspsykiatrisk vrd med srskild utskrivningsprvning, chefsverlkaren kan inte besluta om att vrden genast ska upphra i dessa fall. Lnsrtten beslutar nr den rttspsykiatriska vrden inte lngre r ndvndig, bde patienten sjlv och chefsverlkaren kan anska om upphrande av LRV.

32

Vrdens upphrande
Om den som genomgr rttspsykiatrisk vrd utan beslut om srskild utskrivningsprvning inte lngre lider av en allvarlig psykisk strning eller om det inte lngre med hnsyn till hans psykiska tillstnd och personliga frhllanden i vrigt r pkallat att han r intagen p en sjukvrdsinrttning fr psykiatrisk vrd, som r frenad med frihetsbervande och annat tvng, ska chefsverlkaren vid den enhet dr patienten vrdas genast besluta att vrden ska upphra. Frgan om den rttspsykiatriska vrdens upphrande ska vervgas fortlpande. Rttspsykiatrisk vrd fr pg under hgst fyra mnader, rknat frn den dag d domstolens beslut blivit verkstllbart. Efter anskan av chefsverlkaren fr lnsrtten medge att den rttspsykiatriska vrden fortstter utver den nmnda lngsta tiden. Medgivande till frlngning av vrdtiden fr lmnas fr hgst sex mnader t gngen, rknat frn prvningstillfllet. Anskan om frlngning ska ha kommit in till lnsrtten innan tiden fr gllande beslut om rttspsykiatrisk vrd har lpt ut. Har en anskan om frlngning kommit in till lnsrtten, fr den rttspsykiatriska vrden fortstta i avvaktan p rttens beslut. Avslr rtten anskan, ska vrden upphra omedelbart. Anskan och medgivande i anledning av en sdan anskan fortstter att glla, om patienten verfrs till en annan sjukvrdsinrttning utan att beslut har fattats om att den rttspsykiatriska vrden ska upphra. Betrffande den som genomgr rttspsykiatrisk vrd med srskild utskrivningsprvning ska vrden upphra nr: 1. det inte lngre till fljd av den psykiska strning som franlett beslutet om srskild utskrivningsprvning finns risk fr att patienten terfaller i brottslighet som r av allvarligt slag och 2. det inte heller annars med hnsyn till patientens psykiska tillstnd och personliga frhllanden i vrigt r pkallat att han r intagen p en sjukvrdsinrttning fr psykiatrisk vrd, som r frenad med frihetsbervande och annat tvng. En frga enligt frsta stycket prvas av lnsrtten efter anmlan av chefsverlkaren eller efter anskan av patienten. Anmlan ska ske genast nr chefsverlkaren finner att den rttspsykiatriska vrden kan upphra. I annat fall ska anmlan gras senast inom fyra mnader, rknat frn den dag d domstolens beslut blivit verkstllbart eller, om patienten kommit till sjukvrdsinrttningen en senare dag, frn den dagen. Drefter ska anmlan gras inom var sjtte mnad frn den dag d rtten senast meddelade beslut i frgan. Patienten kan verklaga beslutet av chefsverlkaren till lnsrtten: 1. vid intagning fr rttspsykiatrisk vrd, varvid verklagandet ska anses innefatta ven en begran att vrden ska upphra 2. vid avslag p en begran att den rttspsykiatriska vrden ska upphra 3. vid avslag p en begran om tillstnd att vistas utanfr vrdinrttningens omrde 4. vid terkallelse av tillstnd att vistas utanfr vrdinrttningens omrde 5. vid psykiatrisk tvngsvrd om frstring eller frsljning av egendom 6. vid inskrnkning i rtten att anvnda elektroniska kommunikationstjnster 7. vid vervakning av frsndelser I vrigt fr beslut av chefsverlkaren enligt denna lag inte verklagas. Chefsverlkaren fr inte verklaga rttens beslut enligt denna lag. Nr ett beslut av chefsverlkaren verklagas, ska verklagandet ges in till lnsrtten. Lnsrtten prvar om verklagandet har kommit in i rtt tid. Har verklagandet kommit in fr sent, ska lnsrtten avvisa det, om

Lag om rttspsykiatrisk vrd frseningen inte beror p att chefsverlkaren har lmnat patienten en felaktig underrttelse om hur man verklagar. verklagandet ska inte avvisas, om det har kommit in till chefsverlkaren innan tiden fr verklagande har gtt ut. I ett sdant fall ska chefsverlkaren omedelbart vidarebefordra verklagandet till lnsrtten. Ml enligt denna lag ska handlggas skyndsamt. S snart en anskan eller anmlan har kommit in till lnsrtten, ska rtten prva om den har kommit in i tid. Har den kommit in fr sent, ska rtten skyndsamt underrtta chefsverlkaren om detta. Ett ml hos en lnsrtt ska tas upp till avgrande inom tta dagar frn den dag d anskan, anmlan eller verklagandet kom in till lnsrtten. Lnsrtten fr frlnga tidsfristerna om det behvs ytterligare utredning eller om ngon annan srskild omstndighet gr det ndvndigt.

33

vriga bestmmelser
Chefsverlkaren fr ge uppdrag t en annan lkare med specialistkompetens inom psykiatri vid sjukvrdsinrttningen eller enheten fr rttspsykiatrisk underskning dr patienten vrdas att gra uppgifter som chefsverlkaren har enligt lag. Finns det srskilda skl fr uppdragen lmnas t en annan lkare vid vrdinrttningen eller enheten, det gller inte nr det r frga om beslut om intagning fr rttspsykiatrisk vrd, anskan om medgivande till fortsatt vrd, anmlan om upphrande av vrd, beslut om behandling, beslut om fastspnning, beslut om avskiljning, beslut om inskrnkning gllande anvndandet av elektroniska kommunikationstjnster, beslut om vervakning av frsndelser, beslut om upphrande av inskrnkningar gllande de tv senast nmnda inskrnkningarna. Regeringen eller socialstyrelsen (efter regeringens bemyndigande) fr medge undantag frn krav att lkare som gr bedmning fr vrdintyg ska ha legitimation, och frn kravet om specialistkompetens. Regeringen el socialstyrelsen ska fr viss tid frordna srskilda sakkunniga att bist rtten. Frn verksamhet dr det gller sekretess ska det lmnas ut uppgifter om en patient som chefsverlkaren behver fr att kunna fullgra sina uppgifter. Enligt lagen ska det lmnas ut ocks frn en verksamhet dr det gller sekretess. Samma gller fr en sakkunnigs uppdrag eller ett yttrande frn socialstyrelsen. Har en patient fyllt 15 r har denne rtt att sjlv fra sin talan i ml och renden enligt lagen. En chefsverlkare ska i den omfattning som regeringen eller socialstyrelsen freskriver fortlpande lmna uppgifter om tgrder som vidtagits enligt lagen. Har klagaren innan en lnsrtts beslut meddelat att beslutet kan verklagas fr lnsrttens eller kammarrttens beslut inte verkstllas innan det vunnit laga kraft eller rtten informerats om att beslutet inte kommer verklagas, har s skett ska rtten genast meddela vrdinrttningen att beslutet kan verkstllas. Beslut som meddelas gller omedelbart. Chefsverlkaren ska s snart patientens tillstnd tillter genom individuell och anpassad information upplysa patienten om dennes rtt till stdperson. Nr rttspsykiatrisk vrd har pbrjats respektive avslutats ska genast chefsverlkaren underrtta patientnmdsverksamheten. Nmnden ska informeras d en patient har verklagat ett beslut att vrden inte ska upphra och d vrden efter verklagandet har upphrt. De freskrifter som anges i lagen om psykiatrisk tvngsvrd ang. stdperson gller ocks i tillmpliga delar rttspsykiatrisk vrd. Dock gller rtten att fr stdpersonen beska patienten bara i den mn det inte stter p hinder p grund av bestmmelser, behandling av hktade och anhllna p.g.a. inskrnkningar i patientens rtt att ta emot besk. Finns det srskilda skl till att en patient med tanke p stdpersonens skerhet inte kan ta emot besk ska chefsverlkaren lmna ut ndvndiga upplysningar till stdpersonen eller till nmnden. Polismyndigheten har likt i lagen om psykiatrisk tvngsvrd i tillmpliga delar skyldighet att lmna bitrde, detta gller ocks nr en patient inte instller sig vid tidpunkt fr d vrden ska brja. Genomgr en patient rttspsykiatrisk vrd med srskild utskrivningsprvning (SUP) ska chefsverlkaren ge mlsganden mjlighet att begra att bli underrttad om patienten avviker, nr patienten blir beviljad att vistas utanfr sjukvrdsinrttningens omrde eller d vrden upphr. nskar mlsganden att bli underrttad ska detta gras s snart som mjligt och innan patienten lmnar vrdinrttningen. Finns srskilda skl fr underrttelse lmnas utan att mlsganden begrt att bli underrttad. En underrttelse ges p ett stt som r lmpligt i varje enskilt fall och ska innehlla information och regler om besksfrbud enligt den lagen.

Lag om rttspsykiatrisk vrd Chefsverlkaren r skyldig att lmna ut uppgifter till kriminalvrden om en patient som efter den rttspsykiatriska vrden ska till hkte eller anstalt om uppgiften behvs inom kriminalvrden. Samma skyldighet gller till statens institutionsstyrelse ang. patient som ska till ett srskilt ungdomshem. En patient ska s snart dennes tillstnd tillter upplysas av chefsverlkaren om sin rtt att verklaga vissa beslut, anska om att vrden ska upphra, anska om tillstnd att vistas utanfr sjukvrdsinrttningens omrde, anlita ombud eller bitrde, f ett offentligt bitrde. Denna lag ska finnas vl synlig fr patienterna p respektive sjukvrdsinrttning eller underskningsenhet.

34

Referenser
Lag (1991:1129) om rttspsykiatrisk vrd [1] Psykiatri Karolinska [2] J. Arlebrink, Grundlggande vrdetik - teori och praktik, Studentlitteratur, 1996.

Referenser
[1] http:/ / www. notisum. se/ rnp/ sls/ lag/ 19911129. htm [2] http:/ / www. psykiatrikarolinska. org/ programs/ forensic_psychiatry/ treatment. html

Tvngsmedel
Tvngsmedel r i svensk rtt beteckningen p sdana tgrder en myndighet eller myndighetsperson har rtt att utfra och som inskrnker en persons fri- och rttigheter. Tvngsmedel kan vara olika typer av frihetsbervanden som hktning, gripande eller omhndertagande. Det kan ocks vara till exempel kroppsvisitation, kroppsbesiktning, husrannsakan, telefonavlyssning eller beslag av egendom. De flesta tvngsmedlen i svensk lag finns upprknade och beskrivna i rttegngsbalken (SFS 1942:740).

Stmning (juridik)

35

Stmning (juridik)
En stmning utfrdas enligt svensk rtt av allmn domstol efter att stmningsanskan inkommit frn kranden i tvisteml eller klagare i brottml. Stmning ska delges svaranden, och drmed har rttsprocessen brjat. Stmningen innebr att svaranden/den misstnkte stms att i svaroml eller huvudfrhandling svara p hur han/hon stller sig till krandens/klagarens yrkande (det vill sga kromlet eller talet). Om s ej sker kan tredskodom utdmas i tvisteml och i enklare brottml kan utevarohandlggning ske.

Vldsmonopol
Vldsmonopol r en statsvetenskaplig och filosofisk term som beskriver den moderna statens exklusiva rtt att anvnda vld inom sitt territorium. Begreppet myntades 1919 av den tyske sociologen Max Weber som menade att vldsmonopol och ett avgrnsat territorium r tv egenskaper som srskiljer staten frn andra organisationer i ett samhlle. Denna ensamrtt utvas av vissa begrnsade myndigheter (militr, polis etc). I en rttsstat utvas vldsmonopolet under lagarna och med garantier fr att inte monopolet skall missbrukas. Vldsmonopolet i moderna demokratier yttrar sig i praktiken oftast genom andra former av tvngsmedel n direkt fysiskt vld, till exempel utdmande av fngelsestraff och faststllande av gandertt vid tvister. Instanser som kriminalvrd och kronofogdemyndigheter, som med tvng verkstller domstolsbeslut, r att se som delar av vldsmonopolet. Vldsmonopol r i allmnhet en av de grundlggande frutsttningarna fr att en stat ska erknnas som suvern stat av andra lnder. Definitionen av begreppet kommer frn frelsningen Politik als Beruf [1] (Politik som yrke) som Weber hll den 28 januari 1919 i bokhandeln Steinecke i Mnchen infr en studentorganisationen. Texten kom senare i tryck och blev snabbt en statsvetenskaplig klassiker, med versttningar till flera sprk.

Se ven
Statsfrfall Monopol Nattvktarstat Sjlvfrsvar

Kllor
Delar av innehllet i denna artikel r hmtat frn motsvarande artikel [2] p tysksprkiga Wikipedia

Vldsmonopol

36

Externa lnkar
Politics as vocation, en engelsk versttning av Webers frelsningstext. [3]

Referenser
[1] http:/ / www. google. de/ url?sa=t& source=web& cd=6& ved=0CEoQFjAF& url=http%3A%2F%2Fwww. sw. fh-koeln. de%2Fakjm%2Fiks%2Fdl%2Fmw. pdf& rct=j& q=politik%20als%20beruf& ei=1VhhTfimD4bUsgbZvKi1CA& usg=AFQjCNFg7u2_jRFk4sZM7iN53JHmNqQ_IA& cad=rja [2] http:/ / de. wikipedia. org/ w/ index. php?title=Politik_als_Beruf& oldid=79305869 [3] http:/ / www. ne. jp/ asahi/ moriyuki/ abukuma/ weber/ lecture/ politics_vocation. html

Svenska polisen
Uppslagsordet "polisen" leder hit. Fr andra betydelser, se Polis. Den svenska polisen r uppdelad p 21 regionala polismyndigheter (en fr varje ln) med Rikspolisstyrelsen som central frvaltningsmyndighet. Till detta kommer ven Skerhetspolisen.

Polisens vapen; det lilla riksvapnet framfr eklv och tv spknippen.

Svenska polisens historik


Grunden fr den polisverksamhet vi har idag kan spras till 1850 rs polisreform som antogs i Stockholm. Under senare delen av 1800-talet antogs liknande reformer ven i vriga Sverige. Fr perioden fre 1850, se Stadsvakten i Stockholm. Mellan 1840 och 1964 br svensk polis sabel. Detta upphr d polisen frstatligas 1965. 1887 - Den frsta piketstyrkan inrttas. 1903 - Poliser organiserar sig fackligt genom att bilda Svenska Polisfrbundet. 1908 - Agda Halldin och Erika Strm anstlls som de frsta polissystrarna i
Ridande polispatrull tillsammans med kavalleri 1931

Svenska polisen Stockholm. Dessa har sjukvrdsutbildning och r de frsta kvinnliga polisbitrdena i landet. Deras uppgift r primrt att ta hand om kvinnor och barn som tagits in p polisstationen. Stadsfullmktige beviljar 5100 kronor i bidrag. 1910 - Sverige fr sin frsta polishund och samma r inrttades den frsta egentliga polisutbildningen. Tidigare hade ldre poliser ftt lra upp nyanstllda. 1914 - Skerhetspolisen bildas. 1921 - Hamnpolisen bildas, fregngare till Sjpolisen. 1926 - Alla uniformerade poliser i landet fr enhetlig uniform. 1933 - De frsta radiobilarna infrs p prov i Gteborg och samma r bildas den s kallade Statspolisen, som inrttats fr att undvika liknande hndelser som den i dalen 1931 (se dalshndelserna). Denna avdelning upphrde vid frstatligandet 1965. 1939 - Stockholm fr sina frsta radiobilar. 1948 - 1 juli blir det tilltet fr en polis att fra samtal med medborgarna. Tidigare har det endast varit tilltet fr dem att svara p tilltal. rsskiftet 1957/58 kom de frsta kvinnliga poliserna i ordningstjnst. 1964 - Den frsta helikoptern kps in i samband med att den sovjetiske politikern Nikita Chrusjtjov ska beska Sverige. Tidigare hade man hyrt flygplan fr sdana renden. 1965 - Sjpolisen bildas och alla polisbilar mlas svart-vita, med undantag fr civilbilar. Detta r sker ven frstatligandet av polisvsendet den 1 januari. Samtidigt fick Sverige 119 polisdistrikt istllet fr 554. Idag finns endast 21 stycken kvar. 1979 - Delvis till fljd av Norrmalmstorgsdramat och ambassadockupationen i Stockholm 1975 grundas Piketen, en stndig piketstyrka. 1981 - Sverige fr sin frsta kvinnliga polismstare, det var Karin Vrmefjord som utnmndes till polismstare i Ludvika. 1994 - Ann Charlotte Norrs blir den frsta kvinnliga lnspolismstaren, vid polismyndigheten i Gteborg. 2010 - 20 000 poliser ska tjnstgra i Sverige, utkat frn det tidigare ca. 17 000.
Plymouth Valiant polisbil frn 1974

37

Polisens organisation
Den svenska polisen lyder under justitiedepartementet och bestr av: Rikspolisstyrelsen - central frvaltnings- och tillsynsmyndighet Statens kriminaltekniska laboratorium 21 polismyndigheter - ansvarar fr polisverksamheten i respektive ln) Polismyndigheten i Stockholms ln Polismyndigheten Vstra Gtaland Det finns cirka 18 000 polismn[1] i Sverige. Totalt har polismyndigheterna ca 26 000 anstllda.

Svenska polisen

38

Polisdistrikt
I Sverige finns 21 polisdistrikt, motsvarande de 21 lnen, i varje polisdistrikt finns en Polismyndighet som leds av en lnspolismstare. Den 1 juni 1998 inrttades de nuvarande 21 polisdistrikten som fljde lnsgrnserna, som en del av ett pgende rationaliseringsarbete.

Rikspolisstyrelsen
Rikspolisstyrelsens huvuduppgift r att samordna och rationalisera polisen. De kan ocks p uppdrag av regeringen leda polisen verksamhet fr att frebygga brott och avslja brott mot rikets skerhet. Rikspolisstyrelsen frdelar ocks de statligt anslagna medlen fr polisen mellan de olika polismyndigheterna. Rikspolisstyrelsen leds av en rikspolischef som utses av regeringen.

Statens kriminaltekniska laboratorium


Statens kriminaltekniska laboratorium r Sveriges kriminaltekniska centrum med experter p diverse vetenskapliga omrden. Det ligger i Linkping.

Polismyndighet
Polismyndigheten i ett ln utgr enligt polislagen ett polisdistrikt. Myndigheten ansvarar fr polisverksamheten i sitt distrikt.[2] Chef fr en polismyndighet r en lnspolismstare. Den stllfretrdande polischefen ska vara en bitrdande lnspolismstare eller, om det inte finns en sdan vid polismyndigheten, den befattningshavare som anges i myndighetens arbetsordning.[3] Fr ledning av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Styrelsen ska best av lnspolismstaren och hgst tretton andra ledamter, som utses av regeringen fr en bestmd tid. Fr dessa ledamter ska lika mnga suppleanter utses. De ledamter och suppleanter som utses ska vara svenska medborgare, vara bosatta inom distriktet och ha rstrtt vid val av kommunfullmktige. De br utses s att erfarenhet av kommunal verksamhet blir fretrdd bland dem. Vidare br beaktas att de olika delarna av polisdistriktet blir representerade.[4] Genom justitieombudsmannen och riksrevisionen, som bda lyder under riksdagen (inte under regeringen), s finns det ven en viss direkt parlamentarisk kontroll av polismyndigheterna.[5]

Svenska polisens arbetsuppgifter


Frutom ren brottsbekmpning handhar polisen ven utfrdande av pass, trafikfrgor, tillstndsgivning, vapenrenden, hittegods och narkotikafrgor. Man jobbar ocks med anmlningar vid brottsmisstanke och frebyggande av brott. Vissa arbetsuppgifter som tidigare utfrdes av poliser utfrs numera allt oftare av vktare. Orsaken till detta brukar ofta motiveras med resursbrist hos polisen. Eftersk av frsvunna personer r ocks det ett polisirt ansvarsomrde samt rddningsaktioner i fjllvrlden dr man samarbetar med fjllrddningen. Det brottsfrebyggande arbetet underlttas bland annat genom en polisorganisation dr nrpoliser har ansvaret fr en stor del av det dagliga arbetet. En nrpolis ska kunna arbeta inom flera omrden, till exempel trafik och vervakning, men ocks med vissa av de brottsutredningar som tidigare gjorts vid kriminalavdelningarna.

Svenska polisen

39

Polisens arbetsuppgift kan vara att patrullera vissa geografiska omrden i bil, p cykel, till hst eller till fots och ingripa nr ngon behver hjlp eller om de ser ngot misstnkt. Polisen fr akuta utryckningsuppdrag, till exempel om en butik blivit rnad eller om det har hnt en trafikolycka. vervakning av idrottsevenemang, konserter eller demonstrationer r andra uppdrag. Vid trafikvervakning kontrolleras hastighet, nykterhet, behrighet, bilblte samt fordonets utrustning och eventuella last. Polisen informerar olika grupper i samhllet om hur man frebygger brott. Man r till exempel ofta med i trafikundervisningen samt lagoch rttsundervisningen i grundskolan. Polisen bedriver ven i vissa fall opinionsbildning fr rdande lagar. Detta frmst genom att polisen deltar i antinarkotikakampanjer tillsammans med exempelvis skola, socialtjnst, kriminalvrd och tull. Att spana efter misstnkta personer och frsvunna freml r andra exempel p polisuppgifter. Polisen skriver ocks rapporter och protokoll efter olika ingripanden och hndelser.
Ridande polis

Polisen fr fortstta en biljakt efter en misstnkt person, ven ver landgrnsen vid till exempel resundsbron, dock som lngst fem kilometer.

Vid brott
Nr brott har begtts s tar polisen emot brottsanmlningar frn allmnheten. Polisens ndtelefonnummer (SOS Alarm) r 112. Numera kan man ven ringa till 114 14 fr mindre akuta fall. Ndsamtal ska alltid ringas in till 112. Det r nnu s lnge inte mjligt att skicka ett fotografi bildbevis/signalement frn en mobiltelefon med kamera, eftersom polisen nnu inte har utrustning fr att mottaga sdant. I samband med ett ingripande, dr det finns misstanke om brott, gr polisen en utredning. De kan d titta p eventuella bildbevis/signalement i till exempel mobilkamera. Om det gller enklare renden utreder nrpoliserna omstndigheterna kring brottet. Det kan till exempel glla att frhra vittnen och misstnkta samt de mnniskor som anser att de blivit utsatta fr brott. Andra arbetsuppgifter r att gra tekniska underskningar som att skra fingeravtryck eller samla in viktiga freml vid brottsplatsen. I utredningen kan ocks ing att fotografera och gra skisser.

Svenska polisen

40

Pass
Det r hos polisen man ansker om pass.

Tillstnd
Fr vissa aktiviteter krvs tillstnd frn polisen, tex strre sammankomster, konserter, tvling eller uppvisning i sport eller idrott, tivoli, karnevalstg, marknad eller mssa, sprngning, frsljning av fyrverkerier,
Svensk polisbt.

uppskjutande av raketer, handel och frvaring av explosiva varor, strande buller, penninginsamling, lotterier, att vara ordningsvakt, eldningstillstnd,

Svenska polisens hierarki


Efter avslutad polisutbildning blir man provanstlld som polisaspirant, provanstllningen lper ver 6 mnader och om man anses vara godknd efter denna tid s anstlls man som polisassistent och kan senare ska anstllning som inspektr, efter 8,5 r rknat med polishgskolan s blir man automatiskt erbjuden inspektrstjnst. Drefter kan det bli aktuellt att ska tjnst som kommissarie. Nr ett brott r begnget, som lyder under allmnt tal, Polishelikopter av typen Eurocopter EC135 P2. inleds en s kallad frunderskning. Syftet med frunderskningen r att utreda vilket brott som r begnget, vem som r skligen misstnkt fr brottet och drefter sammanstlla detta. Den som leder frunderskningen heter frunderskningsledare. P spaningsstadiet, det vill sga d ingen skligen misstnkt finns fr brottet, r polismyndigheten frunderskningsledare. Nr en skligen misstnkt person finns fr brottet blir klagaren frunderskningsledaren, om brottet inte r av enkel juridisk beskaffenhet, ssom vissa trafikbrott, snatteri, bedrgligt beteende, ringa narkotikabrott med mera. Vem som inom polismyndigheten r frunderskningsledare, finns i den s kallade delegationsfrordningen hos polismyndigheten. Det r frunderskningsledaren som beslutar om att hmta till frhr eller slppa misstnkta fria, ett gripande ute p "fltet" kan dock inte beslutas av ett inre befl - dessa beslut tas alltid av polismannen som str infr sjlva

Svenska polisen gripandet. Dremot s kan en person anhllas i sin frnvaro och d "verkstlls" anhllningen av den polisman som griper vederbrande. Vidare utreder de brott, exempelvis stlder, trafik-, vlds-, narkotika- och skattebrott. Ibland r kommissarien frunderskningsledare, vilket bland annat innebr att denne beslutar vad som ska gras i brottsutredningar, till exempel frhr av misstnkta, brottsoffer och vittnen. En del poliser har speciella uppgifter som hundfrare, ridande polis eller sjpolis. De kan ocks arbeta inom Fjllrddningstjnsten eller inom Svenska Polisflyget. Polisen deltar ven i internationellt polissamarbete. Vid sidan av den ordinarie polisen finns det grupper som under vissa frutsttningar har polismans befogenheter, till exempel Beredskapspolisen, Militrpolisen och Kustbevakningen. Polischefstjnsterna utgr en egen - verordnad - hierarki som normalt tidigare endast var ppen fr den som avlagt juristexamen. Till polischefstjnster rknas polissekreterare, polisintendent, polisverintendent, polismstare, bitrdande lnspolismstare och lnspolismstare. Tillsttningen av de allra hgsta tjnsterna, som rikspolischef, har sedan polisens frstatligande skett med personer utan polisutbildning, men med stark frankring i den politiska makteliten. Se ven: Polisens grader i Sverige

41

Polisfordon
Svenska polisen anvnder mnga olika typer av fordon, bland annat: Volvo V70 Volvo XC70 Saab 9-5 kombi Volkswagen Transporter Fr mer information om utrustning och utseende se Polisbil

Polisens utrustning
Nstan alla ordningspoliser har ett blte runt midjan dr man har sin tjnstepistol, extra magasin, expanderbar batong, handfngsel, kommunikationsradio av mrket Sepura eller Ericsson, mobiltelefon, pepparspray, nycklar och handskar. Utver det har man en persedelpse dr man har tillggsutrustning som r bland annat skyddsmask 90 och skyddsvst. Numera har mnga poliser ocks en RAKEL-enhet med sig, vilken ser ut ungefr som en mobiltelefon. Alla poliser i tjnst mste ha polislegitimation p sig.
Svensk polisbil av typen Volvo V70.

Radiokommunikation
Stockholmspiketens utryckningsfordon utrustad Polisen anvnder idag ett nyare radiosystem vid namn RAKEL, de med stege p taket. analogasystemen S70 och S80 anvnds fortfarande som komplement ver hela landet. S80 som anvnts i Stockholm, Gteborg och Malm har nstan helt fasats ut. Polisen gjorde de frsta testerna med RAKEL i april 2006.

S70 & S80 system gr att avlyssna med polisradio. Vid knslig information kan dock polisen vlja att istllet anvnda mobiltelefon som i praktiken r omjligt att avlyssna. Mobiltelefon medger dock bara samtal mellan kommunikationscentralen och en enskild polis, medan radion tillter ett stort antal polisenheter att kommunicera med varandra samtidigt.

Svenska polisen RAKEL r digitalt och krypterat och helt omjligt att avlyssna med en s kallad polisscanner/polisradio som gr att kpa i teknikaffrer. En RAKEL-radio har en helt annan rckvidd n radio i S70&S80 det gr att man kan kommunicera utan begrnsningar i rckvidden.

42

Krishantering
Polisen har speciella enheter som anvnds vid svrare ordningsstrningar eller allvarliga hot mot skerheten, t.ex. Piketen och Nationella insatsstyrkan. Vid mer omfattande pfrestningar finns det ven mjlighet att f frstrkning frn Srskilda beredskapspolisen.

Poliser som har dtt i tjnst


Sedan r 1900 har 31 poliser ddats i tjnst. Mellan 1900 och 1909 ddades nio poliser. Inga ddades under 1910-talet, men under 1920-talet ddades sex poliser. Tv poliser skts till dds under 1930-talet och under 1940-talet en. Under 1950-talet ddades tv poliser och fem stycken ddades under 1960-talet. Under 1970-talet skts tre till dds och 1980-talet en. Tre poliser ddades under 1990-talet, Leif Widengren och tv stycken i det uppmrksammade Malexandermorden. Under 2000-talet har tv poliser ddats i tjnst, varav ett var Polismordet i Nykping 2007.

Polisens vapen
Den svenska polisens vapen bygger p det lilla riksvapnet. Vapnet omges av en guldfrgad krans av eklv och en spknippessymbol som kallas fasces, ven den i guld. Symbolen fasces str fr makt och rttsutvning och styrka genom enighet. Symbolen anvndes av fascisterna men r frn en brjan en romersk symbol som bars av de romerska liktorerna.

Polisutbildningen
Polisutbildningen innefattar fyra terminers heltidsstudier. Antalet poliser regleras bland annat genom att polisutbildningen vissa terminer inte tar in aspiranter. En reformering r p gng vilket ska gra polisutbildningen till en hgskoleutbildning lik alla andra hgskoleutbildningar.[6] Polisen arbetar ven fr att uppn samma kns- och etniska blandning som samhllet i stort.[6] Detta regleras i olika krav p fysik fr kvinnor och olika rtt till hjlp infr bl.a. svenskprovet fr invandrare.

Kritik
I en skrift frn r 1996 hvdade kriminologerna Leif Lenke och Brje Olsson att den svenska polisen karaktriserades av makt utan like i vstvrlden nr det kommer till centralisering och inflytande i samhllet. De hvdade att till skillnad frn de flesta andra vstliga polisorganisationer s var den svenska bde hggradigt centraliserad och oberoende frn direkt parlamentarisk
Svenska kravallpoliser, Gteborg 2001

Svenska polisen kontroll. P tal om narkotikapolitik ppekade de hur polisen lyft fram Nils Bejerot och p andra stt direkt och indirekt lobbat fr en hrd narkotikapolitik. Med en central byrkrati bestende av ver tusen personer utgjorde polisen en betydande kraft fr lobbying genom sina nra relationer till media och framfrallt kvllspress.[7] Ett problem som ofta tas upp i media rr den s kallade krandan dr poliser i vissa fall inte anmler kollegor som begr tjnstefel. Polisens rtt till att anvnda vld har diskuterats d det r svrt att dra grnser till vad som r berttigat och ickeberttigat vld. Ofta uppstr dessa diskussioner vid speciella hndelser. Bland annat nr personer ddats eller skadats allvarligt. I svenska medier uppstod stora diskussioner om polisbrutalitet efter de s kallade Gteborgskravallerna. ven fallet om Osmo Vallo rnte stor uppmrksamhet. 2008 dog 24-rige Johan Liljeqvist vid ett polisingripande i Gteborg. Polisen mrklade detaljer frn den rttsmedicinska underskningen och ingen polisman har fllts fr tjnstefel. Fallet har jmfrts med Osmo Vallo.[8] Dvarande vice statsministern Bosse Ringholm kallade 2005 den svenska polisen fr "jvla sla" och en namngiven enskild polisman fr "idiot".[9] Riksdagsledamoten och advokaten Peter Althin ansg samma r, att polisen inte kan "genomfra sitt uppdrag, vilket skapar otrygghet hos allmnheten" samt att det inte "finns tillrckligt med poliser fr att klara av verksamhetsmlen" och att polisen "i mnga fall inte ens uppfyller lagens krav p 'skyndsamhet'".[10] Leif G.W. Persson, professor i kriminologi och verksam vid Polishgskolan, menar att den svenska polisen r mycket ineffektiv, att den endast klarar av att lsa 10 % av alla brott och att en fjrdedel av polispersonalen skulle kunna f sparken utan att det pverkade polisverksamhetens effektivitet. Enligt Persson gr detta, att "Sverige har den mest ineffektiva poliskren i vrlden".[11] r 2008 tog enligt stersundsposten trafikpolisen i stersund tolv fartsyndare p helt felaktiga grunder. Polisen visste inte vad det var fr hastighetsgrns p strckan.[12] Enligt SVT Nyheter stoppades och btflldes flera bilister i Sala hsten 2008 fr att de krde med dubbdck, trots att det r tilltet mellan frsta oktober och sista april.[13] Justitieminister Beatrice Ask kritiserade 2008 polismyndigheten i Gvleborgs ln, fr att den inte besvarat en frfrgan om DNA-prov p Anders Eklund frn polismyndigheten i Dalarna: "Att en polismyndighet inte ens besvarar en frfrgan frn en annan, sdant fr naturligtvis inte frekomma ... " [14] Polisfrbundets ordfrande Jan Karlsen menade 2008 i en debattartikel i Dagens Nyheter, att "polisen jagar smbovar i stllet fr yrkesfrbrytare".[15] Polisen och polisforskaren Stefan Holgersson vid polisutbildningen vid Vxj universitet och professor Johannes Knutsson vid politihgskolen i Oslo visade i en forskningsrapport "Individuella arbetsprestationer i uniformerat polisarbete" 2008, att 40 % av poliserna i yttre tjnst inte hade godtagbar kompetens och endast 5 % hade mycket god kompetens. Kompetensen avtog med tjnsteldern och forskarna menar att det beror brister i polisens organisation som toppstyrd ledning och bristande utvecklingsmjligheter fr poliser i yttre tjnst.[16] [17] [18] 2006 rs frvaltningskommitt pekade i sitt slutbetnkande 2008 (SOU 2008:118) ut den svenska polisen som ineffektiv.[19] [20] Statsklagaren Nils-Eric Schultz och riksdagsledamoten Peter Althin anklagade 2008 polisen fr att sedan mitten av 1990-talet i hundratals fall ha frfalskat och undanhllit bevisning fr domstolar och frsvarsadvokater. Anklagelsen bygger i stor utstrckning som den kritik som chefs-JO Mats Melin och justitiekanslern Gran Lambertz framfrt och som gr ut p att polisen har gjort sig till "en stat i staten".[21]

43

Svenska polisen

44

Se ven
24-8-frhr Ambassadgruppen Beredskapspolisen Brottsoffermyndigheten Civilanstlld Ekobrottsmyndigheten Fjllrddningen Grnspolisen Ordningsvakt Polis Polisflyget Polisens grader i Sverige Polishelikopter Polishgskolan Polisman Polisradio Riksenheten mot korruption Rikspolisstyrelsen Rikskriminalpolisen Srskilda gnginsatsen Vktare Lista ver svenska poliser som dtt i tjnsten Tullverket Kustbevakningen

Referenser
Noter
[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] knsneutral beteckning i plural fr polisman 4polislagen( 1984:387 (https:/ / lagen. nu/ 1984:387& #35;P4)). 2kap.12polisfrordningen( 1998:1558 (https:/ / lagen. nu/ 1998:1558& #35;K2P12)). 5polislagen( 1984:387 (https:/ / lagen. nu/ 1984:387& #35;P5)). S granskas Polisen (http:/ / www. polisen. se/ Om-polisen/ Polisen-i-Sverige/ Uppdrag-och-mal/ Sa-granskas-polisen/ ) [ http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 5422/ a/ 82218] Lenke, Leif; Olsson, Brje (1996). Dorn; Jepsen; Savona. ed. Sweden: Zero Tolerance Wins the Argument? (p Engelska). European Drug Policies and Enforcement (Wiltshire: Macmillan Press LTD): s.106-118. [8] GT: Polisen friad fr Johans dd (http:/ / gt. expressen. se/ nyheter/ 1. 1627780/ polisen-friad-for-johans-dod) [9] http:/ / www. aftonbladet. se/ nyheter/ article315022. ab 2008-12-08 [10] http:/ / www. kristdemokraterna. se/ PressOchMedia/ Pressmeddelanden/ LagOchRatt/ Lagtfortroendeforpolisenarsocialdemokraternasfel. aspx 2008-12-15 [11] http:/ / wwwc. aftonbladet. se/ nyheter/ 9910/ 28/ gw. html 2008-12-08 [12] http:/ / www. op. se/ parser. php?level1=2& level2=6& id=967904 2008-12-15 [13] http:/ / mobil. svt. se/ svt/ jsp/ Crosslink. jsp?d=27055& a=1279484 2008-12-15 [14] Ask kritiserar polisen TV 4, http:/ / nyhetskanalen. se/ 1. 384887/ 2008/ 04/ 17/ ask_kritiserar_polisen 2009-09-15 [15] http:/ / www. dn. se/ DNet/ jsp/ polopoly. jsp?a=777072 2008-12-15 [16] http:/ / www. svd. se/ nyheter/ inrikes/ artikel_940129. svd 2008-12-15 [17] http:/ / www. polis. se/ inter/ util/ nodeid=21434& pageversion=1. jsp?articleid=12175794 2008-12-15 [18] Individuella arbetsprestationer i uniformerat polisarbete http:/ / www. polisforbundet. se/ Texteditor/ DisplayAttachment. aspx?id=2805 2008-12-15 [19] http:/ / www. svd. se/ nyheter/ inrikes/ artikel_2201733. svd 2008-12-15

Svenska polisen
[20] http:/ / www. sou. gov. se/ forvaltkom/ pdf/ SOU%202008_118. pdf 2008-12-15 [21] http:/ / www. dn. se/ DNet/ jsp/ polopoly. jsp?d=3462& a=844249 2008-12-08

45

Tryckta kllor
Lindorm, Erik (1939). Gustaf V och hans tid 1907-1918. Tidens kalender - 1954. Tidens Frlag. 1954.

Externa lnkar
Wikimedia Commons har media som rr Commons:Police in Sweden Polisen (http://www.polisen.se) officiell webbplats AMS: Yrken Polis (http://afi3.ams.se/Yrken/YrkesBeskrivning.aspx?iYrkeId=299) Svenska polisers minnesportal (http://www.spmp.se)

Skerhetspolisen

46

Skerhetspolisen
Skerhetspolisen

Skerhetspolisen anvnder Rikspolisstyrelsens vapenskld. Underordnad Ansvarigt statsrd Myndighetschef Budget Antal anstllda Instruktion Webbplats Rikspolisstyrelsen Justitieminister Beatrice Ask Generaldirektr Anders Danielsson SEK 789 663 000 (2008) ca 1 000 SFS 2002:1050
[1] [2]

sakerhetspolisen.se

Skerhetspolisen, Spo, (fram till 1989 kallad Rikspolisstyrelsens skerhetsavdelning, frkortad till RPS/Sk) [3] r en svensk underrttelsemyndighet med polisira uppgifter. Myndigheten har till uppgift att bekmpa brott mot rikets skerhet (Brottsbalken 18 och 19 kap) och att inom Rikspolisstyrelsen leda och bedriva polisverksamhet nr det gller terrorismbekmpning, bevaknings- och skerhetsarbete som avser den centrala statsledningen eller som har samband med statsbesk och liknande hndelser, samt annat personskydd i den utstrckning som rikspolisstyrelsen bestmmer. Organisatoriskt sett r Spo en sjlvstndig enhet inom Rikspolisstyrelsen och leds av en generaldirektr. Spos nuvarande uppgifter och ansvarsomrden anges i frordningen (1989:773) med instruktion fr Rikspolisstyrelsen samt i frordningen (2002:1050) med instruktion fr Skerhetspolisen.

Historik
I juli 1939 tillsattes vid Statspolisen en kriminalverkonstapel och en kriminalkonstapel som fick ren skerhetstjnst som sin huvudsakliga arbetsuppgift [4] . Vid krigsutbrottet samma r utkades den nu s kallade spionavdelningen till att sysselstta fyra kriminalverkonstaplar och 16 kriminalkonstaplar. Avdelningens frste chef blev kriminalkommissarie Erik Lnn. Spionavdelningen kallades formellt fr statspolisens tredje rotel. Samtidigt byggdes en ny rotel upp vid Stockholms kriminalavdelning och som kallades sjtte roteln. ven denna skulle syssla med skerhetsfrgor, men endast inom ramen fr sina uppgifter i Stockholmsomrdet. Spionaget kade dock kraftigt och sjtte roteln fick ven bitrda sina kollegor ute i landet. Den 1 september 1939 slogs s de bda avdelningarna ihop under en sjlvstndig chef, kriminalintendent Martin Lundqvist. Namnet "Skerhetspolisen" var dock ett namn som styrkan fick av media. Inom polisen behll man namnen statspolisens tredje rotel och kriminalavdelningens sjtte rotel. Genom att dela in Sverige i s kallade vervakningsdistrikt under respektive landsfogdes ledning gav man verksamheten en nationell prgel. Den 1 juli 1946 upphrde samarbetet och istllet fick statspolisintendenten i uppgift att skapa srskilda avdelningar i Stockholm och i landets strre stder. Dessa avdelningar skulle bekmpa

Skerhetspolisen olovlig underrttelseverksamhet och drmed frknippad brottslighet. Den nuvarande organisationen bildades 1 oktober 1989, d man ven fick en generaldirektr.

47

Organisation
Skerhetspolisen leds av en verksledning bestende av en generaldirektr och en skerhetspolischef. Dessutom finns i verksledningen en stllfretrdande skerhetspolischef, chefssekreterare och chefstjnstemn. Hur organisationen skall fungera anges i regleringsbrevet "Frordning (2002:1050) med instruktion fr Skerhetspolisen" [5] Delvis r skerhetspolischefen understlld rikspolischefen - i frgor om Skerhetspolisens omrde som p ett vsentligt stt pverkar andra delar av polisvsendet, avgrs av rikspolischefen. Rikspolischefen fr ocks i vrigt besluta i ett rende, om det finns srskilda skl. Men man har betydande friheter att sjlva organisera verksamheten. Organisationen bestr av 17 olika verksamhetsenheter. Dessa r:

Spos lokaler p Polhemsgatan 30 i Stockholms polishus

Verksamhetsfunktioner
Kontraspionage Kontraterrorism Frfattningsskydd Skerhetsskydd Personskydd

Stdfunktioner
Hotbild Spaning Dokumentation Internationellt samband Teknik Human Resources Ekonomi

Regionala enheter
Syd (Blekinge , Kalmar , Kronoberg och Skne ln) - Malm Vst (Halland och Vstra Gtaland ln) - Gteborg Nedre mellersta (Sdermanland, Jnkping, Vrmland, stergtland och rebro ln) - rebro vre mellersta (Stockholm, Uppsala, Vstmanland, Dalarna, Gvleborg och Gotland ln) - Stockholm/Uppsala. Norr (Vsterbotten, Norrbotten, Vsternorrland och Jmtland ln) -Ume

Skerhetspolisen

48

Uppgifter
Kontraspionage
Skerhetspolisen har som uppgift att bedriva kontraspionage. Bland annat arbetar man fr att hindra flyktingspionage - frmmande makters vervakning och attentat mot politiska motstndare i Sverige.

Kontraterrorism
Innebr att frebygga och avslja terrorism som riktas mot Sverige eller utlndska intressen i landet, terroristhandlingar i andra lnder samt frekomsten av internationella terroristntverks frgreningar i Sverige. Fr detta ndaml finns sedan 2005 Nationellt centrum fr terrorhotbedmning (NCT) som "gr strategiska bedmningar av terrorhotet mot Sverige och svenska intressen samt analyser av hndelser och omvrldsutveckling inom terrorism". De r en permanent arbetsgrupp till Samverkansrdet mot terrorism. I NCT sitter representanter fr bde Militra underrttelse- och skerhetstjnsten (MUST), Frsvarets radioanstalt (FRA) och Skerhetspolisen. [6] [7] Det mesta skts frn Polhemsgatan 30 i Stockholm.

Frfattningsskydd
Sektionen mot samhllshotande brottslighet Sektionens arbete inriktas p de funktioner och system som anses srskilt skyddsvrda i en demokrati. Dit rknas den politiska beslutsprocessen, verkstllandet av politiska beslut och en fri media. Sektionen startades under 2007 och har t.o.m. mars 2008 bara hunnit publicera en offentligt tillgnglig rapport "Hot mot frtroendevalda"[8] som behandlar hot mot frtroendevalda i kommuner och landsting. I den sls fast att utver den vanliga hotbilden med personer med psykiska problem och rttshaverister s finns det en aktr av det mer organiserade slaget i form av organisationen Antifascistisk aktion och personer som anvnder sig av dess symbolik som hotar. Hoten inriktas frmst mot aktiva inom partiet Sverigedemokraterna och syftar till att f partifretrdare att lmna sina politiska poster. P senare tid har organisationen, ven kallad AFA, ocks gjort sig knt fr viss skadegrelse och hot mot anstllda inom migrationsverket och migrationsdomstolen. Dessa har genom sin yrkesutvning den gemensamma berringspunkten med Sverigedemokraterna att de i ngon mn verkar fr att begrnsa invandringen till Sverige.

Skerhetsskydd
Skerhetsskydd avser skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets skerhet. Se ven skerhetsskydd, Sverige.

Personskydd
Skerhetspolisen ansvarar fr personskyddet av samhllsviktiga personer ssom statsministern, statsrd, kungafamiljen samt utlndska stats- och regeringschefer p besk i Sverige.

SPO och kontroversen kring siktsregistrering


siktsregistrering p grundval av partitillhrighet eller medlemskap i politisk organisation frbjds 1969 d det allts inte lngre var tilltet fr svensk skerhetstjnst att registrera ngon fr att han eller hon var medlem i exempelvis VPK. I praxis kom dock detta att fortstta. Spo har p uppdrag av regeringen srskilt kontrollerat ett antal politiska organisationer p vnsterkanten som p sitt program haft att omstrta samhllet samt ett antal organisationer ute p hgerkanten som bland annat kunde misstnkas fr olovlig krverksamhet (BrB 18 kap 4 ).

Skerhetspolisen Aktiva medlemmar i vnstergrupperna skulle enligt bestmmelser fr tillmpningen av Personalkontrollkungrelsen registreras av Spo p grund av risken fr att de i framtiden skulle kunna frska stta sina revolutionsplaner i verket. Vid hndelse av nationell krissituation, exempelvis krig, skulle det vara lttare att uppska och oskadliggra personerna. Konsekvenserna fr den enskilde, den registrerade, var exempelvis nekad anstllning inom "skyddsklassade arbeten" (400 000 inom olika fretag och myndigheter). Att namn kontrolleras gentemot dessa register hnder cirka 160 000 gnger per r.[9] Metoderna Spo anvnt fr att registrera svenska medborgare med olika typer av kopplingar till socialistiska och kommunistiska organisationer innefattar allt frn telefonavlyssning till infiltrering av organisationer och rent brottsliga aktioner.[10]

49

vervakade partier och organisationer


Vilka organisationer det rrt sig om var hemligt i ver tre decennier. r 2003 avljades att den socialdemokratiska regeringen redan 1970, och igen 1973, till Spo givit freskifter som gllde SKP, Clart, KFML(r), SKU(ml), SKS(ml), MLK, RMF, Frbundet Kommunist, men ocks hgerextrema och nynazistiska organisationer som Nordiska rikspartiet, Nysvenska Rrelsen och Demokratisk allians samt fredsorganisationen PAX-VCO i Lund och den mer allmnna vnsterorganisationen Studenter fr ett demokratiskt samhlle (SDS) - sammanlagt ett tjugotal organisationer. Medlemmar i dessa fick registreras under vissa frutsttningar, till exempel om de intog en "ledande stllning". Endast "sedvanlig freningsverksamhet" som att delta i mten skulle inte medfra registrering[11] , vilket man allts inte fljt d det rckt att frknippas p vldigt lsa grunder med organisationerna i frga fr att bli registrerad i vad Spo kallade "arbetsanteckningar", ett register tskiljt frn det centrala registret, i vilket man skrev om vilka som prenumererat p olika vnstertidningar och dylik information.[12] [13] S sent som 1993 klassade regeringen under Carl Bildt frbundet Revolutionr kommunistisk ungdom som HT19-organisation, det vill sga som hrande till den typ av organisationer man skulle rikta "srskild uppmrksamhet t". Detta har resulterat bland annat i flygvervakning av frbundets sommarlger i Tiveden. Relevant i sammanhanget r att det rckt med att vara medlem i ungdomsfrbundet fr att registreras. Under dryga tre decennier har ingen som helst grov brottslig verksamhet kunnat hrledas av Spo till ngon av de bevakade vnsterorganisationerna. I fallet KFML(r) fann man tre fall av brott genom vervakningen av dess medlemmar och sympatisrer: undanhllande, dvs bondpermis, frn det militra; olaga affischering; samt ett fall av vld mot tjnsteman.[12] Kritiken mot denna siktsregistrering har varit mycket omfattande, srskilt d organisationerna varit ppna och uppbyggda enligt freningsdemokratiska principer och inte har anvnt sig av militanta metoder i aktioner. Spo skulle ocks registrera ledande medlemmar i enhetsfrontorganisationen De Frenade FNL-Grupperna (DFFG), "i den mn dessa fungerar som rekryteringsbas fr KFML".[14] I registren finns ocks barn s unga som 15 r, vars enda brott varit att engagera sig fr ett slut p USA:s krig i Indokina. I mnga fall har det rckt med att prenumerera p en tidning som Proletren eller ha varit vnsterpartist, fr att bli registrerad.[15] [12] Mnniskorttsaktivister som siktsregistrerade Ingrid Segerstedt-Wiberg, journalist och folkpartistisk riksdagsledamot, r tillsammans med andra siktsregistrerade politiskt radikalare profiler som Bengt Frejd engagerade i frgan om Spo-arkivens ppnande.

Efterverkningar
Sverige flldes i Europadomstolen fr brott mot de mnskliga rttigheterna i och med formen fr denna registrering, vilken har varit som varit gravt integritetskrnkande fr de drabbade.[16] JK Hans Stark fick r 1988 i uppdrag att underska om Spo gnade sig t olaglig siktsregistrering eftersom uppgifter om detta lckt ut till pressen. I sin rapport hade han inga anmrkningar p verksamheten men i en hemlig del av rapporten konstaterar han att en svensk medborgare registrerats fr att ha prenumererat p Proletren. Fre detta Spo-chefen Mats Brjesson ansg i efterhand verksamheten vara olaglig. ven Spos egna jurister anser att "anteckningarna mste anses strida mot

Skerhetspolisen grundlagens regel om politisk registrering och ven mot den specialreglering som gller fr Spos register".[12] Skerhetstjnstkommissionen har konstaterat i en rapport att "det ven i dag finns en ptaglig risk fr att frbudet mot siktsregistrering vertrds i samband med vervakning av personer verksamma i politiska ytterlighetsgrupperingar."[12]

50

Kontraspionage
Den viktigaste uppgiften fr Skerhetspolien har i alla r varit att frska "frhindra och uppdaga" spionage och olovlig underrttelseverksamhet. Vid tiden fr andra vrldskriget gnades mnga rs spaningsverksamhet mot olika misstnkta individer. Problemet r nr en individ vl har vrvats av frmmande makt frvandlas kontakten mellan spionen och dennes handledare till att bli i det nrmaste helt osynlig. Instruktionerna tas emot via radio och resultatet skickas med post till en utlndsk adress eller lggs i ett dold utrymme som de bgge konspiratrerna kommit verens om p frhand. Med denna metod r det oerhrt svrt att komma t utlndskt spionage, men det var en teknik som anvndes lngt in p 1970-talet. Efter gripandet av Stig Bergling ndrade Spo sina arbetsmetoder. Istllet fr att "uppdaga" redan begngna brott frskte man "frhindra" att brotten ver huvud gde rum - man frskte frhindra och avbryta utlndska underrttelseofficerares frska att vrva svenskar som agenter och spioner. Det medfrde att dussintals sovjetiska och steuropeiska underrttelseofficerare utvisades frn Sverige, att ytterligare ett antal frklarades persona non grata och uppemot ett hundratal hindrades av UD och Invandrarverket att resa in i Sverige under rtiondet innan Warszawapaktens och Sovjetunionens upplsning. Statistik ver publika utvisningar av sovjetiska spioner frn 1980-talet visar att Sverige stod fr 12,5 procent av alla dessa utvisningar, vilket var den hgsta siffran i vrlden[17] .

Kritik mot Spo


Under historien har Spo ftt kritik fr att vara en hgervriden organisation utan demokratisk insyn. En av Spos mest vlknda kritiker r journalisten och frfattaren Jan Guillou som attackerat organisationen bde i kolumner och romaner.1969 anklagades Spos dvarande chef Per-Gunnar Vinge fr att ha sagt att han trodde att viss information kunde lcka ut eftersom Olof Palme var aktiv i rrelsen mot Vietnamkriget, och att Vinge menade att han inte kunde samarbeta med den socialdemokratiska regeringen. Vinge har tillbakavisat att han skulle ha sagt detta, och behandlar frgan utfrligt i sina memoarer Spochef 1962-70 (1988). Palme sjlv var i sin tur ven kritisk mot Spo.

Chefer och generaldirektrer fr Skerhetspolisen


Chef fr skerhetspolisen P.G. Vinge, 19641970 Hans Holmr, 19701976 Sven-ke Hjlmroth, 19761987 Sune Sandstrm, 1987-1989

Generaldirektr fr skerhetspolisen Mats Brjesson, 19891994 Anders Eriksson, 19941999 Jan Danielsson, 20002003 Klas Bergenstrand, 20042007 Anders Danielsson, 2007

Skerhetspolisen

51

Se ven
Polisen Skerhetsskydd Personskydd Underrttelsetjnst Skerhetsunderrttelsetjnst Kontraspionage siktsregistrering Hemlig polis

Referenser
[1] http:/ / 62. 95. 69. 15/ cgi-bin/ thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst& %24%7BOOHTML%7D=sfst_dok& %24%7BSNHTML%7D=sfst_err& %24%7BBASE%7D=SFST& %24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW& BET=2002:1050 [2] http:/ / www. sakerhetspolisen. se/ [3] Rikets skerhet och den personliga integriteten. De svenska skerhetstjnsternas frfattningsskyddade verksamhet sedan r 1945. (SOU 2002:87), s 15 (http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c4/ 04/ 58/ f86b3f9b. pdf) [4] Walle Badh: I Statspolisens nt, AB Interdeal, 1960, lst 18 september 2010 [5] http:/ / 62. 95. 69. 15/ cgi-bin/ thw?%24{HTML}=sfst_lst& %24{OOHTML}=sfst_dok& %24{SNHTML}=sfst_err& %24{BASE}=SFST& %24{TRIPSHOW}=format%3DTHW& BET=2002%3A1050%24 [6] http:/ / www. krisinformation. se/ web/ Pages/ Faq/ ShowFaqWithLeftMenu____55251. aspx?FaqId=0110009& LangID=SV [7] http:/ / www. sakerhetspolisen. se/ download/ 18. 5bf42a901201f330faf80001761/ strategihotfranterrorsism. pdf [8] Hot mot frtorendevalda (http:/ / www. sakerhetspolisen. se/ download/ 18. 59a6ce1f116807f34088000494/ Hotmotfortroendevaldawebb2. pdf) (PDF). Skerhetspolisen. mars 2008. . Lst 20 augusti 2009. [9] Pr Johansson (2003). Ungdomar registrerades av SPO (http:/ / www. rebell. se/ article. php?id=284). Rebell (1). . Lst 20 augusti 2009. [10] Proletrkultur, aa [11] SOU 2002:89 Politisk vervakning och personalkontroll 1969-2002 (listar 1970 rs organisationer); Tore Forsberg: "Spioner och spioner som spionerar p spioner", s311-312, Hjalmarson & Hgberg Bokfrlag, 2003 (listar 1973 rs organisationer) [12] Peter Bratt (29 januari 2003). siktsregistrering pgick till 1998 (http:/ / www. dn. se/ DNet/ jsp/ polopoly. jsp?d=147& a=101941). Dagens Nyheter. . Lst 20 augusti 2009. [13] Vitbok; Proletrkultur 2001, aa [14] SOU 2002:89 Politisk vervakning och personalkontroll 1969-2002 [15] VITBOK om KPML(r), SPO och siktsregistreringen i Sverige 1969-1998, Proletrkultur 2001 [16] Utdrag ur Europadomstolens dom (http:/ / www. proletaren. se/ inrikes/ utdrag-ur-europadomstolens-dom). Proletren. 13 juni 2006. . Lst 20 augusti 2009. [17] U.S. State Department: "Foreign Affaires Notes" listade under 1970- och 1980-talen samtliga vrldens utvisningar som redovisades ppet i media

Externa lnkar
Officiell webbplats (http://www.sakerhetspolisen.se/) Sida hos polisen.se om Spo (http://www.polisen.se/inter/nodeid=41255&pageversion=1.jsp) Skerhetspolisens rsbok fr 2009 (http://www.sakerhetspolisen.se/download/18. 34ffc68f1235b740c0680003777/sakerhetspolisen2009webb.pdf)

klagare

52

klagare
En klagare r en jurist som fr det allmnnas talan i brottml. I initialskedet i en brottsutredning ingr klagaren i allmnhet inte. Frst sedan en eller flera misstnkta har identifierats och det r tid att formulera tal deltar klagaren. Ibland tar klagaren ledning ver brottsutredningen. Ibland hller sig klagaren enbart informerad. I inkvisitoriska rttsordningar ingr klagaren ven som ledamot i domstolen och deltar allts i prvningen av sin egen utredning.

Kanada
I Kanada r det federala klagare (Federal Crown Attorney) som talar i narkotikaml och skatteml eftersom dess handlggs enligt federal lagstiftning. Dessa klagare r inte valda och ansvariga infr folket utan utsedda av staten. I var och en av provinserna finns sedan klagare kallade Crown Attorney eller Crown Counsel.[1]

Sverige
klagaren leder som frunderskningsledare de poliser som utreder brottslighet under en frunderskning i anledning av brott fr att sen fatta beslut om en vidare rttslig process ska flja, som till exempel anhllande och tal. Det r en vanlig missuppfattning att klagaren r i motsatsstllning till den tilltalade (den person som misstnks ha begtt ett brott), vilket inte r fallet. Enligt svenska rttegngsbalken r det klart och tydligt att klagaren har skyldighet att presentera och ska ven uppgifter som talar fr den tilltalade, den s kallade objektivitetsprincipen. I Sverige br sedan rttegngsbalkens infrande 1948 klagarna denna tjnstebenmning och de r anstllda vid klagarmyndigheten. Fre 1948 var det andra befattningshavare som frde allmnhetens talan i brottml infr domstolen, till exempel landsfiskaler. Det r klagarens uppgift att infr domstol bevisa att en misstnkt person r skyldig till det brott han eller hon talats fr. Domstolen avgr sedan talsfrgan utifrn vad klagare och den tilltalade anfrt och beropat och vad som bevisats domstolen. klagaren yrkar en pfljd och frsvaret likas (eller bestrider helt pfljd). klagaren och frsvarsadvokaten deltar inte i domstolens enskilda verlggningar, som var fallet under inkvisitionen. Allmn klagare r benmningen p en klagare som r anstlld av staten och som fretrder samhllet i brottml.

Utbildning
Fr att bli klagare krvs juris kandidatexamen samt notariemeritering (utbildningstjnstgring under 2 r vid tingseller lnsrtt). Endast cirka 25 procent av juris kandidaterna genomgr sdan tjnstgring till vilken antagningen sker baserat p betygen frn juristutbildningen, annan utbildning samt relevant arbetslivserfarenhet. Som ett led i rekryteringsprocessen av klagare sker arbetspsykologiska tester under ledning av psykolog samt IQ-tester av de som sker anstllning som klagaraspirant/extra klagare. klagarkarriren inleds med 9-12 mnaders provanstllning som klagaraspirant. Efter antagning som assistentklagare sker en tv r lng klagarutbildning. Efter godknd utbildning blir man kammarklagare. Advokater, personer med domarutbildning eller andra jurister som exempelvis kronofogdar kan anstllas som extra klagare. Efter 6-12 mnaders tjnstgring har de mjlighet att efter prvning bli kammarklagare.

klagare

53

Specialisering
Det har i hgre grad utvecklats en specialisering utifrn de vitt skilda krav de enskilda klagarna mste uppfylla i olika rendeslag. klagarmyndigheten har drfr inrttat srskilda kontor fr renden som rr ekonomisk brottslighet och miljbrott. Vid dessa kontor har klagarna bistnd av sakkunniga i till exempel skattefrgor eller naturvrd. Det finns specialistklagare fr handlggning av brottmlsutredningar avseende grova narkotikabrott, kvinnovld, sexualbrott mot barn, IT-relaterad brottslighet med mera. Internationell brottslighet och grov organiserad brottslighet utreds av klagare vid ngon av landets tre internationella klagarkammare, som har placering i Stockholm, Gteborg och Malm.

Tjnster inom klagarvsendet


Lnsklagare r en nu avskaffad chefstjnst inom det svenska klagarvsendet och kan idag versttas till dagens chefsklagare. verklagare var 1996-2005 chef fr en klagarmyndighet i en klagarregion. Sedan 2005 r en verklagare chef fr ett av klagarmyndighetens tre utvecklingscentrum. Dessutom finns det verklagare som tjnstgr i Riksklagarens kansli. Inom klagarvsendet nyttjas idag fljande tjnstetitlar: klagaraspirant, extra klagare, assistentklagare, kammarklagare, statsklagare - egentligen en utmnstrad titel - chefsklagare, verklagare och riksklagare.

Tyskland
I Tyskland har klagarvsendet (Staatsanwaltschaft) bestmmandertten nr det gller frunderskningen (Vorverfahren). Det ligger klagaren (Staatsanwalt) att gra den rttsliga bedmningen av de sakfrhllanden som framkommit, normalt genom polisunderskningen. Det betyder att klagaren avgr hur frunderskningen ska avslutas. klagaren kan slunda avskriva rendet, vcka tal eller hos domstolen anska om ett "Strafbefehl" (ett institut som inte har ngon riktig motsvarighet i Sverige men kan jmfras med ett straffrelggande). Om utredningslget inte tillter att klagaren gr en tillfredsstllande rttslig bedmning, kan han eller hon besluta att polisunderskningen ska fortstta. Om mlet gr till huvudfrhandling vid domstol, deltar klagaren som fretrdare fr klagarmyndigheten. Han eller hon framstller talet, medverkar vid bevisupptagningen och hller en slutpldering. Denna artikel r helt eller delvis baserad p material frn tysksprkiga Wikipedia, Staatsanwalt 2011.
[2]

, 14 juni

USA
United States Attorney fretrder USA i federala ml. Fr nrvarande finns det 93 US Attorney. Alla r utsedda av presidenten p fyra r.[3] Utnmningarna r bekrftade av senaten. klagare i olika delstater har titlar som County Attorney, Prosecuting Attorney (i Michigan, Indiana, Hawaii och West Virginia), County Prosecutor, State Attorney, State's Attorney, State Prosecutor, Commonwealth's Attorney (i Virginia och Kentucky), District Attorney General (i Tennessee) eller Prosecuting Attorney. Dessa klagare vljs vid allmnna val.[4]

klagare

54

klagaren i Bibeln
I Jobs bok upptrder en gestalt som i den senaste svenska bibelversttningen benmns Anklagaren, en versttning av det hebreiska ordet ha-satan. I tidigare versttningar anvnds benmningen klagaren.

Noter
[1] [2] [3] [4] http:/ / resources. lawinfo. com/ en/ Canadian-Legal-FAQs/ Criminal-Law/ Federal/ crown-attorney-prosecutor. html http:/ / de. wikipedia. org/ w/ index. php?title=Staatsanwalt& oldid=89968697 http:/ / en. wikipedia. org/ wiki/ United_States_Attorney http:/ / en. wikipedia. org/ wiki/ Prosecutor

Se ven
Devolutionsprincipen Jourklagare

Domstol
En domstol r en inrttning eller institution fr rttskipning. Domstolen avgr tvister mellan tv parter, beslutar om statusndringar fr en eller flera personer, dmer personer fr brott m.m. En domstol skiljer sig frn andra myndigheter genom att den garanteras strre sjlvstndighet frn statsmakten. Domstolarna kan delas in i nationella domstolar och internationella domstolar. De nationella har i allmnhet jurisdiktion i en viss stat medan de internationella har en vidare jurisdiktion. De internationella brottmlsdomstolarna benmns ofta tribunaler. Vissa federala stater, till exempel USA, har delstatsdomstolar vars jurisdiktion r inom en delstat och federala domstolar som har jurisdiktion i hela landet. Olika typer av arbetsuppgifter fr en svensk domstol r Ml, dr en part begr att domstolen ska dma i ett tvistigt frhllande till annan part eller besluta ngot fr en part, utan att den frsta partens frhllanden berrs (offentlig rtt), rende, dr domstolens avgr genom beslut till exempel att skuldebrev ddas eller utser boutredningsman eller god man enligt frldrabalken eller lag om samgandertt. Mlen uppdelas i olika kategorier: Tvisteml, som i sin tur uppdelas i underkategorier Statusml, exempelvis adoption, faderskap eller ktenskapsskillnad Fullgrelseml, dr en part yrkar att en annan part ska fullgra ngot Faststllelseml, dr en part yrkar att domstolen ska faststlla ett visst rttsfrhllande, exempelvis att en annan part r skyldig parten pengar eller att part r skadestndsskyldig (utan att fr den skull yrka skadestnd). Brottml, dr staten genom offentlig klagare eller i undantagsfall genom en enskild person (mlsgande) vcker talan mot en person och yrkar att han ska dmas till straff - och ibland skadestnd - p grund av brott.

Mlning av en domstol i London

Domstol

55

Se ven
Internationell domstol Sveriges domstolsvsen Stol (olika betydelser) kbd:

Jurisdiktion
Jurisdiktion (av latin: iurisdi'ctio, rttskipning) r den rttsliga befogenheten att utva rttskipning och att dma. Jurisdiktionen r begrnsad till ett geografiskt omrde eller till vissa personer eller visst sakomrde. Den geografiska distinktionen bygger p tanken att en viss viss domstol eller ibland annan myndighet ska eller kan utva sin domsrtt ver brott, som skett inom ett srskilt geografiskt omrde. Som exempel kan nmnas 2 kap 1 i den svenska brottsbalken (BrB) som lyder: Fr brott som begtts hr i riket dmes efter svensk lag och vid svensk domstol. Detsamma gller, om det r ovisst var brott frvats men skl finnes antaga att det r begnget inom riket. Hr r uppenbarligen domsrtten inskrnkt till brott begngna inom landets territorium.[1] Jurisdiktionen kan ocks anknyta till att domstol kan ha domsrtt ver viss eller vissa personer, typiskt sett domstolslandets egna medborgare och andra som r jmstllda med dessa. Som exempel kan nmnas 2 kap 2 BrB som lyder: Fr brott som begtts utom riket dms efter svensk lag och vid svensk domstol, om brottet begtts av svensk medborgare eller av utlnning med hemvist i Sverige,.... Juridiktionen kan ven anknyta till vissa typer av brott. Typiskt hr r Internationella brottmlsdomstolens (ICC:s) jurisdiktion ver grova brott som krigsfrbrytelser, brott mot mnskligheten och folkmord enligt artikel 5 i Romstadgan fr Internationella brottmlsdomstolen.[2] [3] De stater som undertecknat frdraget, fr nrvarande 108 stater, har samtidigt givit upp sin (exklusiva) rtt att tala sitt lands medborgare vid landets domstolar.[4] En person kan p detta stt talas bde vid lokal domstol och vid ICC. Den konflikten har lsts s att ICC beslutar vilken domstol som har jurisdiktion. Endast om en stat inte har frmga att sjlv utreda och lagfra brott kan ICC ingripa. Den huvudsakliga avsikten med domstolen r att f slut p straffriheten som hittills i stor utstrckning frekommit genom att sporra lnderna att sjlva utreda och lagfra brott. I Sierra Leone har konflikten lst s att Specialdomstolen fr Sierra Leone ska ha fretrde framfr Sierra Leones nationella domstolar. I varje skede av frfarandet fr specialdomstolen formellt anmoda en nationell domstol att verta lagfringen i enlighet med dess stadga och bevis- och frfarandereglerna. Ingen fr lagfras vid en nationell domstol i Sierra Leone fr grningar fr vilka han eller hon redan har lagfrts av specialdomstolen. Termen anvnds ven inom kyrkortt, dr det innebr biskopens respektive abbotens myndighet att frvalta det stift respektive det kloster han blivit anfrtrodd. I denna bemrkelse hvdar romersk-katolsk teologi fr pvens del universell jurisdiktion ver den kristna kyrkan.

Jurisdiktion

56

Noter
[1] [2] [3] [4] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K2 http:/ / www. icc-cpi. int/ library/ about/ officialjournal/ Rome_Statute_English. pdf http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c4/ 07/ 16/ 2adfd04a. pdf http:/ / www. icc-cpi. int/ library/ about/ officialjournal/ Rome_Statute_English. pdf (Artikel 12)

Externa lnkar
Internationella brott och svensk jurisdiktion (SOU 2002:98), se srskilt kapitel 2 (http://www.regeringen.se/ content/1/c4/04/38/2918950f.pdf)

Se ven
Federal jurisdiktion i USA Uppsala universitets privilegier Stadsprivilegier Bergsprivilegier

Rttsstat
En rttsstat r en stat dr rttsskerhet rder. Definierande drag r sjlvstndiga domstolar och en exekutiv makt som verkar inom ramen fr skrivna lagar som antagits genom en etablerad procedur. Ordet myntades av Robert von Mohl som motsats till polisstat.[1] Rttsstaten kan ven beskrivas som den enskildes rttsskydd mot staten sjlv eller vergrepp frn staten. En rttsstat innebr frihet frn godtycke fr den enskilde: varje enskilt fall behandlas i enlighet med ett etablerat regelverk. Dremot behver detta regelverk inte uppfylla ngra srskilda krav p att vara demokratiskt eller rttvist. En demokrati frutstter sledes en rttsstat, men en rttsstat behver inte vara en demokrati. Fr att skerstlla frnvaro av godtycke i behandlingen av den enskilde stlls vanligen vissa mer preciserade krav p en rttsstat. Exempel inkluderar att den anklagade i en rttegng betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats och att rttegngar skall vara ppna. Rttsstat kan ven vara ett begrepp fr en form av konstituerande av en stat, dr nationalstaten r en annan form. Rttsstaten konstitueras med en gemensam rtt, till skillnad frn nationalstaten som konstitueras p en gemensam nation. Rttsstaten brukar ocks skiljas frn polisstaten, dr ordningsmakten r total, och anarkin, dr ingen ordningsmakt finns.[2]

Se ven
Lagstyre Mnskliga rttigheter

Noter
[1] http:/ / www. ghkuhlmann. de/ 1848/ Glossar/ PE32. html [2] Pr Strm fr Svensk Tidskrift 2004 (http:/ / www. atomerochbitar. se/ press/ press-05-04. html)

Rttsskerhet

57

Rttsskerhet
Rttsskerhet innebr att det finns en rttsordning som ger individen skydd mot vergrepp frn samhllet och andra individer; i denna rttsordning ingr juridisk trygghet och att rttsreglerna tillmpas frutsgbart och effektivt.[1] I dess mest minimala betydelse innebr rttsskerheten juridisk rttvisa. Rttsskerhet r en offentligrttslig legitimitetsaspekt av rttsskipning, ett rttssystem eller en rttsordning, den ordning av frutsgbarhet och tillmpning av generellt gllande normer, vilket anses vara frenat med rttsstaten. Rttskerheten r en viktig del av den demokratiska rttsordningen, och handlar om det juridiska frhllandet mellan den enskilde och staten. Dess syfte r att alla ska vara skyddade frn vergrepp frn andra medborgare, myndighetspersoner och av samhllet, och skrade sina friheter. Till rttsskerhet brukar ven tillfras mnniskors rtt till privatliv. Rttsskerhet anfrs ibland kunna delas in i formell och materiell skerhet. Formell rttskerhet skulle d vara den traditionella rttsskerheten, en rttviseaspekt som fljer av frutsgbarhetsprincipen. Straff, tvngstgrder och lagfringar fr brott ska vara futsgbara och flja en enhetlig och systematisk ordning; till exempel skall straffrttsliga regler inte f glla retroaktivt. Materiell rttskerhet skulle d istllet innebra att rttstillmpningen r etiskt och moraliskt god.

Se ven
Rttstrygghet

Externa lnkar
Svenska Helsingforskommittn fr mnskliga rttigheter [2] Rttskerhetsorganisationen [3] Nutidsorientering i rttskerhet [4]

Kllor
[1] [2] [3] [4] Nationalencyklopedin, p internet (http:/ / www. ne. se), beskt 7 april 2010, uppslagsord: rttskerhet http:/ / www. shc. se/ http:/ / www. rsorg. se/ http:/ / www. socialtjansten. eu

Rttsregler

58

Rttsregler
Rttsregler r de regler eller rttsliga normer som gller i ett visst rttssystem. De kan vara specifikt formulerade som en del av den skrivna rtten och kallas d lagregler eller statuter men de kan ocks vara uttolkade av en domstol utifrn praxis, lagars frarbeten eller doktrin. Uttalanden i juridisk doktrin inom rttsvetenskapen kan ocks definieras som rttsregler.

Kllor
Hydn, Hkan (2001). Rttsregler - En introduktion till juridiken. Studentlitteratur. ISBN 9789144016689. Semikonstitutionellt mastodontverk eller kortfattat principstadgande?, Examensarbete, Otto Graudums, 2008 [1]

Referenser
[1] http:/ / www. jur. lu. se/ Internet/ Biblioteket/ Examensarbeten. nsf/ 0/ 4AC6BA6E864DBBB3C1257436003C3185/ $File/ exam. pdf?OpenElement

Frihetsbervande
1. OMDIRIGERING Frihetsbervande i Sverige

Omhndertagande
Frihetsbervande Omhndertagande LVU Gripande Anhllande Hktning Fngelse Rttspsykiatrisk vrd

Omhndertagande kan vara dels tillflligt frihetsbervande av person eller beslag av egendom, sanktionerat i svensk lag. Omhndertagande kan utfrs av poliser, skyddsvakter och ordningsvakter fr att frhindra brottslighet eller d en person p ngot stt r ofrmgen att ta hand om sig sjlv.

Omhndertagande

59

Omhndertagande av person
Jmfr gripande.

Omhndertagande av egendom
Krkort kan omhndertas, ven skadat eller sjukt djur. En personakt kan omhndertas enligt 7 kap 5 Socialtjnstlagen.[1] Dr personakt innebr en samlad dokumentation om person eller rende.[2] Ett exempel r patientjournal.

Lagar
Lag (1976:511) om omhndertagande av berusade personer m.m.[3] Polislag (1984:387)[4] Frldrabalk (1949:381)[5] Brottsbalk (1962:700)[6] Lag (1990:52) med srskilda bestmmelser om vrd av unga[7] Lag (2007:1150) om tillsyn ver hundar och katter[8] Lag (1988:870) om vrd av missbrukare i vissa fall[9] Socialtjnstlag (2001:453)[1] Smittskyddslag (2004:168)[10] Skyddslag (2010:305)[11] Jrnvgslag (2004:519)[12]

Referenser
[1] https:/ / lagen. nu/ 2001:453#K7P5 [2] ne.se/personakt (http:/ / www. ne. se/ personakt) [3] https:/ / lagen. nu/ 1976:511 [4] https:/ / lagen. nu/ 1984:387#P10a [5] https:/ / lagen. nu/ 1949:381#K21P4 [6] https:/ / lagen. nu/ 1962:700 [7] https:/ / lagen. nu/ 1990:52#P6 [8] https:/ / lagen. nu/ 2007:1150#P11 [9] https:/ / lagen. nu/ 1988:870#P13 [10] https:/ / lagen. nu/ 2004:168 [11] http:/ / www. notisum. se/ rnp/ sls/ lag/ 20100305. htm [12] http:/ / www. notisum. se/ rnp/ sls/ lag/ 20040519. htm

Kroppsvisitation

60

Kroppsvisitation
Kroppvisitation r ett tvngsmedel enligt svensk rtt. Enligt 2 kap 6 regeringsformen r det en grundlggande fri- och rttighet fr svenska medborgare att vara skyddad mot kroppsliga ingrepp som kroppsvisitation.[1] Detsamma gller utlnningar som vistas i Sverige. Undantag frn skyddet mot kroppsvisitation finns i olika lagar.

Rttegngsbalken
Begreppet kroppsvisitation definieras i 28 kap 11 rttegngsbalken.[2] Med kroppsvisitation avses en underskning av klder och annat som ngon br p sig samt av vskor, paket och andra freml som ngon har med sig. Kroppsvisitation fr endast ske av person som kan misstnkas fr brott som kan medfra fngelsestraff fr att ska efter freml som kan tas i beslag eller frvar eller fr att utrna omstndigheter som kan vara av betydelse fr utredning om brottet eller om frverkande.[3] Annan n den som skligen kan misstnkas fr brottet fr kroppsvisiteras, om det finns synnerlig anledning att anta att det drigenom kommer att antrffas freml som kan tas i beslag eller att det annars r av betydelse fr utredningen om brottet.

Polis
En polisman som med laga std griper eller frihetsbervar ngon fr enligt 19 polislagen kroppsvisitera ngon i den utstrckning som r ndvndig 1. av skerhetsskl fr att vapen eller andra farliga freml ska kunna tas om hand, eller 2. fr att hans identitet skall kunna faststllas En polisman fr ocks kroppsvisitera ngon fr att ska efter vapen eller brottsverktyg eller freml som kan antas bli frverkade.[4]

Tull och Kustbevakning


Tjnstemn vid Tullen och Kustbevakningen har samma befogenheter som polismn att utfra kroppsvisitation p den som r misstnkt fr brott.[5] Dessutom fr fr tulltjnsteman visitera personer vid in- och utresa frn Sverige fr att ska efter egendom som kan tas i beslag p grund av brott. En chefstjnsteman vid tullverket kan ocks besluta om "srskild kontroll". Det innebr kroppsvisitation av alla resande som anlnder med ett visst transportmedel eller under en viss tidsperiod anlnder eller avreser frn en viss ort. Srskild kontroll fr genomfras endast om 1. det finns misstanke om grov smuggling eller grov narkotikasmuggling men det 2. saknas tillrckligt med information fr att kunna peka ut en enskild person.[6] Kroppsvisitation av kvinnor fr inte genomfras eller bevittnas av andra n kvinnor, lkare eller legitimerade sjukskterskor.[7]

Kroppsvisitation

61

Domstol
Enligt lagen (1981:1064) om skerhetskontroll i domstol kan domstolens chef eller annan lagfaren domare beslutas om skerhetskontroll i en domstol eller vid en srskild rttegng. Detta r vanligt i ml dr det finns en srskild hotbild. Polis och ordningsvakter fr d visitera beskare fr att leta efter "vapen och andra freml som r gnade att komma till anvndning vid brott". Kroppsvisitation som r av mera vsentlig omfattning ska verkstllas i enskilt rum och om mjligt i vittnes nrvaro. Kroppsvisitation fr verkstllas eller bevittnas endast av person, som r av samma kn som den som visiteras, om underskningen inte sker genom metalldetektor eller liknande anordning.[8] Den som vgrar underkasta sig visitationen fr inte komma in i de lokaler som omfattas av skerhetskontrollen. Rttens ledamter, advokater och klagare omfattas inte av kravet p kroppsvisitation.

Sjfarts- och luftfartsskydd


Enligt lagen (1990:217) om skydd fr samhllsviktiga anlggningar m.m. kan vissa anlggningar, omrden, fartyg eller luftfartyg frklaras som skyddsobjekt. Den som vill ha tilltrde till ett skyddsobjekt eller som uppehller sig invid ett skyddsobjekt r skyldig att p begran av den som bevakar skyddsobjektet uppge namn, fdelsetid och hemvist, underkasta sig kroppsvisitation som inte avser brev eller annan enskild handling och finna sig i underskning av fordon, fartyg och luftfartyg.[9] Kroppsvisitation, som r av mera vsentlig omfattning, skall svitt mjligt genomfras inomhus i ett avskilt rum och i vittnes nrvaro. Kroppsvisitation av kvinnor fr inte utan synnerliga skl genomfras eller bevittnas av andra n kvinnor, lkare eller legitimerade sjukskterskor. Ytlig kroppsvisitation som bedms ndvndig av skerhetsskl och som endast avser skande efter vapen eller andra farliga freml fr dock genomfras i annan ordning.[10] ver kroppsvisitationer, tillflliga omhndertaganden och beslag skall fras protokoll som anger sklen fr tgrden och vad som frekommit vid dess genomfrande.[11]

Hkten och kriminalvrdsanstalter


Enligt lagen (1976:371) om behandlingen av hktade och anhllna m.fl. fr kroppsvisitation ske av den som hktats eller anhllits - om det inte r uppenbart ondigt - fr att ska efter freml som han eller hon inte fr inneha.[12] Dessutom fr det utfras kroppsvisitationer under den tid personen vistas dr fr att leta efter otilltna freml. Dessa kroppsvisitationer kan ske stickprovsvis eller efter till exempel permission, besk eller om det finns anledning att tro att personen har otilltna freml. Personer, till exempel anhriga, som besker hkten eller kriminalvrdsanstalter kan tvingas att genomg kroppsvisitation innan de fr tilltrde.

Kroppsvisitation

62

Isolerade enligt smittskyddslagen


Enligt smittskyddslagen (2004:168) kan person, som ska isolera enligt 1 eller 3 ,[13] kroppsvisiteras fr kontroll av att den isolerade inte br p sig 1. narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller sdana varor som omfattas av lagen (1999:42) om frbud mot vissa hlsofarliga varor,[14] 2. sdana medel som avses i lagen (1991:1969) om frbud mot vissa dopningsmedel,[15] 3. injektionssprutor eller kanyler som kan anvndas fr insprutning i mnniskokroppen, 4. andra freml som r srskilt gnade att anvndas fr missbruk av eller annan befattning med narkotika, eller 5. annan egendom som kan skada honom eller henne sjlv eller ngon annan eller vara till men fr ordningen p vrdinrttningen.[16]

Srskild utlnningskontroll
Enligt lagen (1991:572) om srskild utlnningskontroll kan frvar av utlnning beslutas. Spo svarar fr att sdant beslut verkstlls. Fr dem som tagits i frvar gller samma regler som fr hktade.[17]

Offentliga tillstllningar
Enligt 2 kap 32 ordningslagen (1993:1617) fr en polisman genomfra kroppsvisitation vid en offentlig tillstllning eller en allmn sammankomst fr att ska efter spritdrycker, vin eller starkl. Kroppsvisitation fr vidtas endast om det finns anledning att anta att den som skall visiteras medfr sdana drycker till tillstllningen.[18]

"Skyddsvisitation"
Skyddsvisitation r en benmning p en typ av enklare kroppsvisitation som utfrs av skerhetsskl. Rtten att utfra skyddsvisitation regleras i polislagen. I 19 str: "En polisman som med laga std griper eller annars omhndertar eller avlgsnar ngon fr i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utstrckning som r ndvndig 1. av skerhetsskl fr att vapen eller andra farliga freml skall kunna tas om hand [...]" Skyddsvisitationen r allts bara till fr att hitta farliga freml och den fr inte gras mer omfattande n vad syftet krver. Vanligtvis innefattar den att man knner utanp klder och tittar och knner i fickor. Sdana freml som ptrffas och som kan vara farliga fr tas ifrn personen. ven andra n polismn fr utfra en kroppsvisitation/skyddsvisitation enligt polislagen 19 . Enligt 29 gller samma regler fr alla som med laga std utfr ett frihetsbervande eller avlgsnande. Det kan allts vara tull- och kustbevakningstjnstemn, skyddsvakter eller ordningsvakter. ven privatpersoner kan utfra denna typ av visitation om det gjort ett s kallat "envarsgripande" enligt rttegngsbalkens 27 kapitel 4 .[19]

Kroppsvisitation

63

Kroppsbesiktning
En kroppsvisitation omfattar sdant som en person br med sig och p sig, allts klder och lsa freml. Om man undersker kroppen utvndigt eller invndigt kallas det kroppsbesiktning. Det kan vara att underska munhla eller ndtarm. ven att ta prover som urinprov, blodprov eller DNA r kroppsbesiktning.

Fotnoter
[1] https:/ / lagen. nu/ 1974:152#K2P6 [2] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K28P11S3 [3] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K28P11 [4] https:/ / lagen. nu/ 1984:387#P19 [5] https:/ / lagen. nu/ 2000:1225#P27 [6] https:/ / lagen. nu/ 2000:1225#P28 [7] https:/ / lagen. nu/ 2000:1225#P29 [8] https:/ / lagen. nu/ 1981:1064#P9 [9] https:/ / lagen. nu/ 1990:217#P10 [10] https:/ / lagen. nu/ 1990:217#P15 [11] https:/ / lagen. nu/ 1990:217#P16 [12] https:/ / lagen. nu/ 1976:371#P2 [13] https:/ / lagen. nu/ 2004:168#P1 [14] [15] [16] [17] [18] [19] https:/ / lagen. nu/ 1999:42 https:/ / lagen. nu/ 1991:1969 https:/ / lagen. nu/ 2004:168#P14 https:/ / lagen. nu/ 1991:572#P8a https:/ / lagen. nu/ 1993:1617#K2P32 https:/ / lagen. nu/ 1942:740#k27P4

Se ven
Visitationsrum Kroppsbesiktning Husrannsakan

Kroppsbesiktning

64

Kroppsbesiktning
Kroppbesiktning, tvngsmedel som svensk polis har rtt att anvnda i vissa situationer. Med kroppsbesiktning avses underskning av mnniskokroppens yttre och inre samt tagande av prov frn mnniskokroppen och underskning av sdana prov. En kroppsbesiktning fr inte utfras s att den underskte riskerar framtida ohlsa eller skada. Regler om kroppsbesiktning finns bland annat i rttegngsbalken. I 28 kap rttegngsbalken freskrivs: "2 Fr efterskande av den som skall gripas, anhllas eller hktas, hmtas till frhr eller till instllelse vid rtten eller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning fr husrannsakan fretas hos honom, eller hos ngon annan om det finns synnerlig anledning att anta att den skte uppehller sig dr. Detsamma gller i frga om en tilltalad som sks fr delgivning av stmning eller kallelse till frhandling, om frsk till delgivning har misslyckats eller bedms som utsiktslsa. 12 Den som skligen kan misstnkas fr ett brott p vilket fngelse kan flja, fr kroppsbesiktigas fr ndaml som anges i 11 eller enligt bestmmelserna i 12 a . I den omfattning och fr det ndaml som anges i 12 b fr ocks en annan person kroppsbesiktigas. Med kroppsbesiktning avses underskning av mnniskokroppens yttre och inre samt tagande av prov frn mnniskokroppen och underskning av sdana prov. En kroppsbesiktning fr inte utfras s att den underskte riskerar framtida ohlsa eller skada. Den som skall kroppsbesiktigas fr hllas kvar fr ndamlet upp till sex timmar eller, om det finns synnerliga skl, ytterligare sex timmar." Kroppsbesiktning kan ven ske genom tagande av salivprov. "12a Kroppsbesiktning genom tagande av salivprov fr ske p den som skligen kan misstnkas fr ett brott p vilket fngelse kan flja, om syftet r att gra en DNA-analys av provet och registrera uppgifter om resultatet av analysen i det DNA-register eller det utredningsregister som frs enligt polisdatalagen (1998:622). 12b Kroppsbesiktning genom tagande av salivprov fr ske p annan n den som skligen kan misstnkas fr ett brott, om 1. syftet r att genom en DNA-analys av provet underltta identifiering vid utredning av ett brott p vilket fngelse kan flja, och 2. det finns synnerlig anledning att anta att det r av betydelse fr utredningen av brottet. Analysresultatet fr inte jmfras med de uppgifter som finns registrerade i register som frs enligt polisdatalagen (1998:622) eller i vrigt anvndas fr annat ndaml n det fr vilket provet har tagits. Frsta stycket gller inte den som r under 15 r." Kroppsbesiktning fr endast gras om sklig misstanke fr ett brott som kan ge fngelsestraff freligger om visitationen kan ha betydelse fr utredningen av brottet om sklen fr den vervger det intrng som tgrden innebr fr den som r misstnkt om den kan ske utan att skada eller pfra framtida ohlsa i ett avskilt rum och ska genomfras av lkare eller av polis med ett vittne mot en kvinna av en annan kvinna, lkare eller sjukskterska

Klla: Aftonbladet-faktaruta [1]

Kroppsbesiktning

65

Se ven
Utandningsprov

Referenser
[1] http:/ / www. aftonbladet. se/ nyheter/ article7141009. ab

Husrannsakan
Husrannsakan r en form av underskning som anvnds av polis och liknande utan medgivande frn den eller de som berrs. Husrannsakan r en underskning av en sak eller plats, till skillnad mot en kroppsvisitation som r en underskning av en person. Syftet r att polisen skall kunna bereda sig tilltrde till ett utrymme fr att ex. skra bevisning.

Sverige
I Sverige kan polis och tull gra husrannsakan. I svensk grundlag finns ett skydd mot husrannsakan, 2 kap. 6 regeringsformen (RF). Skyddet mot husrannsakan kan enligt kapitel 2. 12 RF begrnsas endast fr att tillgodose ndaml som r godtagbara i ett demokratiskt samhlle och som fr anses ndvndiga med hnsyn till det ndaml som har franlett den (proportionalitetskrav). Europakonventionen innehller ocks bestmmelser till skydd fr privatlivet och det egna hemmet, och myndigheterna har endast rtt att gra avsteg frn dessa individens rttigheter fr att uppn srskilda ml, vilka anges i artikel 8 i konventionen. Grundlag och Europakonventionen fr brytas endast genom av riksdag och regering stiftade lagar. Regler om hur en husrannsakan fr g till finns i bl.a. i polislagen och rttegngsbalken. Beslut om husrannsakan fattas av klagaren/tullklagaren, frunderskningsledare inom polisen/tullen eller av enskild polisman om det r akut (fara i drjsml). En vanlig missuppfattning r att polisen mste ha ett skrivet dokument att visa upp; s r inte fallet.

USA
I amerikansk rtt begrnsas polisens mjlighet att gra husrannsakan genom konstitutionens fjrde tillgg. Dr mste polisen kunna frete en husrannsakansorden (eng. search warrant).

Externa lnkar
Polislag (SFS 1984:387) (lagen.nu [1]Riksdagen [2])

Referenser
[1] https:/ / lagen. nu/ 1984:387 [2] http:/ / riksdagen. se/ webbnav/ index. aspx?nid=3911& bet=1984:387

Avlyssning

66

Avlyssning
Avlyssning r att i hemlighet ta del av andras samtal, ofta med dolda mikrofoner eller andra tekniska hjlpmedel. En vanlig form som ofta nmns r telefonavlyssningen som kan ske antingen vid en av telefonerna eller ngonstans p vgen, till exempel i en telefonvxel, i en telestation eller hos teleoperatren. ven internettrafik kan avlyssnas, inklusive e-post och chat. Hemlig teleavlyssning innebr att telefonsamtal eller meddelanden till eller frn ett telefonnummer, en kod eller annan teleadress, i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjlpmedel fr tergivning av innehllet i meddelandet.

Sverige
Hemlig teleavlyssning fr anvndas vid frunderskning angende brott fr vilket inte r freskrivet lindrigare straff n fngelse i tv r, frsk, frberedelse eller stmpling till sdant brott, om sdan grning r belagd med straff eller annat brott om det med hnsyn till omstndigheterna kan antas att brottets straffvrde verstiger fngelse i tv r.[1] Den 2008 beslutade s kallade "FRA-lagen" medger laglig avlyssning. Olovlig avlyssning r straffbelagd i 4 kap 9a Brottsbalken.[2]

Fotnoter
[1] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K27P18 [2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K4P9a

Se ven
Hemlig rumsavlyssning Signalkontroll Radiopejling Posthemlighet

Beslag

67

Beslag
Fr andra betydelser, se Beslag (olika betydelser). Beslag r ett ett tvngsmedel som i Sverige kan anvndas nr misstanke om brott freligger.[1] Beslag kan bland annat lggas p freml som skligen kan antas ha betydelse fr utredning av brott eller avhnts ngon genom brott fr tas i beslag. Vid mycket allvarliga brott dr fngelse p sex r ingr i straffskalan kan beslag ocks lggas p sdant som blivit utbyte av brottet. Bland de brottsbalksbrott dr detta kan ske mrks mnniskohandel [2] , koppleri, grovt ocker, grov olovlig befattning med falska pengar eller grovt dobbleri, narkotikabrott enligt 1 narkotikastrafflagen (1968:64) eller olovlig befattning med narkotikaprekursorer enligt 3 b frsta stycket samma lag, dopningsbrott enligt 3 frsta stycket lagen (1991:1969) om frbud mot vissa dopningsmedel eller grovt dopningsbrott enligt 3 a samma lag, narkotikasmuggling enligt 6 frsta stycket lagen (2000:1225) om straff fr smuggling, eller mnniskosmuggling enligt 20 kap. 8 frsta stycket utlnningslagen (2005:716) eller organiserande av mnniskosmuggling enligt 20 kap. 9 frsta stycket samma lag.[3] Med utbyte av brott avses det personen frtjnat p sin brottsliga verksamhet. Ptrffas till exempel en stor summa pengar hemma hos en sjukpensionr, som varit bordellmamma och som drfr misstnks fr fr grovt koppleri, s kan pengarna tas i beslag i avvaktan p rttegngen d sannolikt pengarna kommer att frklaras frverkade. Beslag fr endast beslutas om sklen fr tgrden uppvger det intrng eller men i vrigt som beslaget innebr. Denna s kallade proportionalitetsprincip har prvats av Hovrtten ver Skne och Blekinge i Ml 107-05.[4] Beslag kan lggas p skriftlig handling. Detta fr inte ske om den innehller ngot som personen inte fr hras om som vittne enligt 36 kap 5 rttegngsbalken. NJA 1990 s 537 visar p hur avvgningen kan ske mellan sdant som kan tas i beslag och sdant som inte fr tas i beslag.[5] Den som med laga rtt griper misstnkt m lgga beslag p freml som drvid ptrffas. Beslag av freml kan gras oberoende av vilket brott det r Oo det p goda grunder kan antas att fremlet har betydelse fr utredning om brott till exempel som bevis eller ledtrd i spanings- eller utredningsverksamheten eller om det troligen avhnts ngon genom brott eller om det kan antas vara frverkat p grund av brott. Ett freml kan antas vara frverkat p grund av brott om det har anvnts som hjlpmedel vid brott. Det kan vara frga om ett typiskt brottsverktyg, som dyrk, knogjrn, sedelpress eller har skapats genom brott till exempel falska sedlar. Verkstlls beslaget av ngon annan n underskningsledaren eller klagaren skall anmlan skyndsamt gras till honom, som omedelbart skall prva om beslaget skall best.[6] Beslut om beslag kan verklagas. NJA 1993 s 178 r ett exempel p beslag beslutat av klagare.[7]

Beslag

68

Fotnoter
[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K27P1 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K46P1aS4 https:/ / lagen. nu/ 2005:716#K20P8 https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2005:5 https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1990s537 https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K27P4S3 https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1993s178

Kriminalvrden

69

Kriminalvrden
Kriminalvrden

Departement Organisationstyp Kommun Ln

Justitiedepartementet Statlig frvaltningsmyndighet Norrkping stergtland

Organisationsnummer 202100-0225 Myndighetschef Instruktion Webbplats Inga Mellgren, tf generaldirektr SFS 2007:1172
[1] [2]

www.kriminalvarden.se

Kriminalvrden, tidigare Kriminalvrdsverket, det statliga verk som sedan kriminalvrdsreformen 1974 handhar svensk kriminalvrd och drmed verkstllande av straff. Kriminalvrden bestr av huvudkontoret och 6 regioner samt transporttjnsten med stab i Norrkping.

Historik
Kriminalvrdsverket var tidigare flera myndigheter. Styrelsen ver fngelser och arbetsinrttningar i riket, frn 1859 Fngvrdsstyrelsen, sedermera Kriminalvrdsstyrelsen, brjade sin verksamhet den 3 februari 1825. Fram till 1998 utgjorde varje anstalt, hkte och frivrdskontor en egen myndighet p lokal niv. r 1998 ersattes dessa drygt 140 myndigheter av lokala kriminalvrdsmyndigheter. Kriminalvrdsstyrelsen var central frvaltningsmyndighet fr kriminalvrden och chefsmyndighet fr de 35 lokala kriminalvrdsmyndigheterna (2005) och Transporttjnsten. Genom en reform som genomfrdes den 1 januari 2006 avvecklades de lokala kriminalvrdsmyndigheterna, Transporttjnsten och Kriminalvrdsstyrelsen och en ny myndighet, Kriminalvrden, inrttades.[3]

Kriminalvrden

70

Huvudkontoret
HK r den centrala ledningen inom kriminalvrden. HK finns i Norrkping. Fregngaren till HK och KVS inrttades 3 februari 1825 och gick under beteckningen Styrelsen ver fngelser och arbetsinrttningar i riket[4] , med ste p Lngholmen, Stockholm. Den bytte 1859 namn till Fngvrdsstyrelsen.

Kriminalvrdens generaldirektrer
Fngvrdsstyrelsen (?) Gustaf Fridolf Almquist 1855, feb-maj Louis de Geer (tf) 1910 - 1927 Viktor Almquist 1960 - 1970 Torsten Eriksson

Kriminalvrdsstyrelsen 1970 - 1987 Bo Martinsson 1987 Ulf Larsson (avgick sedan Stig Bergling avvikit under permission) 1987 - 1994 Bjrn Weibo 1994 - 2003 Bertel sterdahl 2003 - 2004 Lena Hll-Eriksson (avgick sedan ett stort antal rymningar gjorts frn anstalter med hg skerhetsklassning) 2004 - 2011 Lars Nyln 2011 juli - tf Inga Mellgren

Kriminalvrdens frfattningssamling
Kriminalvrdens frfattningssamling bestr av freskrifter ock allmnna rd [5].

Frivrden
Frivrden ansvarar fr vervakning av villkorligt frigivna, personer dmda till skyddstillsyn, samhllstjnst och intensivvervakning. Frivrden utfr ocks ett stort antal personutredningar varje r. Det r tingsrtterna i Sverige som begr att frivrden utfr denna uppgift. Frivrden genomfr ven en lng rad av pverkansprogram, exempelvis Prism, One to One, Prime for life, ROS, BSF, ART, IDAP, med flera. Det krvs stor kompetens fr att arbeta som frivrdsinspektr. Man mste bde ha frmga att motivera, skapa tillit, pverka och hjlpa. Samtidigt r man ven tvungen att klara av att stta grnser och st upp fr ett rttskert agerande. Som frivrdsinspektr br du ha en god frmga att kunna samverka med socialtjnst, landsting samt andra vrdgivare. Mnga frivrdsinspektrer r socionomer, beteendevetare, jurister eller samhllsvetare.

Tjnstedrkt
Kriminalvrdens personal i klientnra arbete br tjnstedrkt, i dagligt tal kallad uniform. Uniformerna bestr i grund av en ljusare bl skjorta med mrkbl slips, slipsen har kriminalvrdens vapen med en rd linjer ver och under, mrkbl byxa samt mrka skor. Kriminalvrden tjnstedrkt bestr ven i en mrkbl piktrja, en stickad trja (kallad Nato-trja), slipover och pullover samt polotrja. Som ytterklder finns jacka, vindjacka och parkas. Kriminalvrdspersonalen kan ven till tjnstedrkt bra kavaj och lngrock (vanligtvis vid speciella tillfllen). Tjnstedrkten r uppmrkt med kriminalvrdens vapen mot svart bakgrund p vnster arm. Till tjnstedrkten br kriminalvrdens personal namnbricka dr namn samt befattning anges. Till tjnstedrkten kan ven viss utrustning bras, till exempel batong, handfngsel, pepparspray och kommunikationsradio. Personal som tjnstgr vid frivrden

Kriminalvrden br inte tjnstedrkt.

71

Kriminalvrdens befattningar
Kriminalvrdare
Den vanligaste befattningen inom kriminalvrden r kriminalvrdare, det vill sga den del av personalen som jobbar nrmast klienterna (de intagna) i anstalt. Kriminalvrdaren kan ha varierande arbetsuppgifter och kan bde jobba med skerhets- och tillsynsuppgifter, vilket r vanligast, men ven med behandlande arbetsuppgifter (programverksamhet). Kriminalvrden har de senaste ren gtt frn att vara en ganska "platt" organisation till en organisation med klar beflsordning. En kriminalvrdare kan drfr bli utsedd till att ha ett funktionsansvar som ngon typ av befl, exempelvis vakthavande befl eller larmchef. Detta r en tergng till en tidigare organisationsform, d med beflsgraderna vertillsynsman och tillsynsman.

Vakthavande befl
Vakthavande befl r lik polisens vakthavande befl och fungerar som operativ chef eller arbetsledare. Det r ven denna person som har hgsta beflet p landets slutna enheter under icke kontorstid. Vakthavande befl har till uppgift att fatta beslut gllande placeringar, skerhetsfrgor och skerhetsarbete.

Larmchef
Larmchef r, som namnet antyder, chef vid larm. Larmchefen r det vakthavande beflets frlngda arm och har till uppgift att verkstlla de beslut som vakthavande befl tar vid en incident. Larmchefen motsvarar polisens insatschef, det vill sga den som leder och frdelar arbetet p incidentplatsen. P incidentplatsen r det endast larmchefen som har beflet och denne tar endast order av vakthavande befl.

Programledare
Programledare r den person som leder den programverksamhet dr de intagna rehabiliteras eller fr hjlp med sina problem. Kriminalvrden har flera olika behandlingsprogram, innehllande allt frn behandling fr missbruk till hjlp med vldsbengenhet.

Produktionsledare
Produktionsledare r de personer som ansvarar och leder arbete i den produktion som kriminalvrden har, se Krimprod.

Frivrdsinspektr
Handlggare i Frivrden av klientrenden.

Kriminalvrdsinspektr
Kriminalvrdsinspektr r den person som r chef fr en enhet (anstalt, hkte eller frivrd) eller chef fr en del av en enhet, det vill sga en eller flera avdelningar. Kriminalvrdsinspektren har ansvar bde fr de intagna och fr personalen men jobbar ven med verksamhetsplanering och organisationsfrgor fr den enhet han eller hon r chef fr. Kriminalvrdsinspektren kan ven ha speciella arbetsuppgifter, ssom ansvarig fr skerheten vid en enhet och kallas d kriminalvrdsinspektr, skerhet. Detta kan innebra personalansvar fr skerhetspersonal och oftast r d kriminalvrdsinspektren chef ver de vakthavande beflen. Kriminalvrdsinspektr frkortas kvinsp inom kriminalvrden.

Kriminalvrden

72

Kriminalvrdschef
Kriminalvrdschef r den person som r chef fr ett lokalt verksamhetsomrde. Ett verksamhetsomrde r vanligtvis geografiskt bundet till en stad, dr kriminalvrdschefen kan ha en eller flera enheter under sig. r det en strre enhet, som till exempel Anstalten Kumla, har kriminalvrdschefen oftast bara den enheten under sig. Kriminalvrdschef frkortas KVC inom kriminalvrden.

Regionchef
Regionchef r en person som r chef fr en av kriminalvrdens sex regioner. Dessa r region syd, mitt, st, vst, nord och Stockholm. Regionschefen har en stab med olika experter som har till uppgift att dels vara enheterna och verksamhetomrdena behjlpliga inom sitt specialomrde men ven att flja upp och se till att uppgifter som ges av huvudkontoret eller regionskontoret verkstlls. I regionskontorets stab finns det experter ssom personal-, rttsvrds-, programexpert med mera, men ven personer med titeln inspektr, exempelvis skerhetsinspektr. De senare ska inte frvxlas med kriminalvrdsinspektr, d skerhetsinspektren inte har ngon enhet under sig eller ngot personalansvar.

Generaldirektr
Generaldirektrens stab, huvudkontoret, har samma struktur som regionernas staber men mer omfattande, samt andra arbetsuppgifter. Huvudkontoret r uppdelat i enheter som har chefer, experter och handlggare. Se ven lista med innehavare av befattningen.

vriga
Utver de befattningar om nmnts ovan har kriminalvrden ven administrativ personal som kanslister, personalassisteneter, ekonomiassistenter med flera. Det finns ven befattningar som kock, lrare, studieledare, lokalvrdare, fastighetstekniker samt utbildare p kriminalvrdens personalutbildningsenheter, KRUT.

Se ven
Kriminalvrdens insatsstyrka

Kllor
[1] [2] [3] [4] http:/ / lagen. nu/ 2007:1172 http:/ / www. kriminalvarden. se/ Prop. 2004/05:176. (http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c6/ 04/ 96/ 02/ 3264e41d. pdf). . Styrelsen ver fngelser och arbetsinrttningar i riket 1825-1859 (http:/ / nad. ra. se/ archive_index. aspx?id=a097449b-9ab7-11d5-a700-0002440207bb& s=Balder). . [5] http:/ / www. kriminalvarden. se/ sv/ Om-Kriminalvarden/ Lagar-foreskrifter/ Foreskrifter-och-allmanna-rad/

Externa lnkar
Kriminalvrdens officiella webbplats (http://www.kriminalvarden.se/)

Straff

73

Straff
Fr straff i sport, se sportstraff. Ett straff r i juridik en laga pfljd fr brott och i religionen fljden av en begngen synd (Guds straff). ven i sport och idrott frekommer straff, se sportstraff, till exempel d ishockeyspelare begr regelbrott. En organisation kan anvnda disciplintgrder enligt verenskomna regler. I vanligt talsprk r straff sdant klander, tuktan, lidande med mera, som ngon tillfogar ngon annan fr en ofrrtt, som hmnd eller som uppfostran (se ven bestraffning, pennalism). Det finns internationella konventioner som uttrycker regler fr rttsvsen och mnniskors rttigheter med avseende p straff. Dessa bildar ramverket fr den rttsetik som gller tmligen globalt. Mot stater som bryter mot internationella resolutioner, konventioner och verenskommelser tillgrips i idealfallen sanktioner. I Sverige indelas brottspfljder i straff (enbart fngelsestraff och bter) och vriga pfljder.[1] Allmnnare avses alla samhllets (verhetens) tgrder mot en som dmts skyldig till en brottslig grning med anledning av brottet. Som begreppet definieras i Sverige r straffet en angelgenhet mellan individ och samhlle (eller verhet) och inte mellan individer. Sdant som berr grningsmannens moraliska och andra skulder till brottsoffer eller deras anhriga kan vara skl fr tal men inbegrips inte i brottspfljderna, fastn skadestnd utdms och faststlls av domstol och besksfrbud kan meddelas. I juridiska sammanhang rder i Sverige strre restriktivitet infr att anvnda ordet "straff" n i mnga andra lnder. Globalt sett r straffbegreppet i regel en synonym till brottets alla sanktionerade pfljder, ven ersttning fr skada tv individer emellan. Legala straff r d fljaktligen alla de brottspfljder, ersttningar och individuella brottspreventioner som sanktionerats av de styrande. Med "brott" avses nedan svl fullbordade brott som andra brottsstadier och former av delaktighet.

Brottspfljder
Med straff i juridisk mening menas i regel brottspfljderna frihetsbervande eller bter. Villkorlig dom var frr ett svenskt straff men rknas numera till vriga pfljder. I Sverige anges de flesta brottspfljderna frutom civilrttsliga ml i Brottsbalken. Liknande explicita pfljdsangivelser frekommer i de flesta lnder: fr att ett samhlle ska anses uppfylla kraven p rttsskerhet ska straff vara frutsgbara och rttvisa. Den vanligaste formen av frihetsbervande straff r fngelsestraff. Detta gller vare sig brottstypen finns rubricerad inom civil-, straff- eller internationell rtt. Fngelsestraff kan utfstas p viss tid eller p livstid. Straff p viss tid ska vara tidsbestmt

Modellfngelse, Port Arthur i Tasmanien, Australien

vid

utdmandet.

Straffets

grad

ska

st

Straff

74

proportion till brottets svrighetsgrad, uppst och eventuella andra orsaker som kan anses vara frmildrande. Brottspfljder anges drfr med en strafflatitud, en skala frn lgsta verkstllighetsgrad till hgsta fr specificerade brott. Andra, ringare bervanden eller inskrnkningar av friheten (tvngstgrder) som utdms fr civila brott kan vara skyddstillsyn, samhllstjnst, och intensivvervakning med fotboja. Besksfrbud r en preventiv tgrd som nr det r aktuellt ofta meddelas i anslutning till ett brott, och r i strikt mening inget straff.

En engelsk stupstock, London Dungeon

Stater kan ven besluta att frysa en mnniskas tillgngar i brottspreventivt syfte, vilket kan anses vara ett slags straff. I Brottsbalken 36 kap finns regelverket fr frverkande av egendom fr svenska frhllanden.[2] Den vanligaste formen av ekonomiskt straff r bter, som tillfaller staten och skiljer sig frn skadestnd som betalas till offret. Bter kan i Sverige utdmas i form av dagsbter och penningbter och fretag kan bli skyldiga att betala fretagsbot. Vissa straff berr individens frhllande till en stat och samhllet, som till exempel utvisning fr utlnningar, landsfrvisning fr medborgare och frlust av vissa eller alla medborgerliga rttigheter, (rstrtt med mera). FN:s konventioner innehller restriktioner mot dessa slags straff.[3] I historien och nnu i vissa lnder har andra former av straff anvnts. Fram till 1964 frekom straffarbete i Sverige och till omkring 1800 kunde brottslingar bli fredlsa eller biltoga. Skamstraff har likas praktiserats, till exempel med skample. Fysiska straff r fortfarande vanligt globalt sett. Sdana straff kan vara spstraff (avskaffades i

Kroppsstraff

Sverige 1855), stympning och stening. Fysiska och psykiska straff rknas som tortyr, vilket frbjds internationellt 1984 genom Konvention mot tortyr och annan grym, omnsklig eller frnedrande behandling eller bestraffning.[4] Ddsstraff r frbjudet i fredstid i de lnder som ratificerat FN:s Den internationella konventionen om civila och politiska rttigheter frn 1966 och dess tillggsprotokoll utan reservationer. Historiskt och globalt sett har det varit den vanligaste strafformen.

Straff

75

Undantag frn straff


Inte alla mnniskor straffas fr brott. Immunitet, en praxis som funnits i mer n 3000 r, gller ambassadrer och diplomater i mottagarlnderna, numera fastslaget i Wienkonventionen frn 1961 och som regel har alla statschefer full immunitet tminstone i sitt eget land. Statschefen, statsministern, statsrd, riksdagsledamter, diplomater och deras tjnstemn har immunitet i varierande grad i Sverige. Immuniteten legitimeras bland annat genom att mnniskor med centrala funktioner fr samhllet inte ska kunna utsttas fr utpressning, och att den som inte kan leva upp till detta ansvar inte ska ha en sdan position. Kritik har framkommit emot denna sedvnja i anslutning till att missbruk uppdagats. Straff utdms heller inte om rttssystemet inkluderar preskriptionstid fr brott och den tiden lpt ut innan ngon kunnat bindas vid brottet. I Sverige har alla brott en preskriptionstid enligt 35 kap brottsbalken.[5] I Sverige blir svl pojkar som flickor straffbara vid 15 rs lder ("straffmyndig").[6] Mnniskor som r yngre kan inte straffas, oavsett om de kan bindas vid ett brott eller ej.

Hammurabis lagar r vrldens ldsta knda lagkodex.

I Iran, som jmfrelse, r straffldern fr flickor nio r och fr pojkar femton. Dremot kan de bli ekonomiskt ansvariga fr skadestnd fr ngot de gjort. I stllet blir ofta frldrar eller vrdnadshavare ansvariga fr det. I de flesta lnder, dribland Sverige, kan heller inte den straffas som vid tiden fr brottet var otillrknelig, det vill sga grningsmannen led av en allvarlig psykisk strning. Dessa grningsmn fr i stllet rttspsykiatrisk vrd enligt 31 kap 3 brottsbalken.[7] Trots att ngon kan bindas vid ett brott kan ibland pfljdseftergift ges och nd. En grning som i regel anses vara brottslig kan ven befinnas frsvarbar om grningsmannen handlat i ndvrn eller i nd. I krigstid kan vidare vissa tillflliga omtolkningar ske.

Straff

76

Straffets objekt
I nstan alla samhllen r det sjlvklart att se individuella straff som den enda legitima formen av straff i fredstid. Med det avses att grningsmannen sjlv straffas fr det brott han eller hon begtt. Globalt sett frekommer kollektiva straff. Detta innebr att en grupp straffas fr en grningsmans lagvertrdelser, till exempel genom att en by jmnas med marken fr att en bybo begtt ett mord p en person i en annan by. I vissa kulturer och i historien frekommer ven rftliga straff, fastn inget sdant straff r tilltet idag. Sdana r ofta ett led i en slktfejd. Nr fretag, organisationer och freningar begr en brottsling grning, br i mnga fall tminstone en fysisk person ansvaret, antingen genom sin position eller genom uppst. Oaktsamhetsbrott kan emellertid en juridisk person stllas till ansvar fr. Straffet r d fretagsbot eller frverkande.
En zindan, ett traditionellt centralasiatiskt fngelse i brjan av 1900-talet. Fotot r ett av vrldens ldsta frgfotografier, taget av ryssen Sergej Prokudin-Gorskij ngon gng mellan 1909 och 1915.

Administrativa straff
Med ett administrativt straff menas ett straff en myndighet kan ensidigt besluta utan en domstol. I Sverige och de flesta lnder kan sdana straff verklagas till domstol i efterhand men det gr inte i alla lnder. Exempel p sdana straff i Sverige: Indragning av krkort, skattetillgg, indragning av lkarlegitimation, avskedande. De brukar inte rknas formellt som straff vilket mjliggr den summariska processen. Fr en drabbad som tagit en rttighet fr given kan de vara ganska knnbara. I vissa lnder kan man lsa in mnniskor utan rttegng mycket lnge. Det rr sig inte om rttsstater i s fall. I till exempel Nazityskland fick Gestapo hlla folk fngslade obegrnsad tid p en egen bedmning om personens politiska farlighet utan verklagandemjlighet. I modern tid r Guantanamobasen ett bra exempel.

Ansvariga myndigheter
Sverige
Fr att ngon rtteligen ska straffas, mste en brottsrubricering finnas i strafflagstiftningen; brottet mste vara definierat som en missgrning mot den givna rtten vid tidpunkten fr grningen. Detta fljer av den allmnna legalitetsprincipen[8] som i romersk rtt uttrycktes genom lagbudet "Nullum crimen sine lege" (inget brott utan lag). Till brottsrubriceringarna hr ven den aktuella pfljden. Om talan vckts och ett brott kan bevisas, r det en domstol som faststller straffet. Ofta verklagas domsbeslut till en hgre rttsinstans, se vidare Sveriges domstolsvsen. Kriminalvrden r sedan den myndighet som br ansvaret fr straffverkstllandet.

Straff

77

versikt av straff och rttsvsen


Folkrtten och de mnskliga rttigheterna avgr globalt och uttryckligt vilka former av straff som inte r legitima och vad andra stater kan gra t detta. Eftersom det frekommer att stater begr brott mot mnniskor genom missbruk av rttssystemet, har det uppsttt ett behov av att internationella organisationer ser ver rttskipningen i vrlden. Sdana organisationer r FN och dess organ, Europardet med Europadomstolen och frivilliga organisationer som till exempel Amnesty International och Human Rights Watch. Stater har som regel ett eget system med versyn ver sitt rttsvsen till vilket mnniskor kan klaga och gra anmlningar fr rttsliga frfaranden. Frst och frmst frekommer hgre rttsliga instanser vid vilket tidigare domar och beslut kan verklagas. I Sverige finns hrutver Justitieombudsmannen, som vervakar inhemska myndigheters utvanden, dribland domstolarna och Kriminalvrden. Justitiekanslern har bland annat till uppgift att se ver efterlevnaden av lagar och frfattningar samt att ta stllning till ersttning till den som suttit ortt frihetsbervad.
Den frsta elektriska stolen. Den anvndes fr att avrtta William Kemmler 1890

Straffets legitimitet och ndaml


Straff som freteelse anses generellt vara naturligt och frekommer i alla civilisationer. Men freteelsen legitimeras olika i olika samhllen; alla moderna rttssystem bygger p tanken att straffet ska ha ett syfte bortom sig sjlv. Absolut straffteori, att straffet legitimeras i och med att det r legalt eller i Immanuel Kants tradition att fngen ska visat bttring och nger, r numera ovanligt. Studiet av straffens legitimitet och ndaml kallas straffteori. I vstvrlden r det vanligt att stta juridiskt straff i relation till den dmdes rehabilitering eller resocialisering. Straff kan ven legitimeras med att de frhindrar fortsatt brottsverksamhet av den dmde, frebygger och verkar avskrmmande p mnniskor i riskzonen, r en vedergllning, och som terstllelse eller reparation av skadan av brottet (skadestnd med mera). Straff i de samhllen som brukar kallas "hederskulturer" har i relevanta fall drag av intentionen att terupprtta brottsoffrets frlorade anseende, mnniskovrde eller sjlvknsla. Att motivera ett juridiskt straff med vedergllning r inte vanligt i demokratier men frekommer som argument fr till exempel ddsstraff. Hmndbegrets naturlighet och dess relevans fr straffpbud torde vara en av de mest kontroversiella frgorna i straffteorin. Religist pbjudna straff, som frekommer i teokratier, legitimeras med att de r Guds vilja, sdan den uttolkas av de pstr att de fretrder Gud. Det svenska pfljdssystemet bygger p en blandning av prevention (negativ prevention) och rehabilitering (positiv prevention). Med juridisk terminologi har straff som ndaml att verka som allmnprevention (avskrckande syfte) och individualprevention (frhindra terfall). Den svenska Brottsbalken bygger p en filosofi som kallas "humanitr kriminalvrd". Nr lagen tillkom var den allmnna trenden att anse att samhllet delade skulden till individens brott, vilket pverkade straffbegreppet. Att straff har ftt till funktion att rehabilitera brottsdmda kodifieras i ett par verk av poststrukturalisten och marxisten Michel Foucault, Folie et draison och Surveiller et punir: Naissance de la prison. Foucault sysslar i den frra boken med att definiera galenskap: det r en form av ofrnuft. Medlemmar av populationen, med Foucaults

Straff ord, som anses ofrnuftiga blir institutionaliserade, vilket skett sedan tminstone 1500-talet. Som exempel tar Foucault upp brottslingar. I den senare boken gr Foucault en distinktion mellan "monarkistiska straff" (repressioner, tortyr, avrttningar) och "disciplinra straff". I moderna civilisationer, menar Foucault, anvnds "disciplinra straff", dr yrkesmn (psykologer, fngvaktare, etc) fr makt ver fngar och fngelset har till funktion att inskrnka fngars fysiska rrlighet: det r enligt Foucault ett fokus p det kroppsliga. Foucault talar ven fr att synen p fngelser ska ersattas med en vrdande funktion, att vrda bort galenskapen att beg brott. Detta synstt har implementerats i strre eller mindre utstrckning i de flesta vsterlndska samhllen. Ett annat motiv till rehabilitetstanken, r den kristna frbttringstanken. Nr cellsystemet infrdes 1841 i Sverige, vilket innebar att fngar sattes ensamma i en cell, berodde det p att man ansg att fngarna drmed skulle frhindras frn det okristliga inflytandet frn andra kriminella. I fngvrden spelade fngelsepredikanten en framtrdande roll under straffverkstllandet, med sndagsgudstjnster, kristendomsundervisning, och biblioteksverksamhet. Oscar I hade ret fre reformen frfattat Om straff och straffanstalter och dr uttalat att fngelserna hade som uppgift att se till att fngar skulle terfras till samhllet. Vid riksmtena 1841 och 1842 fick han std fr sin tanke. 1916 reducerades cellstraffet och 1946 avskaffades det helt, men tanken att fngelserna hade till uppgift att vrda levde kvar i andra verkstllighetsformer. Med justitieminister Karl Schlyter vcktes debatten igen om begreppet vrd i svenska straffrttsliga sammanhang. I hans program frn 1934, Avfolka fngelserna!, framlades sikten att sinnesjuka och ungdomar inte borde sitta i fngelse, utan f vrd och uppfostran av srskilda pedagoger. En central tanke var att ta hnsyn till brottslingars mnniskovrde. Detta program formade iderna bakom 1945 rs lag om verkstllighet av frihetsstraff och flera andra lagar, som senare ledde till Sociallagarna och Brottsbalken. Sverige blev ven drigenom ett fregngsland fr humanitr fngvrd. Att dra en skarp linje mellan psykiskt sjuka och friska har dock i praktiken visat sig svrt.

78

Inom samtida samhllsvetenskap


I flera scenarier i spelteori, bland annat fngarnas dilemma - liksom allt mer allmnt i samtida samhllsvetenskap betonas vikten av bestraffningar fr att kunna upprtthlla samarbete och frvalta gemensamma nyttigheter. En omfattande samtida forskning betonar bestraffningens funktion i att uppmuntra till samarbete genom att avskrcka fripassagerare frn svek. Det gr det mjligt att undvika marknadsmisslyckanden, allmnningens tragedi och andra skadliga processer. P s stt frbttrar bestraffningar det allmnna bsta.

Se ven
Pfljd fr brott i Sverige

Fotnoter
[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P3 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K36 Se artikel 13 och fljande http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c6/ 06/ 57/ 07/ 15d0d9c8. pdf http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 108/ a/ 69024 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K35P1 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P6 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31P3 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P1

Sveriges rttsvsen

79

Sveriges rttsvsen
Sveriges rttsvsen r en samlande benmning p dem, som ansvarar fr rttskerhet och rttstrygghet. Det svenska rttsvsendet upprtthller svensk lag bland annat genom att frebygga brott, utreda brott, verkstlla pfljder samt ge std till brottsoffer. Domstolar och myndigheter r organiserade under justitiedepartementet. Totalt kostade det svenska rttsvsendet 30,7 miljarder r 2007.[1] Domstolarna utgr stommen i rttsvsendet. Fr Sveriges domstolar finns det en srskild administrativ myndighet, Domstolsverket, som lyder under regeringen. Rttsvsendet omfattar Polisen , Brottsoffermyndigheten, klagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen samt Kriminalvrden. ven andra myndigheter som Rttsmedicinalverket och Kronofogdemyndigheten har uppgifter inom rttsvsendet, liksom Brottsoffermyndigheten, som samlar och sprider information och forskningsresultat. Till rttsvsendet br rknas Advokatsamfundet, som inte r en myndighet men har offentligrttslig stllning genom att dess stadgar faststllts av regeringen enligt 8 kap rttegngsbalken.[2] Den som r misstnkt fr ett allvarligt brott och den som r frihetsbervad har alltid rtt att f en offentlig frsvarare, i allmnhet en advokat, frordnad. Fr den som saknar ekonomiska mjligheter att ta till vara sin rtt finns mjlighet att f rttshjlp.[3] Nr det gller tvister mellan konsumenter och nringsidkare finns det en mjlighet fr konsumenterna att vnda sig till Allmnna reklamationsnmnden. I Sverige frekommer det ocks att tvister inom nringslivet avgrs av skiljemn. Skiljefrfarandet r en form av privat rttskipning. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut r ett av vrldens frmsta institut fr tvister mellan fretag i vstvrlden och fretag i Kina, Ryssland, Ukraina, Kazakstan med flera lnder. [4] Kriminalvrden r det statliga verk som handhar svensk kriminalvrd och drmed verkstllande av straff. Kontroll av myndigheterna frvaltningsmyndigheterna. utvas av Justitieombudsmannen, Justitiekanslern och de centrala

Rikspolisstyrelsen, klagarmyndigheten och Kriminalvrden granskar att arbetet inom de omrden, som de har tillsyn ver, bedrivs i verensstmmelse med uppdragen frn riksdagen och regeringen.

Myndigheter inom det svenska rttsvsendet


Brottsfrebyggande rdet (BR) Brottsoffermyndigheten Domstolsverket Ekobrottsmyndigheten Gentekniknmnden Justitiekanslern (JK) Kriminalvrden Kronofogdemyndigheten Rikspolisstyrelsen Rttshjlpsmyndigheten Rttsmedicinalverket (RMV) Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) Skerhetspolisen (SPO)

klagarvsendet Tullverket

Sveriges rttsvsen Kustbevakningen

80

Referenser
Noter
[1] [2] [3] [4] regeringens webbplats (http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 1912/ a/ 70938) 8kap.Rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K8)) http:/ / www. dom. se/ templates/ DV_InfoPage____741. aspx http:/ / www. cci. se/ se/ Tjanster/ Skiljedomsinstitut/

Se ven
Rikspolisstyrelsen Domstolsverket Svensk rtt Svensk frfattningssamling Sveriges rikes lag Brottslighet i Sverige

Externa lnkar
Det svenska rttsvsendet - en kort introduktion (Justitiedepartementet) (http://www.regeringen.se/content/1/ c4/05/71/541ecec6.pdf) klagarvsendet (http://www.aklagare.se/) Kriminalvrden (http://www.kvv.se/) Rttsmedicinalverket (http://www.rmv.se/) Gentekniknmnden (http://www.genteknik.se/) Brottsoffermyndigheten (http://www.brottsoffermyndigheten.se/) Ekobrottsmyndigheten (http://www.ekobrottsmyndigheten.se/) Sveriges Advokatsamfund (http://www.advokatsamfundet.se/templates/StartPage.aspx?id=10)

Offentlig frsvarare

81

Offentlig frsvarare
Offentlig frsvarare r en jurist som fr ersttning av allmnna medel fr att ge rttsligt bitrde till ngon som r misstnkt fr brott.

Sverige
Rtt till offentlig frsvarare
Den som r misstnkt fr ett brott har rtt att anlita en frsvarare som bitrder honom eller henne under frunderskningen och infr domstolen.[1] Det finns emellertid inte ngon absolut rtt att f ersttning av allmnna medel fr kostnaden. Om den misstnkte r anhllen eller hktad, ska en offentlig frsvarare alltid frordnas om den misstnkte begr det. Detsamma gller fr den som r misstnkt fr ett brott med en minimipfljd p sex mnaders fngelse. Offentlig frsvarare ska ocks utses om den misstnkte r i behov av frsvarare med hnsyn till utredningen om brottet, om frsvarare behvs med hnsyn till att det r tveksamt vilken pfljd som ska vljas och det finns anledning att dma till annan pfljd n bter eller villkorlig dom eller sdana pfljder i frening, eller om det i vrigt freligger srskilda skl med hnsyn till den misstnktes personliga frhllanden eller till vad mlet rr.[2] En offentlig frsvarare kan i dessa fall frordnas till och med mot den misstnktes vilja.[3] Den misstnkte kan andra sidan bli tvungen att klara sig utan frsvarare eller att sjlv betala fr en privat frsvarare ven i fall d han eller hon kan komma att dmas till fngelse. Nr misstanken rr ett allvarligt brott utses emellertid s gott som alltid en offentlig frsvarare.

Vem som utses till offentlig frsvarare


Som regel kan endast en advokat utses till offentlig frsvarare. I undantagsfall kan ven en annan jurist komma ifrga. Om den misstnkte har freslagit ngon, som r behrig att vara offentlig frsvarare, ska den personen frordnas om det inte finns srskilda skl mot det.[4] De advokater som anmler till domstolen att de stller upp som offentliga frsvarare tilldelas i allmnhet uppdragen i turordning i de fall dr den misstnkte inte har ngot srskilt frslag eller domstolen bedmer att hans eller hennes begran inte kan beviljas. En talad som mister frtroendet fr sin offentlige frsvarare kan anska om att f en ny offentlig frsvarare utsedd. Ngon absolut rtt att f frsvararen utbytt finns dock inte. Den offentlige frsvararens frordnande kan terkallas ven av andra skl, till exempel drfr att det inte lngre finns ngot behov av offentlig frsvarare eller att han eller hon allvarligt missktt sitt uppdrag.[5]

Kostnaden fr offentlig frsvarare


Den offentlige frsvararen har rtt till sklig ersttning av allmnna medel fr arbete, tidsspillan och utlgg som uppdraget har krvt. Ersttningen fr dock endast om det finns srskilda skl avse de merkostnader fr tidsspillan och utlgg som har uppsttt p grund av att frsvararen har sin verksamhet lngt ifrn den ort dr domstolen r belgen. Ersttningen fr arbete ska bestmmas med utgngspunkt i den tidstgng som r rimlig med hnsyn till uppdragets art och omfattning och med tillmpning av en timkostnadsnorm som regeringen faststller. Timersttningen fr avvika frn timkostnadsnormen, om den skicklighet och den omsorg som uppdraget utfrts med eller andra omstndigheter av betydelse ger anledning till det. En offentlig frsvarare fr inte ta emot ersttning av den misstnkte annat n avseende tidsspillan och utlgg som inte omfattas av rtten till ersttning av allmnna

Offentlig frsvarare medel.[6] Domstolsverket faststller den taxa som ska tillmpas vid bestmmande av ersttningen i vissa fall (brottmlstaxan) samt meddelar freskrifter om berkning av ersttningen fr tidsspillan.[7] Den tilltalade r i princip skyldig att erstta staten fr kostnaden fr offentlig frsvarare, om han eller hon dms fr brottet. I regel r den tilltalade emellertid inte skyldig att betala mer n vad han eller hon skulle ha ftt betala i rttshjlpsavgift vid rttshjlp enligt rttshjlpslagen (1996:1619).[8] Betalningsskyldigheten ska allts anpassas till den tilltalades ekonomiska frhllanden. Det r inte ovanligt att hela kostnaden stannar p staten.

82

Kllor
[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] 21 kap. 3 rttegngsbalken. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P3a) 21 kap. 3 a rttegngsbalken. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P3a) Fitger, Rttegngsbalken, elektroniska utgvan, under 21 kap. 3 a . 21 kap. 5 rttegngsbalken. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P5) 21 kap. 6 rttegngsbalken. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P6) 21 kap. 10 rttegngsbalken. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P10) Rttshjlp och taxor 2009 (http:/ / www. domstol. se/ Publikationer/ Rattshjalp_och_taxor/ rattshjalp_o_taxor_web_2009. pdf) s. 2130 31 kap. 1 rttegngsbalken. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P1)

Frunderskning
En frunderskning r den underskning som initieras nr ett brott misstnks ha begtts och som krver vidare utredning. En frunderskning leds av en person, allt som oftast den klagare som har ftt fallet lottat p sitt bord. Han eller hon kallas d frunderskningsledare, FU. I 23 kapitlet, 3 i rttegngsbalken[1] str: "Har frunderskningen inletts av polismyndighet och r saken inte av enkel beskaffenhet, skall ledningen av frunderskningen avseende brottet vertas av klagaren, s snart ngon skligen kan misstnkas fr brottet. klagaren skall ocks i annat fall verta ledningen nr det r pkallat av srskilda skl." En frunderskningsledares arbete r att s noggrant som mjligt utreda ett brott och vara samordningsansvarig. Till sin hjlp har frunderskningsledaren utredare p den eller de polismyndigheter som berrs. Frunderskningsledaren begr att vittnesml ska inhmtas, att olika underskningar ska gras (exempelvis p Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linkping), och s vidare. I sin roll som klagare kan frunderskningsledaren ocks anhlla misstnkta. Drefter begr klagaren hos tingsrtten att en misstnkt hktas. Av tingsrtten har frunderskningsledaren ftt ett senaste datum d ett tal mste vara inlmnat, vanligen 14 dagar efter en hktning. Om frunderskningsledaren inte anser att denna tid rcker till har frunderskningsledaren mjlighet att begra frlngd talstid, en form av uppskov. I samband med detta kan frunderskningsledaren ocks begra att en eller flera misstnkta ska omhktas, oftast fr att man r rdd att de misstnkta ska frsvra utredningsarbetet, men ocks av rdsla fr att de misstnkta ska avvika. Nr frunderskningen r klar har klagaren att ta stllning till om han eller hon tycker att det insamlade materialet rcker fr att lmna in ett tal till berrd tingsrtt. I sdant fall inlmnas en stmningsanskan och frunderskningsmaterialet - hela frunderskningen - blir offentlig handling och kan begras ut (till sjlvkostnadspris) av vem som helst. Det gller ven obduktionsbilder, ljudinspelningar och frhr. I vissa uppmrksammade fall, som med mordet p Anna Lindh, hemligstmplas en mindre eller strre del av materialet. I de fall dr den misstnkte grningsmannen inte r straffmyndig det vill sga under 15 r nr brottet begicks verlmnas rendet till de sociala myndigheterna.

Frunderskning

83

Personuppklaring
Den svenska polisen har etablerat termen personuppklarning fr att i statistik kunna tydliggra begreppet "uppklaring av brott". Personuppklaring innebr att person har bundits till brottet efter en frunderskning, men dr minderriga grnignsmn inte ingr. Personuppklaringsprocenten definieras som antalet personuppklarade brott under det aktuella ret dividerat med antalet brott som anmlts samma r angivet i procent. Polisens personuppklaring frsta halvret 2008 anses vara 15,6 procent.[2]

Fotnoter
[1] "Lagtexten om frunderskningar" (http:/ / www. notisum. se/ RNP/ SLS/ LAG/ 19420740. htm#K23P3S1) [2] http:/ / www. polisen. se/ inter/ util/ nodeid=21434& pageversion=1. jsp?articleid=14041974

Externa lnkar
klagarmyndighetens sida om frunderskningen (http://www.aklagare.se/Aklagarens-roll/ Forundersokningen/) (svenska) Brottsofferportalens sida om frunderskningen (http://www.brottsofferportalen.se/default.asp?id=1277& PTID=&refid=1280) (svenska) Brottsofferportalens sida om frunderskningen (http://www.aklagare.se/131/139/In-English/) (engelska)

Frunderskningsledare
Frunderskningsledare r den person som leder en frunderskning angende misstanke om brott. En polis kan vara frunderskningsledare, men om det fr det aktuella brottet freskrivs mer n sex mnaders fngelse skall klagaren alltid vara frunderskningsledare.

Lagstiftande makt

84

Lagstiftande makt
Lagstiftande makt, legislativ makt, r en maktinstans i demokratiska statsskick som ger rtt att stifta lagar. Som regel har ett parlament eller en kongress den lagstiftande makten, men i lnder med common law har domstolar rtt att stifta lagar. I parlametariska statsskick r det denna instans som utser den verkstllande makten, och r verstlld regeringen. I lnder med presidentialism r den verkstllande och den lagstiftande makten jmstllda och oavhngiga varandra.

Montesquieus teori
Den lagstiftande makten r en av de tre maktinstanserna i den av Montesquieu grundade maktdelningsprincipen. Enligt Montesquieu finns ingen frihet i ett land om inte den lagstiftande makten skiljs frn den verkstllande makten, eftersom det vcker farhgor om att regenten eller senaten skulle frfatta tyranniska lagar. Eftersom lagarna ankommer folket borde det vara de som stiftade dessa, men d detta r omjligt i stora stater, anser Montesquieu att folket kan vlja representanter att avgra vad de inte sjlva har mjlighet till. Att folket som kollektiv borde vlja sina representanter r unikt fr den lagstiftande makten i Montesquieus doktrin. Men ven en aristokrati kan representera folket, anser Montesquieu. Om aristokratin skulle vljas p samma grunder som folket, skulle friheten bli deras slaveri. Drfr, menar Montesquieu, r det bst att aristokratin fr en del av den lagstiftande makten. ven om den lagstiftande makten inte har rtt att ta sig samma befogenheter som den verkstllande, br den kontrollera hur lagarna omstts i praktiken av den dmande makten. De br inte prva specifika fall, menar Montesquieu, men dock klaga och ifrgastta hur den dmande makten klarat av sina uppgifter som ju bestms av lagarna. Om den dmande makten missktt sig ska den stllas till svars infr aristokratin. Likaledes om den verkstllande maktens arm missktt sig, ska den lagstiftande makten ha rtt att upplsa armn. Enligt Montesquieu var det bristen av en fungerande lagstiftande makt som fick Rom p fall.

Former av lagstiftande makt


I de flesta fall bestr den lagstiftande makten av en eller flera kammare eller hus; frsamlingar dr frgor diskuteras och rstas om. Den lagstiftande makten r vanligen bikameral eller unikameral. Nr tv kammare r helt separata, benmns de verhus eller senat och underhus eller nationalfrsamling. I Sydafrika under apartheidregimen frekom trikameralt system. I parlamentaristiska system r ofta underhuset det mktigaste, men i presidentalism r husen jmstllda och oavhngiga. I federationer brukar typiskt verhuset representera delstaterna.

Lagstiftarnas makt
Hur mycket makt lagstiftarna har varierar kraftigt. I diktaturer dr de behllt ett separat lagstiftande organ, har denna gtt regimens vgar. Som regel ska den lagstiftande maktens beslut godknnas av den verkstllande makten. I vilka fall som helst, r det den instansen som utfr de nya bestmmelserna. Det tillkommer ofta den lagstiftande makten att godknna krigsfrklaringar och internationella verenskommelser som den verkstllande makten utfrdar och ingr. ven beslut om skatter kan falla p deras bord.

Lagstiftande makt

85

Kllor
Charles de Secondat, Baron de Montesquieu, Om lagars anda

Se ven
Dmande makt Verkstllande makt

Dmande makt
Dmande makt, judiciell makt, r den maktinstans som avgr lagars tillmpning, i form av utdmande av straff och tvistlsning. I demokratier som bygger p Montesquieus maktdelningsprincip tillkommer den uteslutande ett lands domstolsvsen.

Montesquieus doktrin
Idn om att urskilja en dmande instans i maktbegreppet kommer frn Montesquieus bok Om lagars anda. Han visar dr att vad som knnetecknar absolutism r att i det statsskicket har regenten all makt, svl den verkstllande, som den lagstiftande och den dmande. Enligt Montesquie finns ingen frihet om inte den dmande makten separeras frn den verkstllande och den lagstiftande, eftersom om den kombineras med den lagstiftande makten blir subjektets liv utsatt fr godtycke, och nr den kombineras med den verkstllande makten kan regenten anvnda domstolsvsendet fr att utva frtryck. Den dmande makten var den som frst utkristalliserades ur de andra; redan under Montesquieus samtid hade monarkerna lmnat bort dessa befogenheter till domstolar, men han ppekar att sultanen i Turkiet innehade alla dessa befogenheter, samt att s ven var fallet i republikerna i Italien, dr det ocks enligt Montesquieus mening var mer ofritt n i de nordligare monarkierna. De olika republikerna uppvisade emellertid olikheter, som Venedig dr den lagstiftande (consiglia), den verkstllande (pregadi) och den dmande makten (quarantia) var tskilda, men de tillhrde samma organ, en senat, vilket var mycket ogynsamt fr individens frihet. Montesquieu avvisade idn att den dmande makten skulle utgras av samma personer som ingick i senaten. Till skillnad frn de andra maktinstanserna, borde den dmande makten best av folket, och i mjligaste mn ha samma rang som den talade. Maktinstansen borde bytas ut lpande under ret, och deras uppgifter regleras i lag, s att en tribunal inte hlls lngre n ndvndigt. Den dmande makten skulle med andra ord inte tillkomma ett visst mbete eller statsmakten, menade Montesquieu, fr det skulle skrmma medborgarna. Vidare fresprkade Montesquieu att den talade skulle ha rtt att vlja sina domare. Orsaken att den dmande makten inte borde tillkomma statsmakten r enligt Montesquieu att den har att gra med individens frihet, och staten endast borde verka p ett generellt plan, fr den allmnna viljan. Idn till den tredelade makten har Montesquieu ftt frn Romerska republiken. Han menar att dr tillkom den dmande makten folket, senaten, magistraterna, samt specifika domare. Prtorernas stt att utva sin dmande makt var enligt Montesquieu exemplarisk, och det var dr rttegngsordningen uppstod att en rttegng skulle behandla ett specifikt brott t gngen. Den dmande makten r enligt Montesquieu egentligen en form av verkstllande makt.

Dmande makt

86

Olika principer fr dmande makt


I lnder med common law som rttssystem, bildar rttsfall lag ssom rttspraxis, enligt stare decisis-principen. I lnder vilkas rttssystem utgrs av civil law, uttolkar den dmande makten lagar, men r tminstone i teorin frbjudna att stifta lagar. Enligt det socialistiska rttssystemet r det den lagstiftande makten som uttolkar lagar, ofta genom att kongressen r den hgsta domstolsinstansen. Detta motiveras med att rtten r politisk och borde tjna kommunismens id. Till skillnad frn common law bygger inte det socialistiska rttssystemet och civil law p den praxis som skapades med den romerska rtten.

Kllor
Charles de Secondat, Baron de Montesquieu, Om lagars anda motsvarande engelska artikel

Se ven
Lagstiftande makt Verkstllande makt

Verkstllande makt
Verkstllande makt, exekutiv makt eller utvande makt r den maktinstans i en stat som verkstller fattade beslut och upprtthller lagar och ordning. Den verkstllande makten ligger normalt en del av ett lands statschef eller dess regering. I ett fretag ligger den hos den verkstllande direktren.

Montesquieus teori
Verkstllande makt som en av tre maktinstanser r en teori som grundades av Montesquieu i det att han plderade fr maktdelningsprincipen. I den skiljer han mellan verkstllande makt och hgsta makt (supreme). I aristokratier, skriver Montesquieu, har en grupp aristokrater svl den lagstiftande makten som den verkstllande, vilket brukar organiseras i en senat. Eftersom folket inte p ngot stt representeras i beslutsfattandet, r detta ett ofritt system. Monarkier, fortstter Montesquieu, har en stor frdel framfr republiker, eftersom monarken kan genomdriva sina beslut mer effektivt. Men i dess effektivitet kan den vara alltfr hastig i sitt beslutsfattande och drtill kan monarken missbruka sin makt, varfr lagar borde hlla monarken tillbaka. Montesquieu, som trodde att klimatet pverkade mnniskors natur, menar ven att monarken kan ha svrigheter att frst sitt folks naturliga behov. Och ven om monarken inte hade fallenhet fr despotism, kunde lagstiftandet bli godtyckligt. Montesquieu har i vrigt en positiv instllning till monarkin som statsskick, s lnge som folket fr reglera regenten. En monarki r sllan helt korrumperad, anser han, och exemplifierar med ett uttalande av Cicero, dr denne beskriver brutaliteten, okunskapen och impulsiviteten hos folket. Enligt Montesquieus mening mste allts folket hllas tillbaka, och en monark r bst lmpad fr detta ndaml. Detta r det bsta fr folket, fr de r lyckligare under en effektiv regering. Om landet r despotiskt, med vilket Montesquieu menar att landet saknar tribunaler, kommer regenten att fyllas med hmndbegr fr alla vertrdelser. Detta kan ske, menar Montesquieu, om regenten r ointelligent och hans allierade drfr undanhller honom frn att regera. Och det r bttre om en regent dr n att han hlls fngen, eftersom han inte har ngon verkstllande makt. Som exempel tar Montesquieu Karl XII som enligt hans mening inte hade rtt att ge order till riksdagen i sin frnvaro i Bender; s fjrran frn landet hade han ingen myndighet, menar Montesquieu.

Verkstllande makt Ytterst r staten regenten fr Montesquieu, och att bevara regenten innebr att bevara landet, fr om regenten dr kan landet intagas av en frmmande makt. Rdsla skapar despotism, och lugn skapar en god regering, men fred r ett tillstnd som aldrig intrder egentligen. Det bsta r allts att regenten har armn under sig, och armn r egentligen vad som skapat staten. Med bland annat armn skapar han vad han har ansvar fr: krig och fred, diplomati, samt inre och yttre skerhet. Detta r fundamentalt fr att frihet ska kunna erhllas i ett land, fr Montesquieu. Fr att frihet ska kunna erhllas krvs i frsta hand att den verkstllande makten skiljs frn den lagstiftande och den dmande makten. Det finns en risk att monarken stiftar tyranniska lagar, och att han dmer mnniskor fr att frtrycka dem. Om en representant fr folket i den lagstiftande maktens organ anklagas fr konspiration mot staten eller annat svek mot sin uppgift, br den verkstllande maktens instans kunna ta sig den dmande makten. Folkrepresentationen br inte vara valbar till den verkstllande makten, anser Montesquieu, eftersom folket inte r lmpat fr denna uppgift en monark r bst lmpad fr administration, och det vore slutet p friheten om monarken avsattes eftersom d skulle samma organ f tv maktinstanser, varigenom det inte blev ngon maktdelning. Till den verkstllande maktens uppgifter hr att sammankalla den lagstiftande maktens organ, och andra momentana operationer. Drtill br den ha rtt att avsl lagfrslag, fr annars frlorar den sin myndighet. Enligt Montesquieus mening var det detta som fick Rom att falla, att den verkstllande makten inte kunde reglera den lagstiftande makten p ett frtjnstfullt stt. Den verkstllande makten br dock inte givas rtt att deltaga i den offentliga debatten, eftersom d skulle regenten bara godknna de lagfrslag som han sjlv fredrog, men ibland kan han leda konfliktlsning mellan folkets representanter. Ej heller br den verkstllande makten ha rtt att besluta om skatter, menar Montesquieu. I Rom hade regenten ringa intresse av den verkstllande makten, menar Montesquieu. Romerska senaten hade s mycket makt att andra lnder uppfattade Rom som en aristokrati. Senaten tillsatte och avsatte regenter hastigt och blodigt, vilket ledde till ofrihet.

87

Olika former av verkstllande makt


En verkstllande makt i en stat r det organ som implementerar lagar, skter landets administration (dess statsfrvaltning och myndigheter), och andra lpande uppgifter. Statens de jure verhuvud, brukar benmnas statschef. I presidentstyren r det statschefen som utgr den hgsta verkstllande makten bde de jure och de facto. I de flesta konstitutionella monarkier med parlamentstyren (undantaget Japan och Sverige) utgr statschefen de jure den hgsta verkstllande makten, och utser en premirminister, som bitrdande chef ver statschefens regering. Monarken har som regel endast formellt den verkstllande makten, och delegerar denna efter sedvana och praxis. Den verkstllande makten utgrs frutom av presidenten eller premirministern, av ministrar, kabinettet eller konseljen, samt departementen. Den verkstllande maktens uppgifter r att genomdriva lagar och se till att lag och ordning rder upprtthlla internationella relationer utse mbetsmn, ven domare och diplomater administrera statsfrvaltningen utfrda frordningar eller order

Somliga stater krver att dessa uppgifter sker i samrd med den lagstiftande maktens organ.

Verkstllande makt

88

Kllor
Charles de Secondat, Baron de Montesquieu, Om lagars anda motsvarande engelska artikel

Se ven
Dmande makt Lagstiftande makt

Rttsvsen
Rttsvsen r de myndigheter som upprtthller lagen. Rttsvsen brukar utgras av bland annat polis, domstolar och kriminalvrd.

Rttsvsen i olika lnder


Sveriges rttsvsen

Se ven
juridik Lagstiftande makt

Pfljd fr brott i Sverige


De pfljder fr brott som anvnds i svensk rtt r enligt 1 kap 3 brottsbalken straffen bter, fngelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och verlmnande till srskild vrd.[1] Fngelse r att anse som ett svrare straff n bter, villkorlig dom och skyddstillsyn.[2] [3] vriga pfljder fr tillmpas trots att de inte r nmnda i bestmmelserna om de srskilda brotten.[4] Nr ngon dms fr flera brott, skall rtten dma till gemensam pfljd fr brotten, om inte ngot annat r freskrivet.[5] Vid val av pfljd skall rtten fsta srskilt avseende vid omstndigheter som talar fr en lindrigare pfljd n fngelse.[6]

lder och pfljder


Fr brott som ngon begtt innan han eller hon fyllt arton r fr rtten dma till fngelse endast om det finns synnerliga skl. Att rtten drvid i frsta hand skall bestmma pfljden till sluten ungdomsvrd i stllet fr fngelse.[7] Fr brott som ngon begtt efter det att han eller hon fyllt arton men innan han eller hon fyllt tjugoett r fr rtten dma till fngelse endast om det med hnsyn till grningens straffvrde eller annars finns srskilda skl enligt 30 kap 5 andra st brottsbalken.[8] Ngra exempel p domar dr grningsmnnens lder tagits i beaktande r: En 15-rig pojke, som gjort sig skyldig till mord, har verlmnats till vrd inom socialtjnsten.[9] Pfljden fr en 19-ring, som dmts fr mord, har bestmts till fngelse 9 r.[10] 16-rig yngling, som bland annat deltagit i tre rn, har dmts till skyddstillsyn eftersom Hgsta domstolen inte ansg att synnerliga skl frelg fr fngelse.[11]

Pfljd fr brott i Sverige 17-rig yngling som gjort sig skyldig till mened har dmts till fngelse en mnad eftersom menedsbrottet r riktat mot rttssamhllet och utgr ett allvarligt hot mot den dmande verksamheten.[12] 19-rig yngling som begtt mened har dmts till tre mnaders fngelse. Vid bestmmandet av fngelsestraffets lngd har hnsyn tagits till hans ungdom, varfr han dmdes ett kortare fngelsestraff n vad den aktuella brottsligheten motiverat.[13] 19-rig yngling som misshandlat annan och frorsakat en omedelbart livshotande skada som bort frskylla tre rs fngelse har beroende p att han nnu inte fyllt 21 r dmts till fngelse i ett r tv mnader.[14] Tv ynglingar, 18 och 19 r har gjort sig skyldiga till bland annat gaturn och dmts till skyddstillsyn och samhllstjnst.[15]

89

Fotnoter
[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P3 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P5 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P1 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P4 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P3 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P4 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P5

[8] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P5S2 [9] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1993:10 [10] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2008:34 [11] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1993s456 [12] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1996:19 [13] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1994:58 [14] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2000s278 [15] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1994s153

Se ven
Straff

Bter

90

Bter
Bter (pluralis av bot) r ett straff som innebr att den dmde skall betala en summa pengar. De vanligaste typerna r penningbot, som r ett fast belopp, och dagsbter, som r proportionellt mot den taxerade inkomsten. Bter utdms oftast av domstol, men polismn kan i vissa lnder krva ut bter fr bland annat trafikfrseelser. Bter kan i Sverige utfrdas av Polisen, Tullverket eller Kustbevakningen. Bter ska dmas ut, enligt vad som r freskrivet fr brottet i frga, i dagsbter, penningbter eller normerade bter. r viss btesform inte freskriven fr brottet, dms bter ut i dagsbter eller, om brottet br franleda lgre straff n trettio dagsbter, i penningbter.[1] Dagsbter skall bestmmas till ett antal av minst trettio och hgst etthundrafemtio. Varje dagsbot faststlls till ett visst belopp frn och med femtio till och med ettusen kronor, efter vad som bedms som skligt med hnsyn till den tilltalades inkomst, frmgenhet, frsrjningsskyldighet och ekonomiska frhllanden i vrigt. Om det finns srskilda skl, fr dagsbotens belopp jmkas. Minsta btesbelopp r sjuhundrafemtio kronor.[2] Penningbter skall bestmmas till lgst tvhundra kronor och hgst fyratusen kronor. Om ett lgre hgsta belopp r srskilt freskrivet, gller dock detta.[3] Indrivning av bter sker enligt btesverkstllighetslagen (1979:189).[4] Bterna skrivs oftast ut direkt p plats i form av ordningsbotsfrelggande och godknns sedan genom att den som ftt frelggandet undertecknar det. Ett godknt frelggande gller som en lagakraftvunnen dom.

Bot utfrdad av den tjeckiska polisen

Den som dmts till bter i Sverige fr ett inbetalningskort.[5] Bter som inte har kunnat drivas in, ska p talan av klagare frvandlas till fngelse, om det r uppenbart att den btfllde av tredska har underltit att betala bterna eller om frvandling annars av srskilda skl r pkallad frn allmn synpunkt.[6] Bter som inte betalas fr, om inte annat r freskrivet, frvandlas till fngelse i lgst fjorton dagar och hgst tre mnader enligt bestmmelserna i btesverkstllighetslagen.[7] Lagndring r p gng bde i Finland och Sverige.[8] Att bta p ngonting kan ocks anvndas generellt i betydelsen, att terstlla ngonting till det bttre.

Sakre
Sakre (av finlandssvenskans sakri, fr sak, i betydelsen straff, och re) var en tidigare benmning p bter, srskilt frn dens synpunkt vilken bterna tillfll. Kontrollavgifter och straffavgifter p till exempel bibliotek, parkeringsplatser och i kollektivtrafik benmns ibland bter i dagligt tal men de r inte bter enligt lag. S hr erlggs bter i Finland.[9]

Btesfond
Btesfond kallas det d ett antal personer tillsammans lgger pengar i en pott fr att kunna betala eventuella bter.

Bter

91

Etymologi
Bter r pluralis av bot, vilket r beslktat med ordet bttre med betydelsen frbttring, gottgrelse.[10] [11]

Se ven
Botgring Ordningsbot Vite Straffrelggande

Kllor
[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K25P1 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K25P2 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K25P3 https:/ / lagen. nu/ 1979:189 http:/ / www. domstol. se/ templates/ DV_InfoPage____807. aspx https:/ / lagen. nu/ 1979:189#P15 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K25P8S2

[8] http:/ / www. sweden. gov. se/ content/ 1/ c6/ 12/ 61/ 42/ 754fad07. pdf [9] http:/ / www. oikeus. fi/ oikeusrekisterikeskus/ 18405. htm [10] (http:/ / g3. spraakdata. gu. se/ saob/ show. phtml?filenr=1/ 43/ 10941. html) (http:/ / g3. spraakdata. gu. se/ saob/ show. phtml?filenr=1/ 38/ 9593. html) [11] Bot (http:/ / runeberg. org/ svetym/ 0146. html) i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1:a upplagan, 1922)

Fngelse
Fr andra betydelser, se Fngelse (olika betydelser).
Frihetsbervande Omhndertagande LVU Gripande Anhllande Hktning Fngelse Rttspsykiatrisk vrd

Fngelse

92

Fngelse r en typ av straff i form av frihetsbervande, dr den dmde lses in under en viss tid. Fngelsestraff anses svrare n bter. Det kan vara tidsbegrnsat eller utdmt p livstid. I vissa fall kan btesstraff omvandlas till fngelse. Straffet regleras i Sverige i Brottsbalken. En dom p hgst sex mnaders fngelse kan i Sverige i allmnhet verkstllas genom intensivvervakning (elektronisk fotboja) istllet fr att den dmde tas in p anstalt.

Fngelsestraffets syfte
Det finns flera anledningar till att straffa brottslingar till fngelse, bland annat inkapacitering och rehabilitering. Fngelsestraff anses ocks ha ett preventivt och avskrckande syfte. Vissa samhllsdebattrer har argumenterat fr fngelsernas avskaffande, av bde praktiska och moraliska skl.[1]
Mount Eden Prison i Auckland, Nya Zeeland.

Anstalter
En anstalt, tidigare kriminalvrdsanstalt, r det svenska namnet fr en fngelseanlggning. Anstalten bestr av lsbara celler, arbetslokaler, fritidsutrymmen och rastgrdar. Svenska anstalter skerhetsklassas frn A till E, dr A r den hgsta skerhetsklassen som finns p Kumla och Hall. ppna avdelningar respektive ppna anstalter har klass E. Slutna anstalter har klass A-D.

Kriminalvrdsanstalten i Stuttgart.

Livet i fngelse
De intagnas villkor varierar mellan olika lnder. Stngsel runt en kriminalvrdsanstalt i USA. Svenska anstalter har egna celler till varje intagen, och ger mjlighet till arbete, utbildning, behandlingsprogram och annan verksamhet.[2] Enskilda celler anses bland annat minska risken fr fngelsevldtkter. Man har ocks mjlighet att ta emot besk och ka p permission. Den intagne har i allmnhet arbetsplikt, vilket i ngon mn motsvarar det som tidigare kallades straffarbete (tukthus). Mnga intagna r beroende av narkotika. Flera anstalter har avdelningar specialiserade fr att behandla narkotikamissbrukare, andra anstalter r inrttade enbart fr narkotikaberoende fngar.[3]

Fngelse

93

Historik
Sverige
I ldre tid, d de egentliga straffen var ddsstraff eller kroppsstraff, var fngelserna huvudsakligen frvaringsplatser under rannsakningstiden och i avbidan p straffets verkstllande, inte straffmedel i sig sjlva. De var p landsbygden enkla stockhus ("skemmor"), stundom med en grop under golvet fr grvre frbrytare; i stderna och vid slotten anvndes ven torn och kllare, dr fngarna lmnades i den mest elndiga belgenhet. Nrmast med hnsyn till de stora skaror lsdrivare och tiggare, som i fljd av de stndiga krigen alltmer vxte, brjade frst i England, i mitten av 1500-talet, och sedermera p andra platser srskilda tukthus inrttas. I Sverige frordnades hrom genom 1624 rs konstitution mot tiggare och tidstjuvar. Vid denna tid upprttades i Stockholm landets frsta tukthus, vilket p samma gng var uppfostringsanstalt fr vanvrdade barn. Det fljdes efter omkring 100 r av ett rasp- och spinnhus (vid Stockholm p Lngholmen) och sedermera av andra sdana i Gteborg och Norrkping. Dessa anstalter blev smningom anvnda huvudsakligen fr kvinnliga frbrytare, under det att grvre manliga brottslingar, som lyckats undg ddsstraffet, i stllet sndes till fstningarna fr att sysselsttas med fortifikationsarbeten. Slunda uppkom fstningsfngelser, ssom Marstrands eller Karlstens, Nya lvsborgs m. fl. D lagstiftningen brjade anvnda ven kortare frihetsstraff, avtjnades dessa vid slotten i lnsstderna; och p detta stt uppstod lnsfngelser och kronohkten. Drtill frekom stads- och hradshkten fr rannsakningsfngar samt gldstugor fr bysatta personer. Fngbehandlingen var allestdes fga bermvrd. Cellfngelserna I slutet av 1700-talet var samhllet statt i frvandling och ven fngvrden berrdes av Upplysningens ider. Denna medfrde en lngsam siktsfrndring kring fngvrden och hur fngar skulle behandlas. Detta medfrde en fullstndig omorganisation av fngelsevsendet. Under 1800-talet uppfrdes i enlighet hrmed i vstvrlden nya fngelsebyggnader, dr fngarna fick en drgligare tillvaro. Principen att i mjligaste mn undvika fngarnas samvaro med varandra ledde till det s kallade cellsystemet, enligt vilket fngarna skulle hllas i enrum svl natt som dag. Man infrde ocks ett blandat system dr fngar med lngre strafftid hlls i cell om natten men om dagen fick arbeta och umgs med andra fngar. I Sverige fattade 1844 rs riksdag (Rikets stnder) beslut om att varje ln skulle ha ett cellfngelse. 28 maj 1867 faststllde Kungl. Maj:t Kongl. Majt:s ndiga Reglemente fr Lns- och Krono-cellfngelserna i Riket. Av reglementet framgick bland annat hur anstalterna och dess verksamhet skulle organiseras[4] . Denna artikel r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok [5], 19041926.

Se ven
Hkte Fnglger Fngelsefilm

Referenser
[1] Against Prisons (http:/ / f. acetio. us/ wildcat/ AGAINSTP. html), Catherine Baker. Hmtad 10 januari 2011 (tidigare version hmtad 15 oktober 2007). [2] Kriminalvrden (http:/ / www. kriminalvarden. se/ sv/ Fangelse/ Arbete-klientutbildning-och-behandling/ ) [3] Kriminalvrden (http:/ / www. kriminalvarden. se/ sv/ Fangelse/ Arbetet-mot-narkotika/ ) [4] Adolf von Mentzer: Handbok fr cellfngelse-frestndare (1878) [5] http:/ / runeberg. org/ nf/ index. htm

Villkorlig dom

94

Villkorlig dom
1. OMDIRIGERING Villkorlig dom i Sverige

Skyddstillsyn
Den som dms till skyddstillsyn stlls under vervakning i ett rs tid. vervakningen kan terupptas under prvotiden som lper i tre r frn domsdatum. vervakningen administreras av frivrden. Frutom sjlva vervakningen pminner pfljden om villkorlig dom. Fr den som dmts till skyddstillsyn lper en prvotid p tre r. Under prvotiden ska den dmde vara sktsam och frsrja sig efter frmga. Samtidigt med domen utser tingsrtten en vervakare, som ska hjlpa och stdja den dmde. Tingsrtten kan i domen ge freskrifter om till exempel lkarvrd, arbete och bostad under prvotiden. Skyddstillsynen kan ocks frenas med fngelse eller med skyldighet att underkasta sig vrd enligt en i frvg upprttad behandlingsplan (kontraktsvrd). Skyddstillsynen kan ven frenas med dagsbter och/eller med en skyldighet att utfra oavlnat arbete under viss tid (samhllstjnst). Kort tid efter det att domen har meddelats kontaktar frivrden den som har dmts till skyddstillsyn fr ett samtal. Frivrden leder vervakningen, som i regel pgr i ett r frn dagen fr tingsrttens dom. Om den dmde misskter sig kan han f ndrade eller nya freskrifter eller en varning. Den dmde kan ocks i vissa fall omhndertas. Vid allvarlig missktsamhet kan skyddstillsynen komma att upphvas och ersttas av en annan pfljd, till exempel fngelse. Om den som ftt skyddstillsyn begr nya brott under prvotiden kan tingsrtten i det nya mlet bland annat frordna att bde prvotiden och vervakningstiden frlngs. Skyddstillsynen kan ocks ersttas av en annan pfljd.(domstol.se)

verlmnande till srskild vrd

95

verlmnande till srskild vrd


verlmnande till srskild vrd r en pfljd som domstol kan dma en person med missbruk eller psykisk strning, som begtt brott.

Missbrukare
Om missbrukaren kan f vrd enligt lagen om vrd av missbrukare kan rtten verlmna t socialnmnden att se till att sdan tvngsvrd ordnas.[1] [2] Vid allvarligare brottslighet nr pfljden kan bli strngare n fngelse i ett r, fordras srskilda skl.[3]

Personer med psykisk strning


Lider den som har begtt ett brott, dr pfljden mste bli strngare n bter, av en allvarlig psykisk strning, fr rtten enligt lagen om rttspsykiatrisk vrd verlmna honom/henne till rttspsykiatrisk vrd, vilket innebr att han/hon ska tas in p en sjukvrdsinrttning fr psykiatrisk vrd.[4] Hgsta domstolen har i dom 24 mars 1998 i ml nr B 3235/97 verlmnat en fr mord talad person till rttsspsykiatrisk vrd.[5] Hgsta domstolen kom till en annan utgng i ett ml dr grningsmannen i ett psykosartat tillstnd och alkoholberusning mrdat sju mnniskor och frskt mrda ytterligare tre. Hgsta domsolen frutsatte att grningsmannen haft starkt nedsatt frmga att kontrollera sitt handlande vilket i enlighet med 29 kap 3 1 st brottsbalken skall beaktas som mildrande vid bedmningen av straffvrdet.[6] Hgsta domstolen beslt dock i dom meddelad d 13 febr 1995 att ven med hnsyn tagen till detta var det inte mjligt att tillmpa annan pfljd n fngelse p livstid.[7] Har brottet begtts under pverkan av en allvarlig psykisk strning, fr rtten besluta att srskild utskrivningsprvning skall ga rum, om det till fljd av den psykiska strningen finns risk fr att han terfaller i brottslighet, som r av allvarligt slag.[8] [9] Sdan utskrivningsprvning prvas av frvaltningsrtten. Sdant beslut fr inte fattas utan att en rttspsykiatrisk underskning skett enligt lagen (1991:1137) om rttspsykiatrisk underskning.[10]

Unga personer
Den som r under tjugoett r och som begtt brott fr dmas till ungdomsvrd om han eller hon har ett srskilt behov av vrd.[11]

Vrd enligt socialtjnstlagen


Denna vrd kan ske enligt socialtjnstlagen (2001:453). Ungdomsvrd fr dmas ut endast om socialtjnstens planerade tgrder, kan anses tillrckligt ingripande med hnsyn till brottslighetens straffvrde och art samt den unges tidigare brottslighet. Skall tgrderna vidtas med std av socialtjnstlagen, skall rtten meddela freskrift om att den unge skall flja det ungdomskontrakt som upprttats av socialnmnden. Innehllet i kontraktet skall framg av domen.[12] [13]

verlmnande till srskild vrd

96

Vrd enligt lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga


Vrden kan ske enligt lagen (1990:52) med srskilda bestmmelser om vrd av unga.[14] I s fall skall den vrdplan som upprttats av socialnmnden fogas till domen.[15]

Ungdomstjnst
Den som r under tjugoett r och som begtt brott fr dmas till ungdomstjnst om den unge samtycker till det. Den som dms till ungdomstjnst skall lggas att utfra oavlnat arbete i lgst tjugo och hgst etthundrafemtio timmar.[16] Ungdomsvrd kan frenas med ungdomstjnst eller med dagsbter, dock hgst 200.[17]

Sluten ungdomsvrd
Har ngon begtt brott innan han fyllt arton r och pfljden bort bli fngelse, kan domstolen utdma sluten ungdomsvrd i lgst fjorton dagar och hgst fyra r.[18] Verkstlligheten ska ske vid srskilt ungdomshem som Statens institutionsstyrelse svarar fr enligt lag (1998:603) om verkstllighet av sluten ungdomsvrd. [19]

Fotnoter
[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31 [2] https:/ / lagen. nu/ 1988:870 [3] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31P2S2 [4] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31P3 [5] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1998s162 [6] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K29P3 [7] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1995s48 [8] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31P3S2 [9] https:/ / lagen. nu/ 1991:1129#P16 [10] https:/ / lagen. nu/ 1991:1137#P3 [11] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32 [12] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P1S3 [13] https:/ / lagen. nu/ 2001:453#K5P1b [14] https:/ / lagen. nu/ 1990:52 [15] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P1S4 [16] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P2 [17] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P3 [18] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P5 [19] https:/ / lagen. nu/ 1998:603

Rttsfilosofi

97

Rttsfilosofi
Rttsfilosofi r en inriktning inom filosofin och rttsvetenskapen, dr grundlggande frgestllningar som "vad r gllande rtt?", "r makt detsamma som rtt?" och "vilken r skillnaden mellan rtt och moral?" studeras. mnet frgrenar sig i tre huvudsakliga delar: Naturrtt r idn om att det existerar ofrnderliga naturlagar som styr oss, och att vra institutioner br vara kompatibla med dessa lagar. Analytisk jurisprudens stller frgor som, "Vad r en lag?" "Vilka r kriterierna fr juridisk legitimitet?" och "Vilket r frhllandet mellan lag och moral?". Normativ jurisprudens stller frgor om hur lagen br se ut. Den verlappar bde moral- och politisk filosofi och innefattar frgor om huruvida man br flja lagen, p vilka grunder lagbrytar br straffas med fler.

Se ven
Etik Jurisprudens Rttspositivism Naturrtt Den historiska skolan Interpretivism Uppsalaskolan Straffteori

Rttsvetenskap
Rttsvetenskap eller jurisprudens r huvudsakligen teorin och filosofin om rtt, det vill sga det vetenskapliga studiet av juridik. Rttsvetenskapliga studenter (juris studenter, jur.stud.) frsker frst den grundlggande rttens natur och frsker analysera dess ndaml, struktur och praktiska anvndning. Rttsvetenskapliga akademiker hoppas att erhlla en djupare frstelse fr av rtten, den makt som den utvar och dess roll i det mnskliga samhllet. P praktiska niver hoppas vissa jurister p att frbttra samhllet genom att studera vad rtten r, vad den borde vara och hur den egentligen fungerar. De sker en djupare frstelse fr, vad som verkar vara, ett rttssystems ofrutsebara och oskra natur.

Utgngspunkt
En vanlig utgngspunkt i frstelsen av rttsvetenskapen r mlet fr en lag att uppn rttvisa. Den positiva rtten som infattas i de skrivna lagarna och frfattningarna och rttspraxisen i en rttsvetenskap anvnds som basen fr att 'testa' filosofiska teorier mot denna. Drfr kan den vetenskapliga rttsvetenskapliga naturen argumenteras. De tre mest tydliga synpunkterna om rtt och rttvisa (det finns dock hundratals synpunkter) r rttslig positivism, naturlig rtt, rttsrealism (Uppsalaskolan) och interpretivism. Positivism betyder att lagen r 'positionr': rtten skapas i

Rttsvetenskap enlighet med, till exempel socialt accepterade regler. Man kan frska strka rttvisan, moralitet, eller vilket annat normativt slut som helst med lagar, men deras framgng eller brist p sdan avgr inte deras validitet. Svida lagen r korrekt utformad, i enlighet med de regler som erknts i samhllet i frga, r den en rttfrdig lag, oavsett den r rttvis enligt ngon annan standard. En annan princip r att rtt inte r ngonting mera n ett regelverk fr att upprtthlla ordning och styrbarhet ver ett samhlle. Drfr mste de mest inhumana och orttfrdiga antagelserna efterlydas (frn rttssystemet utgngspunkt och moraliska utgngspunkter). Kritiker av lagen borde lobba fr lagndring men mste nd respektera lagens bokstav, eller tminstone inte frneka att den r en korrekt skapad lag. I motsats associeras naturlig rtt med moralitet och i teistiska synvinklar, Guds avsikter. Fr att gra dessa begrepp enklare frsker den naturliga rtten att identifiera en moralisk kompass fr den rttskipande makten i en stat. Uppfattningar om vad som r rtt och fel bildar grunden till den naturliga rtten. Vad som r rtt eller fel kan variera mycket beroende p vilka intresseomrden man fokuserar p. Naturlig rtt sger ofta att 'en orttfrdig lag r ingen lag' och teistiskt inriktade naturrttsteoretiker menar att vilken som helst orttvisa kommer att rttas till av 'hgre makter'. Andra naturliga rttsteoretiker, dribland Lon L. Fuller, understryker att rtten mste mta vissa formella behrighetskrav (ssom att vara ojvig och i allmnt vetande). Till den utstrckning som ett institutionellt system fr social kontroll inte rcker till, i avseende p dessa krav argumenterar Fuller att vi r mindre bjda att erknna denna som ett rttssystem eller att respektera denna. Drmed har rtten en intern moralitet som gr frbi de sociala reglerna av vilka rttfrdiga lagar skapas frn. Sofistikerade positivist- och naturliga rttsteorier pminner ibland om varandra mera n vad beskrivningen ovan freslr och de kan dela p vissa punkter med den andra teorin. Att identifiera en enskild teoretiker som en positivist eller en naturlig rttsteoretiker krver ibland inblandning av renden ssom betoning, grad och enskilda kllor fr inflytelse p teoretikerns arbete. Rttsvetenskap sker att utnyttja orestrikterades element frn livet och frn vrlden fr att hjlpa den kritiska studien av rtt. De mera faststllda mnena r listade hr nedan: Rttsfilosofi och mera generell filosofiska tankegngar; Rttshistoria, vilket inkluderar rttslig historiografi och hermeneutik; Rttslig vetenskap, till exempel den rttsliga filosofin, rttslig antropologi, etc.; Rttslig teori, den samlade delen av rttslig teori som exemplifieras i arkiven ver rttsliga fall, kontroverser och frgor; Tillmpningen av rttsliga principer och teorier p rttsliga problem, speciellt klassiska och terkommande rttsliga frgor; Tillmpningen inom rtten av utomrttsliga teorier och praktiker, ssom anvndningen av distributiva underskningstekniker i rttslig analys; Jmfrande underskningar av rtten som ett omrde inom andra omrden av studier eller bemdanden, till exempel, analys av vstvrlden domstolsprocedurer i frga om klassisk grekisk teater; and Underkategorier av rttsvetenskap, eller underskning av rtt i speciella sociala, politiska och andra sammanhang, ssom 1. Etnorttsvetenskap, jurisprudens i och av en speciell etno-kulturell grupp, ssom hvdertt i stamsamhllen i Afrika (troligen en derivation av termen genom analogin med etnomusikologi) 2. Sociopolitisk rttsvetenskap, jurisprudens som en dokumenterad klla av sociala och politiska frndringar (till exempel, studien av rtt och hur den relaterar till kvinnors status r en form av sociopolitisk rttsvetenskap).

98

Rttsvetenskap inkluderar ven juridisk pedagogik vilket innebr utlrandet av rtt och juridiska mnen till den utstrckning som juridisk pedagogik berr utbildningen av advokater och deras roll; drfr kan den ven inkludera reflektioner ver anvnda juridiska frdigheter och metodologi (d.v.s. "juridisk tillmpning"), ssom vl fungerande advokatfrdigheter, frhandlingstekniker, frlikning, skapandet av dokument, underskningstekniker, och s vidare.

Rttsvetenskap

99

Etymologi
Ordet jurisprudens (rttsvetenskap) kommer frn latinets jurisprudentia. Detta r den senlatina formen av ett sammansatt ord, ursprungligen juris + prudens (sammandragning av providens, frn verbet providere, "att tillhandahlla"). Den bsta svenska definitionen fr jurisprudentia r troligen "[abstrakt] juridisk kunskap." 'Juris' r genitivformen fr Jus som betyder "rtt." S, 'juris' betyder "av lag" eller "rtt." 'Juris' refererar speciellt till den muntliga rttsliga traditionen och till funktionella tillmpningar av lagen, till och vid speciella frutsttningar och ansamlingar av fakta. Ordet "jury" kommer ven frn 'jus/juris,' och juryer gr precis som ordet frutser: tillmpar lagen till fakta och omstndigheter och drar sedan en slutsats drifrn om den svarandes straffrttsliga ansvar. 'Prudentia,' betyder "kunskap" i latinet och kan versttas direkt till svenska som "prudens." Ordet innebr att man verkar korrekt och vist eftersom man har kunskapen om de mjliga konsekvenserna av en enskild handling.

Modern rttsvetenskap
Den rttsvetenskapliga teorin delas vanligtvis in i tv strre analysflt: analytisk rttsvetenskap, som studerar vad lag "r," och normativ rttsvetenskap, som studerar vad lag "borde vara." Ordet "jurisprudence" p franska refererar till rttspraxis inom sedvanertten, den lagsamling som faststlls genom beslut av en enskild domstol eller ett domstolssystem. Analytisk rttsvetenskap anvnder en neutral utgngspunkt fr att beskda och ett beskrivande sprk nr den refererar till olika aspekter av rttssystem. Fokus ligger p vad systemet r, inte p vad den skulle eller borde vara. Nr man drmed gr in i analytiska rttsvetenskapliga moralfrgor, behandlas enbart vrdefrgor till den utstrckning att man beskriver de som tankestllande frgor och lmnar frgan drhn. De mest viktiga frgorna inom analytisk rttsvetenskap r: Vad r en lag? Vad r ett rttssystem? Vad r frhllandet mellan lag och makt/sociologi? Vad r frhllandet mellan lag och rttvisa/moralitet? Har varje samhlle ett rttssystem? Hur ska vi frst begrepp ssom laglig rtt och laglig skyldighet? Normativ rttsvetenskap berr vad lag borde vara, vilka vrden som r viktiga och som ser p frgor om moralitet. Viktiga frgor inom den normativa rttsskipningen r dessa: Vad r den rtta lagfunktionen? Vilka typer av handlingar ska bli freml fr bestraffning, och vilka sorters bestraffningar ska tilltas? Vad r rttvisa? Vilka rttigheter har vi? r det en skyldighet att flja lagen? Vilka vrden har rttsreglerna?

Historia
Ordet rttsvetenskap hade redan samma mening i det antika Rom, trots att ven fall dess ursprung the yrkesutvningen var monopoliserad av pvekollegiet (Pontifex), som behll en den exklusiva bestmmandertten ver fakta, genom att de var de enda experterna (periti) i jus av den traditionella rtten (mos maiorum, en del av muntlig rtt och seder som verbalt frdes frn "far till son"). Pvarna skapade indirekt ett lagsystem genom deras uttalanden (sententiae) i enskilda konkreta (juridiska) fall. Deras domar var frn brjan menade att vara enkla tolkningar av de traditionella sedvanorna men frndrades snart frn en aktivitet som formellt beaktade vad som var traditionsenligt i varje enskilt fall i den rttsliga vanan till en mera jmbrdig tolkning som antog lagen till de nyare sociala instanserna. Lagen implementerades med de nya utvecklande Institutiones (rttskoncept), som frblev i det traditionella schemat. Pvarna ersattes i det 3:e rhundradet fre Kristus av en laglig kropp av prudentes. Antagning till detta rttsvsende var villkorligt vid uppvisande av kompetensbevis eller bevis fr erfarenhet. Under den Romerska republiken skapades lagskolor och dessa blev hela tiden mera akademiska. I den tidslder som strckte sig frn det tidiga Romerska imperiet till det tredje rhundradet skrevs viktig litteratur inom mnet av ngra noterbara grupper, dribland Proculians och Sabinians. Det vetenskapliga djupet i dessa skrifter var overtrffat i den

Rttsvetenskap antika tidsldern och den ndde nd oemotsgbar hg skicklighet. P grundval av detta brukar man sga att romarna skapade en konstform av juridiken. Efter det tredje rhundradet blev Juris prudentia mer en byrkratisk syssla, med f noterbara frfattare. Det var under det Bysantinska imperiet (5:e rhundradet) som juridikstudier nyo terupptogs p djupet och det r frn denna kulturrrelse som Justinianus Corpus Juris Civilis fddes.

100

Se ven
Herman Dooyeweerd (1894-1977), Encyclopedia of the Science of Law: Volume I - Introduction (den 1:a delen av ett 5-volymers verk; Hollndskt original, engelsk versttning, Mellen, 2002. Dooyeweerd var professor inom juridik och antik nationell rtt vid Fria universitet i Amsterdam frn och me hans utnmnande r 1926 tills hans emeritation r 1965. Se: Herman Dooyeweerd, Juridical scholar Brocard Rttvisa Fiqh

Externa lnkar
(engelska)[1] Navigera till sidan som kallas Encyclopedia of the Science of Law (Mellen, 2002). (engelska)John Witte, Jr: A Brief Biography of Dooyeweerd, based on Hendrik van Eikema Hommes, Inleiding tot de Wijsbegeerte van Herman Dooyeweerd (Haag, 1982; ss 1-4,132)[2] (engelska)LII Law about... Jurisprudence [3] (engelska) The Case of the Speluncean Explorers: Nine New Opinions [4], by Peter Suber (Routledge, 1998.) Lon Fuller's classic of jurisprudence brought up to date 50 years later.

Referenser
[1] [2] [3] [4] http:/ / www. redeemer. on. ca/ Dooyeweerd-Centre/ http:/ / www. redeemer. on. ca/ Dooyeweerd-Centre/ biography. html http:/ / www. law. cornell. edu/ topics/ jurisprudence. html http:/ / www. earlham. edu/ ~peters/ writing/ cse. htm

Gllande rtt

101

Gllande rtt
Gllande rtt (eller "giltig rtt") r en juridisk term som syftar de rttsregler som r gllande inom ett rttssystem. Enligt en rttspositivistisk instllning (vilket r det som omfattas i Sverige) r gllande rtt de rttskllor och den lag som de facto anvnds och tillmpas av mbetspersoner, oavsett dess innehll. Detta synstt har anammat naturrttsteoretikern John Lockes id om att en viss igenknningsregel bestmmer vad som r gllande rtt, vilken r grundad p frnuftet. En rttspositivist skulle anse att exempelvis lagen om nedrvt lyte i Tredje riket hrde till den gllande rtten. Naturrttens fresprkare anser att det finns vissa oskrivna regler (ifrn naturen/Gud/frnuftet etc.) som till exempel de mnskliga rttigheterna, med vilka en rttsregel mste verensstmma fr att kunna anses som giltig; ett rttssystem anses dock i praktiken gllande trots att den inte r naturrttsligt giltig eller rttfrdig. En sorts "mellanvg" r erknnandet av s.k. rttsprinciper som varande en del av den gllande rtten. Gllande rtt kan ocks ses som en avgrnsad del av den positiva rtten, en hanterbar massa, fr att garantera en rttssker tillmpning av rtten.

Sharia
Sharia (arabiska: arah) betyder "vgen till vattenkllan" eller "lagen av Gud" och r ett begrepp inom islam som avser att beskriva den gudomliga viljan. Sharia r ett lagsystem som stder sig p texter ur Koranen och Muhammeds Sunna. Muhammeds Sunna terfinns i haditherna. Den tillmpas mycket olika frn land till land. Reglerna omfattar: plikter infr Gud ibadat transaktioner mellan mnniskor muamalat. Ibadat behandlar till exempel bnen och gudstjnstlivet och muamalat rr samhlleliga frgor. Sharia omfattar ven regler fr hur icke-muslimer ska behandlas i muslimska omrden, vid krig och konflikter och s vidare. Den islamiska rttsvetenskapen kallas fiqh och utgr den rttsvetenskapliga uttolkningen av Sharia. Koranen har 350 verser med ett direkt lagmssigt innehll. Rttsvetenskapen, fiqh, brukar delas in i tv delar, usul al-fiqh och furu. Usul al-fiqh (arabiska: ) betyder ungefr lagens rtter och furu syftar p lagens grenar. Usul al-fiqh r lran om rttsskolorna samt metoden att tolka dem medan furu r studiet av reglernas innehll. En expert p sharia, dvs. en muslimsk rttslrd, kallas faqih p arabiska. Sharia vnder sig till den enskilde troendes personliga samvete, etik och rttspatos och liknar p s stt i mngt och mycket talmud, den judiska lagen (se halacha). Befogenheten att tillmpa sharia har traditionellt sett inte vilat p statens ansvar, utan p den muslimska trosgemenskapen. Religisa bestmmelser har med andra ord hllits inom de olika religisa samfunden. Denna tvdelade juridiska modell har uppfattats som en frutsttning fr att det ska vara mjligt att flja olika religioner under ett och samma politiska styre. Den juridiska tudelningen hnger i sin tur samman med en historisk situation nr staten var svagare och inte hade lika vergripande kontroll av medborgarnas privata sfr som i modern tid. Parallellt med den religisa lagen sharia har det i islams historia ocks funnits en sekulr lag (urf eller qanun) som inte sttt i motsttning till sharias fem grundlggande mlsttningar: vrnande om 1) livet, 2) frnuftet, 3) religionen, 4) egendomen och 5) fortplantningen. I vstvrlden har frmst kritik mot vissa tillmpningar kommit i frgrunden. Det gller bestraffningen av brott, homosexualitet, otrohet, konvertering frn islam. Sllan kommenteras behovet av trovrdiga vittnen fr att ngon ska kunna bli dmd, vilket vid rttegngar i vissa fall r svra att hitta. Hududstraffen r kanske de som oftast uppmrksammas i vstvrlden. Hudud betyder ungefr begrnsning och syftar p fem olika typer av brott som man

Sharia menar att det redan finns bestmda straff fr och som gr att finna i uppenbarelsen. Straffen fr dessa brott r allts redan nmnda av Gud. De fem freskrivna straffsatserna gller fr fljande brott: ktenskapsbrott/sexuella relationer utanfr ktenskapet Stld Rn Falsk anklagelse fr ktenskapsbrott Berusning

102

Begreppet sharia syftar i grunden p Guds vilja sdan som den nedtecknas uttryckt i Koranen och sunna. Det finns flera tolkningar av sharia. Drfr r rttstraditionen inte entydig i olika frgor, utan har ftt sin utformning inom olika skolor. Sharia r p ett annat stt n religionens inre, andliga dimension frnderlig utifrn omstndigheterna. Lnder som sger sig tillmpa sharia har drfr ibland skilda sikter om vad det innebr. I lnder som Iran och Saudiarabien r sharia officiell lag, medan den i ngot mer sekulariserade lnder som Egypten utgr en klla fr lagstiftningen. Idag s baseras de flesta lndernas lagstiftning i den muslimska vrlden p tre kllor: 1. Sharia 2. Lokala lagar/sedvnjor 3. Nutida vsterlndska lagar Kombinationen av dessa kan se tmligen olika ut i olika lnder och regioner. I de flesta muslimska lnder anvnds sharia endast inom familjertten, och reglerar drmed endast frgor som ktenskap, skilsmssa och arv. Inom andra juridiska omrden anvnds istllet sekulra lagar inspirerade av vsterlndsk modern lag.

Koranens roll i Sharia


Muslimerna anvnder sig av tv perspektiv fr att faststlla de grundlggande lagarna som Gud, nr han med sin order via Gabriel ngeln som uppenbarade sig fr Mohammed, gav till honom Koranens verser. Det frsta r Koranen eftersom den sgs vara guds egna ord. Det andra r profetens sunna, som handlar om profetens levnadsstt och som gr att lsa om i haditherna. Koranens skrifter och verser anses vara sanna och dess kthet ifrgastts inte av muslimer. Det stora problemet med koranens innehll r att det kan tolkas p olika stt och dessa kan variera frn person till person. Texten r allts klar men tolkningen kan skifta vilket kan gra det svrt att tolka vilka rttigheter och straff som freligger eller hur lagen i frga fungerar. Nr det kommer till haditerna r problemet inte detsamma. Dr ligger problemet snarare i att man behver ta reda p om varje hadith kan antas komma frn profeten frn frsta brjan. Totalt innehller Koranen 6200 verser, dock r inte alla lagrelaterade. De verser som handlar direkt om lagregler r 350 totalt och de r uppdelade p fljande stt. - 140 i rituella frgor - 70 rrande gifterml, skilsmssa, arv osv. - 30 rrande brott och straff - 30 rrande medborgliga rttigheter och - 10 som rr ekonomin (frbud mot rnta och rttigheter fr arbetare till exempel) De 350 verserna kan i sin tur tolkas olika bokstavligt. 180 av verserna r sdana dr avsikten anses framg entydigt, utan risk fr feltolkningar. De resterande verserna anser man sig kunna tolka p ett ungefr. Dessa verser stller till det vid tolkningen eftersom olika personer kan ha olika uppfattningar om hur de ska versttas.

Sharia

103

Sharia i olika delar av vrlden


Saudiarabien
Idag r det endast Saudiarabien som sger sig helt basera rttssystemet p sharia. Monarken, fr nrvarande kung Abdullah bin Abdul Aziz, utfrdar vissa frordningar som r helt fristende frn rttssystemet. Hrmed finns det en inbyggd motsttning mellan kungen och de rttslrda. I det saudiska rttssystemet r qadierna (domarna) mer sjlvstndiga och dmer mer efter eget ijtihad (processen att genom tolkning av de religisa rttskllorna utarbeta lagar) n i de mer klassiska shariasystemen. I Saudiarabien har traditionellt sett funnits tv av de fyra strsta sunnitiska rttskolorna, nmligen shafi'i och den texttrogna hanbali. Dessa tv traditioner bevarats genom att domaren dmer utifrn den rttskola som r aktuell i omrdet. P senare tid har dock hanbali ftt en mer dominerande roll och trngt undan shafi'i. Men domarna r allts inte bundna av hanbali-rttsskolan. Systemet r till skillnad frn tidigare rttssystem hierarkiskt i fyra niver av rttsinstanser. I Saudiarabien praktiseras en strngare hudud n i traditionell sharia. Detta beror dock inte s mycket p de rttslrdas instllning, de menar att hudud kan undvikas om mjlighet finns, utan snarare p domarnas frihet, dr de genom tazir (mjligheten fr domaren att faststlla straff genom egen bedmning) har mjlighet att utfrda domar som inbegriper hudud. Saudiarabiens rttssystem bygger delvis p det ottomanska rikets system sdant det var fre 1926 men ger allts strre utrymme fr domarnas egna ijtihad. Muftierna spelar drmed inte srskilt stor roll i domstolarna. Frutom domarna r viktiga aktrer i rttssystemet det rd av ulama (rttslrde) som utfrdar fatwor, och den religisa polis (mutawia) som ser till att religisa pbud fljs av medborgarna. Hr kan man lsa om att de tillter ttariga flickor i Saudiarabien att gifta sig. De fr inte heller skilja sig frrn de blivit myndiga fr frst d anses de mogna nog att fatta ett sdant beslut.[1]

Iran efter 1979


I Iran genomfrdes r 1979 en islamistisk revolution. Man tror att det har gjorts frsk att applicera samma modell som i Saudiarabien dr Sharia r den styrande lagen i hela landet och att Ulama har full makt i rttsalarna. Hur som helst gick det inte igenom utan situationen i post-revolutionra Iran kan beskrivas som en tvdelad rttsmakt. P ena sidan har de behllit de etablerade institutionerna frn Shahens regim, det vill sga ett parlament, en president som erstter Saha och ett rttssystem som r baserat p lagar utfrdade av parlamentet. P andra sidan av den tvdelade rttsmakten skapades andra institutioner som skulle skydda idealet och kmpa mot fienderna till revolutionen. Sen 1979 har situationen i Iran varit likadan. Det har rdit rivalitet och konflikter mellan de vanliga och ovanliga institutionerna. Fr att upprtthlla idealen frn revolutionen tillkom tv andra parter i det politiska systemet. Det ena var Shura-ye negahban - Vktarrdet - som var sammansatt av religisa lrda. Dessa lrda personer hade makten att ta beslut antingen frn ett parlament eller frn presidenten och det fick avgra om deras beslut hll sig till islamiska principer. Deras konsul hade fullstndiga rttigheter, vilket betydde att alla beslut frn parlamentet skulle g genom konsulatet och godknnas innan de togs bruk. Det andra elementet som kom till var juristen (faqih), en ensam ledare. Den hr institutionen grundades p krnan av Khomeinis samhllsteori av velayat-e faqih s den var anpassad efter hans begr och hans tid. Juristernas uppgift var att bara ingripa nr det var ndvndigt och det var helt oberoende av Vktarrdets beslut. Han har makten att ingripa hur han vill p eget beslut, han str allts inte till svars fr ngon nr det gller hans beslut. Tack vore juristens makt minskades konsulatets roll mer och mer, men den stora frndringen kom 1988. D hade en konflikt trappats upp mellan parlamentet och konsulatet. Konsulatet ansg att parlamentet slngde ver fr mnga renden, s det hann inte med alla. Juristen kade statens makt (parlamentet) genom att ge dem, nr det r ndvndig full makt att ta vilket beslut de vill ven om det skulle krocka med lagarna i Sharia. Detta gav konsulatet mycket mindre makt men fr att jmna ut det fr bda parter infrdes nnu en institution. Dessa skulle ha absolut sista ordet i varje beslut och strsta delen av dess medlemmar var valda av presidenten.

Sharia

104

Sudan
Till skillnad frn bde Iran och Saudiarabien har Sudan haft spr av islamsk rtt redan s tidigt som p 1500-talet. Men det var inte frrn mycket senare som lrda qadis kom in i landet, de fanns i brjan bara runt de stora stderna. Sudans frndring till Sharia skedde genom en militrkupp 1989. P landsbygden dr Sharia inte riktigt ntt ut anvndes egna lagar men det fanns undantag. Om en egen lag inte hade svar i ett visst rende eller en konflikt vnde man sig till Sharia fr komplettering. Det betydde att sharia fanns dr i skuggan av de lokala lagarna, dock var den ingen styrande lag. Fre militrkuppen 1989 hade osmanska egyptier tagit ver norra delar av Sudan redan s tidigt som 1821. Dessa frde hanifitiska lagar med sig och under hela den turkiska eran var hanafi den gllande stadslagen. Det var den hr typen av lagar som folket p landbygden sttte p. Dock s spelade Sharia mest roll nr det gllde familj och personliga lagar. Det skedde nnu en frndring i Sudan mellan 1885-98 d landets styrdes av Mahadi-rrelsen som sg sig som revolutionrer. Mahadi lyckades tillmpa sharia i s gott som alla regioner i landet, tolkat genom honom. 1898 lyckades brittiska trupper strta Mahadi-rrelsen. D ndrades lagarna n en gng i Sudan. Britterna anvnde sig av en anglo-muslimsk lagstiftning nr det kom till brott och straff. Systemet hade utvecklats i Indien och var grundat p brittiska lagar men anpassat till muslimska principer. Detta ledde till att den fullstndiga Sharia-baserade rtten inte fick mycket utrymme utan begrnsades till att styra ver frgor gllande ktenskap, skilsmssa, ansvar fr omyndiga, donationer och arv. Sharia kunde f glla i frgor utanfr de ovannmnda om bda parter var verens om det. Andra fall och frgor var bestmda av brittiska domstolar som inte fljde ngon specifik lagkod utan baserades sina beslut p "vett och etik" samt "rttsvisa".

Sverige
Sharia har vid ngra tillfllen tillmpats i Sverige i fall dr parterna har anknytning till islamisk rtt. I ett ml avgjort av Hovrtten ver Skne och Blekinge om underhllsbidrag och mohar (brudpenning) till en make bosatt i Israel har detta prvats enligt lagen i Israel, eftersom den underhllsberttigade hade hemvist dr. I detta fall skedde prvningen enligt 1917 rs ottomanska familjelagstiftning (Ottoman Family Law), som ansgs glla fr muslimska trosbeknnare i Israel. "Hovrtten har ansett att det finns vervgande skl att i frga om underhllsbidrag till make tillmpa lagen i det land dr den underhllsberttigade maken har hemvist. En sdan regel har den frdelen att underhllsfrgan i princip alltid bedms med hnsyn tagen till vrderingar, levnadsfrhllanden och sociala frmner i det landet. Regeln r ocks lttillmpad och den kan utan olgenhet anvndas ven i det fallet d inte ngon av makarna lngre bor kvar i det land dr de senast haft gemensamt hemvist. Av hovrttens stllningstagande fljer att israelisk lag skall tillmpas p underhllsfrgan. Med hnsyn till vad som framkommit om institutet mohar har samma lagval gjorts i denna frga. Den omstndigheten att mohar r ett s kallat typfrmmande rttsinstitut har inte hindrat svensk domstol att tillmpa institutet utan hinder av reglerna om ordre public.[2] I ett annat ml har Hovrtten fr Vstra Sverige, beroende p parternas anknytning till Iran, dr bda parterna hade medborgarskap och p hur ktenskapet ingtts, funnit att iransk rtt skulle tillmpas i frga om mahr (brudpenning).[3]

Sharia

105

Sharia och banktransaktioner


Koranen frbjuder uttryckligen riba, surah 2:225-9, ett omdiskuterat uttryck som med tiden har kommit att innebra en ekonomisk rnta eller ocker. I realiteten hamnar det i samma kontext som spel och dobbel men ven ett frbud mot andra ekonomiska risktaganden, dribland diskuteras frskringar som ytterligare ett ekonomiskt risktagande. Detta har lett till en unik struktur hos islamiskt bankvsende. Med tiden har tre grundlggande tillvgagngsstt utvecklats: Mudaraba Banken och kunden skapar tillsammans en investering dr banken bidrar med kapital medan kunden bidrar med arbetskraft och kompetens. Efter en p frhand frutbestmd period s kommer kund och bank att dela p investeringens vinst frn perioden. Drefter kommer kunden att ta ver hela investeringen och hela vinsten. Musharaka Liknar ovanstende med skillnaden att banken tillsammans med kunden satsar en bestmd summa pengar och tar ut vinst frn investeringen efter en frutbestmd procentandel parterna emellan. Marabaha Kanske den mest teologiskt innovativa lsningen. Bank och kund ingr d i ett handelskontrakt mellan tv parter, aqd, dr banken kper en vara av kunden fr en summa pengar som banken bestmt. En tid senare kper kunden tillbaka samma vara men fr ett hgre pris. P s vis fr kunden tillgng till en summa pengar under en bestmd tid men som sedan skall betalas tillbaka med en viss kning senare. Liknande tankestt finns ven i hur bankerna drivs inom vissa lnder. Det finns till exempel fall dr kunden inte startar ett konto hos banken fr att enbart frvara pengarna och f ut rnta p dessa pengar (ssom det sker i bl.a. Sverige), istllet investerar kunden sin summa pengar i banken och fr ut en andel av bankens rliga vinst.

Sharia under den moderna perioden


De stora frndringar som gde rum inom den muslimska vrlden efter 1800-talet pverkade islamisk lag p tv mrkbara stt. Det ena sttet var att rollen Sharia hade minskades fr att ge europeiska modeller strre utrymme. Sedan var det andra sttet helt tvrtom, man ville ka Sharias roll genom att modernisera lagarna och ge betydligt mer utrymme till ijtihad. I perioden efter 1800-talet och under 1900-talet skedde massiva frndringar i de flesta muslimska lnder. Flera regeringar kom att domineras frn vstlnderna och frndringen i sjlva rttens sammanhang utvecklades fram och det blev inte en hastig frndring. Nr vstlnderna kom och koloniserade muslimska lnder ansg de att vsterlndska moderna lagar, seder och bruk skulle glla ven i kolonierna. Men istllet fr att ptvinga en hastig frndring lt de infrandet ske lngsamt, dock fick arabstaterna redan frn brjan anpassa sig till mindre lagndringar direkt. De nya ervrarna sg ingen inspiration i att ha kvar Sharia, den fyllde ingen funktion fr dem; drav ville de ge det religisa systemet s lite inflytande som mjligt. Deras strategi var att infra lite av det nya hela tiden och gra s att de gamla regelsystemen fasades ut allt eftersom folket i landet utvecklades och moderniserades. Det fanns stora svrigheter nr man frskte anpassa de vstlndska lagarna till Sharia eller vid frsken att smlta ihop dem. Problem lg i att anvnda Sharia som lag i ett modernt samhlle med vsterlndska rttsmodeller. De vsterlndska hade tre niver fr lagarna. Nationell lag: Lagar med denna beteckning r giltiga inom landets grnser, och den r den vanligaste lagtypen. Den gller alla som rr sig inom grnsen. ven de som kommer in i landet mste flja nationell lag. Internationell lag: Det kan glla lagar som r giltiga mellan lnder eller stater som befiner sig i ett visst samarbete. Universell lag: Den hr sortens lag r vanliga normer som gller varje enskild stat eller samhlle. Det r den nationella kommittn som har till uppgift att lagarna av denna typ r i verensstmmelse med lagarna i sjlva landet. De kan skapas genom verenskommelser mellan stora stater eller organisationer ssom EU. Drfr kan det frekomma att lnder som kanske inte godknner lagarna blir illa tvungna eftersom det strre har talat. Frutom verenskommelser kan universella lagar glla i lnder som blivit ervrade, dvs. ockuperade eller koloniserade. Om man ser till olika definitioner om vad en lag kan vara s passar inte Sharia in i ngot av dessa tre alternativ. Sharia r ingen nationell lag d den inte begrnsar sig till ngon form av grnser eller lnder. Den gller inte alla

Sharia mnniskor frutom muslimer och det rder skillnad frn rttskola till rttskola. Det visar p att Sharia inte r beroende av grnser samt att det finns skillnader ven mellan muslimska samhllen. Det r svrt att stta Sharia i ett internationellt system d systemet inte bygger p mellanstatliga verenskommelser av ngot slag och en universell lag r helt uteslutet d Sharia bara r till fr muslimer. Detta har gjort det svrt att anpassa Sharia i en vrld dominerad av det moderniserade lagsystemet frn vstvrlden. Fr att kunna lsa problemet behvdes en frndring i praktiserandet av Sharia. Frst visste man inte om man skulle gra Sharia till en nationell lag som bara gllde den muslimska befolkningen i landet, eller om man skulle gra den till en universell lag som gllde alla muslimer. Om den skulle gras till en universell lag behvdes det fortfarande variationer beroende p vilket land det gllde och hur frhllanden var dr. Det var svrt att hitta en anpassning fr Sharia; hur, var, nr och fr vem den skulle glla fr, samtidigt som den skulle passa in i ngon av de vsterlndska definitionerna p en lag. En lsning av problemen blev att dela upp rttsmakten i tv klart olika delar. En del dr Sharia hade full kontroll med traditionella regler; dr skulle det finnas separata Sharia-rttsalar och domare. P andra sidan skulle staten fortfarande ha full kontroll p det mesta och Sharia fick det vriga. Det som lmnades till Sharia var familj och personliga renden som i sin tur tolkades som utanfr lagen av vsterlndsk domstol.

106

Frndringar inom rttssystemet


De vsterlndska domarna fann tv perspektiv i den klassiska Sharia-domstolen som skapade konflikt. Fr det frsta saknades regleringar av befogenheterna i Sharia-rttsalen. Dessutom fanns inget stt att verklaga nr en dom vl var faststlld. En sn makt till en enskild domare var lite vl mycket makt enligt det vsterlndska, demokratiska synsttet. Det andra problemet med Sharia var att den som skulle dmas var ensam i sin rttegng, allts utan advokat och drmed kanske inte medveten om sina rttigheter.

Noter
[1] Den mktige domarens (stormuftin Abdul Aziz al-Sheikhs) beslut http:/ / www. barometern. se/ nyheter/ TT_utrikes/ stormufti-godkanner-barnaktenskap(1087860). gm [2] Hovrttens ver Skne och Blekinge dom 1993-03-04 https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1993:116 [3] Hovrttens fr Vstra Sverige dom 2004-11-22 https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2005:66

Se ven
Fiqh (islamisk rttslra) Hudud Mnskliga rttigheter inom islam Islamiskt bankvsende Mishna

Vidare lsning
Jan Hjrpe (2005). Sharia Gudomlig lag i en vrld av frndring. Stockholm: Norstedts. Ashk Dahln (2003). Islamic Law, Epistemology and Modernity. London: Routledge. Michael Bogdan Svensk Juristtidning 1993 hfte 7 s. 597 Islamisk brudpenning (mahr) infr svensk domstol

Mosaiska lagen

107

Mosaiska lagen
Mosaiska lagen, mosaisk rtt, den av Moses till judarna verlmnade lagen, vars normer framgr av pentateuken. Den mosaiska rtten infrdes av Karl IX i Sverige parallellt med landslagen, dock mildrades den i praktiken genom leuteration. I Sverige dmdes i domstolarna intill 1900-talet enligt "Guds och Sveriges lag", vilket innebar att den mosaiska lagen var att betrakta som lag ven i vrldslig mening.

Se ven
Halakha, judisk religis lag Tanach

Inkvisitoriskt system
Inkvisitoriskt system r ett rttssystem dr domstolen har en aktiv del i utredningen och den tilltalade betraktas som ett frhrsobjekt snarare n en motpart likastlld klagaren. Domaren fungerar bde som ordfrande och underskningsledare. I vissa civilrttsliga system frekommer det inkvisitoriska systemet. I Frankrike r en minoritet av alla domstolar organiserade p detta stt. Det inkvistoriska systemet str i motsats till ett ackusatoriskt system.

Ackusatoriskt system
Ackusatoriskt system eller partsstyrt system r ett rttssystem dr frhandlingarna sker mellan den tilltalade och klagaren som likastllda parter. Domstolen fungerar endast som medlare och senare beslutsfattare. Det ackusatoriska systemet str i motsats till det inkvisitoriskt systemet.

Tilltalad

108

Tilltalad
Tilltalad kallas den som vid domstol r talad fr ett brott. En tilltalad fr bitrdas av en frsvarare.[1] I mnga fall har han eller hon rtt till bitrde av en offentlig frsvarare, som fr ersttning av staten.[2]

Kllor
[1] 21 kap. 3 rttegngsbalken. (http:/ / www. notisum. se/ rnp/ sls/ lag/ 19420740. htm#K21P3) [2] 21 kap. 3 a rttegngsbalken. (http:/ / www. notisum. se/ rnp/ sls/ lag/ 19420740. htm#K21P3)

Rttssystem
Rttssystem, det system av rttsliga normer som r gllande vid viss tid p viss plats. Man talar bland annat om det svenska rttssystemet. Det finns tre strre rttssystem i vrlden idag: civil law, common law och religisa rttssystem.

Civil law
De stora rttssystemens spridning i vrlden

Sveriges rttssystem
De bcker och andra dokument som innehller dessa normer kallas rttskllor. De viktigaste rttskllorna i Sverige r: 1. 2. 3. 4. lagar, praxis, dvs. hur domstolar och myndigheter faktiskt har uttolkat de rttsliga normerna, doktrin, dvs. rttsvetenskapliga frfattares tolkningar av normerna, frarbeten, i synnerhet vad departementschefen uttalat i den proposition som lmnats till riksdagen infr antagandet av en lag.

Normerna ska tillmpas i harmoni av tjnstemn och allmnhet.

Se ven
Rttsvsen

Civil law

109

Civil law
Civil law r en allmn engelsksprkig juridisk term som kan syfta p tre olika saker: Rttssystem med kodifierade lagar (lagar i lagbcker), som t.ex. svensk rtt, till skillnad frn prejudikatslag, som anglosaxisk common law bygger p, civilrtt inom common law (ven kallad private law), samt civilrtt inom icke-engelska rttssystem. Civil law i betydelsen kodifierad lag har sin historiska grund i den romerska rtten. Till sdan civil law rknas de flesta icke-engelska rttsystemen, ssom det italienska, det franska, det tyska och ven det ryska. Svensk rtt och vrig nordisk rtt klassificeras ocks oftast som civil law, men jurister som anser att begreppet civil law enbart ska anvndas om rttssystem som baseras p romersk rtt betraktar nordisk rtt som en sjlvstndig familj av rttsordningar, eftersom den romerska rttens direkta inflytande varit begrnsat i Norden.

Se ven
Kodifikation

Common law
Common law r den engelska rttsordningen som bygger p prejudikat, det vill sga ett utslag som innebr att domstolar av samma och lgre rang r bundna av den principiella regel som ligger till grund fr utslaget i domen. Den enda domstol som inte r bunden av sina egna prejudikat r sedan 1966 House of Lords (dessfrinnan ansgs allts ven House of Lords - Englands, Nordirlands och Wales hgsta appellationsdomstol - bundet av sina egna prejudikat). Den principiella regeln kan ha skapats tidigare av en domstol av hgre eller samma rang, eller skapas av domstolen i det enskilda fallet; denna del av rttsordningen r allts skapad av domarna, inte av lagstiftaren (case law). De av domstolarna skapade reglerna gller s lnge inte parlamentet stiftat en frn domstolsavgrandena avvikande lag: nr s skett gr lagen fre domstolsavgrandena. ven om domstolsavgranden allts r den primra kllan till engelska juridiska regler gr parlamentets lagstiftning fre dessa p de omrden dr lagstiftning finns. Common law i denna betydelse skall sledes skiljas dels frn begreppet statutory law (som betecknar parlamentets lagstiftning), dels frn billighetsrtt (equity). Skillnaden mellan common law och billighetsrtten ligger i att den frra fre 1874 administrerades av andra domstolar n den senare. Common law grundade sig i kungens makt ver rtten, medan billighetsrtten grundade sig p Lord Chancellors domsmakt och sledes ytterst kyrkans medeltida rtt.

Lnder som tillmpar Common law


Common law anvnds i de flesta lnder som tillhrt det brittiska imperiet, som USA, Kanada, Australien, Indien och Jamaica. Common law kan i denna bemrkelse ses som en rttsfamilj. I denna betydelse skall begreppet common law skiljas frn begreppet civil law, som betecknar de kontinentaleuropeiska rttsordningarna och de rttsordningar som bygger p dessa (till exempel den japanska rttsordningen).

Common law-systemCommon law anvnds i viss utstrckning

Common law

110

Se ven
Rttssystem Sedvanertt

Frarbete
Frarbete, ven kallat lagmotiv, r ett samlingsbegrepp p de tryck som ges ut av departement, lagrd och regering med flera infr en lagndring. I Sverige anses frarbetena vara en rttsklla i sig och bedms vara av betydligt strre vikt som sdan n i mnga andra lnder. Propositioner, yttranden frn Riksdagens utskott och yttranden frn Lagrdet r exempel p viktiga frarbeten.

Se ven
Skbara frarbeten frn regeringens hemsida [1]

Referenser
[1] http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 108

Rttsklla
Med rttsklla avses de skrivna och oskrivna kllor som anger rttssystemets uppbyggnad. Den frmsta rttskllan r den skrivna lagen, kompletterad av frordningar och andra frfattningar. Bland vriga rttskllor finns domstolars avgranden (rttspraxis), sedvnja (sedvanertt), lagars frarbeten och rttsvetenskaplig facklitteratur (doktrin) samt allmnna rttsgrundsatser. Hur dessa skall bedmas i frhllande till varandra har ibland varit uppe till rttsvetenskaplig debatt och den betydelse de ges kan vara olika p olika rttsomrden.

Rttegngsbalken

111

Rttegngsbalken
Rttegngsbalken var en av nio balkar i 1734 rs lag. I Sverige antogs en ny rttegngsbalk r 1942. Den trdde sedan i kraft den 1 januari 1948. I Finland r den fortfarande gllande rtt, ven om den reviderats kraftigt fr att anpassas till moderna frhllande; frfattningsnumret r 1.1.1734/4. Rttegngsbalken innehller alla grundlggande bestmmelser fr rttegngar i svl tvisteml som brottml i tingsrtt, hovrtt och Hgsta domstolen. Rttegngsbalken i Sverige r indelad i sju avdelningar, vilka i sin tur r uppdelade p 59 kapitel.

Frsta avdelningen
Om domstolsvsendet
1 Kap. Om allmn underrtt.[1] Tingsrtt r allmn underrtt och frsta domstol, det vill sga frsta instans, i alla allmnna ml och domstolsrenden. Dess territoriella omrde betecknas domkrets. Det r Sveriges riksdag som bestmmer indelningen i domsagor. Hr finns lista ver alla domsagor.[2] Individuell skning kan ske hr.[3] Allmnna domstolar handlgger brottml och tvister, som inte handlggs av specialdomstolarna. Fr en enskild arbetstagare som inte r medlem i eller inte har std av ngon facklig organisation gller att talan ska vckas vid tingsrtt. Detsamma gller en arbetsgivare som inte har std av en arbetsgivarorganisation. Om en part r missnjd med tingsrttens dom i ett arbetsrttsligt ml kan verklagande ske till arbetsdomstolen. I tingsrtt ska det finnas lagman. Denne kan i vissa fall vara gemensam lagman med lnsrtten om de finns p samma ort. I tingsrtt ska ven finnas en eller flera rdmn och ibland en eller flera chefsrdmn. Lagman, chefsrdman och rdman skall vara lagfarna. Tingsrtt fr vara delad i avdelningar. Ordfrande p avdelning r lagmannen eller en chefsrdman. Vid tingsrtt ska det finnas ett kansli, som hlls ppet fr allmnheten p bestmda tider.[4] Tingsrtten ska vid huvudfrhandling i brottml best av en lagfaren domare och tre nmndemn.[5] 2 Kap. Om hovrtt [6] 3 Kap. Om Hgsta domstolen[7] 4 Kap. Om domare[8] 5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol[9] 6 kap. Om registrering av uppgifter och handlingar[10] 7 Kap. Om klagare och om jv mot anstllda inom polisvsendet m.fl.[11] 8 Kap. Om advokater[12] 9 Kap. Om straff, vite och hmtning[13]

Rttegngsbalken

112

Andra avdelningen
Om rttegngen i allmnhet
I. Om rttegngen i tvisteml 10 Kap. Om laga domstol[14] 11 Kap. Om part och stllfretrdare[15] 12 Kap. Om rttegngsombud[16] 13 Kap. Om freml fr talan och talans vckande[17] 14 Kap. Om frening av ml och tredje mans deltagande i rttegng[18] 15 kap. Om kvarstad m.m.[19] 16 Kap. Om omrstning[20] 17 Kap. Om dom och beslut[21] 18 Kap. Om rttegngskostnad[22]

II. Om rttegngen i brottml 19 Kap. Om laga domstol[23] 20 Kap. Om rtt till tal och om mlsgande [24] 21 Kap. Om den misstnkte och hans frsvar[25] 22 Kap. Om enskilt ansprk i anledning av brott[26] 23 Kap. Om frunderskning[27] 24 Kap. Om hktning och anhllande[28] 25 Kap. Om resefrbud och anmlningsskyldighet[29] 26 kap. Om kvarstad[30] 27 kap. Om beslag, hemlig teleavlyssning[31] 28 Kap. Om husrannsakan samt kroppsvisitation och kroppsbesiktning[32] 29 Kap. Om omrstning[33] 30 Kap. Om dom och beslut[34] 31 Kap. Om rttegngskostnad[35]

III. Gemensamma bestmmelser 32 Kap. Om frister och laga frfall[36] 33 Kap. Om inlaga i rttegng och om delgivning[37] 34 Kap. Om rttegngshinder[38]

Tredje avdelningen
Om bevisning
35 Kap. Om bevisning i allmnhet[39] 36 Kap. Om vittne[40] 37 kap. Om frhr med part och med mlsgande som inte fr talan[41] 38 Kap. Om skriftligt bevis[42] 39 Kap. Om syn[43] 40 Kap. Om sakkunnig[44] 41 Kap. Om bevisning till framtida skerhet[45]

Rttegngsbalken

113

Fjrde avdelningen
Om rttegngen i underrtt
I. Om rttegngen i tvisteml 42 kap. Om stmning och frberedelse och om avgrande av ml utan huvudfrhandling[46] 43 Kap. Om huvudfrhandling[47] 44 kap. Om parts utevaro m. m.[48] II. Om rttegngen i brottml 45 kap. Om vckande av allmnt tal, om frberedelse och om avgrande av ml utan huvudfrhandling[49] 46 Kap. Om huvudfrhandling i ml, vari allmnt tal fres[50] 47 Kap. Om vckande av enskilt tal och huvudfrhandling i ml, vari sdant tal fres[51] 48 Kap. Om straffrelggande och frelggande av ordningsbot[52]

Femte avdelningen
Om rttegngen i hovrtt
49 kap. Om rtten att verklaga en tingsrtts domar och beslut och om prvningstillstnd[53] 50 kap. Om verklagande av domar i tvisteml[54] 51 kap. Om verklagande av domar i brottml[55] 52 Kap. Om verklagande av beslut[56] 53 Kap. Om ml som tas upp omedelbart[57]

Sjtte avdelningen
Om rttegngen i hgsta domstolen
54 kap. Om rtten att verklaga en hovrtts domar och beslut och om prvningstillstnd[58] 55 kap. Om verklagande av domar[59] 56 kap. Om verklagande av beslut och om hnskjutande av prejudikatfrgor[60] 57 Kap. Om ml som tas upp omedelbart[61]

Sjunde avdelningen
Om srskilda rttsmedel
58 Kap. Om resning och terstllande av frsutten tid[62] 59 Kap. Om klagan ver domvilla m.m.[63]

Rttegngsbalken

114

Noter
[1] 1kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K1)) [2] Lista ver Sveriges domsagor [3] Domstolsverkets sktjnst http:/ / www. dom. se/ templates/ DV_ContactSearch____518. aspx [4] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K1P2 [5] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K1P3b [6] 2kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K2)) [7] 3kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K3)) [8] 4kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K4)) [9] 5kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K5)) [10] 6kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K6)) [11] 7kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K7)) [12] 8kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K8)) [13] 9kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K9)) [14] 10kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K10)) [15] 11kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K11)) [16] 12kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K12)) [17] 13kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K13)) [18] 14kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K14)) [19] 15kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K15)) [20] 16kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K16)) [21] [22] [23] [24] [25] [26] [27] [28] [29] [30] [31] [32] [33] [34] [35] [36] [37] [38] [39] [40] [41] [42] [43] [44] [45] [46] [47] [48] [49] [50] [51] [52] [53] [54] 17kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K17)) 18kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K18)) 19kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K19)) 20kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K20)) 21kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K21)) 22kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K22)) 23kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K23)) 24kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K24)) 25kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K25)) 26kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K26)) 27kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K27)) 28kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K28)) 29kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K29)) 30kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K30)) 31kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K31)) 32kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K32)) 33kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K33)) 34kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K34)) 35kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K35)) 36kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K36)) 37kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K37)) 38kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K38)) 39kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K39)) 40kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K40)) 41kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K41)) 42kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K42)) 43kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K43)) 44kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K44)) 45kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K45)) 46kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K46)) 47kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K47)) 48kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K48)) 49kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K49)) 50kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K50))

[55] 51kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K51)) [56] 52kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K52)) [57] 53kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K53))

Rttegngsbalken
[58] [59] [60] [61] [62] [63] 54kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K54)) 55kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K55)) 56kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K56)) 57kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K57)) 58kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K58)) 59kap.rttegngsbalken( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35;K59))

115

Externa lnkar
Rttegngsbalken (http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1734/17340004000), gllande lydelse i Finland

Brottsbalken
Brottsbalken(1962:700 [1]) r den centrala straffrttsliga lagen i Sverige. Den ersatte 1864 rs strafflag. Brottsbalken bestr av tre avdelningar. Den frsta innehller allmnna bestmmelser.[2] Den andra, som har rubriken Om brotten, innehller en upprkning av de olika brotten, en s kallad brottskatalog.[3] De olika brotten brukar i sin tur uppdelas p brott mot person, frmgenhetsbrott samt brott mot staten och allmnheten. Den tredje, som ftt rubriken Om pfljderna, innehller en upprkning av de pfljder, i dagligt tal straff, som kan flja nr brott r bevisat och lagfring skett i domstol.[4] Dessa r bter och fngelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och verlmnande till srskild vrd. Den innehller ven riktlinjer fr vad som r frsvrande respektive frmildrande samt regler om nr pfljd bortfaller. Hr finner man ven regler om frverkande av egendom, fretagsbot och vervakningsnmnder. De olika brotten i brottskatalogen r i sin tur uppdelade p ett "normalbrott" och i anslutning till detta ett grovt brott och ett ringa brott. Som exempel kan nmnas stld. Om stlden skett efter intrng i bostad om den avsett sak som ngon bar p sig om grningsmannen varit frsedd med vapen, sprngmne eller annat dylikt hjlpmedel om grningen eljest varit av srskilt farlig eller hnsynsls art om grningen avsett betydande vrde eller inneburit synnerligen knnbar skada r detta kriterier p att stlden ska bedmas som grov.[5] r stlden med hnsyn till det tillgripnas vrde och vriga omstndigheter vid brottet att anse som ringa, dms fr snatteri.

Se i vrigt om Grovt brott enligt svensk lag och Ringa brott enligt svensk lag.

Noter
[1] [2] [3] [4] [5] https:/ / lagen. nu/ 1962:700 Frsta avdelningen https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P1 Andra avdelningen https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K3 Tredje avdelningen https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K25 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K8P4

Se ven
Straffrtt 1734 rs lag Missgrningsbalken Straffbalken

Brottsbalken Strafflagen Brott

116

Externa lnkar
Brottsbalken( 1962:700 (https://lagen.nu/1962:700))

Grovt brott enligt svensk lag


Grovt brott r beteckningen p ett brott som i jmfrelse med ett "normalbrott" framstr som grvre och drfr br bedmas efter en annan straffskala och f strngare pfljd.

Exempel p grova brott


Grov stld
Ett typiskt normalbrott r stld fr vilket pfljden r fngelse i hgst tv r. Om stlden skett efter intrng i bostad om den avsett sak som ngon bar p sig om grningsmannen varit frsedd med vapen, sprngmne eller annat dylikt hjlpmedel om grningen eljest varit av srskilt farlig eller hnsynsls art om grningen avsett betydande vrde eller inneburit synnerligen knnbar skada

r detta kriterier p att stlden ska bedmas som grov och pfljden blir fngelse, lgst sex mnader och hgst sex r.[1] Rttsfall Inbrott i lkemedelsfrrd, dr bland annat en mindre mngd narkotikaklassad medicin samt ett strre antal sprutor stals, har bedmts som grov stld av Svea hovrtt.[2] Stld som begtts efter intrng i bostad har med hnsyn till omstndigheterna inte bedmts som grov stld.[3] Tillgrepp i olst villa av egendom, vrd omkring 1 500 kr, har bedmts som grov stld.[4]

Grov frskingring
Frskingring renderar fngelse i hgst tv r. Om grningsmannen missbrukat ansvarsfull stllning eller begagnat falsk handling eller vilseledande bokfring eller om grningen varit av srskilt farlig art, avsett betydande vrde eller inneburit synnerligen knnbar skada ska det bedmas som grovt brott och pfljden blir fngelse, lgst sex mnader och hgst sex r.[5]

Grovt brott enligt svensk lag Rttsfall Postkassrska som som frskingrat nstan en halv miljon kr dmdes fr grov frskingring till fngelse ett r.[6]

117

Grov skadegrelse
Den som frstr eller skadar egendom, fast eller ls, till men fr annans rtt drtill, dms fr skadegrelse till bter eller fngelse i hgst ett r. Om skadegrelsen medfrt synnerlig fara fr ngons liv eller hlsa eller skadan drabbat sak av stor kulturell eller ekonomisk betydelse eller om skadan eljest r synnerligen knnbar ska fr grov skadegrelse dmas till fngelse i hgst fyra r.[7] Rttsfall En man hade totalt slagit snder sin exhustrus lgenhets vre plan med kk, badrum, hall och vardagsrum. Han hade vidare frstrt kvinnans bohag, som han delvis slngt ut p grden. Han hade ven krossat de flesta av lgenhetens fnster. Skador fr ca 138 000 kr hade uppkommit. Brottet var med hnsyn till omstndigheterna att bedma som grovt. Han dmdes av Gta hovrtt till fngelse.[8]

Grov urkundsfrfalskning
Den som framstller falsk urkund eller ock falskeligen ndrar eller utfyller kta urkund, dmes, om tgrden innebr fara i bevishnseende, fr urkundsfrfalskning till fngelse i hgst tv r. Om frfalskningen avsett myndighets arkivhandling av vikt eller urkund som r srskilt betydelsefull i den allmnna omsttningen, ssom obligation, aktiebrev eller inteckningshandling, eller om grningen eljest var av srskilt farlig art ska dmas fr grov urkundsfrfalskning till fngelse, lgst sex mnader och hgst sex r.[9]

Grovt sexuellt vergrepp mot barn


Den som genomfr en annan sexuell handling n samlag med ett barn under femton r dms fr sexuellt vergrepp mot barn till fngelse i hgst tv r. Vid bedmande om brottet r grovt skall srskilt beaktas om fler n en frgripit sig p barnet eller p annat stt deltagit i vergreppet eller om grningsmannen med hnsyn till tillvgagngssttet eller barnets lga lder eller annars visat srskild hnsynslshet eller rhet. I s fall dms till fngelse i lgst sex mnader och hgst sex r fr grovt sexuellt vergrepp mot barn.[10]

Grovt koppleri
Den som frmjar eller p ett otillbrligt stt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillflliga sexuella frbindelser mot ersttning, dms fr koppleri till fngelse i hgst fyra r. Om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i strre omfattning, medfrt betydande vinning eller inneburit ett hnsynslst utnyttjande av annan dms fr grovt koppleri till fngelse i lgst tv och hgst tta r.[11]

Grovt narkotikabrott
Den som olovligen verlter narkotika, framstller narkotika som r avsedd frmissbruk, frvrvar narkotika i verltelsesyfte, anskaffar, bearbetar, frpackar, transporterar, frvarar eller tar annan sdan befattning med narkotika som inte r avsedd fr eget bruk, bjuder ut narkotika till frsljning, frvarar eller befordrar vederlag fr narkotika

Grovt brott enligt svensk lag frmedlar kontakter mellan sljare och kpare eller fretar ngon annan sdan tgrd, om frfarandet r gnat att frmja narkotikahandel eller innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika dms, om grningen sker uppstligen, fr narkotikabrott till fngelse i hgst tre r. Om grningen har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i strre omfattning eller yrkesmssigt, avsett srskilt stor mngd narkotika eller eljest varit av srskilt farlig eller hnsynsls art ska dmas fr grovt narkotikabrott till fngelse, lgst tv r och hgst tio r.[12] Rttsfall 19-rig flicka hade verltit sammanlagt 200 g amfetamin som antogs rcka till avsevrt mer n 1 000 "normala" doser. Kvantiteten har inte ansetts s stor att hennes handlande redan p grund hrav borde betecknas som grovt narkotikabrott. Hon dmdes av Hgsta domstolen till fngelse ett r.[13] Slovakisk man som smugglat 21 620 Rohypnoltabletter, innehllande det narkotiska preparatet flunitrazepam, har dmts fr grovt narkotikabrott till fngelse i tv r och utvisning efter avtjnat straff.[14]

118

Grov olovlig krning


Fr ngon uppstligen krkortspliktigt fordon utan att vara berttigad att fra sdant fordon, dmes fr olovlig krning till bter. Har han tidigare innehaft krkort som blivit terkallat eller har brottet skett vanemssigt eller r det eljest att anse som grovt, m dmas till fngelse i hgst sex mnader.[15]

Grovt miljbrott
Fr miljbrott dms till bter eller fngelse i hgst tv r om det skett med uppst eller av oaktsamhet. Vid bedmningen av om brottet r grovt skall srskilt beaktas om det har medfrt eller kunnat medfra varaktiga skador av stor omfattning, om grningen annars varit av srskilt farlig art eller innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller om grningsmannen, nr det krvts srskild uppmrksamhet eller skicklighet, har gjort sig skyldig till en frsummelse av allvarligt slag. Vid grovt brott dms fr grovt miljbrott till fngelse i lgst sex mnader och hgst sex r.[16] Rttsfall En man hade tagit farligt avfall i form av bekmpningsmedel/fenoxisyror, burkar med frgrester och spillolja tillsammans med trdgrdsavfall och dylikt till en avsides liggande plats bredvid Hasslarpsn (Skne) och dr satt eld p detta avfall. Fre eldningen hade han p platsen hllt ut farligt avfall i form av bekmpningsmedel och spillolja. Det var inte faststllt vilka kvantiteter farligt avfall det varit frga om i vidare mn n att det rrt sig om en beaktansvrd mngd sdant avfall. En hr aktuell fenoxisyra, 2,4,5-triklorfenoxisyra (mest knd under beteckningen hormoslyr) r frbjuden i Sverige sedan r 1977. Riksklagaren yrkade i Hgsta domstolen att mannen skulle dmas till fngelse fr grovt miljbrott. Hgsta domstolen fann att brottet inte var grovt och mannen dmdes till 60 dagsbter.[17]

Grovt brott enligt svensk lag

119

Noter
[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K8P4 [2] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1997:126 [3] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2003s121 [4] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1995:67 [5] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K10P3 [6] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1996:2 [7] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K12P3 [8] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1996:10 [9] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K14P3 [10] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K6P6S2 [11] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K6P12S3 [12] https:/ / lagen. nu/ 1968:64#P3 [13] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1985s164 [14] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1998s24 [15] https:/ / lagen. nu/ 1951:649#P3 [16] https:/ / lagen. nu/ 1998:808#K29P1 [17] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2005s263

Ringa brott enligt svensk lag


Ringa brott r beteckningen p ett brott som i jmfrelse med ett "brott av normalgraden" framstr som mindre allvarligt och drfr br bedmas efter en annan straffskala och f lindrigare pfljd eller ibland ingen pfljd alls p grund av att grningen inte r straffbelagd.

Exempel p ringa brott


Drp
Straffskalan fr mord r fngelse i mellan tio och arton r. Om brottet med hnsyn till de omstndigheter som franlett grningen eller eljest r att anse som mindre grovt, dmes fr drp till fngelse i mellan sex och tio r.[1]

Snatteri
Ett typiskt normalbrott r stld fr vilket pfljden r fngelse i hgst tv r. Om det tillgripnas vrde och vriga omstndigheter vid brottet att anse som ringa, skall fr snatteri dmas till bter eller fngelse i hgst sex mnader.[2] Vid brott i butik r vrdegrnsen mellan stld och snatteri 1 000 kr enligt Hgsta domstolens dom i ml B5097-08.[3]

Undandrkt
Frskingring renderar fngelse i hgst tv r. Om det frskingrades vrde och vriga omstndigheter vid brottet att anse som ringa, skall fr undandrkt dmas till bter eller fngelse i hgst sex mnader. Vrdegrnsen r densamma som mellan stld och snatteri det vill sga 1 000 kr.[4]

Ringa brott enligt svensk lag

120

verkan
Den som frstr eller skadar egendom, fast eller ls, till men fr annans rtt drtill, dms fr skadegrelse till bter eller fngelse i hgst ett r. Om skadan r obetydlig och vriga omstndigheter vid brottet att anse som ringa, skall fr verkan dmas till bter.[5] Den som i skog eller mark olovligen tager vxande trd eller grs eller, av vxande trd, ris, gren, nver, bark, lv, bast, ollon, ntter eller kda eller vindflle, sten, grus, torv eller annat sdant, som ej r berett till bruk, dmes fr verkan, om brottet med hnsyn till det tillgripnas vrde och vriga omstndigheter r att anse som ringa. Grnsen mellan skadegrelse och verkan r densamma som mellan stld och snatteri det vill sga 1 000 kr.

Frvanskning av urkund
Den som framstller falsk urkund eller ock falskeligen ndrar eller utfyller kta urkund, dmes, om tgrden innebr fara i bevishnseende, fr urkundsfrfalskning till fngelse i hgst tv r. Om urkunden r av mindre vikt, ssom kassakvitto, kontramrke eller dylikt mottagningsbevis, eller om grningen skett fr att frhjlpa ngon till hans rtt skall fr frvanskning av urkund dmas till bter eller fngelse i hgst sex mnader. [6]

Ringa narkotikabrott
Den som olovligen verlter narkotika eller framstller narkotika som r avsedd frmissbruk, eller innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika dms, om grningen sker uppstligen, fr narkotikabrott till fngelse i hgst tre r. Om arten och mngden narkotika samt vriga omstndigheter att r att anse som ringa, dms fr ringa narkotikabrott till bter eller fngelse i hgst sex mnader. [7]

Miljbrott
Fr miljbrott dms till bter eller fngelse i hgst tv r om det skett med uppst eller av oaktsamhet. Om en behrig myndighet har tilltit frfarandet, eller om frfarandet r allmnt vedertaget eller med hnsyn till omstndigheterna kan anses frsvarligt, dms inte till ansvar.[8]

Noter
[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K3P2 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K8P2 https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2009s586 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K10P2 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K12P2 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K14P2 https:/ / lagen. nu/ 1968:64#P2 https:/ / lagen. nu/ 1998:808#K29P1S3

Svensk rtt

121

Svensk rtt
Svensk rtt r en gren av nordisk rtt, vilken i sin tur utgr en huvudgren av den germanska rtten.

Tiden fre de nedtecknade landskapslagarna


Lagen frmedlades muntligen av lagmannen som tljde lag det vill sga lste upp den ur minnet p det ting dit folket hade samlats. Landskapslagarna var ingalundade nystiftade utan utgjorde vad som nedtecknats skriftligen frn sina muntliga fregngare. Varje landskap hade sina lagar ven om de liknade varandra. Varje landslag skyddade eller skte skydda slkten och sina egna. Slavar var egendom och de som skyddades genom lagarna var endast fria mn och deras familjer.

Landskapslagarna
Sveriges ldsta mera omfattande rttskllor r landskapslagarna, utgrande uppteckningar av de rttsgrundsatser, vilka inom de srskilda landskapen gllde fr bnderna, som vid denna tid utgjorde det egentliga folket. Men det r inte bara frn den synpunkten, som den rtt, vilken dessa landskapslagar innehller, kan sgas vara bondelag, utan ven frn den synpunkten, att rtten vsentligen utgr frn folket. Den period, som kan sgas brja med landskapslagarnas uppteckning och strcker sig till den frsta landslagen, freter emellertid begynnelserna till en frndring i bda de nmnda avseendena. Dels brjade nmligen smningom frn bnderna avsndra sig srskilda samhllsklasser med srskilda intressen och levnadsfrhllanden, som medfrde behovet av srskilda rttsgrundsatser, dels brjade kungen allt mer utva inflytande p rttsbildningen. Verkningarna av denna frndring framtrder ocks i den yttre rttshistorien redan under denna period. Den rtt, som landskapslagarna innehller, r landsrtt. Men ven i Sverige brjade i stderna framtrda srskilda rttsgrundsatser, som vl delvis var grundade p privilegier, men till en stor del utgjordes av sedvanerttsgrundsatser, som smningom utbildat sig.

Frelpare till den allmnna landslagen


Sveriges ldsta stadslag r Bjrkartten, som sannolikt ursprungligen gllde fr Stockholm, men senare tillmpades ven p andra stllen. Emellertid hade staden Visby sin srskilda lag, Visby stadslag, som synes vara utarbetad nrmare mitten av 1300-talet. Dessutom finns fragment av en stadslag fr Sderkping. Vidare r att mrka, att kyrkortten, som ursprungligen utgjorde en bestndsdel av landsrtten, varfr ocks i landskapslagarna i allmnhet frekommer en srskild avdelning under namn av kyrkobalk, erhll en srskild utbildning genom stadganden, som, trots att de ensidigt utfrdades av pvar och biskopar, likvl, sedan kyrkans makt allt mer brjat tillvxa, i strre eller mindre mn utvade inflytande p landsrtten. En annan art av rttskllor, vilka, trots att de gde karaktren av speciallag, dock inte var utan inverkan p den allmnna rtten, utgjordes av grdsrtterna, av vilka den tidigaste, som numera inte finns i behll, sannolikt frskriver sig frn slutet av 1200-talet. Slutligen framtrder kungens kade inflytande p rttsbildningen i en rad av kungliga stadgar, av vilka ngra i rimkrnikan och somliga av landskapslagarna omtalas som utgngna frn Birger jarl, men av vilka de viktigaste frskriver sig frn Magnus Laduls och i synnerhet frn Magnus Erikssons tid. D flera av dessa stadgar r bestmda fr hela riket, kan de betraktas som frelpare till den allmnna landslagen.

Svensk rtt

122

De frsta landslagarna
Frn tiden omkring 1350 frskriver sig Sveriges frsta allmnna lag, kung Magnus Erikssons landslag, av vilken emellertid inom inte synnerligen lng tid en ny redaktion utarbetades (1442), kallad kung Kristofers landslag. F r efter den frsta landslagen (sannolikt under ren 1349-57) utarbetades kung Magnus Erikssons stadslag ("Den yngre stadslagen"), vilken erhll allmn giltighet fr stderna. Under landslagens tidevarv (omkring 1350-1736) ansgs lands- och stadslagarna innehlla rttsordningens huvudgrunder, men i de fall, dr man ej ur dem erhll tillrcklig ledning, hmtade man rttelser ur landskapslagarna, som alltjmt bibehll stor betydelse fr teori och praxis. I den rttsutveckling, som gde rum under tidevarvet, sknjs djupgende inflytande frn kanonisk rtt och tysk stadsrtt samt, efter 1600-talets ingng, framfr allt frn den tysk-romerska rtten. Mycket betydelsefulla insatser gjordes ven av den svenska rttsvetenskapen, som under detta tidevarv tog sin brjan. Avpassade efter ett medeltida samhlles rttsbehov, motsvarade lands- och stadslagarna snart endast ofullstndigt de krav, som den nya tiden stllde. Visserligen tillgodosgs dessa i ganska stor utstrckning genom domstolarnas praxis, som utvecklade sig tmligen obunden av den lderdomliga skrivna lagen, men behovet av ny lagstiftning framtvingade en rad av speciella frordningar och stadgar berrande olika rttsomrden. Det frsta stora genombrottet kom inom kyrkortten, dr reformationen gjorde slut p den kanoniska rttens giltighet och gav upphovet till en svensk kyrkolagstiftning. De i vrigt viktigaste frndringarna gde rum inom processrtten, i det att domstolsvsendet erhll kad stadga genom upprttandet av fast organiserade mellaninstanser, hovrtterna, och rttskipningen alltmer frigjordes frn den formalism, som behrskade den ldre svenska rttegngen.

Landslagar under 1600- och 1700-talen


nskvrdheten att erhlla en mera tidsenlig lagtext och att undanrja den motsats i rttsgrundsatser, som framtrdde vid en jmfrelse mellan ldre och nyare rttskllor, gav anledning till strvanden att stadkomma en ny lagavfattning. Arbetet hrp upptogs av Karl IX, som med std av uttalanden frn stnderna vid riksdagarna 1602 och 1604 fr vgabringandet av en lagrevision sammankallade en kommission, som likvl snart sndrade sig i tv partier. Det ena av dessa, rdets, utarbetade under ledning av Ture Jakobsson Rosengren ett fullstndigt frslag, som dock aldrig framlades fr stnderna. Det andra, under Karl IX:s egen ledning, utarbetade endast ngra balkar, av vilka konungabalken och kyrkobalken framlades fr stnderna, som dock avbjde deras behandling. D kungen fann, att lagens revision mtte svrigheter, mste han nja sig med att av trycket utge Kristofers landslag (1608), vilken tryckta upplaga stadfstes till allmn efterrttelse. Sedan drp under ren efter 1640 tskilliga kommissioner utarbetat frslag till lagfrbttringar delvis, tillsatte Karl XI 1686 med uppdrag att utarbeta en ny lagbok den lagkommission, vars frslag efter mnga omarbetningar slutligen antogs av riksdagen 1734 samt av kungen stadfstes att glla frn 1 september 1736. Den nya lagboken, Sveriges rikes lag av r 1734, ett fr sin tid utmrkt lagverk, var utarbetad p grundval av landslag och stadslag jmte senare lagstiftning och rttspraxis under medvetet tillvaratagande av inhemska rttstraditioner, men med beaktande av de insatser, som frmmande rtt, srskilt den tysk-romerska, gjort i svenskt rttsliv. Den sammanfrde i en kodifikation lands- och stadsrtt, vilkas olikheter minskades, men inte upphvdes. Men i stllet avskildes statsrtten frn den allmnna lagen; den nya lagboken saknade nmligen i motsats till landslagen konungabalk.

Svensk rtt

123

Arbete med nya lagar


Efter den nya rikslagens antagande rdde under ett par mansldrar i lagstiftningsarbetet en vilotid. Drunder vann upplysningstidens ider allt strre vlde ver det allmnna tnkesttet. Bedmd efter deras krav p frihet fr individen och hnsyn till hans personliga vlfrd, var den bestende rttsordningen, som i mycket underordnade den enskildes tillflliga intressen under varaktigare allmnna, i flera huvuddrag otillfredsstllande. Fr att utarbeta en ny lagavfattning verensstmmande med den nya tidens skdning tillsattes 1811 en lagkommitt, som, d den upplstes efter en trettiorig verksamhetstid, efterlmnade lagfrslag, vilka, ehuru frtjnstfulla, likvl ansgs behva ytterligare omarbetning. Till att verkstlla denna och, som man hoppades, slutfra arbetet p den nya lagboken tillsattes 1841 en lagberedning, vars tioriga arbete p grund av de politiska frhllandena likvl ej ledde till mlet. Misstrstande om att kunna eftergra gngna tiders rttsliga storverk, vergav man tanken att foga en ny lagbok till raden av den svenska rttens fregende kodifikationer och beslt att uteslutande flja de partiella lagfrbttringarnas vg.

Se ven
Rttssystem Sveriges rttsvsen Denna artikel r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok, Nordisk rtt 19041926.
[1]

Referenser
[1] http:/ / runeberg. org/ nfbs/ 0723. html

Nordisk rtt
Nordisk rtt, de skandinaviska folkens rtt, en huvudgren av den germanska rtten. Den nordiska rtten freter vl den germanska rttens allmnna karaktr och har, d den i det stora hela endast i ringa mn rnt inverkan frn frmmande hll, stor betydelse fr belysandet av det forngermanska rttslivet ver huvud. andra sidan visar den, d den nordgermanska folkgrenen redan tidigt skilt sig frn den sydgermanska och fortsatt sin utveckling under olika yttre livsvillkor, i flera avseenden en egen karaktr. Nr den nordgermanska folkgrenen ter gav upphov till tre srskilda folk, det svenska, det danska och det norska, s framtrdde med srdrag, vilka under tidens lopp blev skarpare utprglade, ocks inom den nordiska rttsbildningen en svensk, en dansk och en norsk grupp. Hrtill mste emellertid lggas nnu en grupp, nmligen den islndska. Fastn Island ftt sin befolkning och drmed ven grunddragen av sitt rttsvsen frn Norge, ger dock de egendomliga frhllanden, under vilka den islndska rtten utvecklade sig, samt den politiska sjlvstndighet, som n under rhundraden bevarade, en egen prgel t den islndska rttshistorien.

Nordisk rtt

124

Se ven
Dansk rtt Islndsk rtt Norsk rtt Svensk rtt Denna artikel r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok, Nordisk rtt 19041926.
[1]

Germansk rtt
Germansk rtt r en rttstradition som utvecklades hos de gamla germanska stammarna under antiken och medeltiden. Nordisk rtt r en gren av den germanska rtten, som bland annat uttryckt sig i de svenska landskapslagarna. Den germanska rtten var huvudsakligen en landsrtt, till skillnad frn den romerska som var en stadsrtt utbildad krig stadsstater.

Tingsrtt

125

Tingsrtt
Rttsinstanser i Sverige

Denna artikel tillhr en artikelserie


Allmnna domstolar

Tingsrtt Hovrtt Hgsta domstolen


Frvaltningsdomstolar

Frvaltningsrtt Kammarrtt Hgsta frvaltningsdomstolen


Specialdomstolar

Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Mark- och miljdomstol Migrationsdomstol Hyresnmnd Arrendenmnd Patentbesvrsrtten Tryckfrihetsdomstol Frsvarsunderrttelsedomstolen Skiljenmnd
Se ven

Rttsvsen Domstol Sverige-portalen

Tingsrtt, allmn underrtt och frsta instans inom det allmnna domstolsvsendet i bde Sverige (frn 1971) och Finland (frn 1 december 1993). ven i Norge har begreppet (no. tingrett) frn r 2002 ersatt de tidigare byrett och herredsrett. I Danmark har man en motsvarande underrtt, som heter byret.

Tingsrtt

126

Tingsrtterna i Sverige
Historisk utveckling
Tingsrtterna i Sverige instiftades 1971, och ersatte rdhusrtterna (fanns d i 27 av landets strre stder, de vriga stderna lg under hradsrtt) och hradsrtterna (hradstingen), vilka fanns p landsbygden. Drmed var de frsta rttsinstanserna lika ver hela landet. r 1995 fanns det 96 tingsrtter i Sverige, men sedan dess har antalet skurits ned betydligt till dagens 48 (hsten 2010), och antalet tingsrtter frvntas p sikt vara cirka 40 stycken i hela Sverige. Frmst frsker man koncentrera tingsrtterna till residensstderna i mindre ln samt till de strre stderna. Begreppet tingsrtt skapades inte nytt infr reformen 1971, utan finns belagt redan p 1600-talet, d vanligen i betydelsen hradsrtt. Fram till 1993 skulle varje verksamhetsr i tingsrtten, i enlighet med 1686 rs kyrkolag, inledas med en tingspredikan i ngon av Svenska kyrkans gudstjnstlokaler, eller p tingsstllet. Mnga domstolar har bevarat detta ldriga liggande ssom en tradition.

Administrativ indelning
Huvudartikel: Domsaga Till en tingsrtt hr en domsaga, som r det administrativa omrdet, dr en tingsrtt dmer. Ett exempel: Blekinge tingsrtt dmer i tvisteml, som sker inom Blekinge domsaga, vilket vill sga i kommunerna Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofstrm och Slvesborg, med ste fr huvudfrhandlingar (rttegngar), med kansli i Karlskrona, och med ett ytterligare tingsstlle i Karlshamn, dr huvudfrhandlingar kan ske, men dr det inte finns ngon fast anstlld expedition. Vid strre geografiska avstnd r det vanligt att tingsrtten frfogar ver ett eller flera tingsstllen, lokaler dit rtten reser vid behov av frhandling. Parter i mlet slipper p detta stt resa lnga avstnd, vilket sparar pengar fr domstolen, vilken mste erstta utlgg fr resor och frlorad arbetsinkomst. Normalt r ingen personal p tingsrtten fast stationerad p tingsstllet, utan enbart p huvudorten (kansliorten).

Inskrivningsmyndigheter
Huvudartikel: Inskrivningsmyndighet Inskrivningsmyndighetern sorterar sedan den 1 juni 2008 under Lantmteriverket. Tingsrtten r verinstans till Inskrivningsmyndigheten och prvar verklaganden av vissa av myndighetens beslut.

Rttens sammansttning vid avgranden


De dmande juristerna i tingsrtten utgrs av lagmn, chefsrdmn, rdmn, assessorer, fiskaler, beredningsjurister och notarier. Med lagfaren domare avses en domare som r jurist. Lagmn, chefsrdmn och rdmn r ordinarie domare, vilket innebr att deras anstllningar r skyddade enligt 11 kap. 5 regeringsformen. Ordinarie domare utses av regeringen. Lagmannen r chef fr tingsrtten. En chefsrdman r chef fr en avdelning inom tingsrtten. Vid avgrandet av vissa typer av ml och renden deltar ven nmndemn. Nmndemn r inte jurister utan lekmn. Vid frhandlingar i brottml bestr tingsrtten i regel av en lagfaren domare samt av tre nmndemn. Om det krvs kan rtten utkas med en lagfaren domare och/eller en-tv nmndemn. Vid frhandlingar i tvisteml bestr rtten av en eller tre lagfarna domare. En huvudfrhandling i ett tvisteml med tre domare brukar kallas fr tresits. I familjeml kan ven nmndemn ing i rtten.

Tingsrtt

127

verinstans
Tingsrtten r verinstans vid verklagande av vissa beslut frn bl.a. Kronofogdemyndigheten (bl.a. i frga om utskningsrenden och skuldsanering) Bolagsverket(bl.a. angende tvngslikvidation) Lantmteriet (bl.a. angende inskrivning) verfrmyndaren (bl.a. beslut angende arvode till god man och frvaltare) Polismyndighet (bl.a. beslut om parkeringsanmrkningar)

verklagande
En tingsrtts domar och beslut verklagas i regel till en hovrtt. Domar och beslut i arbetstvister som handlagts i tingsrtten verklagas dock till Arbetsdomstolen. Beslut i frgor om utfende av allmnna handlingar frn tingsrttens administrativa avdelning verklagas till en kammarrtt.

"Hissprvning"
I dispositiva tvisteml fr tingrtten med parternas samtycke hnskjuta en viss frga i mlet direkt till prvning av Hgsta domstolen. Detta brukar kallas fr "hissprvning" eller "hissen" eftersom man gr frbi hovrtten.

Externa lnkar
Tingsrtt - Sveriges Domstolar [1]

Referenser
[1] http:/ / www. domstol. se/ templates/ DV_InfoPage____721. aspx

Dom

128

Dom
Dom har flera betydelser: En domstols slutliga avgrande av sjlva saken i ett ml. Se ven faststllelsedom, fullgrelsedom, konstitutiv dom, tredskodom samt beslut. En benmning p domkyrka, i synnerhet stor och praktfull sdan. Frkortning fr Domarboken En slags rundad, vlvd struktur, som kan vara av olika slag: en upphjning eller antiklinal struktur i jordskorpan vilken har cirkulr eller elliptisk bas och vars bergarter stupar ut frn centrum i alla riktningar. en vid basen nrmast cirkulr utgjutning av mycket trgflytande lava vilken bildar en vlvd massa av stelnad lava ovanfr en vulkanisk utbrottskanal. en formation p mnen som utgr en flack, mjukt sluttande kulle med en utstrckning upp till ca 10 km och en hjd p ngra hundra meter. den huv av frorenad luft som kan vlva sig ver en storstad eller ett industriomrde, se smog. En ppen kristallform bestende av tv plana ytor vilka med varandra bildar en vinkel som halveras av ett symmetriplan (spegelplan). En vrdighetstitel i vissa sydeuropeiska lnder: i Portugal frr en vrdighetstitel fr kungen, dennes sner och nrmaste manliga anfrvanter samt fr vissa hgre adelsmn, vilka frlnades titeln, se Dom (titel) en titel fr vissa benediktin- och kartusianmunkar. En bergstopp i Mischabelbergen, s. Schweiz, n.. om Matterhorn och n. om Monte Rosa; 4 545 meter ver havet, se Dom (berg). Frkortning fr Document Object Model Talsprksvariant fr de eller dem, se Dom-debatten. Klla: Nationalencyklopedin

Hovrtt

129

Hovrtt
Rttsinstanser i Sverige

Denna artikel tillhr en artikelserie


Allmnna domstolar

Tingsrtt Hovrtt Hgsta domstolen


Frvaltningsdomstolar

Frvaltningsrtt Kammarrtt Hgsta frvaltningsdomstolen


Specialdomstolar

Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Mark- och miljdomstol Migrationsdomstol Hyresnmnd Arrendenmnd Patentbesvrsrtten Tryckfrihetsdomstol Frsvarsunderrttelsedomstolen Skiljenmnd
Se ven

Rttsvsen Domstol Sverige-portalen

En hovrtt r en allmn (andra) domstolsinstans i Finlands och Sveriges domstolsvsen.

Hovrtt

130

Historik
Sedan de frslag, som under Karl IX:s styrelsetid blivit framstllda till ordnande av konungens domsrtt genom en efter de frndrade tidsfrhllandena avpassad utveckling av de ldre formerna drfr, de s kallade lands- eller rttartingen och rfstetingen, inte lett till ngot resultat, framlade Gustav II Adolf till 1614 rs riksdag frslag om inrttande i Stockholm av en "konungslig Hofrtt och fversta dom", vilken skulle i konungens svl nrvaro som frnvaro ga makt att dma konungens dom och ifrn vilken ngot verklagande inte skulle f ga rum. Genom den samma r utfrdade rttegngsordnantien bestmdes, i verensstmmelse med vad av konungen blivit freslaget, att den i Stockholm inrttade hovrtten, vilken fick namnet Svea hovrtt, skulle dma konungens dom. Grundsatsen, att ngon prvning av vad hovrtten dmt, inte kunde komma i frga, blev dock, ssom man finner av en antydan i rttegngsordinantien, inte oterkalleligt fastslagen. I den 1615 utfrdade rttegngsprocessen blev nmnda antydan nrmare utfrd p fljande stt: "ndock Sveriges lag medgifver, att ingen m vdja frn denna wr konungsliga dom och Hofrtt. . . . , likvl medan wi ega hgsta dom fver alla domare i Sverige och oss br om alla ml sanning utleta ssom ock terbryta alla skrocksoknir, drfre m den, som finner sig besvrad fver wr konungsliga dom icke genom ngot vdjande utan genom dmjuk bneskrift gifva om sitt besvr tillknna och njuta hos oss beneficium revisionis". Drmed var planen att lta hovrtten utgra den hgsta instansen vergiven. 1623 inrttades en ny hovrtt i bo fr Finland och 1630 en annan i Dorpat fr Livland. Ytterligare hovrtter upprttades, 1634 i Jnkping, Gta hovrtt, 1775 i Vasa och senare i Greifswald. Sedan Livland (1721), Finland (1809) och Pommern (1815) skilts frn Sverige, kvarstod inom det egentliga Sverige endast tv hovrtter, till dess genom inrttandet av Hovrtten ver Skne och Blekinge 1820 antalet kades till tre. Genom den 1849 beslutade indragningen av lagmans- och kmnrsrtterna blev hovrtterna andra i stllet fr tredje instans i den svenska domstolsorganisationen.

Finlands hovrtter
I Finland finns sex hovrtter: Helsingfors hovrtt Kouvola hovrtt Rovaniemi hovrtt Vasa hovrtt bo hovrtt stra Finlands hovrtt i Kuopio

Hovrtt

131

Sveriges hovrtter
Hovrtten r andra instans i de brottml, tvisteml och domstolsrenden som verklagas frn en tingsrtt inom hovrttens domkrets. Det finns sex hovrtter i Sverige: Svea hovrtt i Stockholm, Gta hovrtt i Jnkping, Hovrtten ver Skne och Blekinge i Malm, Hovrtten fr Vstra Sverige i Gteborg, Hovrtten fr Nedre Norrland i Sundsvall och Hovrtten fr vre Norrland i Ume. Var och en av de sex hovrtterna har sin geografiskt bestmda domkrets. Till hovrtterna inkommer drygt 22000 ml per r. I vissa fall krvs att prvningstillstnd beviljas fr att hovrtten skall ta upp ett verklagat ml. Svea hovrtt har till uppgift att ha hand om vissa srskilda mltyper. Hovrtten r till exempel verinstans i ml som verklagas frn hyresnmnderna. Inom hovrtten finns ocks Miljverdomstolen, som r andra instans i ml som verklagas frn ngon av miljdomstolarna. Det kan rra sig om till exempel tillstnd till miljfarlig verksamhet och naturvrds- och miljskyddsrenden. I hovrtterna tjnstgr cirka 420 domare och 250 administratrer. Till hovrtterna r ven knutna drygt 520 nmndemn. De nomineras av de politiska partierna och utses lnsvis av landstingen fr en mandattid om fyra r. Chefen fr en hovrtt kallas hovrttspresident. En hovrtt r indelad i ett antal avdelningar, tv eller flera, som var och en frests av en hovrttslagman eller av hovrttspresidenten. I hovrtten tjnstgr ocks hovrttsrd, assessorer, fiskaler och kanslipersonal. Hovrttsrden och assessorerna arbetar som domare medan fiskalerna fredrar ml, gr rttsutredningar och tjnstgr som protokollfrare. Kanslipersonalen skter bland annat utskick av kallelser till frhandling samt expediering av domar och beslut. Det frekommer ven att svl fiskaler som kanslipersonal bereder vissa ml fram till avgrandet. Hovrtten r som regel domfr med tre ledamter, varav minst tv skall vara ordinarie ledamter. I brottml dr pfljden r svrare n bter samt i vissa familjeml deltar ven tv nmndemn i dmandet. Detsamma gller fr brottml vid handlggning som inte sker vid huvudfrhandling. Denna artikel r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok, Hofrtt [1], 19041926.
Hovrtten i Gteborg

Se ven
Hovrttsrd

Referenser
[1] http:/ / runeberg. org/ nfbk/ 0490. html

Prvningstillstnd

132

Prvningstillstnd
Prvningstillstnd r ett tillstnd som en domstol p hgre niv n den tidigare, till exempel kammarrtt, Hgsta frvaltningsdomstolen, hovrtt och Hgsta domstolen i vissa fall mste bevilja fr att ett ml eller domstolsrende ska kunna tas upp och prvas av domstolen. Prvningstillstnd beviljas exempelvis om det r viktigt fr kommande rttstillmpning att mlet prvas i hgre rtt (prejudikatdispens). Prvningstillstnd i kammarrtten meddelas om 1. det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av hgre rtt, 2. anledning frekommer till ndring i det slut vartill frvaltningsrtten kommit eller 3. det annars finns synnerliga skl att prva verklagandet. Meddelar inte kammarrtten prvningstillstnd str frvaltningsrttens beslut fast. Huvudregeln r att prvningstillstnd till Hgsta frvaltningsdomstolen och Hgsta domstolen lmnas bara om avgrandet kan f betydelse som prejudikat, det vill sga vara till ledning fr hur andra liknande fall ska bedmas. Den omstndigheten att kammarrtten eller hovrtten kan befinnas ha dmt fel rcker drfr inte fr att de verordnade domstolarna ska ta upp mlet och prva det. r det ett grovt rttegngsfel s kan mlet prvas p grund av domvilla. Genom krav p prvningstillstnd minskar antalet ml som ges en fullstndig prvning i hgre instans. De ml som krver prvningstillstnd betecknas PT-ml.

Hgsta domstolen
Hgsta domstolen r namnet p den hgsta allmnna domstolen. Hgsta domstolen anvnds p svenska ocks som en allmn benmning p den hgsta juridiska beslutsinstansen i flera lnder. I vissa lnder har hgsta domstolen i uppgift att bevaka konstitutionen. Allts har den d ocks en s kallad frfattningsdomstols uppgifter, vilken ibland dock kan vara en srskild domstol.

Hgsta domstolen i olika lnder


Hgsta domstolen i Australien Hgsta domstolen i Danmark Hgsta domstolen i Finland Hgsta domstolen i Indien Hgsta domstolen i Island Hgsta domstolen i Kina Hgsta domstolen i Norge Hgsta domstolen i Storbritannien Hgsta domstolen i Sverige Hgsta domstolen i USA

Hgsta domstolen

133

Andra freteelser med namnet "Hgsta domstolen"


Hgsta domstolen (TV-program)

Kammarrtt
Rttsinstanser i Sverige

Denna artikel tillhr en artikelserie


Allmnna domstolar

Tingsrtt Hovrtt Hgsta domstolen


Frvaltningsdomstolar

Frvaltningsrtt Kammarrtt Hgsta frvaltningsdomstolen


Specialdomstolar

Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Mark- och miljdomstol Migrationsdomstol Hyresnmnd Arrendenmnd Patentbesvrsrtten Tryckfrihetsdomstol Frsvarsunderrttelsedomstolen Skiljenmnd
Se ven

Rttsvsen Domstol Sverige-portalen

Kammarrtt

134

Kammarrtt r en allmn frvaltningsdomstol i Sverige. En kammarrtt r andra instans efter frvaltningsrtt och fre Hgsta frvaltningsdomstolen.

Historia
Kammarrtten var frn brjan en del av Kammarkollegiet som hanterade rikets rkenskaper. r 1695 beslt kung Karl XI att bryta ut Kammarrevisionen frn Kammarkollegiet. Kammarrevisionen var ett centralt mbetsverk som hade hand om dmande och revision. 1799 bytte Kammarrevisionen namn till Kammarrtten. Vid frvaltningsrttsreformen 1972 byggdes kammarrttsorganisationen ut genom att Kammarrtten i Gteborg skapades samt att tv avdelningar frn Kammarrtten i Stockholm flyttades till Sundsvall. Dessa tv avdelningar bildade tv r senare Kammarrtten i Sundsvall. Kammarrtten i Jnkping bildades 1977.

Organisatorisk indelning
Kammarrtterna r fyra till antalet: 1. Kammarrtten i Stockholm fr Stockholms, Uppsala, Sdermanlands, Gotlands och Vstmanlands ln. 2. Kammarrtten i Gteborg fr Skne, Hallands och Vrmlands ln samt de delar av Vstra Gtalands ln som tidigare utgjordes av Gteborgs och Bohus ln samt lvsborgs ln. 3. Kammarrtten i Sundsvall fr Dalarnas, Gvleborgs, Vsternorrlands, Jmtlands, Vsterbottens och Norrbottens ln. Kammarrtten i Sundsvall har drigenom Sveriges till ytan strsta domkrets.

Sveriges kammarrtters domkretsar. Frgerna visar vilken kammarrtts domkrets en frvaltningsrtt tillhr.

4. Kammarrtten i Jnkping fr stergtlands, Jnkpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och rebro ln samt de delar av Vstra Gtalands ln som tidigare utgjordes av Skaraborgs ln.

Kammarrtterna som frsta besvrsinstans


Den enskilde som nekas att f ut handlingar frn en myndighet, fr att myndigheten anser att offentlighetsprincipen inte gller, verklagar sdana beslut direkt till kammarrtt. Det handlar oftast om att myndigheten hnvisar till offentlighets- sekretesslagens bestmmelser.[1] Ml om sekretess prvas allts inte av frvaltningsrtt. Om myndigheten fr rtt i kammarrtten kan den enskilde verklaga till Hgsta frvaltningsdomstolen. Om den enskilde fr rtt till handlingarna i kammarrtten, kan inte myndigheten verklaga denna dom. Enligt lagen (1971:309) om behrighet fr allmn frvaltningsdomstol att prva vissa ml ska besvr mot beslut, som tidigare anfrts hos Konungen, i stllet anfras hos kammarrtt i fljande ml:[2] 1.ml om val till befattning eller uppdrag, ml om val fr upprttande av frslag till befattning eller uppdrag, 4. ml om annan ersttning som enligt frfattning utgr av statsmedel, svida ej frfattningen hnvisar den som gr ansprk p ersttning att vid tvist anhngiggra talan hos allmn domstol eller expropriationsdomstol eller ersttning enligt frfattningen utgr till kommun eller annan kommunal frvaltningsenhet eller frga r om ersttning eller hitteln enligt lagen (1942:350) om fornminnen. 5. ml om beslut av tullmyndighet i samband med in- eller utfrsel av vara med undantag dock fr sdant beslut om befrielse frn eller nedsttning eller terbetalning av tull, skatt eller annan avgift som meddelats med std av regeringens bemyndigande, ml om tillstnd att hlla provianteringsfrilager,

Kammarrtt 6. ml om beslut rrande statens, kommunens eller annan kommunal frvaltningsenhets uttagande enligt gllande freskrift av skatt eller annan avgift, svida ej beslutet avser nedsttning eller befrielse och meddelats med std av regeringens bemyndigande eller frga r om oljeavgift eller avgift, vars uttagande genom utmtning frutstter beslut av allmn domstol, 7. ml om beslut rrande terbetalning av utskylder, bter eller andra allmnna medel, svida ej beslutet meddelats med std av regeringens bemyndigande eller avser avgift vars uttagande genom utmtning frutstter beslut av allmn domstol, 8. anmrknings- och avkortningsml, ml om tillsyn ver stiftelser, 9. ml om beslut som enligt frfattning eller freskrift rrande den allmnna hlsovrden, rrande frebyggande eller bekmpande av djur- eller vxtsjukdomar eller rrande djurs vrd eller behandling i srskilt fall meddelats angende frbud, frelggande, freskrift, tillstnd eller godknnande eller angende omhndertagande, smittrening, oskadliggrande eller liknande tgrd, svida ej frga r om skyldighet, som enligt frfattning vilar kommun eller annan kommunal frvaltningsenhet, eller om beslut enligt arbetarskyddslagen (1949:1) eller med std drav meddelade freskrifter, allmnna ordningsstadgan (1956:617), lagen (1956:618) om allmnna sammankomster eller strlskyddslagen (1958:110) eller i rende som avses i skogsfrlggningslagen (1963:246), 11. ml om frelggande vid vite, svida det inte r frga om skyldighet, som enligt frfattning vilar kommun eller annan kommunal frvaltningsenhet, eller om frelggande enligt lagen (1950:596) om rtt till fiske, jordfrvrvslagen (1965:290) eller jordhvdslagen (1969:698), 12. ml om utdmande av vite, 13. ml om beslut som i srskilt fall meddelats angende behandlingen av hktad eller den som anhllits eller gripits fr brott eller som eljest hlles i frvar tillflligt eller angende verkstllighet av straff eller annan brottspfljd eller av intagning i arbetsanstalt, 14. ml om handrckning Anskningar om resning och om terstllande av frsutten tid i frvaltningsml prvas av den kammarrtt inom vars domkrets rendet frst prvats.

135

Migrationsverdomstol
Kammarrtten i Stockholm fungerar sedan 2006 ven som migrationsverdomstol och r hgsta insats i dessa ml.

verklagande
Enligt huvudregeln verklagas domar i frvaltningsrtten till kammarrtten utan att det krvs prvningstillstnd fr att mlet skall tas upp i kammarrtten. I mnga lagar finns det emellertid srskilda bestmmelser som sger att det krvs prvningstillstnd fr verklagande till kammarrtten. verklagandeskriften stlls till kammarrtten men lmnas in eller snds till lnsrtten, som prvar om verklagandet har kommit in i rtt tid. Kammarrtten avgr frgan om prvningstillstnd. Domar och beslut av kammarrtten kan normalt verklagas till Hgsta frvaltningsdomstolen. Prvningstillstnd krvs fr att Hgsta frvaltningsdomstolen ska ta upp verklagandet till prvning. Mlen handlggs enligt Frvaltningsprocesslagen.

Kammarrtt

136

Noter
[1] https:/ / lagen. nu/ 2009:400 [2] https:/ / lagen. nu/ 1971:309

Regeringsrtten
1. OMDIRIGERING Hgsta frvaltningsdomstolen (Sverige)

Frvaltningsdomstol
Frvaltningsdomstol r en domstol som frmst avgr ml som rr tvister mellan enskilda och det allmnna. Merparten av mlen anhngiggrs genom att enskilda verklagar myndigheters beslut.

Finland
Frvaltningsdomstol r ven benmningen p den frsta instansen av de allmnna frvaltningsdomstolarna.

Sverige
Frvaltningsdomstol anvnds i dagligt tal som beteckning fr allmn frvaltningsdomstol. Lnsrtterna har slagits samman till tolv frvaltningsdomstolar betecknade frvaltningsrtter.[1] Det nya namnet p en allmn frvaltningsdomstol i frsta instans r Frvaltningsrtten i fljt av namnet p kansliorten.[2] Domar eller beslut meddelade av frvaltningsrtt kan i allmnhet verklagas till kammarrtt. Prvningstillstnd erfordras i allmnhet. Domar eller beslut meddelade av kammarrtt kan verklagas till Hgsta frvaltningsdomstolen. Prvningstillstnd erfordras. Rttegngen i frvaltningsdomstolarna regleras i frvaltningsprocesslagen.

Kllor
[1] https:/ / lagen. nu/ 1977:937#P5 [2] Regeringens proposition En lngsiktigt hllbar organisation fr de allmnna frvaltningsdomstolarna i frsta instans (prop.2008/09:165) (http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c6/ 12/ 27/ 86/ 4f86a1d5. pdf)

Frvaltningsrtt (domstol)

137

Frvaltningsrtt (domstol)
Fr det rttsvetenskapliga mnet frvaltningsrtt, se Frvaltningsrtt. Frvaltningsrtten r i Sverige den lgsta instansen av frvaltningsdomstolar. Frvaltningsrtterna ersatte den 15 februari 2010 lnsrtterna.

Frvaltningsrtterna
Det finns tolv frvaltningsrtter: Frvaltningsrtten i Falun Frvaltningsrtten i Gteborg Frvaltningsrtten i Hrnsand Frvaltningsrtten i Jnkping Frvaltningsrtten i Karlstad Frvaltningsrtten i Linkping Frvaltningsrtten i Lule Frvaltningsrtten i Malm Frvaltningsrtten i Stockholm Frvaltningsrtten i Ume Frvaltningsrtten i Uppsala Frvaltningsrtten i Vxj

Frvaltningsrttens uppgifter
Frvaltningsrtten r en frvaltningsdomstol, vilket innebr att den prvar frgor dr myndigheter utvat sin makt som pverkat eller rrt enskilda vare sig det rr fysiska eller juridiska personer. Frvaltningsrtten handlgger drfr en stor mngd vitt skilda typer av ml. Det kan vara ml enligt socialtjnstlagen. Motpart i dessa ml blir den myndighet vars dom eller beslut verklagats enligt Frvaltningsprocesslagen. skatteml, det vill sga alla typer av skatteml vare sig de avser inkomstskatt, moms, arbetsgivaravgift eller fastighetstaxering. Motpart i dessa ml r Skatteverket. Socialfrskringsml, som rr tvister i renden som rr arbetsskadeersttning, frldrapenning eller till exempel bilstd till handikappade. Motpart i dessa ml r Frskringskassan. LVU-ml. Motpart i dessa ml r enligt Socialtjnstlagen kommunens socialnmnd. LVM-ml. Motpart i dessa ml r enligt Socialtjnstlagen kommunens socialnmnd. LPT-ml. Motpart i dessa ml r enligt Lagen om psykiatrisk tvngsvrd chefsverlkaren p den vrdanstalt dr den intagne vistas. Laglighetsprvning enligt kommunallagen, som handlar om att f kommun- eller landstingsbeslut prvade. vriga ml kan handla om bygglov och tilldelningsbeslut vid tillstnd rrande utsknkningstillstnd av alkohol, vapenlicens eller frgor som berrs i djurskyddslagen eller ml med EU-rttslig anknytning, som till exempel ml om offentlig upphandling eller std inom jordbruket.
Den nya indelningen (frvaltningsrtterna).

Frvaltningsrtt (domstol)

138

Migrationsdomstolar
Tre frvaltningsrtter r ven migrationsdomstol. Dessa r Frvaltningsrtten i Gteborg, Frvaltningsrtten i Malm och Frvaltningsrtten i Stockholm.

Frvaltningsrttens sammansttning
Frvaltningsrttens chef betecknas lagman. Denne skall leda arbetet p domstolen och r chefsdomare. Lagmannen utses av regeringen efter en anskningsprocedur. vriga ordinarie domare vid frvaltningsrtten har titeln rdman. En icke ordinarie domare kan vara assessor eller fiskal. Flera mltyper kan avgras av en domare ensam, i synnerhet nr det rr sig om ml av enklare slag. Dmande uppgifter i enklare ml kan ocks tilldelas en notarie men i de fall tvist freligger kan en notarie enbart avgra ml tillsammans med nmndemn. Normalt bestr frvaltningsrtten av en lagfaren domare och tre nmndemn. Nmndemnnen utses genom val i landstingsfullmktige eller, i Gotlands ln, av kommunfullmktige i Gotlands kommun. Valet kan vara proportionellt; antal nmndemn per parti avgrs d av partiernas storlek i landstings- eller kommunvalet. I vissa typer av ml har frvaltningsrtten inte nmndemn, utan srskilda sakkunniga lekmannadomare. S r till exempel fallet nr rtten avgr ml om kommunalbesvr.

verklagande
En dom i frvaltningsrtten kan verklagas till kammarrtt. Den nuvarande huvudregeln att det bara r att verklaga kommer att finnas kvar, men i mnga lagar finns det srskilda bestmmelser som sger att det krvs prvningstillstnd fr verklagande till kammarrtten. verklagande stlls till kammarrtten, men lmnas in till frvaltningsrtten, som prvar om verklagandet har kommit in i rtt tid. Kammarrtten prvar frgan om prvningstillstnd. verklagande till kammarrtt kommer att tas upp 1. av Kammarrtten i Stockholm nr beslut i nrmast fregende instans har meddelats av Frvaltningsrtten i Stockholm, Frvaltningsrtten i Uppsala eller av en frvaltningsmyndighet som r belgen inom dessa frvaltningsrtters domkretsar, 2. av Kammarrtten i Gteborg nr beslut i nrmast fregende instans har meddelats av Frvaltningsrtten i Malm, Frvaltningsrtten i Gteborg, Frvaltningsrtten i Karlstad eller av en frvaltningsmyndighet som r belgen inom dessa frvaltningsrtters domkretsar eller av en utlandsmyndighet, 3. av Kammarrtten i Sundsvall nr beslut i nrmast fregende instans har meddelats av Frvaltningsrtten i Falun, Frvaltningsrtten i Hrnsand, Frvaltningsrtten i Ume, Frvaltningsrtten i Lule eller av en frvaltningsmyndighet som r belgen inom dessa frvaltningsrtters domkretsar, och 4. av Kammarrtten i Jnkping nr beslut i nrmast fregende instans har meddelats av Frvaltningsrtten i Linkping, Frvaltningsrtten i Jnkping, Frvaltningsrtten i Vxj eller av en frvaltningsmyndighet som r belgen inom dessa frvaltningsrtters domkretsar.[1]

Frvaltningsrtt (domstol)

139

Historik
Lnsrtterna har funnits sedan 1970-talet och har i stort sett haft samma domkretsar som Sveriges ln. Domkretsindelningen har varit i stort sett ofrndrad under denna tid och pverkades exempelvis inte av att Gteborgs och Bohus ln, Skaraborgs ln och lvsborgs ln slogs ihop till Vstra Gtalands ln. De gamla lnsrtterna levde kvar som Lnsrtten i Gteborg, Lnsrtten i Mariestad respektive Lnsrtten i Vnersborg. Eftersom lnen har haft stora skillnader i befolkningsunderlag har antalet anstllda vid de olika lnsrtterna varierat kraftigt. De sm lnsrtterna har haft s liten personalstyrka att de har varit mycket srbara fr frnvaro. Sedan 1970-talet har allt fler typer av ml tilldelats lnsrtterna, vilket har stllt hgre krav p varierande kompetens hos lnsrtternas personal. Medan de stora lnsrtterna har haft tillrckligt mycket personal fr att dessa skall kunna specialisera sig p olika omrden, har det inte varit mjligt hos de sm lnsrtterna. Det har pverkat dmandet och mjligheten att rekrytera kompetent personal till de domstolarna. Detta var bakgrunden nr lagmnnen p lnsrtterna, kammarrtternas presidenter och Regeringsrttens kanslichef trffades och diskuterade det framtida frvaltningsdmandet p hsten 2006. Detta ledde fram till en skrivelse som lmnades till regeringen. Den 22 november 2007 gav regeringen i uppdrag till Domstolsverket att fortstta utreda lnsrttsorganisationen. Utredningen skulle ge frslag till en ny organisation med frre och strre domstolar och lmnade frslag p antalet domstolar och deras geografiska placering.[2] Arbetet leddes av Sten Heckscher och resulterade i rapporten Lnsrttsutredningen.[3] Lnsrttsutredningen behandlades p Justitiedepartementet, det departement i det svenska regeringskansliet som ansvarar fr frgor om rttsvsendet. Arbetet ledde fram till propositionen En lngsiktigt hllbar organisation fr de allmnna frvaltningsdomstolarna i frsta instans,[4] som regeringen beslutade den 12 mars 2009. Oppositionen rstade emot frndringen i riksdagen. De (Thomas Bodstrm m.fl.) lade en gemensam motion i samband med detta om att propostionen borde avsls av riksdagen.[5] I motionen fanns kritik p mnga punkter. Ngra av invndningarna var att mnga remissinstanser hade sagt nej till frndringen eller stllt sig starkt kritiska till denna, frgan om ny lns- eller regionindelning var inte lst och ett antal utredningar som rrde rttsvsendets inre arbete var inte klara och utvrderingar som borde vara relevanta var ej gjorda. - Det frekom ven kritik i den allmnna debatten utanfr riksdagen.[6] [7] [8] Riksdagen beslutade torsdagen den 11 juni 2009 att bifalla regeringens proposition om frvaltningsrtterna och att avsl de motioner som hade fljt p propositionen.[9]

Referenser
[1] 1 frordningen (1977:937) om allmnna frvaltningsdomstolars behrighet m.m. i dess lydelse frn den 15 februari 2010, frordning 2009:872 (http:/ / 62. 95. 69. 3/ SFSdoc/ 09/ 090872. PDF) [2] Domstolsverket (http:/ / www. domstol. se/ templates/ DV_InfoPage____7785. aspx) [3] Lnsrttsutredningen, Domstolsverkets rapportserie 2008:2 (http:/ / www. domstol. se/ templates/ DV_Publication____7789. aspx) [4] proposition 2008/09:165 (http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 108/ a/ 122786) [5] Motion 2008/09:Ju24 med anledning av prop. 2008/09:165 En lngsiktigt hllbar organisation fr de allmnna frvaltningsdomstolarna i frsta instans (http:/ / www. riksdagen. se/ webbnav/ index. aspx?nid=410& typ=mot& rm=2008/ 09& bet=Ju24) [6] Regeringen vill ta fr snabbt beslut, Svenska Dagbladet, Brnnpunkt, den 27 april 2009 (http:/ / www. svd. se/ opinion/ brannpunkt/ artikel_2802619. svd) [7] stran den 29 maj 2009 (http:/ / www. ostran. se/ nyheter/ kalmar/ kalmar_baesta_platsen_foer_ny_laensraett) [8] rebro vill behlla lnsrtt, NWT den 28 april 2009 (http:/ / www. nwt. se/ article521407. ece) [9] Riksdagens protokoll 2008/09:130, torsdagen den 11 juni, 11 En lngsiktigt hllbar organisation fr de allmnna frvaltningsdomstolarna i frsta instans, forts. i 13 , beslut under 15 (http:/ / www. riksdagen. se/ Webbnav/ index. aspx?nid=101& bet=2008/ 09:130)

Brottml

140

Brottml
Med brottml avses samtliga ml i vilka talan frs om ansvar fr brott. I de flesta lnder frs brottml det allmnnas vgnar av en klagare. Regler fr rttegngen finns frmst i rttegngsbalken. Brottml handlggs vid allmn domstol. Frfarandet kan hnfra sig till brott svl enligt brottsbalken som till annan strafflagstiftning.

Kriminalvrd
Kriminalvrd, tidigare fngvrd, r en form av anstaltsvrd i verkstllighet av fngelsestraff och frivrd.

Kriminalvrden i vrlden
Europa
Danmark

Joliet State Prison, Joliet, Illinois

I Danmark r termen kriminalforsorg. Den administreras av Direktorat for kriminalforsorgen. Finland I Finland r termerna fngvrd och kriminalvrd. De administreras av Brottspfljdsverkets tv huvudavdelningar: Fngvrdsvsendet/Vankeinhoitolaitos (fngelsestraff och hkten) och Kriminalvrdsvsendet/Kriminaalihuoltolaitos (frivrd och ungdomsstraff). Norge I Norge r termen kriminalomsorg. Den administreras av Kriminalomsorgen, tidigare Fngselsvesenet. Kriminalomsorgens centralfrvaltning r en avdelning i justitiedepartementet. Sverige I Sverige administreras kriminalvrden av myndigheten Kriminalvrden.

Se ven
Statens institutionsstyrelse Fngelse

Hkte

141

Hkte
Frihetsbervande Omhndertagande LVU Gripande Anhllande Hktning Fngelse Rttspsykiatrisk vrd

Ett hkte r en lokal fr tillflligt frihetsbervande, bland annat fr den som anhllits av klagare eller hktats av domstol. I Sverige administreras hktena av Kriminalvrden. I Finland kan en hktad sitta upp till fyra veckor i polisarrest. I Danmark kallas ett hkte fr arresthus.

Se ven
Fyllecell Polisarrest
Kronobergshktet i Stockholm.

Terrorism

142

Terrorism
Terrorism (frn latin terror 'rdsla, fruktan')[1] avser det systematiska anvndandet av vld eller frstrelse, srskilt mot civila ml, fr att med hjlp av rdsla tvinga fram politiska eller andra typer av frndringar. Begreppet hrstammar frn Jakobinernas s k regime de la terreur, under franska revolutionen i slutet p 1700-talet. Internationellt etablerade definitioner av terrorism inkluderar endast de handlingar som har som syfte att skapa skrck, vilka utfrs fr att uppn ett ideologiskt ml och som har en uppstlig inriktning mot att bortse frn civila personers skerhet. Drmed kontrasteras terrorism mot enskilda vldsdd. Vissa definitioner inkluderar dock att vldshandlingarna ska vara olagliga. Fr att en en serie vldshandling ska kallas terrorism ska aktren vara en icke-stat.[2] Om aktren i stllet r en stat, kallas samma handling i de flesta vstlnder[oplitlig klla?] istllet fr terror, statsterrorism eller en krigshandling; brott mot krigets lagar faller drmed utanfr terrorismbegreppet.[3]

Terrorism har anvnts av en bred skara politiska organisationer fr att genomdriva sina ml; bde hgerinriktade och vnsterinriktade politiska organisationer liksom religisa, nationalistiska, etniska och revolutionra grupper samt regeringar.[4] Terrorhandlingar r kriminaliserade p flera samtidiga niver i nstan alla lnder i vrlden och betraktas som ett av de grvsta brotten som kan begs. Terrorism refererar till ett fenomen som inkluderar den faktiska aktionen, liksom de ansvariga och deras motiv. En person som praktiserar terrorism kallas fr terrorist.

Frstrelse efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Attacken krvde nra 3000 dda och 6200 skadade.

Definitioner
Det finns en rad olika definitioner fr begreppet terrorism. Ingen definition har lyckats bli universell och accepterad av alla.[5] Begreppet r starkt politiskt och knslomssigt laddat,[6] vilket kar svrigheten att ge begreppet en precis definition. Studier har visat att det finns ver 100 definitioner med ett flertal olika element,[5] liksom att begreppet r omstritt och politiskt kontroversiellt.[7] Konceptet r kontroversiellt eftersom begreppet ofta anvnds av stater fr att avlegitimera politiska motstndare, ofta i syfte att legitimera den egna statens anvndande av vld mot dessa Jakobinernas vlde under franska revolutionen gav upphov till motstndare. Under 70- och 80-talet frskte FN att termen terrorism. definiera begreppet men misslyckades d det rdde delade meningar hos de olika medlemslnderna frmst vad gller anvndandet av vld fr sjlvstndighet.[8] Enligt terroristexperten Walter Laqueur r det enda som frenar de olika definitionerna att de inkluderar vld och hot om vld.[5] D det rder delade meningar om begreppet frsker vissa nyhetskanaler, till exempel BBC, att undvika ordet 'terrorist' i sina nyhetsrapporteringar.[9] Det finns dock en rad definitioner som anvnds mycket brett och som har stora likheter. En definition som har skapats i en antiterror-resolution frn FN:s Generalfrsamling lyder:[10]

Terrorism

143

Terrorism r en handling som syftar till att dda eller allvarligt skada civila eller icke-stridande, med avsikt att skrmma en befolkning eller utva tvng p en regering eller en internationell organisation.

En minimal definition som freslagits av terrorexperten Alex P. Schmid inom FN:s arbete mot terrorism lyder: "Act of Terrorism = Peacetime Equivalent of War Crime."[11] FN:s organ fr brottsbekmpning anger ven en lng akademisk konsensus-definition som tagits fram av Alex P. Schmid och A. J. Jongman:[11] [12]
Terrorism r en metod fr framkallande av fruktan med upprepade vldsaktioner, utfrd av (semi) olagliga individer, grupper eller statliga aktrer, av idiosynkratiska, kriminella eller politiska skl, vid vilken - i motsats till mord - direkt vld inte r det viktigaste mlet. Det omedelbara mnskliga offret fr vldet vljs i allmnhet slumpmssigt (mlmjligheter) eller selektivt (representativt eller symboliskt ml) frn en mlgrupp, och tjnar som meddelandeskapare. Hot- och vldsbaserade kommunikationsprocesser mellan terrorism (organisation), (fara) offer, och viktiga ml anvnds fr att manipulera det direkta mlet (mlgrupp (er)) och omvandlar den till ett ml fr terror, ett ml fr krav, eller ett ml fr uppmrksamhet, beroende p om hot, tvng eller propaganda efterstrvas i frsta hand.

Filosofen och terrorexperten Igor Primoratz gr fljande definition:[13]

Terrorism r avsiktlig anvndning av vld, eller hot om anvndning av vld, mot oskyldiga mnniskor, i syfte att skrmma andra mnniskor att utfra handlingar de annars inte skulle utfrt.

William Pierce, ideolog och ledare fr amerikanska National Alliance, ger i sin sknlitterra bok the Turner Diaries denna definition av politisk terrorism.
Ett av de viktiga syftena fr politisk terror, alltid och verallt, r att framtvinga repressalier frn myndigheterna och att tvinga dem att bli mer repressiva, vilket alienerar en del av befolkningen och skapar sympati fr terroristerna. Det andra viktiga syftet r att skapa oro genom att frstra befolkningens knsla av trygghet och deras tro p att regeringen inte kan besegras (genom direkt aktion).

Inom EU anvnds en definition som tillkommit med de nya direktiven om lagar mot terroristbrott. Den svenska lagen om straff fr terroristbrott anvnder samma definition; man kan dmas fr terroristbrott om man begr ngon av vissa grningar, grningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med grningen r att: injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp, otillbrligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avst frn att vidta en tgrd, eller allvarligt destabilisera eller frstra grundlggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.[14]

Terrorism

144

Historik
De judiska Seloterna brukar utnmnas till historiens frsta terrorister. Vid tiden fr Kristi fdelse kmpade de mot det romerska imperiets ockupation. En annan tidig form av terrorism var grupper av assassiner, en muslimsk shiitisk sekt under 1100- och 1200-talet med fsten runt om i Mellanstern. Assassinerna anvnde lnnmordet som vapen, deras medlemmar skickades ut i sm grupper som tog livet p beflhavarna i de armer som hotade deras fsten. Begreppet terrorism myntades frst i slutet p 1700-talet i samband med franska revolutionen och jakobinernas skrckregim regime de la terreur. Maximilien de Robespierre var en av jakobinernas ledare och han menade att frsvaret av revolutionens hga ideal mot dess yttre och inre fiender krvde terrorn. D ordet terrorism infrdes i Academie Franaise 1798 var det som ngot frknippat med det statliga skrckvlde som fljde p den franska revolutionen. Under 1800-talet frknippades terrorismen frst med sm oppositionella grupper som anvnde vld fr att uppn sina politiska ml. De flitigaste terroristerna under perioden var anarkister. Vldet Den assasinska fstningen Alamut. var framfr allt riktat mot politiker och andra ledare; svl ryska tsarer som amerikanska presidenter mrdades. Medlemmarna i den ryska revolutionra gruppen Narodnaja Volja (Folkets vilja) anvnde stolt ordet terrorism. De ansg att tsaren och det dvarande politiska systemet var omoraliskt och att det var berttigat att anvnda vld mot regimen.[15] r 1881 mrdade de tsar Alexander II, men gruppen misslyckades med att starta den revolution de drmde om. Gruppens metoder kom dock att inspirera andra som hoppades att det skulle vara mjligt att frndra de politiska villkoren med radikala metoder. En av dessa var den serbiske studenten Gavrilo Princip som ingick i den serbiska nationalistiska gruppen Svarta handen. I juni 1914 mrdade han sterrike-Ungerns tronfljaren Franz Ferdinand vilket utlste frsta vrldskriget.[15] Under andra vrldskriget verkade framgngsrika statsstdda terrorgrupper av vilka mnga var gerillor, partisangrupper och motstndsrrelser som organiserades och utrustades av de allierade. Den brittiska Special Operations Executive utvecklade mnga av de taktiker och tekniker som anvnds av terroristgrupper idag.[16] I kampen fr en judisk stat i Palestina utfrde de judiska organisationerna Irgun och Lehi terrordd. De utomeuropeiska motstndsrrelserna utvecklades efter kriget ofta till nationalistiska terroristgrupper eller gerillor som verkade fr avkolonisering. Under det kalla kriget anvnde sig bda sidor av terroristgrupper fr att kriga via mellanhnder. Ett exempel r hur CIA medverkade till att bygga upp flera av dagens islamiska terrorgrupper genom trning i Afghanistan.[17] En variant av terrorism som tillkom under 1960-talet var flygplanskapningar. r 1969 utgjorde kapningarna nra 50 % av alla internationella terrorattacker det ret, enligt en terrordatabas. Under 1973 installerades metalldetektorer p flygplatserna, och ngra r senare hade antalet kapningar minskat med ver 90 %.[18] Under 1970-talet blev terrorismen en vardagsvara i Vsteuropa genom tyska Rda arm-fraktionen (Baader-Meinhof-ligan), IRA, ETA och Rda brigaderna. Grupper som PLO och PKK var aktiva i Mellanstern. Blodig statsterrorism anvndes av Kambodja och Iran och mnga lnder i Afrika, Mellanstern och Sydamerika har varit drabbade av terror bde frn staten och enskilda terrorgrupper. Israel och Palestina r sedan den tiden drabbat av terkommande terrorism och statsterrorism. Den frsta strre sjlvmordsattacken i modern tid var bombningen av den Irakiska ambassaden i Beirut 1981.[17]

Terrorism

145

Nutida terrorism
I det nutida Europa har bland annat Irlndska republikanska armn (IRA) i Storbritannien och Nordirland samt Euskadi ta Askatasuna (ETA) i Spanien fortsatt sin politiska kamp med hjlp av terrorism. ven attentat utfrda av religisa sekter, till exempel japanska Aum shinrikyo som spred saringas i Tokyos tunnelbanesystem 20 mars 1995, rknas i normalfallet som terrordd. Detta ven om det politiska syftet varit ngot oklart. En minskning av den internationella terrorismen intrffade under ren fr de steuropeiska kommunistregimernas fall, men samtidigt vxte den internationella islamistiska terrorismen. Mot mitten av nittiotalet hade antalet ddade per r kat till fler n ngonsin tidigare. Efter en ny minskning i terrorns omfattning mot slutet av 1990-talet,[18] intrffade angreppen den 11 september 2001 i nordstra USA. Attacken r historiens allvarligaste terroristdd liksom det mest mediala och uppmrksammade. Fyra passagerarflygplan kapades, varav tv flgs rakt in i World Trade Center i New York och ett flgs in i Pentagon. Nra 3000 mnniskor dog, 6200 skadades och flygplan, byggnader, stadsdelar och infrastruktur frstrdes till vrden av mnga miljarder dollar. Terroristerna var islamister och en majoritet av kaparna var saudiarabiska medborgare. Gruppen leddes av Mohammed Atta. Usama bin Ladin och hans terroristntverk al-Qaida har tagit p sig det ultimata ansvaret fr ddet. Efter terrorattackerna den 11 september 2001 inledde USA kriget mot terrorismen. Kriget riktar sig mot terrororganisationer och stater som USA anser stdjer terrorism. Inom EU hade man sedan tidigare enats om den Europeiska konventionen om undertryckande av terrorism (1977) och TREVI-systemet (1976)[19] fr samarbete mellan europeiska lnder. Numera definieras samverkan mot terrorismen genom den tredje pelaren i Maastrichtfrdraget (1992). Ett annat steg fr samverkan mot terrorismen var Tokyo-konferensen (1986) som hade som ml att f med Sovjetunionen i det internationella samarbetet mot terrorismen. ren efter 2001 har samarbetet mot terrorismen intensifierats avsevrt och en rad tgrder, mnga som tidigare ansgs otnkbara, har infrts. De senaste ren har en rad terrorangrepp drabbat vrlden, trots tgrderna. Stder som London, Moskva, Madrid, Bombay och Oslo har drabbats av srskilt allvarliga attacker. Omrden och lnder som Indien, Pakistan, Tjetjenien, Colombia, Algeriet, Indonesien och Irak r srskilt utsatta.

Indelningar

Terrorism

146

Terrorism kan indelas p olika stt. En vanlig indelningsgrund utgr frn metoden. D talar man om terroristkategorier som sjlvmordsbombare och flygplanskapare. P senare tid har det ven diskuterats om informationskrigfring (frn engelskans information warfare) skulle vara en terrorinriktning. ven det antyder en indelning som utgr frn metoden. Vanligast r dock en indelning utgr frn rckvidd och terroristorganisationens frhllande till staten. En indelning d r kategorierna inhemsk terrorism, internationell terrorism och statsterrorism.

Efter rckvidd och statsmotsttning


Inhemsk terrorism Terroraktioner som verkar inom de nationella grnserna. Uppstr vanligen p grund av politiska, sociala och etniska konflikter. Identiteter och territorium spelar stor roll, liksom statlig repression. Exempel p organisationer kan vara ETA, 17 november och andra. Internationell terrorism

Blommor dr tre polismn skts ihjl under terrorangreppen i Bombay i november 2008. Indien r det land som drabbas av flest terrordd varje r.

Terroraktioner eller terrororganisering som verkar ver de nationella grnserna. Den hr typen av terrorism har kat kraftigt under de senare decennierna. Viktiga faktorer r nationalistiska territoralkonflikter och ideologisk och religis vertygelse. Identiteter och internationella konflikter spelar stor roll. Exempel p organisationer r Al-Qaida, Hamas, PFLP, Islamiska Jihad och JRA. Statsterrorism Huvudartikel: Statsterrorism Statsterrorism r en term som avser terrorism som styrs eller har sitt ursprung frn en statsledning, det vill sga nr en stats regering arrangerar terroristdd eller stdjer terroristgrupper verksamma mot den egna eller andra lnders befolkningar. Ocks om termen normalt anvnds om terrorhandlingar skilda frn egentligt krig, passar mnga aktioner inom krigfring allmnt in p terrorismdefinitionen. Exempelvis de tyska reaktionerna p angrepp frn motstndsrrelser under andra vrldskriget, som exempelvis kunde innebra avrttningar av slumpvis valda civila, r terrorism om man inte enkom undantar sdant frn definitionen. Stater som ofta anklagas fr statsterrorism inkluderar Colombia, Iran, Israel, Pakistan, Syrien och USA.
Dimensioner av terrorism Variabel
Antalfrvare Relation till auktoriteter Rckvidd Militr status Spirituell motivation Ekonomisk motivation Politisk ideologi Hierarkisk roll Beredd att d

Dimension

Individ eller grupp Anti-stat / separatist eller pro-stat / pro-etablissemang Inomstatlig eller internationell Civil eller paramilitr / militr Religis eller sekulr Idealistisk eller entreprenrsmssig Anarkistisk eller vnster / socialistisk eller hger / fascistisk Sponsor eller ledare eller mellanled eller fljare Sjlvmordsbengen eller ej sjlvmordsbengen

Terrorism

147
Mltavla Metod

Egendom eller individer eller massor av mnniskor Bombningar, mord, kidnappning / gisslantagande, massfrgiftning, vldtkt, vrig
[20]

Klla: Victoroff, Jeff (2005).

Efter ideologi
En annan vanlig typologi utgr frn den grundlggande ideologin eller motivationen: nationalistisk terrorism, religis terrorism, etnisk terrorism, hgerterrorism (hgerextremism), vnsterterrorism (vnsterextremism), anarkistisk terrorism eller liberal terrorism (Robespierres "skrckvlde" 1793).

Efter typ
Statsvetaren Robert Pape delar in terrorism efter dess typ i en artikeln om sjlvmordsterrorister:[21] Demonstrativ terrorism r sdan terrorism som frmst r gnad t att f uppmrksamhet. Aktionerna kan vara kidnappningar, flygplanskapningar och explosioner som gruppen har varnat fr p frhand. I dessa fall undviker terroristerna ofta allvarliga skador och grvre vld i syfte att inte f opinionen emot sin sak. Destruktiv terrorism r mer aggressiv och har ett starkare tvingande element. Destruktiva terrorister frsker orsaka verkliga skador p mlgruppen, med risk fr frlorade sympatier. Balansen mellan skada och sympatier beror p den politiska frgan; handlingarna riktas mot ml som inte vcker alltfr stort motstnd bland potentiella sympatisrer. Sjlvmordsterrorism r enligt Pape den mest aggressiva formen av terrorism. Dr tas den tvingande vldsnivn till s hga niver att terroristen riskerar att frlora i std ven inom den egna nrgruppen. Sjlvmordsterrorister ddar sig sjlva och mlet r ofta valt med syfte att dda s mnga fiender som mjligt.

Orsaker
Som ett komplext samhllsfenomen finns det en rad orsaker till terrorism. Fr tillfllet pgr en omfattande forskning inom flera olika samhllsvetenskapliga flt om terrorismens orsaker. Nr man ser p orsakerna till terrorism br man ven beakta att det som en person definierar som terrorism av en annan kan betraktas som helt legitima och ndvndiga handlingar fr att uppn ngon form av hgre ml, ven om det leder till att civila skadas och ddas. En person som av ngra betraktas som terrorist kan allts av andra betraktas som en frihetskmpe. Ett exempel p detta r organisationen ANC:s vpnade gren Umkhonto we Sizwe som hade Nelson Mandela som ledare och som rknades som en terroristorganisation av Apartheid-regimen.[22] I efterhand har istllet Mandela hyllats fr sin kamp mot rasism och fr demokrati i Sydafrika.

Ideologi och religion


En viktig orsak till terrorism r ideologisk vertygelse. Sjlva idgrunden kan skilja sig starkt, ofta r den politisk eller religis. Grupper som motiverats av vnsterideologi inkluderar Rda brigaderna, Farc och 17 november. Grupper som motiverats av hgerideologi r ngot frre och inkluderar Bozkurtlar och Combat 18. En mycket stor andel av dagens terrorism utfrs av islamiska grupper, enligt en studie ver 45 %. Vrldens strsta och mest uppmrksammade terrorntverk anses vara det islamistiska al-Qaida. Dess ledare Usama bin Ladin motiverar sina aktioner med texter frn Koranen. Andra islamiskt motiverade grupper r Hizbollah och Ansar al-Islam, Jemaah Islamiya och al-Aqsa Martyrernas Brigader. ven kristna grupper har anvnt terrorliknande metoder, till exempel Herrens motstndsarm. Forskning om religis tro visar att den kan hjlpa till att f individer att samarbeta i grupp och med att motivera handling, problem som delas av alla terroristgrupper. Vissa samtida forskare menar att en evolutionr syn p religion

Terrorism kan frklara hur dagens terrorism utvecklas. Terrorister anvnder komplicerade religisa ritualer fr att associera knslor med heliga symboler och signalera gruppens gemensamma vilja till uppoffring. Dessa heliga symboler r emotionellt framkallande och starkt motiverande. De skapar solidaritet och tillit inom gruppen. Religisa frestllningar, inklusive utlovade belningar efter dden, tjnar till att underltta samarbete genom att frndra bedmningen av nyttan med negativa, kostsamma handlingar, inklusive sjlvmordsterrorism. Utvecklingsmnster i hjrnan som r unika fr tonrstiden gr den till en ideal period fr att rekrytera nya sjlvmordsterrorister, exponera dem fr religis ideologi och f dem att delta i hgriskbeteenden.[23]

148

Fattigdom och ojmlikhet


Enligt ekonomisk teori borde risken fr politiskt vld tillta nr utbildningsniver, per capita inkomster och tillvxt minskar. Det beror p att alternativkostnaden fr att beg terrorhandlingar minskar; det en fattig terrorist ger upp r mindre vrt n vad en rik riskerar frlora. Det r ocks tnkbart att de demokratiska kanalerna fungerar bttre i samhllen med vlutbildade, resursstarka invnare. Flera studier har dock underskt om internationell terrorism kan ha sin grund i fattigdom eller ekonomisk ojmlikhet. Den omfattande forskningen har visat att faktorer som social och ekonomisk ojmlikhet och lg utbildning saknar samband med internationell terrorism. Internationella terrorister r ofta hgutbildade och mycket kosmopolitiska. Etnonationalistiska ledare har ofta formats i sina nationalistiska stndpunkter genom sin utbildning. Internationella terroraktioner r ofta kostsamma i frhllande till enskilda inkomster. Fr inhemsk terrorism skiljer sig resultaten delvis.

Sjlvbestmmande och nationalism


En statsvetare som argumenterar fr denna frklaring, istllet fr religion, r Robert Pape, som har studerat sjlvmordsbombare. Pape har dock kritiserats av senare forskare. IRA och ETA r tv exempel.[frtydliga]

Frtryck och bristande rttigheter


I ett stort antal av de empiriska studier som gjorts ver orsakerna till terrorism framtrder frtryck, autokratiskt styre och bristande rttigheter som en av de viktigaste bakgrundsfaktorerna. Dremot tycks demokratier vara mer utsatta som mltavlor fr internationell terrorism.

Statlig eller organisatorisk hjlp


En viktig anledning till att terrorism kan fortstta r olika former av hjlp frn stater, organisationer, etniska grupper eller individer i samma land eller i andra lnder. Islamiska grupper fr finansiering frn Saudiarabien och Iran, tv exempel r den kosovoalbanska gruppen UCK och separatistgrupper i Tjetjenien. IRA fick mycket av sin finansiering frn staden Boston i USA, dr mnga irlndare bosatt sig. USA har sttt terrororganisationer ver stora delar av jorden, till exempel grupper som Contras i Latinamerika. Syrien har sttt en rad terroristgrupper. Studier har ven visat att internationellt bistnd till en stat har ett samband med ett kat antal terroristattacker frn den staten.[24]

Terrorism

149

Individuella faktorer
Terrorhandlingar r nstan alltid en form av vldsbrott. Den forskning som finns sedan tidigare om vldsbrott visar att individuella psykologiska faktorer har stor betydelse. lder, kn, personlighet, uppvxtfaktorer, socioekonomisk status och andra faktorer spelar in. Studier visar att terrorister nstan alltid r mn, nstan alltid mellan 18-30 r och mnga gnger (men inte alltid) ogifta.

Strategi och metoder


Strategin fr terrorism av frmst beroende av psykologiska effekter. Den berrda mlet blir chockat och vervldigat. Genom spridningen av oskerhet och kaos, kan terroristernas ideologi verkstllas. Sett till frhllandet mellan insats och resultat kan terrorism vara en mycket effektiv form av krigfring. Med relativt lite arbete och utrustning kan mycket stor skada och stort intryckt stadkommas. Faktum r att alla terroristorganisationer delar vissa grundlggande egenskaper, ssom en relativt svag stllning i frhllande till den omtvistade maktapparaten. Vldet riktas ofta mot ml med hgt symbolvrde (t.ex. religisa platser, offentliga byggnader), i syfte att frdmjuka fienden och att provocera, men ocks allt mer mot s kallade mjuka ml, ssom platser i det offentliga livet som r svra att skydda (t.ex. kollektivtrafik, restauranger). Det frekommer ven gisslantaganden och kidnappningar, till exempel hos officiella fretrdare fr "fienden". Oftast r offren fr terroristhandlingar helt oskyldiga skdare exempelvis kvinnor och barn eller medborgare i fr konflikten inte deltagande lnder. Effekten av terrorism framkommer genom rapportering i massmedia, och vissa terrorister nyttjar medvetet denna kanal, till exempel genom spridning av avrttningsvideor frn offer av mnniskorov. Ett annat syfte med terroristverksamhet r mobilisering av sympatisrer och radikalisering av politiska rrelser som r nra sammankopplade till terroristgruppen. Terroristerna tenderar att se sig sjlva som befriare av "frtryckta". Skapande av nya supporters sker ofta genom att responsen frn "fienden" p terrorattackerna blir en sdan som gynnar terroristerna. Gynnande responser kan vara undfallenhet och eftergifter men ven oproportionerliga, brutala aktioner eller provokativa svarstgrder. Om det senare intrffar kan terroristerna positionera sig som frsvarare snarare n angripare. Under senaste tid har en strategi varit att stadkomma ekonomisk skada. Genom att utstta kraftigt skyddade ml av ekonomisk betydelse fr angrepp (t.ex. angrepp p oljeanlggningar eller p turistorter), kan fiendens ekonomi och regering destabiliseras och de egna politiska mlen frmjas. En viktig egenskap hos terroristgrupper r att de tenderar att organisera sig i oberoende terroristceller som kan handla helt sjlvstndigt. En terroristcell kan sjlvstndigt besluta nr och var de ska ta initiativet. Terroristgrupper blomstrar ofta samtidigt med brottslig verksamhet, som inte primrt r politiskt motiverad. Den reguljra brottsligheten anvnds fr att skapa finansiella resurser fr att kunna agera. Drfr har organisationer som ETA eller PKK ofta en koppling till den organiserade brottsligheten.

Frvare

Terrorism

150
Terroristernas ursprungsomrde och antal ddade inom internationell terror, 1969-2005. Ursprung Antalddade 1304 415 4307 415 1034 369 560 268 735 Andel % 14,0 4,5 46,3 4,5 11,1 4,0 6,0 2,9 7,9

Afrikansk Hinduisk Islamisk Japansk Latinamerikansk Ortodox vrig Kinesisk Vsterlndsk

[25] Klla: Nuemayer & Plmper 2008. Tabellen underskattar andelen islamisk terrorism och verskattar den vsterlndska andelen, eftersom den baseras p nationalitet, inte p etno-religis tillhrighet. Det vill sga islamska terrorister med till exempel brittiskt medborgarskap rknas som vsterlndska, inte som islamiska.

Organisationer
Terroristorganisationer r organisationer som anvnder sig av vld mot civila fr att uppn politiska ml. Uttrycket "en mans terrorist r en annan mans frihetskmpe" brukar anvndas fr att rttfrdiga terrorism. ven om en titulerad frihetskmpe med rtta kan kalla sig just "frihetskmpe", utesluter det inte att han anvnder sig av terrordd fr att stta skrck i etablissemanget och befolkningen fr att n sina ml. Man kan drfr gra skillnad p medel (terrordd) och den moraliska bedmningen av utfraren utifrn hans politiska ml (terrorist eller frihetskmpe). Ett terrordd r ett terrordd oavsett vem som utfr det (utom att handlingar utfrda av stater i allmnhet undantas frn definitionen). Eftersom vld som ptryckningsmetod i politiska sammanhang r vanligt stmmer definitionen ovan in p vldigt mnga organisationer. Huruvida man klassar en organisation som terroristorganisation eller inte och i synnerhet huruvida man talar om den i termer av terrorism r i hg grad en subjektiv bedmning. Den som har makten har ocks tolkningsfretrdet. De judiska organisationerna Irgun och Lehi urfrde terroristattacker men dess medlemmar betraktas inte av alla dagens israeler som terrorister. Nelson Mandela och ANC betraktades under mnga r som terrorister av den sydafrikanska vita regimen (se apartheid), likas kallade de tyska nazisterna under andra vrldskriget medlemmarna i de olika motstndsrrelserna fr terrorister. Terrorgruppers motiv och syfte med aktionerna varierar. Den numera upplsta vsttyska Rda arm-fraktionen hade som ml att genom terror medverka till en kad statlig repression och p s stt f arbetarklassen att mobilisera. Spanska ETA har som ml att skapa en sjlvstndig baskisk stat. Al-Qaida, har som ml att frst befria den muslimska vrlden frn icke-muslimskt inflytande fr att slutligen ervra vrlden och infra ett islamiskt vrldsomspnnande kalifat.

Terrorism

151

Terrorism i Sverige
Svensk inhemsk terrorism
Ett historiskt bombdd i syfte att med vld tvinga fram en politisk frndring var Amaltheaddet, ett bombattentat som begicks i Malm hamn mot fartyget Amalthea natten mellan den 11 och 12 juli 1908. En person ddades och 23 skadades. Attentatet utfrdes av tre ungsocialister, Algot Rosberg, Anton Nilson (1887-1989, i media knd som Amaltheamannen) och Alfred Stern. Attentatet kan sgas vara ett av de mest spektakulra politiska attentaten i Sveriges historia. Attentatsmnnen Anton Nilson och Algot Rosberg dmdes frst till dden, vilket ndrades till livstids straffarbete; Alfred Stern dmdes till livstids straffarbete. Under tiden pgick den stora hamnarbetarstrejken, och fartyget var ett logementsfartyg med brittiska strejkbrytare. Bombddet var ven en hmnd fr att dessa hade beskjutit demonstrerande hamnarbetare. Natten till den 12 juli rodde Anton Nilson ut till den bt som britterna var frlagda p, Amalthea, och apterade en bomb p dess skrov. I den kraftiga explosionen ddades en person, Walter Close, och 23 andra personer skadades, varav sju fick fras till sjukhus fr vrd av svra brnn- och splitterskador.[26] Ett attentat av terroristkaraktr var det som utfrdes 1940 under en tid av stark anti-kommunism i Sverige, Mordbrandsattentat mot Norrskensflamman. Det r ett av de grvsta inhemska terroristattentaten i Sverige,som ddade fem mnniskor. Inom Sverige finns idag ingen inhemsk och aktiv gruppering som anvnder s mycket vld att de kan klassas som terrorister. Skerhetspolisen anser frmst tv politiska grupper utgra ett hot: vit makt-miljn och autonoma miljn.[27] I dessa finns grupper, individer och ntverk som r beredda att anvnda Hlet i fartyget Amaltheas skrov efter sprngningen. En vld, hot eller tvng fr att n politisk vinning eller hindra person avled och 23 skadades. enskilda individer frn att utva sina grundlagsfsta fri- och rttigheter. ven om vit makt-miljn och autonoma miljn inte utgr allvarliga hot mot demokratin s hindrar de enskilda personer frn att utva sina lagstadgade fri- och rttigheter och kan ocks utgra ett hot mot allmn ordning och skerhet. Enligt Skerhetspolisen har anvndningen av vld och olagliga metoder kat de senaste ren.[28] Exempel p en grupp i vit makt-miljn r Svenska motstndsrrelsen. Exempel p en grupp i den autonoma miljn r Antifascistisk aktion. Enstaka terrordd har utfrts av helt andra grupper. Den nyliberale OS-bombaren, Mats Hinze greps r 1997 efter ett flertal bomber, brandattentat och bombfrsk i Mellansverige. Hinzes motiv var att stoppa Stockholms planer p att ordna sommar-OS r 2004. Hinze dmdes av Svea hovrtt till sju rs fngelse fr allmnfarlig delggelse och mordbrand. Han frislpptes 2002 och lever idag under ett annat namn.[29] r 1998 bombades tv kraftledningar i Jmtland av den samiska gruppen "Aktionsgruppen mot fria fjlljakten". Bombattentaten var nra med att lyckas frstra tv centrala kraftledningar. Kraftledningarna var 400 kilovolts stamledningar, och drmed tv av Sveriges viktigaste ledningar. Totalt fanns vid tillfllet tta stycken stamledningar genom Sverige, varfr de tv ledningarna stod fr en omfattande del av strmfrsrjningen till sdra Sverige. I brev till tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under augusti och september 1998 tog gruppen p sig flera attentat. I hotbreven krvde gruppen att "1992 rs riksdagsbeslut om att infra fri fjlljakt p smvilt mste rivas upp". Om det inte skedde, hotade aktionsgruppen med att "lamsl Sverige". De skrev vidare att "Sverige har jvlats nog med samerna ursprungsbefolkningen i landet" och att "Svenska Kraft (...) fr symbolisera utsugningen av samernas land."[30]

Terrorism

152

Internationella attacker i Sverige


Under ambassadockupationen i Stockholm 1975 intogs Vsttysklands ambassad p Grdet i Stockholm av Kommando Holger Meins en gren ur den vpnade vnsterextrema terrorgruppen Rda arm-fraktionen. Ockupanterna, bland andra Karl-Heinz Dellwo och Siegfried Hausner, tog ambassadpersonalen, dribland ambassadren Dietrich Stoecker, som gisslan, sammanlagt tolv personer. Ambassaden omringades av polisen och frhandlingar inleddes. Kommando Holger Meins krvde att 26 fngar ur RAF skulle slppas i Vsttyskland. Den vsttyske frbundskanslern Helmut Schmidt meddelade Olof Palme att man vgrade att ge efter fr kraven. Terroristen Dellwo skt d ihjl tv personer ur gisslan. P natten detonerade en laddning p ambassaden; det visade sig vara en handgranat som exploderat av misstag. Ockupationen tog slut, skadade terrorister frskte fly men omhndertogs av svensk polis. Totalt ddades fyra personer - tv ambassadpersonal och tv terrorister - 14 personer skadades. r 1989 och 1991 dmdes fyra palestinier i Sverige fr medverkan i en serie bombdd i Stockholm, Kpenhamn och Amsterdam under 1985-86.
[31]

Bombdden omfattade bland annat spikbomber mot den judiska synagogan samt Northwest Airlines kontor i Kpenhamn under 1985. Tv av de dmda var Abu Talb och Marten Imandi. Bde Talb och Imandi dmdes till livstids fngelse. Talb misstnks ven fr planering av bombattentatet ver Lockerbie i Skottland 1988.[32] Den 28-rige Taimour Abdulwahab utfrde ett sjlvmordsattentat p Drottningsgatan i Stockholm den 11 december 2010. Endast grningsmannen omkom men tv personer skadades. Det var det frsta sjlvmordsattentatet i Sverige.

Religis terrorism i Sverige


Religis terrorism i Sverige inskrnker sig till de av islamistiska frtecken prglade Bombdden i Stockholm 2010, med attentatsmannens egen dd som fljd.

Attacker mot svenskar utomlands


Den 17 september 1948 mrdades FN-medlaren Folke Bernadotte av den sionistiska organisationen Lehi, mera knd som Sternligan. Ligan ansg att Bernadotte stod i vgen fr ett omfngsrikt Israel eftersom han tnkte sig att det vid sidan om den judiska staten ocks skulle finnas en palestinsk stat, och att de palestinska flyktingarna skulle f tervnda. Mordet planerades av Yehoshua Zetler, Sternligans operative chef i Jerusalem, och godkndes av en styrgrupp, bestende av den framtida israeliske premirministern Yitzhak Shamir, som under tiden fr mordet var en av Sternligans hgsta ledare, Nathan Yellin-Mor, Sternligans ledare i Jerusalem, och filosofen Yisrael Eldad. Fem svenska medborgare ddades 2002 i en terrorattack p n Bali i Indonesien. Attacken utfrdes av den islamistiska terrorgruppen Jemaah Islamiyah. En svensk medborgare ddades vid sjlvmordsattackerna mot WTC, 11 september 2001.

Juridiskt ramverk
Terrorism r enligt lag frbjudet p ett flertal stt. I respektive land finns frbud mot vldsdd. Eftersom en stor del av terrorismen r av internationell karaktr, nationellt verskridande, har mnga mellanstatliga organisationer antagit konventioner som relaterar till terrorism. FN:s generalfrsamling har antagit fem frdrag om terrorism, vilka utgr en del av folkrtten:[33] [34] Konventionen om skydd av internationellt skyddsvrda personer, dribland diplomater, antagen 1973 Konventionen mot gisslantagning, antagen 1979 Konventionen fr att frhindra terrorbombningar, antagen 1997 Konventionen fr att frhindra sponsring av terrorism, antagen 1999 Konventionen fr att frhindra krnvapenterrorism, antagen 2005

Terrorism FN-organ har dessutom enskilt antagit mnga konventioner. Den frsta av dessa r en konvention om krnkningar ombord p flygplan, den s kallade Tokyokonventionen. Den antogs 1963. Utanfr FN har regionala konventioner antagits av bland annat Arabfrbundet, Europardet, och Brittiska samvldet.[34]

153

Se ven
Kontraterrorism Vld Vpnad konflikt Asymmetrisk krigfring Motstndsrrelse Gerilla Lista ver organisationer som har terrorismstmplats av EU Lista ver organisationer som har terrorismstmplats av Storbritannien Lista ver organisationer som har terrorismstmplats av USA

Referenser
Noter
[1] Terrorism (http:/ / www. etymonline. com/ index. php?term=terrorism). Online Etymology Dictionary: "1795, in specific sense of "government intimidation during the Reign of Terror in France" (1793-July 1794), from Fr. terrorisme (1798), from L. terror". [2] Fiona Adamson, "International Terrorism, Non-State Actors and the Logic of Transnational Mobilization: A Perspective from International Relations", fredrag vid konferensen "International Law, International Relations and Terrorism" (http:/ / programs. ssrc. org/ gsc/ gsc_activities/ adamson/ ). ., publicerad vid SSRC, sidan lst 7 januari 2009 [3] Bruce Hoffman, Inside terrorism, Columbia University Press, frsta kapitlet. Hoffman - Terrorism (http:/ / www. nytimes. com/ books/ first/ h/ hoffman-terrorism. html) [4] Terrorism (http:/ / www. britannica. com/ eb/ article-9071797). Encyclopdia Britannica. 3. . Lst 2006-08-11. [5] Record, Jeffrey (2003). Bounding the Global War on Terrorism. ISBN 1-58487-146-6. sid 6 (sid 12 i PDF dokumentet); citerar fotnot 11: Walter Laqueur (1999). The New Terrorism: Fanaticism and the Arms of Mass Destruction. New York: Oxford University Press. sid 6. Strategic Studies Institute (http:/ / www. strategicstudiesinstitute. army. mil/ Pubs/ Display. Cfm?pubID=207) [6] Hoffman, Bruce (1998). Inside Terrorism. Columbia University Press. ISBN 0-231-11468-0. sid 32. [7] Se ipsnews.net (http:/ / ipsnews. net/ news. asp?idnews=29633) fr en diskussion om att definiera "terrorism" inom FN, med hnsyn till statsterrorism och befrielseorganisationer [8] Martyn, Angus (2002). The Right of Self-Defence under International Law-the Response to the Terrorist Attacks of 11 September. (http:/ / www. aph. gov. au/ library/ Pubs/ CIB/ 2001-02/ 02cib08. htm) Australian Law and Bills Digest Group, Parliament of Australia Web Site, 12 February 2002 [9] BBC (2009). Guidance: Terrorism, Use of Language When Reporting (http:/ / www. bbc. co. uk/ guidelines/ editorialguidelines/ advice/ terrorismlanguage/ ourapproach. shtml) (p Engelska). British Broadcasting Corporation. . [10] General Assembly of the United Nations (1999). International Convention for the Suppression of the Financing of Terrorism (http:/ / www. un. org/ law/ cod/ finterr. htm) (p Engelska). United Nations. . [11] United Nations Office on Drugs and Crime: Definitions of Terrorism (http:/ / web. archive. org/ web/ 20070627231104/ http:/ / www. unodc. org/ unodc/ terrorism_definitions. html) [12] A.P. Schmid & A.J. Jongman (red.) (1988). Political Terrorism: A New Guide to Actors, Authors, Concepts, Data Bases, Theories and Literature, Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences. sid 28. amazon (http:/ / www. amazon. com/ gp/ product/ 1412804698/ qid=1136245575/ sr=8-1/ ref=sr_8_xs_ap_i1_xgl14/ 002-2967789-9200824?n=507846& s=books& v=glance) [13] Primoratz, Igor (2004). What Is Terrorism?, in Primoratz, red. (2004). Terrorism: The Philosophical Issues. Basingstoke and New York: Palgrave Macmillan, sid 15-27. [14] Enligt presentation av Lagen om straff fr terroristbrott (Lag 2003:148). Justitiedepartementet (http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 10939) [15] Vad r terrorism? (http:/ / www. sakerhetspolitik. se/ templates/ Level2Page____397. aspx) skerhetspolitik.se [16] Churchill's Secret Army, Channel 4 television UK [17] Atran, Scott (2003). Genesis of Suicide Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png|14px| (http:/ / sitemaker. umich. edu/ satran/ files/ science-gst. pdf)] PDF]. Science, 299:1534-1539.

Terrorism
[18] Anderton & Carter (2004). Applying Intermediate Microeconomics to Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png|14px| (http:/ / www. holycross. edu/ departments/ economics/ RePEc/ Anderton_Terrorism. pdf)] PDF]. The Journal of Economic Education, 37(4):442-58. [19] I franska skrifter frekommer uttydning av TREVI som Terrorisme, Radicalisme, Extrmisme et Violence Internationale; det finns ingen officiell tolkning [20] Victoroff, Jeff (2005). The Mind of the Terrorist [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png|14px| (http:/ / www. anth. uconn. edu/ faculty/ handwerker/ 309readings/ Victoroff 2005 J Con Res Terrorist Mind. pdf)] PDF]. Journal of Conflict Resolution, 49(1):3-42. DOI: 10.1177/0022002704272040 [21] Pape, Robert (2003). The Strategic Logic of Suicide Terrorism (http:/ / www. danieldrezner. com/ research/ guest/ Pape1. pdf) PDF. American Political Science Review, 97(3):1-19.; Defining Suicide Terrorism, sid 3 [22] "Terrorist eller frihetskmpe?" - Skerhetspolitik.se (http:/ / www. sakerhetspolitik. se/ Sakerhetspolitik/ Media/ Terrorist-eller-frihetskampe/ ). . [23] Sosis, Richard & Candace Alcorta (2005). Militants and Martyrs: Evolutionary Perspectives on Religion and Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png|14px| (http:/ / www. webster. edu/ religion-violence/ Readings/ Militants_and_Martyrs. pdf)] PDF]. i Sagarin & Taylor (2007). Natural security: A Darwinian approach to a dangerous world. University of California Press. [24] Azam, Jean-Paul & Alexandra Delacroix (2005). Aid and the Delegated Fight against Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png|14px| (http:/ / idei. fr/ doc/ wp/ 2005/ aid_delegated. pdf)] PDF]. Review of Development Economics, 10(2):330-344. DOI: 10.1111/j.1467-9361.2006.00321.x. [25] Nuemayer, Eric & Thomas Plmper (2008). International Terrorism and the Clash of Civilizations (http:/ / papers. ssrn. com/ sol3/ papers. cfm?abstract_id=952208). British journal of political science, submitted, 2008. [26] Kristin Nord (5 juli 2008). Det var inte meningen att ngon skulle d (http:/ / sydsvenskan. se/ malmo/ article343315. ece). Sydsvenskan. . [27] Politisk extremism (http:/ / www. sakerhetspolisen. se/ forfattningsskydd/ politiskextremism. 4. 3b063add1101207dd46800055430. html). Skerhetspolisen. . Lst 10 november 2008. [28] Konfrontationer mellan miljerna (http:/ / www. sakerhetspolisen. se/ forfattningsskydd/ politiskextremism/ konfrontationer. 4. 7671d7bb110e3dcb1fd80004657. html). Skerhetspolisen. . Lst 10 november 2008. [29] Katarina Sternudd (28 november 2002). OS-bombaren: Jag lngtar efter ett "ordnat" liv (http:/ / www. aftonbladet. se/ nyheter/ article108015. ab). Aftonbladet. . [30] Oisin Cantwell (19 september 1998). Flera bombattentat mot kraftledning (http:/ / wwwc. aftonbladet. se/ nyheter/ 9809/ 15/ bomb. html). Aftonbladet. . [31] Berkshire (2005) (p Engelska). Patterns of Global Terrorism 1985-2005: Part 4 - Chronolgy [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png|14px| (http:/ / www. berkshirepublishing. com/ assets/ pdf/ pogt/ Part4_Chronology. pdf)] PDF]. Great Barrington, MA: Berkshire Publishing Group. . [32] Anders Karlgren (19 oktober 2007). Kartlgg Abu Talb och Lockerbie (http:/ / www. svd. se/ opinion/ brannpunkt/ artikel_509757. svd). Svenska Dagbladet. . [33] The United Nations Today, International law (http:/ / www. un. org/ aboutun/ untoday/ inetlaw. htm). ., sidan lst 13 januari 2009 [34] United Nations Treaty Collection, Conventions on Terrorism (http:/ / untreaty. un. org/ English/ Terrorism. asp), sidan lst 13 januari 2009

154

Litteratur
Bjrn Kumm: Terrorismens Historia. Lund, 2003. ISBN 91-89442-51-2 Bommi Baumann: Hur det hela brjade. Frfattarfrlaget, 1976. Hansn/Nordqvist: Kommando Holger Mains. Ordfront, 2005. Igor Primoratz, red: Terrorism: The Philosophical Issues. 2004. Marc Sageman: Understanding Terror Networks. University of Pennsylvania Press, 2008. | frord [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png|14px| (http://www.dialup4less.com/~gerald.atkinson/Terrorist Networks.pdf)] PDF] Noam Chomsky: 9-11. Seven Stories Press, 2001. Stacey Fleet et al.: Political Terrorism. Transaction Books, 1988. Steve Sem-Sandberg: Theres. Modernista, 2004. Walter Laqueur: No End to War - Terrorism in the 21st century. New York, 2003. ISBN 0-8264-1435-4 Mattias Gardell: Bin Ladin I vra hjrtan. Leopard 2005.

Terrorism

155

Externa lnkar
Myndigheter
FN: UN Action to Counter Terrorism (http://www.un.org/terrorism/) FN:s Skerhetsrd: Counter-Terrorism Committee (http://www.un.org/sc/ctc/) Justitiedepartementet: Bekmpning av terrorism (http://www.regeringen.se/sb/d/10939) Skerhetspolitik.se: Terrorism (http://www.sakerhetspolitik.se/) produceras av Styrelsen fr psykologiskt frsvar Europol: Terrorism Situation Report 2008 (http://www.europol.europa.eu/publications/ EU_Terrorism_Situation_and_Trend_Report_TE-SAT/TESAT2008.pdf) PDF | EUs polismyndighet Europol: EU Terrorism Situation and Trend Report 2008

Forskningsinstitut och databaser


Islamist Websites and Their Hosts Part I: Islamist Terror Organizations (http://www.memri.org/bin/articles. cgi?Area=sr&ID=SR3104), organisationen Middle East Media Research Institutes lista ver 25 islamistiska webbplatser och forum med anknytning till bland annat al-Qaida och Hamas. The International Institute For Strategic Studies (http://www.iiss.org/) Memorial Institute for the Prevention of Terrorism (http://www.mipt.org/) inkluderar databas ver terrorincidenter Global Terrorism Database (http://www.start.umd.edu/data/gtd/) utvecklas av National Consortium for the Study of Terrorism vid University of Maryland

Forskningsartiklar
Terrorism (http://plato.stanford.edu/entries/terrorism/) terrorism och filosofi; Igor Primoratz i Stanford Encyclopedia of Philosophy The Sociology and Psychology of Terrorism (http://www.loc.gov/rr/frd/pdf-files/Soc_Psych_of_Terrorism. pdf) PDF av Federal Research Division vid Library of Congress i USA The Evolution of Terrorism in 2005. A statistical assessment (http://statbel.fgov.be/studies/ac424_en.pdf) PDF av statsvetarna Rik Coolsaet och Teun Van de Voorde vid Universiteit Gent Terror, Terrorism, Terrorists (http://professor-murmann.info/tilly/2004_Terror.pdf) PDF av sociologen Charles Tilly vid University of Columbia The Moral Logic and Growth of Suicide Terrorism (http://www.sitemaker.umich.edu/satran/files/ twq06spring_atran.pdf) PDF av antropologen Scott Atran vid University of Michigan The Strategic Logic of Suicide Terrorism (http://www.danieldrezner.com/research/guest/Pape1.pdf) PDF av statsvetaren Robert Pape vid University of Chicago Calculating Tragedy: Assessing The Costs of Terrorism (http://opus.zbw-kiel.de/volltexte/2005/2604/pdf/ cesifo1_wp1341.pdf) PDF av ekonomen Bruno Frey mfl The Mind of the Terrorist (http://www.anth.uconn.edu/faculty/handwerker/309readings/Victoroff 2005 J Con Res Terrorist Mind.pdf) PDF av psykiatrikern Jeff Victoroff vid University of Southern California School of Medicine Analysis and Evolution of the Global Jihadist Movement Propaganda (http://hera.ugr.es/doi/16517003.pdf) PDF av Manuel Torres med flera statsvetare crimestart (http://www.crimestart.com/Terrorism/) terrorism resources

Terrorism

156

Media
Wikimedia Commons har media som rr Commons:Category:

Statsterrorism
Statsterrorism r terrorism som anbefalls av eller har sitt ursprung frn en statsledning, det vill sga att en stats regering beordrar terrordd eller stdjer terroristgrupper verksamma mot den egna eller andra lnders befolkningar. Vilka handlingar som faller under kategorin "statsterrorism" r i likhet med "terrorism" kontroversiellt, saknar juridisk definition och anvnds ofta av representanter av en stat i anklagelser mot andra staters agerande.

Mnskliga skallar frn offer under Pol Pots styre i Kambodja.

Staters vld inom och utom landets grnser


Begreppet innefattas som regel i paraplybenmningen "internationell terrorism".[1] Ibland avses i stllet aktioner som stater fretar mot den egna befolkningen, i form av nationell terrorism. Detta kan exempelvis ske genom vld, genom att dda eller skada oskyldiga, hlla folk i frvar under lng tid utan rttegng, med fejkade rttegngar eller genom att konfiskera eller frysa deras egendom utan giltig anledning och utan rttegng inom rimlig tid. Sdana handlingar kallas ven proskription. Nazityskland, Mussolinis Italien och Stalins Sovjetunionen r ngra stater om vilka regimernas aktioner mot dess medborgare ofta benmns som statsterrorism, liksom militrdiktaturerna i Argentina, Grekland och Chile, och flera andra stater under efterkrigstiden. Massakern i Indonesien 19651966 r ett annat exempel. Nr israelisk militr ddar ledare fr grupper som av bl a Israel definieras som terrorgrupper har begreppet anvnts av vissa kritiker inom svensk vnster. Andra menar att det r att betrakta som en krigshandling i en vpnad konflikt. P grund av hur begreppet "terrorism" definieras, har denna betydelse av ordet kritiserats; professorn i kontraterrorism och skerhetspolitik, Bruce Hoffman,[2] menar att terrorism r vld som fretas av icke-stater, varmed internt vld som utfrs av en statsmakt snarare br uppfattas som "terror" n "statsterrorism".[3] Exempel frn 2010 p handlingar som skulle kunna betecknas som statsterrorism r Bordningen av Gazakonvojen [4] [5] och virusangreppet mot Irans krnkraftsanlggningar. [6]

Statsunderstdd terrorism
Till statsterrorism frs ibland ven statssponsrad terrorism, som innebr ett direkt std till en terroristorganisation, i form av till exempel utbildning, ekonomi och vapen,[1] eller genom annat, ofta hemligt, std en stat kan ge en terroristgrupp.[3] Syftet med statssponsrad terrorism r att anfalla en annan makt utan att sjlv kunna bli utsatt fr hmndaktioner,[7] och fretas framfr allt av militrt svaga stater mot starkare.[3] Fenomenet med statligt understdd terrorism r yngre n terrorism och statlig terror, och brjade uppmrksammas av USA i Mellanstern under 1980-talet. Framfr allt Iran, Irak, Libyen och Syrien visade sig stdja terroristorganisationer under denna tid. I samband med detta ndrade ocks terrorismen karaktr.[3] Ett annat historiskt exempel som uppmrksammades under 2008 var DDR:s std till Baader-Meinhof.[8] [9] Enligt ett synstt som fretrds av bland andra Palestinas talesperson Nasser al-Kidwa finns emellertid ingen egentlig skillnad mellan terrorism, statsterrorism och statsspronsrad terrorism, eftersom en handling r terrorism oavsett om den utfrs av en enskild person, en organisation eller en stat.[10]

Statsterrorism Frfattaren Noam Chomsky, professor emeritus i lingvistik, har ftt uppmrksamhet p senare tid fr att ha anvnt termen i sin kritik av bland annat USA:s krig mot terrorismen.[11] William Blum har utfrligt dokumenterat USA:s std till terrorverksamhet runtom i vrlden.[12]

157

Juridiskt ramverk
Medan terrorism som regel straffas p grundval av nationell lagstiftning, frordas som regel att statsterrorism, nr stater missbrukar makt, behandlas inom ramarna fr krigsrtt, mnskliga rttigheter eller som brott mot mnskligheten.[13] Genom Skerhetsrdets Resolution 1373 (2001) r alla FN:s medlemsstater frpliktigade att motverka terrorism och undlta sig till att medverka i statsfinansierad terrorism eller i att skydda terrorister.[14] [15]

Debatter om statsterrorism
Eftersom definitionen av statsterrorism r kontroversiell och ingen enighet mellan stater har kunnat uppns, fastn termen ofta brukas, uppns sllan ngon enighet om vilka staters handlingar som kan benmnas statsterrorism. I grund och botten handlar oenigheten om bedmningen vilket vld och vilket frsvar som r legitimt. Libyen definierade 1998 infr FN "statsterrorism" som en illegal kontraterrorism, en terroristhandling en stat fretar i kamp mot terrorism, i form av embargo, hot om krnvapen och blockader, och att stater som anvnder vld mot andra i kampen mot terrorismen begr brott mot FN-stadgan. I samband med detta uttalande 1998 menade Libyen att de av USA utsatts fr statsterrorism.[16] andra sidan har USA satt upp Libyen p en lista ver lnder som sysslar med sponsring av terrorism; lnderna har dock brjat samarbeta i kampen mot terrorismen.[17] Pakistans president Pervez Musharraf har i likhet med bland andra Libyen ifrgasatt att de som kmpar efter en FN-stdd sjlvstndighet med vld, br betraktas som terrorister, utan att i stllet de stater som frhindrar genomdrivandet av dessa FN-beslut br sgas beg statsterrorism. Som exempel tar han Indiens agerande i Jammu och Kashmir och Israels i Palestina.[18] Israel har sin sida anklagat bland annat Libanon och Hizbollah fr statssponsrad terrorism.[19] Pakistan har visserligen medverkat aktivit i kampen mot terrorismen, men hade 2006 enligt FN:s ledare fr kontraterrorism, Javier Ruprez, fortfarande en bit kvar innan landet gjort sig av med terrorismen i samhllet. Enligt afghaner trnas emellertid terrorister i Pakistan.[20]

Se ven
Terrorbombning

Litteratur
Bjrn Kumm, Terrorismens Historia , ISBN 91-89442-51-2, Lund 2003 Noam Chomsky, Terrorismens Kultur, Boston 1988

Noter
[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] FOI Faktasamling, Kriminalitet & terrorism (http:/ / faktasamlingcbrn. foi. se/ filer/ a_sidor/ 4/ 1. html) Bruce Hoffmans hemsida vid Georgetown University (http:/ / explore. georgetown. edu/ people/ brh6/ ?PageTemplateID=81) Bruce Hoffman, Inside Terrorism, kapitel 1 (http:/ / www. nytimes. com/ books/ first/ h/ hoffman-terrorism. html) http:/ / www. svd. se/ nyheter/ utrikes/ ofattbart-vald-pa-ship-to-gaza_5381085. svd Mikael Lfgren (red) Ship to Gaza. Bakgrunden, resan, framtiden. Leopard frlag, 2010. ISBN: 9789173433037 http:/ / www. dn. se/ nyheter/ varlden/ riktad-virusattack-mot-irans-karnkraftsanlaggning-1. 1177384 Jan-Ivar Askelin, Terrorismen har bytt ansikte (http:/ / www. foi. se/ FOI/ templates/ Page____759. aspx), FOI Myternas Meinhof (http:/ / www. dn. se/ dnbok/ dnbok-hem/ myternas-meinhof), Dagens Nyheter Nationalencyklopedin: Baader-Meinhof (http:/ / www. ne. se/ baader-meinhof), lst 2011-02-15

[10] Nasser al-Kidwa, tal i Skerhetsrdet 18 januari 2002 (http:/ / www. un. org/ News/ Press/ docs/ 2002/ SC7276. doc. htm) [11] Se exempelvis Terrorizing the Neighborhood: American Foreign Policy in the Post-Cold War Era (1991), Stirling, Scotland: AK Press [12] Blum, William: CIA och USA:s verkliga utrikespolitik, Gteborg, Epsilon press, 1991 ISBN 91-7007-011-3

Statsterrorism
[13] Jeremy Greenstock, tal i Skerhetsrdet 18 januari 2002 (http:/ / www. un. org/ News/ Press/ docs/ 2002/ SC7276. doc. htm) [14] Resolution 1373 (2001) (http:/ / www. state. gov/ s/ ct/ index. cfm?docid=5108) [15] Finlands riksdag, Utrikesutskottets betnkande 15/2002 rd (http:/ / www. eduskunta. fi/ faktatmp/ utatmp/ akxtmp/ utub_15_2002_p. shtml) [16] Abdussalam A. Sergiwa, Sjtte kommittn fr att bekmpa internationell terrorism, tal infr FN (http:/ / www. un. org/ News/ Press/ docs/ 1998/ 19981111. gal3094. html) [17] Office of the Coordinator for Counterterrorism, Country Reports on Terrorism, Chapter 6 - State Sponsors of Terror Overview, april 2006 (http:/ / www. state. gov/ s/ ct/ rls/ crt/ 2005/ 64337. htm) [18] Pervez Musharraf, tal infr Generalfrsamlingen 10 november 2001 (http:/ / www. un. org/ webcast/ ga/ 56/ statements/ 011110pakistanE. htm) [19] Israels ambassadr Gold till Skerhetsrdet, S/1999/740, 30 juni 1999 (http:/ / domino. un. org/ UNISPAL. NSF/ eed216406b50bf6485256ce10072f637/ 58133fb0dffd8a2585256a7d0060ca8c!OpenDocument) [20] Senior UN counter-terrorism official holds talks with officials in Pakistan, 22 november 2006 (http:/ / www. un. org/ apps/ news/ story. asp?NewsID=20707& Cr=terror& Cr1=)

158

Brott mot krigets lagar


Brott mot krigets lagar, ven kallat krigsfrbrytelse, r straffbart enligt internationell rtt. Straff kan utdmas av internationella rttsorgan som Internationella brottmlsdomstolen. Det kan ven frekomma nationella lagar om folkrttsbrott som kan medfra rttegng vid nationella domstolar.

Krigets lagar
Krigets lagar r den del av folkrtten som reglerar krigfrande och neutrala staters upptrdande i krig och under ockupation. Regelkomplexet best till strsta delen av skyddsregler, som gr under samlingsbenmningen den internationella humanitra rtten i vpnade konflikter. Anfallskrig r frbjudna enligt FN:s stadga, och krigets humanitra lagar innebr inte att man godknner krig men innebr ett frsk att lindra mnskligt lidande i de krig som trots vldsfrbudet frekommer. Folkrtten bestr av tv slags regelsystem, dels de formaliserade internationella avtalen, traktaterna, dels den internationella sedvanertten, som utvecklats genom staternas lpande praxis. ven krigets lagar bestr av svl traktatrttsliga som sedvanerttsliga regler.

Wolamassakern, Warszawaupproret.

Krigets lagar kan ocks uppdelas i humanitr rtt, neutralitetsrtt och samt ockupationsrtt. Flera juridiska texter innehller definitioner av krigsfrbrytelser, bland annat Genvekonventionerna och deras Tillggsprotokoll, Haagkonventionerna, Kemvapenkonventionen, Konventionen om frbud mot antipersonella minor (Ottawakonventionen) och Haagkonventionen om skydd fr kulturegendom i hndelse av vpnad konflikt. Vidare finns stadgan fr den internationella militrdomstol som upprttades i Nrnberg efter andra vrldskriget, Nrnbergprocessen, liksom stadgar och rttspraxis vid Internationella krigsfrbrytartribunalen fr det forna Jugoslavien och motsvarande tribunal fr Rwanda samt den internationella brottmlsdomstolens stadgar. Dessutom definieras krigsfrbrytelser ocks i flera olika lnders nationella lagstiftning.

Brott mot krigets lagar

159

Krigsfrbrytelse
Krigsfrbrytelser utgrs av grova brott mot internationella humanitra rttsnormer som begs under internationella eller interna vpnade konflikter. Exempel p handlingar som betraktas som krigsfrbrytelser r deltagande i planering, inledning och frandet av anfallskrig brott mot krigets lagar, vad gller behandlandet av krigsfngar, slavarbete och anvndandet av frbjudna vapen. brott mot mnskligheten, ssom upprttande av koncentrationslger, eller etnisk rensning. avsiktligt ddande av skyddad person (t.ex. srade eller sjuka soldater, krigsfngar, civila) tortyr och omnsklig behandling av skyddad person avsiktligt orsakande av stort lidande eller handling som allvarligt hotar en skyddad persons fysiska integritet eller hlsa; anfall mot civilbefolkningen deportering eller illegal frflyttning av befolkningsgrupper bruk av frbjudna vapen eller krigsmetoder missbruk av det rda korset eller den rda halvmnen eller andra skyddssymboler plundring av offentlig eller privat egendom

Domstolar
Internationella brottsmlsdomstolen
Internationella brottmlsdomstolen, ven kallad FN:s krigsfrbrytartribunal i Haag (ICC International Criminal Court), bildades genom ett frdrag i Rom 1998. Domstolen skall komplettera nationella domstolar nr dessa inte kan eller vill tala exempelvis krigsfrbrytare. En del lnder motstter sig domstolens existens.

Internationella krigsfrbrytartribunalen fr det forna Jugoslavien


Internationella krigsfrbrytartribunalen fr det forna Jugoslavien, The International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY) r en domstol som inrttades av FN:s skerhetsrd 1993. Tribunalens ndaml r fyrfaldigt: att lagfra ansvariga fr brott mot internationell humanitr rtt att bringa rttvisa t offren att motverka fortsatta brott att bidra till en fredlig utveckling i f.d. Jugoslavien genom att med sin verksamhet frmja frsoningsprocessen dr

Nrnbergrttegngarna
Nrnbergprocessen r benmningen p den rttegng i Nrnberg 1945-1946. dr segrarmakterna i andra vrldskriget stllde militra och politiska ledare frn det besegrade Nazityskland infr rtta.

Diverse domstolar
Speciella domstolar har upprttats fr krigsfrbrytelser bland annat i Sierra Leone och i Rwanda

Krigsfrbrytare
Krigsfrbrytare r personer som gjort sig skyldiga till brott mot krigets lagar Ngra personer som dmts som krigsfrbrytare r Martin Bormann, dmd till dden i Nrnberg i sin frnvaro Karl Dnitz, dmd i Nrnberg, till 10 rs fngelse

Brott mot krigets lagar Hermann Gring, dmd i Nrnberg r 1946 till dden genom hngning. Rudolf Hess, dmd i Nrnberg till livstids fngelse Biljana Plavsic, dmd i Haag till elva rs fngelse 2003

160

Problem
Tidigare brottmlstribunaler, som Nrnbergprocessen, har kritiserats fr att representera segrarnas eller de starkastes rttvisa. I Nrnberg och Tokyo efter andra vrldskriget definierades brotten frst efter att de hade begtts. Englands och USA:s terrorbombning av tyska och Japanska stder betraktades inte som krigsbrott, inte heller t.ex. Katynmassakern begngen av Sovjetunionen. En svaghet r ocks att En del lnder motstter sig Internationella brottmlsdomstolens existens eller struntar i internationella domstolars utslag. Ett exempel r att USA 1986 flldes av Internationella domstolen i Haag fr sitt agerande i Nicaragua och dmdes till skadestnd. USA struntade i domen. I en del fall har symboliska tribunaler upprttas p privata initiativ. Det gller till exempel Russelltribunalen som granskade USA:s krig i Vietnam. Det har ven frekommit att ngon i en bok genomfrt en rttegng, som i Christopher Hitchens bok Rttegngen mot Henry Kissinger, dr Kissinger anklagas fr krigsfrbrytelser, bland annat gentemot Vietnam, Cypern, Kambodja och Chile.

Se ven
Brott mot mnskligheten Krigets lagar Haagkonventionerna

Litteratur
Slavenka Drakuli: Inte en fluga frnr : krigsfrbrytare infr rtta. Norstedts Pocket ISBN10: 9172637706, ISBN13: 9789172637702 Sven Lindqvist: Avsikt att frinta. Albert Bonniers Frlag 2008. ISBN10: 9100116246, ISBN13: 9789100116248 Christina Wahldn: "Du kan glmma bort ditt eget barn" : kvinna i krig. Carlsson 2003. ISBN10: 917331241X ISBN13: 9789173312417 Niclas Sennerteg: Warszawas bdel : ett tyskt de. Historiska Media 2005. ISBN10: 9185057991, ISBN13: 9789185057993 Fritz Bauer: Krigsfrbrytarna infr domstol. Stockholm, 1944 Sven Lindqvist: Nu dog du: Bombernas rhundrade. Stockholm, Albert Bonniers frlag, (1999). ISBN 91-0-057051-6 William Blum: CIA och USA:s verkliga utrikespolitik. Gteborg, Epsilon press, 1991. ISBN 91-7007-011-3 Christopher Hitchens:The Trial of Henry Kissinger.Verso, 2001. ISBN 1-85984-631-9

Externa lnkar
Internationella brottmlsdomstolen: http://www.icc-cpi.int/Menus/ICC?lan=en-GB Internationella krigsfrbrytartribunalen fr det forna Jugoslavien: http://www.icty.org/ FN:s krigsfrbrytartribunal fr Rwanda http://www.ictr.org Internationella Rda Kors-kommittn: http://www.icrc.org/Web/Eng/siteeng0.nsf/htmlall/ section_ihl_international_criminal_jurisdiction/

Lista ver krigsfrbrytelser: http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_war_crimes Human Rights Watch: http://www.hrw.org/ Amnesty International: http://www.amnesty.org/

Folkrttsbrott

161

Folkrttsbrott
Folkrttsbrott, r ett brott enligt svensk lag som bestr i svr vertrdelse av den internationella humanitra rtten i vpnade konflikter. Straffsatsen fr brottet r fngelse i hgst fyra r. I brottsbalken 22 kap 6 str: "Den som gr sig skyldig till en svr vertrdelse av ngot sdant avtal med frmmande makt eller ngon sdan allmnt erknd grundsats, som rr den internationella humanitra rtten i vpnade konflikter, skall dmas fr folkrttsbrott till fngelse i hgst fyra r.[1] Sdana svra vertrdelser r bland andra 1. att anvnda stridsmedel som r frbjudna enligt folkrtten, 2. att missbruka Frenta Nationernas knnetecken, knnetecken som avses i lagen (1953:771) om skydd fr vissa internationella sjukvrdsbeteckningar m. m. [2], parlamentra flaggor eller andra internationellt erknda knnetecken eller att med hjlp av frrdiskt frfarande av ngot annat slag dda eller skada en motstndare, 3. att anfalla civilpersoner eller den som r frsatt ur stridbart skick, 4. att inleda ett urskillningslst anfall med vetskap om att anfallet kommer att frorsaka synnerligen svra frluster eller skador p civilpersoner eller civil egendom, 5. att inleda anfall mot anlggningar eller installationer som tnjuter srskilt folkrttsligt skydd, 6. att tillfoga av folkrtten srskilt skyddade personer allvarligt lidande, att tvinga krigsfngar eller civilpersoner att tjnstgra hos deras motparts vpnade styrkor eller att i strid mot folkrtten berva civilpersoner friheten, 7. att, i andra fall n som anges i 1--6, godtyckligt och i stor omfattning frstra eller tillgna sig egendom som tnjuter ett srskilt folkrttsligt skydd. r brottet grovt, skall dmas till fngelse i hgst tio r eller p livstid. Vid bedmande om brottet r grovt skall srskilt beaktas, om det har frvats genom ett stort antal skilda handlingar eller om mnga mnniskor ddats eller skadats eller omfattande egendomsfrlust uppkommit p grund av brottet. Om ett folkrttsbrott har begtts av den som r krigsman, skall ocks hans frman dmas i den mn denne haft mjlighet att frutse brottet men inte gjort vad som ankommit p honom fr att frhindra detta.[3]

Noter
[1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K22P6 [2] https:/ / lagen. nu/ 1953:771 [3] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K22P6S3

Se ven
Brott mot krigets lagar Brott mot mnskligheten Nrnbergprocessen

Brott mot mnskligheten

162

Brott mot mnskligheten


Brott mot mnskligheten r ett brott som definierats i artikel 7 i Romstadgan fr Internationella brottmlsdomstolen.

Historik
Mjligen brjade begreppet anvndas redan i mitten av 1800-talet. Det kan belggas att brittiska regeringen anvnde uttrycket efter de turkiska massmorden p armenier under tidigt 1900-tal.

Nrnbergstadgan
Ytterligare kodifiering av brott mot mnskligheten skedde inte frrn segrarmakterna i andra vrldskriget antog stadgan fr Nrnbergrttegngarna 1945. ret drp fastslog FN:s generalfrsamling de principer som fanns i Nrnbergstadgan.

Nrnbergstadgans definition
Nrnbergstadgan definierar brott mot mnskligheten som mord, utrotning, slaveri, deportation och dylika handlingar mot civilbefolkning. Vidare inrknas det som begicks i koncentrationslger och frintelselger samt frfljelser i politiskt, rasligt och religist syfte. Enskilda mordaktioner, massavrttningar verkstllda av SS-trupper och Einsatzgruppen, rknas ven hit; frintandet av de tv tjeckiska byarna Lidice och Leky i juni 1942 samt den franska staden Oradour-sur-Glane i juni 1944.

Romstadgans bestmmelser
Brott mot mnskligheten, folkmord och krigsfrbrytelser r numera brott mot den primra folkrtten, vilket innebr att de ger upphov till universell jurisdiktion, det vill sga man kan dmas fr brottet i alla stater oavsett om ngon konvention r ratificerad eller inte. Alla stater har allts rtt att stlla dem till svars som r misstnkta fr dessa brott oavsett var de har begtts och oavsett frvarens eller offrens nationalitet. Enligt artikel 7 r envar av fljande grningar nr de begs som en del i ett vidstrckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkning brott mot mnskligheten. a Mord b Utrotning c Frslavning d Deportation e Fngslande i strid med grundlggande folkrttsliga regler f Tortyr g Vldtkt, ptvingat sexuellt slaveri, ptvingad prostitution, ptvingat havandeskap med flera liknande brott h Frfljelse av identifierbar folkgrupp med flera liknande brott i Ptvingat frsvinnande av personer j Brottet apartheid k Andra liknande handlingar som uppstligen frorsakar svrt lidande, svr kroppslig skada eller svrt sjlsligt eller fysiskt men.[1]

Brott mot mnskligheten

163

Tribunaler
Fljande domstolar (tribunaler) tillmpar Romstadgans artikel 7. Internationella brottmlsdomstolen Internationella krigsfrbrytartribunalen fr det forna Jugoslavien Internationella Rwandatribunalen Specialdomstolen fr Sierra Leone Internationella domstolen i Kambodja Tribunalen fr Libanon

Ytterligare frsk har gjorts att tillmpa Romstadgan dock utan strre framgng. Ett exempel p detta r frsket som en spansk underskningsdomare gjorde fr att stlla frre diktatorn Augusto Pinochet infr rtta i Spanien, sedan Pinochet gripits i Storbritannien. Belgien har lnge haft en kontroversiell lagstiftning dr alla som begtt brott mot mnskligheten (oavsett medborgarskap) kan stllas infr rtta om de stter sin fot p belgisk mark. Detta gjorde att den israeliske premirministern Ariel Sharon blev anmld fr brott mot mnskligheten i landet med anledning av massakern i de palestinska flyktinglgren Sabra och Shatila. Frunderskningen r dock numera nedlagd. Ibland anvnds begreppet brott mot mnskligheten p ett alltfr allmnt stt. Man br emellertid skilja mellan folkmord, brott mot mnskligheten och krigsfrbrytelser.

Noter
[1] Romstadgan p engelska och svenska http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c4/ 19/ 89/ e3aae876. pdf

Litteratur
Raoul Muhm: Germania: La rinascita del diritto naturale e i crimini contro l'umanit. Deutschland: Die Renaissance des Naturrechts und die Verbrechen gegen die Menschlichkeit. Germany: The renaissance of natural law and crimes against humanity. Vecchiarelli Editore Manziana (Roma) 2004 ISBN 88-8247-153-5 Raoul Muhm: La natura giuridica dei crimini contro l'umanit e le attuali critiche in Germania , in: Rivista di Diritto e Procedura Penale, Band 1/1997.Milano ,Roma http://www.larchivio.org/xoom/muhm-crimini.htm

Se ven
Internationella brottmlsdomstolen Romfrdragen Brott mot krigets lagar

Folkrtt

164

Folkrtt
Folkrtten (latin: Ius gentium) r en juridisk disciplin och den offentliga delen av internationell rtt. Folkrtten r det rttssystem som reglerar frhllandet mellan stater. Internationella organisationer, till exempel FN, Internationella Rda Korset och Internationella domstolen i Haag, fretag och enskilda individer berrs emellertid ocks av folkrtten. Folkrttens rttskllor utgrs av internationell sedvnja och av internationella avtal. Den primra folkrtten innehller regler som r bindande ven fr de stater som inte ratificerat tillmpligt internationellt avtal eller erknner viss internationell sedvnja. Dessa rttsregler kallas ius cogens och omfattar bland annat frbudet mot folkmord. Det innebr att ven stater som inte undertecknat 1948 rs folkmordskonvention, eller ens r med i FN dr de gemensamt tvingande stadgarna omfattar frbud mot folkmord, av majoriteten av vrldens stater anses bundna av frbudet mot folkmord i alla fall. Detta gller trots att stater normalt sett anses vara suverna. Regeln om staters suvernitet upphvs allts vid de grova brott mot mnskligheten som anses omfattas av jus cogens-reglerna. Termen "folkrtt" hrstammar frn romerska rttens begrepp ius gentium. Begreppet tillkom fr den del av rtten som behandlade andra folk n romarna, varav namnet, och stod i motsats till ius civile, medborgarnas rtt, det vill sga mnniskors rttigheter och skyldigheter inom staten Rom. En mer beskrivande benmning r engelskans "Public international law", allts "Allmn internationell rtt".

Folkrttens omfattning
Bland de omrden som folkrtten omfattar kan nmnas: Mnskliga rttigheter Vad som knnetecknar en stat Regler om krig och fred, kollektiv skerhet Regler om internationella sanktioner Regler om statsimmunitet och diplomatisk immunitet Regler om utnyttjande av vrldshaven, havsrtt Regler om utnyttjande av internationellt luftrum och rymden, luftrtt och rymdrtt. Internationell traktatrtt Regler fr lsning av internationella tvister Regler fr internationell samverkan kring terrorism. Internationell miljrtt

Traktater inom folkrtten


Folkrtten omfattar en mngd internationella avtal, traktater. Hr listas de mer knda. Genvekonventionen, Geneva Convention regarding the Status of Refugees (1951). Regler rrande flyktingskap. Wienkonventionen om konsulra frbindelser (1961). Reglerar rrande diplomater. Wienkonventionen 1969 om internationella traktat. Regler om mellanstatliga avtal. ICJs stadgar. Regler fr hur internationella domstolen i Haag arbetar. FN:s stadgar. Regler fr hur FN arbetar och vilka regler stater anslutna till FN tar sig att flja i sina kontakter med varandra. Folkmordskonventionen. Frbud mot folkmord, jus cogens. FN:s deklaration om de mnskliga rttigheterna. Uppmaning om de mnskliga rttigheterna, r bindande fr FNs medlemslnder. FN:s konvention om civila och politiska rttigheter, ICCPR. Kompletterar FN-deklarationen, mer bindande. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter, ICESR. Kompletterar ICCPR.

Folkrtt Tortyrkonventionen. Frbud mot tortyr. ICCs stadgar. Regler fr hur internationella brottsdomstolen i Haag arbetar. Barnkonventionen. Regler fr barns rttigheter. FN:s kvinnokonvention.Regler fr kvinnors rttigheter. Konventionen om rttigheter fr personer med funktionsnedsttning. Regler fr funktionsnedsttning. Kyotoprotokollet. verenskommelse om hur arbetet mot hotande klimatfrndringar ska bedrivas. Europakonventionen. Regler om mnskliga rttigheter inom Europa. Tvingande lag fr EUs medlemslnder. Romstadgan fr Internationella brottmlsdomstolen

165

Se ven
Internationella samfundet Internationell domstol Genvekonventionerna Naturrtt Krigets lagar Diplomatiskt erknnande

Internationell rtt
Internationell rtt r en term som betecknar ett system av lagar och internationella - skrivna eller underfrstddaverenskommelser som binder eller anses binda olika stater i deras handlande med andra stater eller dess medborgare eller dess juridiska personer. Det skiljer sig frn andra legala system i det att rtten i frsta hand r en angelgenhet fr stater; inte enskilda medborgare. Internationell rtt bestr i sin tur av folkrtten som r den offentliga delen och internationella privatrtten som r den privata delen. Folkrtten var tidigare till stor del okodifierad. Med start 1945 d FN-stadgan trdde i kraft, som sedan fljts av antagande av FN:s deklaration om de mnskliga rttigheterna, inrttandet av Internationella domstolen och Internationella brottmlsdomstolen har grunden lagts till en kodifierad folkrtt. Fortsttning har sedan till exempel lagts med instiftandet av olika tribunaler. Den internationella privatrtten bygger p lagstiftning och rttspraxis i varje enskilt land. Den internationella privatrtten bestr nmligen i grunden av rent inhemska rttsregler som kompletterats av EU-lagstiftning och bildandet av internationella organisationer som till exempel World Intellectual Property Organization (WIPO) och konventioner och verenskommelser.

Folkmord

166

Folkmord
Folkmord, ven kallat genocid, r den medvetna och systematiska frstrelsen av en etnisk, religis eller nationell grupp. Brottsrubriceringen folkmord togs i bruk infr Nrnbergprocessen i fljderna av det andra vrldskriget. Begreppet genocid introducerades och definierades av den polske juristen Raphal Lemkin. Den definierades som "mord, utrotande, frslavande, deportation och andra omnskliga handlingar, begngna mot ngon civilbefolkning fre eller under kriget, eller frfljelser av politiska, rasistiska eller religisa skl". 1948 upprttades genom FNs frsorg en Lik i Nordhausen koncentrationslger, andra vrldskriget. konvention om frebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide). I artikel II definieras som folkmord vissa upprknade grningar under frutsttning att de frvats i avsikt att helt eller delvis frinta en nationell, etnisk, rasmssigt bestmd eller religis grupp som sdan. Grningarna som rknas upp i konventionen r 1. 2. 3. 4. 5. Att dda medlemmar av gruppen Att tillfoga medlemmar av gruppen svr kroppslag eller sjlslig skada Att uppstligen ptvinga gruppen levnadsvillkor, som r avsedda att medfra dess fysiska undergng Att genomfra tgrder, som r avsedda att frhindra fdelser inom gruppen Att med vld verfra barn frn gruppen till annan grupp.[1]

Folkmordskonventionen r en del av folkrtten. Frbudet mot folkmord anses frpliktiga ven stater som inte ratificerat konventionen. Frbudet r vad man kallar jus cogens. Sverige har ratificerat konventionen och har hrutver antagit lag (1964:169) om straff fr folkmord.[2] 1 Frvar ngon grning, fr vilken enligt lag r stadgat fngelse i fyra r eller drver, mot en nationell, etnisk, rasmssigt bestmd eller religis folkgrupp med avsikt att frgra gruppen helt eller delvis, dmes fr folkmord till fngelse p viss tid, lgst fyra och hgst tio r, eller p livstid. 2 Fr frsk, frberedelse eller stmpling till folkmord, s ock fr underltenhet att avslja sdant brott dmes till ansvar enligt vad i 23 kap. brottsbalken [3] stadgas. I och med den svenska lagen har allts folkrttens ansprk frverkligats i svensk lag.

Folkmordens historia
Olika historiker och folkrttsexperter r oense huruvida folkmord r en relativt "ny" freteelse i historien (drygt 100 r gammal) eller om det r ngot som frekommit s lnge mnniskor krigat mot varann och organiserat sina samhllen i stater. Ett exempel som talar fr den senare uppfattningen r folkmordet p Midjaniterna som beskrivs i Bibelns Fjrde Mosebok kapitel 31 och som utfrdes som hmnd av israeliterna p uppdrag av Gud. Mose snde en arm om 12.000 man som brnde alla stder och tltlger i Midjan och ddade alla mn och barn av mankn samt alla kvinnor som hade haft samlag med en man. Alla flickor som inte varit tillsammans med en man fick dock leva och behlls fr ervrarnas egen rkning. Att frgan splittrar forskarvrlden beror p flera olika faktorer - dels rder ingen enighet om vad folkmord egentligen r. Kritiker menar till exempel att FN:s definition r allt fr snv. Fr det frsta inkluderas bara grupper

Folkmord kategoriserade efter nationalitet, etnisk tillhrighet eller religion och fr det andra mste det finnas ett uppst, det vill sga mlsttning frn frvarna att verkligen helt eller delvis fysiskt utplna en sdan grupp. Med FN:s definition r naturligtvis frintelsen - det vill sga Nazitysklands frsk att utrota Europas judar och romer, turkarnas systematiska utrotning p armenier och assyrier (Assyrier/Syrianer), samt ven greker under frsta vrldskriget (folkmordet p armenierna) eller massakrerna p Tutsis i Rwanda (folkmordet i Rwanda) r 1994 glasklara exempel p folkmord. Dremot skulle stora delar av Josef Stalins kampanj jezjovsjtjina 1936-38 och andra liknande aktioner fre och efter andra vrldskriget i Sovjetunionen inte vara folkmord. Miljontals mnniskor avrttades 1936-38 eller frvisades till Gulag (dr mnga avled) dr offren inte tillhrde en kategori baserad p nation, etnicitet eller religion. Det drabbade alla (oavsett folkgrupp etcetera) som regimen klassade som "folkfiender" och det inkluderade ven mnga medlemmar i kommunistpartiet. Dremot r enligt nmnda definition Stalinregimens deportationer av vissa folkgrupper fre, under och efter andra vrldskriget att likstlla med folkmord. Skulle man utvidga folkmordsbegreppet till att ven omfatta social tillhrighet, klasser och politisk skdning, s var det folkmord liksom kulakutrotningen i slutet av 20- och brjan av 30-talet och den "rda terrorn" under Lenins ledning. Dock en etnisk rensningsfrsk gde rum Februari 23 1944 d tjetjener och ingusjer frn norra kaukasus skickades till Kazakstan och Kirkizstan till att d av hunger d Stalins frmste bdel ansg de som Anti-Sovjetisk stllda, och ven som sympatiserande till nazisterna. Tjetjenerna och deras nrbeslktade Ingusjer hade i likhet med Tysklands metoder under den tid, fsts in i tgvagnar utan ngra personligaegendomar frutom de klder de bar skickats ivg. Soldater frn Rda Armn med etnecitet frn Tjetjenien hade dock ingen aning om detta och bland de fanns ven soldater som deltagit i Berlinens fall, ven de skickades efter krigets slut till deras familjer. "From the Chechen people" [4]Putins Ryssland; 2004 av: Anna Politkovskaya [5] Om man frhller sig till de brott mot mnskligheten som begicks under andra vrldskriget menar kritikerna att detta r klara exempel p att FN:s definition inte p lnga vgar rcker fr att klassificera mnga av brotten som folkmord, vilket de enligt kritikerna egentligen var. Som exempel kan nmnas att endlsung (frintelsen) inte bara berrde judar, romer, sinti och slaver. Utrotningsprogrammet omfattade ven funktionshindrade, homosexuella, fackfreningsmn, frimurare, kommunistsympatisrer och andra politiska motstndare med flera. Ingen av dessa kategorier utgr ngon nationalitet, etnisk eller religis grupp och skulle d om man tolkar FN:s formulering ordagrant inte utsatts fr folkmord trots att mlet faktiskt var att fysiskt eliminera dessa grupper. Nazityskland utvade dessutom (framfrallt i steuropa) mord och tortyr mot civilbefolkningen ven om de inte tillhrde ovan nmnda grupper. Uppemot 17 miljoner civila sovjetmedborgare dog under andra vrldskriget och de allra flesta fll offer fr tysk krigsapparat och fljderna av dem (till exempel svlt). Polen led under kriget strre frluster n ngot annat land i frhllande till folkmngden, ca 6 miljoner dda av 35 milj inv. Den vervldigande delen av dessa var civila varav ca hlften var etniska polacker och sledes inte omfattades av de grupper som fysiskt skulle frintas. Tillggas kan att ven Sovjetunionen begick svra mnniskorttsbrott mot polacker

167

Offer fr en massaker begtts av Organisationen fr ukrainska nationalisters (OUN) militra gren UPA i Volynien i dvarande Polen (nu Ukraina), 1943

Folkmord 1939-40, vilket ocks var tillfllet med Organisationen fr ukrainska nationalister, OUN. De har anklagats fr folkmord och massiva etniska rensningar under andra vrldskriget, fr att de infr upprttandet av en ukrainsk stat ville att alla icke-ukrainare (frmst polacker och judar) i Volynien och Galizien skulle frsvinna[6] . I den Oberoende staten Kroatien, nrmare sagt koncentrationslgret i Jasenovac ddade den kroatiska fascistiska Ustaa-rrelsen med tyskarnas goda minne hundratusentals serber och judar. ven de axel-allierade lnderna Ungern, Bulgarien och Rumnien ddade civila under kriget. Dessa massmord ryms emellertid under gllande definitioner. Ett annat omdiskuterat fall p folkmord under andra vrldskriget enligt mnga r Japans krigfring i stasien och Stilla havet som prglades av extrem brutalitet mot civilbefolkningen och miserabel behandling av krigsfngar. Kanske s mnga som 20 milj civila kineser dukade under fr japansk krigskrigfring och dess fljder men dremot fanns ingen uttalad mlsttning att utrota kineserna som grupp och d blir det svrt att kalla det folkmord, tminstone enligt FN:s gllande definition. En del menar att ven de allierade under andra vrldskriget begick folkmord. Man syftar d till exempel p bombingarna mot tyska och japanska stder och rda armns massakrer och massvldtkter p civila tyskar i krigets slutskede. Bombningarna ddade hundratusentals civila i bde Japan och Tyskland med atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki som "klimax". Vidare lemlstades nnu fler och miljontals blev hemlsa. Men en avgrande skillnad vad gller bombningarna och Endlsung r att amerikaner och britter aldrig hade ett uppst att utrota tyskar eller japaner som grupp. Nr Tyskland och Japan vl kapitulerade upphrde bombningarna och den massdd som de orsakade. Hade dremot Nazityskland vunnit kriget hade skerligen massmorden p icke nskvrda grupper fortsatt tills mlet var uppntt. Att historierevisionister dessutom framfrt liknande resonemang fr att relativisera nazisternas frintelsepolitik gr detta till ett knsligt mne. Historikerna Kristian Gerner och Hans-Gran Karlsson menar att det utan tvekan finns serisa skl att utvidga gllande definition men att det inte r oproblematiskt att dra en "ny" grnslinje fr folkmordsbegreppet. Hur mnga grupper utver de som nu omfattas ska inkluderas, ska begreppet "uppst" slopas och s vidare? Inkluderar man samtliga etniska, nationella, religisa, politiska och socioekonomiska minoriteteter, handikappade, homosexuella etc riskerar begreppet folkmord att bli urvattnat enligt dem. Samtidigt finns det de som hvdar att alla former av massmord p civila borde jmstllas med folkmord. En fljdfrga kan d naturligtvis bli vad innebr massmord? 100 ddade, 1000 ddade, 100 000 ddade? Var gr grnsen mellan "massaker" och folkmord? Eftersom det inte finns ngon enighet om definition av vad folkmord egentligen r rder ingen enighet om hur lnge sdana brott begtts. En del menar som nmnts att folkmorden r en freteelse som i princip hr hemma i 1900-talet. Andra menar att folkmord begtts i tusentals r. Exempel p "frmoderna" folkmord skulle till exempel vara korstgen, andra religist motiverade krig, hxfrfljelserna och den katolska kyrkans hnsynslsa frfljelser av grupper med "fel" kristen tro under medeltiden. Andra (det finns fler) exempel skulle kunna vara mongolernas ervringskrig under 1200-talet, Timur Lenks hrjningar i slutet av 1300-talet, utrotningen av indianerna i Nord- och Sydamerika, romarnas ervring av Gallien och krossandet av det judiska upproret 66-70 e kr. I samtliga fall utvades massvld mot civila och krigsfngar som ackumulerat av allt att dma krvde mnga fler ddsoffer n hela andra vrldskriget. Om man tar Djingis Khan som exempel ddades sannolikt mnga miljoner (vissa hvdar tiotals miljoner) civila under ervringarna 1206 fram tills hans dd 1227. Ervringskrigen fortsatte, med vissa avbrott, med samma brutalitet efter hans dd fram till 1294, nr barnbarnet Khublai Khan avled. Men vldet riktade sig inte mot specifika grupper. Alla som stod i vgen fr Djingis Khans och hans ttlingars ervringskrig och som inte underkastade sig utan strid massakrerades. Det spelade ingen roll om man var kines, turk, pers, ryss eller arab och det finns ingenting som tyder p att Djingis Khan och hans sner och sonsner hade ngra som helst planer p att utplna hela folkgrupper just drfr att de var till exempel perser. Vad gller utrotningen av indianerna finns det ingen forskare som fnekar att de behandlades fruktansvrt illa av de europeiska stater som ervrade deras land/lnder. Resultatet av den frda politiken var mnga miljoner indianers dd och en drastisk minskning av ursprungsbefolkningen. I den karibiska vrlden utplnades urbefolkningen helt. Dremot r det svrare att belgga att kolonialmakterna hade som mlsttning att utrota indianerna. Majoriteten

168

Folkmord anses ha ddats av de sjukdomar som europerna frde med sig, srskilt i Syd- och Mellanamerika. Det finns emellertid en del som tyder p att sjukdomarna tminstone i vissa fall spreds medvetet, med andra ord primitiv biologisk krigfring. I sdana fall blir det uppenbara fall av folkmord, ven enligt gllande definitioner. Andra forskare hvdar att det brittiska styret av Indien under perioden 1765-1947 innebar det strsta folkmordet av alla, tminstone vad gller antalet dda offer. Hr kan uppemot 1,5 miljarder mnniskor ha offrats fr en europeiskt styrd politik som passade indierna illa - och som frstrde deras ursprungliga samhllen. En del av de forskare som vill hlla fast vid en mer konservativ definition av folkmordsbegreppet och att det r en ung freteelse har introducerat begreppet folkmordsliknande massakrer fr att beskriva det massvld som utvats i tusentals r fre 1900-talet mot civila och krigsfngar i samband med kolonialkrig, "vriga" krig, statligt och kolonialt frtryck mm. I den kategorin skulle till exempel mongolernas krig, romarnas krig mot gallerna, frstrelsen av Karthago, massmorden p indianerna etc enligt dem hra hemma. Vad r d skillnaden mellan "riktiga" folkmord och "folkmordsliknande massakrer"? Oerhrt mnga mnniskor ddades ju i bda fallen. Enligt de forskare som anvnder sig av begreppet finns det ngra p ytan kanske luddiga men nd uppenbara skillnader: Till att brja med har vi uppstet. Mongolerna med flera frskte som sagt aldrig att utrota hela befolkningsgrupper just fr att hela gruppen som sdan ansgs sakna existensberttigande. Korsfararna utrotade aldrig hela muslimska folkgrupper och ngot pbud frn pven att alla muslimer skulle mrdas kom aldrig. Dremot ddade korsfararna oerhrt mnga muslimer och ven andra mnniskor med icke-kristen tro (eller fel kristen tro) i otaliga massakrer. Teknologin, fre 1900-talet begrnsade teknologin mjligheterna att utrota hela befolkningsgrupper och d handlar det inte bara om vapenteknologi utan i minst lika hg grad om transportsvrigheter, samordning mm. Drmed inte sagt att vissa hrskare kanske hade velat utrota vissa grupper. Ideologin. Den enligt dessa forskare viktigaste skillnaden. Nazister, ungturkar, Sovjetsocialister och de flesta andra andra massmrdarna p 1900-talet byggde upp sina brott runt olika ideologier som enligt dem rttfrdigade brotten. De var "ndvndiga" fr att n slutmlet - ngon sorts av utopiskt samhlle. Utan dessa visioner om "idealsamhllet" hade massmorden troligen inte skett anser man. Denna typ av vlutvecklade ideologier saknade romare, korsfarare, mongoler etc. Sammantaget gjorde detta menar ven mnga andra historiker som inte motstter sig en breddning av folkmordsbegreppet att massmrdandet under 1900-talet blev av ett annat slag n tidigare. Det var inte lngre bara frgan om att till varje pris krossa fienden, skrmma folk till underkastelse eller massakrera och hnsynslst utnyttja mnniskor i kolonialkrig fr att plundra lnderna p deras rikedomar. Nu massmrdade man folk just fr att de hade oturen att tillhra grupper som ansgs utgra ett hinder p vg mot idealsamhllet eller p ngot stt ansgs motarbeta hrskarens ambition att n dit. Ett annat begrepp som etablerades under krigen p Balkanhalvn p 1990-talet r etnisk rensning vilket i princip betyder att en folkgrupp frdrivs frn sina hem bara fr att de tillhr just den folkgruppen som frvarna inte anses som nskvrda. Begreppet r nrbeslktat med folkmord och tminstone en del anser att det bara vara ett annat ord fr folkmord. Den behandling som USA utsatte indianerna fr p 1800-talet kan mycket vl kallas etnisk rensning d hundratusentals indianer frdrevs frn sina ursprungliga boplatser och/eller frvisades till reservat med usla levnadsvillkor. Mnga andra mrdades i massakrer och ursprungsbefolkningen decimerades under ett drygt sekel med tminstone 80 %. Gerner och Karlsson menar att de frsta "kta" folkmorden enligt gllande FN-definition begicks i slutet av 1800och brjan av 1900-talet i Afrika under europernas i mnga fall hnsynslsa ervringar av kontinenten. Det fall som ftt mest uppmrksamhet i nutid r belgarnas behandling av ursprungsbefolkningen i Belgiska Kongo. Kolonin var ursprungligen kungen Leopold II:s privata egendom under namnet Fristaten Kongo och vldet mot ursprungsbefolkningen hade sdana proportioner att man inte kan kalla det ngot annat n folkmord enligt Karlsson/Gerner. Under ngra decennier runt r 1900 berknas 10 miljoner mnniskor ha ddats. ven p andra hll i Afrika begick kolonialmalmakter folkmord, till exempel i Tyska Sydvstafrika (nuvarande Namibia). Folkmorden

169

Folkmord under 1900-talet fortsatte med folkmordet p armenierna (ven kallad folkmordet p alla kristna i Turkiet, som till exempel armenier, assyrier/syrianer, greker med mera), sovjetsocialisternas massmord p egna medborgargrupper, frintelsen och en rad folkmord i efterkrigstiden t ex folkmordet i Rwandaoch Rda Khmerernas frfljelser i Kambodja (folkmordet i Kambodja). Det finns en rad exempel p pstdda folkmord bde fre och efter andra vrldskriget.

170

Folkmord efter andra vrldskriget


Nr vidden av nazimens utrotningspolitik stod klar efter andra vrldskriget frfrades hela vrlden och aldrig mer skulle ngot liknande f ske igen. Likvl har mngder med folkmord utfrts sedan dess. Nedanstende sammanfattning omfattar inte alla folkmord eller folkmordsliknande brott som begtts efter 1945. Se ven lnkar till separata artiklar. De Rda khmererna anses under sin knappt 4 r lnga regim (1975-79) i Kambodja ha mrdat ca 2 miljoner Skallar frn offer i folkmordet i Rwanda 1994. mnniskor vilket utgjorde cirka 25 % av Kambodjas befolkning. Frfljelsen riktades mot alla som ansgs st i vgen fr deras utopiska version om ett samhlle dr begrepp som stder, pengar och allt annat som uppfattades som "borgerligt" utrotats. Det riktades ven direkt mot minoritetsgrupper som chamfolket, vietnameser och thailndare. Folkmordet i Rwanda 1994 anses ha krvt ca 800 000 liv nr hutuextremister frskte utrota minoritetsgruppen tutsi. ven en del hutus mrdades som ansgs sympatisera med tutsiminoriteten. Folkmordet gde rum under 3 mnader (april-juli) och anses vara historiens snabbast genomfrda folkmord. Ca 85 % av tutsibefolkningen mrdades. Kina anses av en del historiker ha gjort sig skyldigt till folkmord p den tibetanska befolkningen efter Tibetanska upproret 1959[7] [8] [9] . Andra forskare kallar det "massakrer av folkmordskaraktr".[10] I Sovjetunionen sjnk nivn p den inhemska terrorn radikalt efter Josef Stalins dd 1953. I det Afghansk-sovjetiska kriget 1979 -89 och i Tjetjenien, (1994-96, sedan 1999) anses emellertid Sovjetunionen och Ryssland ha begtt brott som rubriceras som folkmord. I Indonesien bedrev president Suharto (d generalmajor och landets "starke man") en jakt p kommunistsympatisrer 1965-66. Antalet ddsoffer r inte knt exakt men berknas av mnga till ca 2 000 000. Efter att Indonesien 1975 invaderade sttimor anses Suharto (nu som president) ven vara huvudansvarig fr folkmord p sttimors civilbefolkning med hundratusentals ddsoffer. I krigen p Balkanhalvn p 1990-talet i samband med upplsningen av Jugoslavien begicks mnga brott som rubricerats som folkmord (folkmorden i Jugoslavien). Massakrer och massvldtkter p civilbefolkningen var vardagsmat och omfattande etnisk rensning bedrevs. Allra hrdast drabbades den muslimska befolkningen i Bosnien-Hercegovina (bosniakerna) under kriget 1992-95. Uppskattningsvis 150 000 mnniskor frlorade sina liv. ven i krigen i Kroatien och Kosovo frekom vergrepp mot civilbefolkningen. Idi Amins regim i Uganda (1971-79) berknas bra ansvaret fr 300 000 - 500 000 mnniskors allt fr tidiga dd. Offren utgjordes till stor del av politiska motstndare men folkmordspolitik mot minoritetsgrupper frekom ocks. Saddam Hussein anses vara skyldig till massmord p svl politiska motstndare som inhemska minoriteter under sin tid som Iraks "starke man" 1968-79 och drefter diktator 1979-2003. Antalet ddsoffer anses vara hundratusentals, enligt vissa bedmare kanske flera miljoner.Gasattacken mot den kurdiska staden Halabja dr ca

Folkmord 6000 civila kurder ddades 1988 var en del av Saddam Hussiens etniska rensning av den kurdiska befolkningen. Nrmare 180 000 kurder ddades av Saddam Husseins terror mot den kurdiska befolkningen i Kurdistan. Mengistu Haile Mariam, marxist-leninistisk ledare i Etiopien mellan 1974 och 1991, dmdes i december 2006 efter ett tolv r lngt rttslig process fr folkmord p tiotusental etiopier och eritreaner.[11] Israels justitieminister Yosef Lapid sade 2004 att rivningarna av bostder i Rafah skulle kunna leda till att Israel talas fr krigsfrbrytelser i Internationella brottmlsdomstolen.[12] Israels blockad av Gazaremsan kallades i september 2008 av en grupp arabiska advokater och mnniskorttsaktivister fr folkmord.[13] Se ven: Konflikten i Darfur

171

Olika typer av folkmord


Folkmord utfrs av olika skl. Det gr att urskilja tminstone fyra huvuddtyper: Folkmord p urbefolkningar till exempel indianerna och aboriginerna i Australien Folkmord till fljd av etniska eller etnopolitiska konflikter massmord p vissa grupper i samband eller som fljd av sjlvstndighet efter kolonialism till exempel folkmordet i Rwanda. Folkmord p minoritetsgrupper till exempel frintelsen, folkmordet p armenierna, och enligt vissa Kinas vergrepp mot tibetaner. Politiska massmord till exempel Stalinregimens vld mot inbillade fiender och politiska grupper. Massmorden i Kambodja och Idi Amins frfljelse i Uganda. En del folkmord har inslag av flera olika typer ven om en variant "dominerar", till exempel folkmorden i Kambodja och Sovjetunionen. I bda fallen dominerade politiskt massvld men dr fanns ven inslag av folkmord p etniska minoriteter, tex Stalinregimens deportationer av flera folkgrupper under andra vrldskriget. Notera d att den sistnmnda kategorin officiellt inte omfattas av folkmordskonventionen, tminstone s lnge vldet "bara" omfattar politiska och sociala grupper/klasser. Flertalet folkrttsexperter anser idag nd att olika varianter av politiska massmord ocks r folkmord ven enligt gllande definitioner d grundideologin bakom brotten r vldigt lik de andra kategorierna. Av alla de folkmord som begtts i historien anser nd mnga att frintelsen intar en viss srstllning p grund av det stt den utfrdes. Nazisternas utrotning av "icke nskvrda" befolkningsgrupper utfrdes p rent "industriellt" sett. Inget annat knt massmord i historien har haft ett s "vloljat" maskineri och knappast ngra andra som begtt folkmord har s tydligt pekat ut vilka grupper som skulle utrotas. Folkmordet i Kambodja rknas inte som ett folkmord enligt Fn:konventionen, eftersom Pol Pot inte hade i syfte att utplna en ras eller etniskfolkgrupp.

Democide
R.J. Rummel har lanserat begreppet democide som omfattar olika sorters mord som en regering kan utfra. I sin forskning har Rummel redovisat antal offer enligt democide-begrepped fr tiden fre 1900-talet och fr 1900-talet. Se democide fr sammanstllning av statistiken.

Kllor
Gerner, Kristian och Karlsson, Klas-Gran, Folkmordens historia Nationalencyklopedin Engelska Wikipedia
[1] http:/ / www. regeringen. se/ content/ 1/ c6/ 06/ 90/ 22/ 5abaef87. pdf [2] https:/ / lagen. nu/ 1964:169 [3] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K23 [4] http:/ / www. chechnyaadvocacy. org/ history/ From%20the%20Chechen%20people%20-%20MPohl. pdf

Folkmord
[5] http:/ / en. wikipedia. org/ wiki/ Putin%27s_Russia [6] Timothy Snyder, The Reconstruction of Nations, page 164 (http:/ / books. google. com/ books?id=xSpEynLxJ1MC& pg=PA164& dq=Roman+ Shukhevych+ Poles& sig=ACfU3U3VN6mYgaONrLtTsJpxyJtZqLaDTw#PPA164,M1) [7] Vania Kewley Tibet behind the Ice Courtain 1990, s.251,269f [8] Pierre-Antoine Donnet Tibet mort ou vif [9] Jasper Becker Hungry Ghosts: China's Secret Famine s.154f [10] Jean-Louis Margolin, Kommunismen i Asien i Kommunismens svarta bok, s. 555. [11] (http:/ / www. dn. se/ DNet/ jsp/ polopoly. jsp?a=596888) DN 2006-12-12 [12] Johansen, Torbjrn (2006). Israel Kallar Egna Handlingar fr Nazistfrbrytelser (http:/ / www. eaec. org/ svenska/ Johansen/ israel_kallar_egna_handlingar_fr_nazistfrbrytelser. htm). European American Evangelistic Crusades, Inc. . Lst 16 maj 2009. [13] Israel anklagas fr folkmord (http:/ / www. dn. se/ nyheter/ varlden/ israel-anklagas-for-folkmord-1. 777857). DN. 7 september 2008. . Lst 16 maj 2009.

172

Externa lnkar
Konvention om frebyggande och bestraffning av brottet folkmord (http://www.mrforum.se/upload/files/2/ MR-instrument/Konvention om folkmord.pdf)

Se ven
Internationella brottmlsdomstolen Internationella domstolen i Haag Mord Massaker Massmord Rasism

Folkmordskonventionen
Konvention om frebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide) r en av de frsta specialkonventioner som Frenta nationerna antog. Den tillkom redan 9 december 1948 (i New York). Konventionen innebr att folkmord strider mot folkrtten, vilket fallet inte var dessfrinnan. Den inspirerades av frintelsen som nazisterna utsatte judarna fr och det armeniska folkmordet.

Definition av folkmord
Folkmordskonventionens artikel 2 definierar folkmord, som: " ... vilken som helst av fljande grningar begngna med uppst att frgra helt eller delvis en nationell, etnisk, raslig eller religis grupp, ssom (a) Dda medlemmar av gruppen. (b) Frorsaka allvarlig kroppslig eller mental skada p medlemmar av gruppen. (c) Avsiktligt skapa sdana levnadsfrhllanden fr gruppen som frmodas stadkomma dess fysiska utrotning i sin helhet eller i delar. (d) Infra tgrder som frhindrar fdslar inom gruppen. (e) Tvngsvis verfra barn frn gruppen till en annan grupp.[1]

Folkmordskonventionen

173

Referenser
Denna artikel r helt eller delvis baserad p material frn engelsksprkiga Wikipedia [2]
[1] Text of the Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide (http:/ / www. hrweb. org/ legal/ genocide. html). [2] http:/ / en. wikipedia. org/ wiki/ En%3Amain_page

Externa lnkar
Regeringen.se: Sveriges verenskommelser med frmmande makter, N:o 64 1952 (pdf) (http://www.regeringen. se/content/1/c6/06/90/22/5abaef87.pdf) Konvention om frebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide), S 1952:64 MRforum: Konvention om folkmord (pdf) (http://www.mrforum.se/upload/files/2/MR-instrument/ Konvention om folkmord.pdf)

Romersk rtt

174

Romersk rtt
Romarriket

En del av Romportalen Administrationen i Romarriket Historiska perioder Romerska kungadmet 753 f.Kr. 510 f.Kr. Romerska republiken 510 f.Kr. 27 f.Kr. Romerska kejsardmet 27 f.Kr. 476 e.Kr. Vstromerska riket 330 476 stromerska riket 330 1453

Ordinra magistrater Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor Edil Kvestor Tribun Censor Curator

Extraordinra magistrater Diktator Magister Equitum Stthllare triumviri Decemvir

mbeten, titlar och hederstitlar Roms kejsare Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina

Institutioner och juridik Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkfrsamlingen Romersk rtt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet

Romersk rtt Romersk rtt (latin jus romanum) r beteckningen p det rttssystem, som utvecklades i det gamla romerska riket, dr det ndde sin hjdpunkt under de tre frsta rhundradena efter Kristi fdelse ("den klassiska perioden") och p 500-talet i stromerska rikets huvudstad, Konstantinopel, gjordes till freml fr ett kodifikationsarbete, vars resultat ("den justinianska eller bysantinska rtten") sedermera ftt namnet Corpus juris civilis och fr eftervrlden frmedlat knnedomen om den romerska rtten. Slutligen talar man om romersk rtt srskilt med hnsyn till dess framstllning i modern tid p den justinianska rttens grundval ("pandektrtten" ; namnet hrrr frn den viktigaste delen av Corpus juris civilis, de s kallade pandekterna). Den romerska rtten betraktas med rtta som en av de mest betydande insatserna i den mnskliga kulturens utveckling. Den har denna sin betydelse icke dri, att - som man en tid ansg - den skulle vara att betrakta som ett slags "raison crite", en gng fr alla fixerad naturrtt, vars grundsatser borde ga tillmpning i varje tid och hos varje folk, utan dri, att romarna i sitt rttssystem fr frsta gngen och p ett frebildligt stt frsttt att frena en fast logik och formell stringens med ett realistiskt sinne fr det praktiska livets skiftande behov. Frklaringen hrtill ligger, frutom i romarnas juridiska lggning och frmga att fixera det i rttsligt hnseende vsentliga i det konkreta fallet, i det stt, varp de fr rttsutvecklingen viktigaste delarna av den romerska rtten utvecklades, varvid nmligen rttsreglerna uppvxte direkt ur det konkreta fallet och till dettas lsning. (Jfr Responsa prudentium och Jus honorarium.)

175

Jus civile och jus honorarium


Man skiljer mellan jus civile i ldre mening (ven jus Quiritium) och jus honorarium. Jus civile i denna betydelse var den gamla, strngt nationella rtten, delvis utbildad redan, medan det romerska samhllet befann sig p ett primitivt stadium, och avsedd endast fr de romerska medborgarnas inbrdes affrer utan hnsyn till frmlingar eller till en mera utvecklad handel. Denna gamla nationella rtt var stel och trngt begrnsad, men utgjorde historiskt sett grundvalen fr den romerska rttens utveckling. Till jus civile hrde sedvanertt, folklagstiftning (senare ersatt av senatsbeslut och kejserliga frfattningar) samt vissa i rttstvister avgivna utltanden av rttslrda.

Sedvanertt
Sedvanertten var hos romarna liksom hos varje annat folk den tidigaste form, i vilken den positiva rtten framtrdde. Lagstiftning, det vill sga av behrig folkfrsamling (Comitia) fattat beslut (lex i strng mening), var under den republikanska tiden den vg, varp nya Justitia, rttvisans gudinna i romersk mytologi rttsgrundsatser skulle fastsls, men den spelade dock fr rttsutvecklingen i det hela en vsentligt mindre roll n andra faktorer och ven en mindre roll, n vad fallet r i det moderna samhllet. Den enda lag, som principiellt omfattade hela rttssystemet och som gde giltighet under den romerska rttens klassiska period, var "Tolv tavlornas lag". Den var av s gammalt datum som 449 f. Kr. Folkfrsamlingarnas lagstiftande makt verflyttades i brjan av kejsartiden p senaten (vars beslut redan frut haft betydelse fr rttsbildningen), men vertogs s smningom helt och hllet av kejsaren. De kejserliga frordningarna utfrdades efter beredning i det kabinett, vilket, framgnget ur det redan av Augustus inrttade consilium principis, senare blev en bestende inrttning under namnet consistorium principis, i vilket vissa av de hgre mbetsmnnen var ledamter och i vilket sedan Hadrianus tid framstende rttslrda srskilt inkallades.

Romersk rtt

176

Responsa prudentium och kodifiering


Den viktigaste av de rttskllor, som rknades till jus civile, utgrs av responsa prudentium, yttranden av juris consulti (rttslrda mn), det som idag i Sverige motsvaras av rttskllan "doktrin". Mot slutet av 200-talet brjade responsa prudentium dock att frlora i betydelse. Tvistiga rttsfrgor avgjordes dmera genom reskript av kejsaren, istllet fr av rttsvetenskapen. I motsats till jus civile, i den nu ifrgavarande meningen, stts Jus honorarium, det vill sga sammanfattningen av de rttsgrundsatser, som framtrder i de edikt, som utfrdades av de republikens mbetsmn, vilka hade jurisdiktion och av vilka pretorerna var de ojmfrligt viktigaste. Nr i den efterklassiska tiden dugande jurister blev alltmera sllsynta, var man fr besvarande av uppkommande sprsml i stor utstrckning hnvisad till de av de klassiska juristerna gjorda uttalandena. Hrvid mtte d svrigheten att bland mngden av juridiska arbeten och kejserliga frfattningar terfinna det nrmast tillmpliga uttalandet. Drfr samlades dels p privat initiativ, dels p offentligt franstaltande till en brjan ett antal kejserliga frordningar. Viktigast av dessa var den 438 officiellt utgivna samlingen Codex Theodosianus. ven i de germanska riken, som uppstod p ruinerna av Vstromerska riket, frekom srskilda samlingar av de d gllande romerska rttsgrundsatserna; s till exempel det s kallade Edictum Theodorici (av r 500) i stgoternas rike.

Justinianus kodifikation
Men alla dessa samlingar verskuggas i betydelse vida av den kodifikation, som kejsar Justinianus lt den gamla romerska rtten underg. Resultatet av det p synnerligen kort tid utfrda arbetet r, tminstone kvantitativt sett, jttelikt. I en samling (Codex Justinianeus) gavs en sammanstllning av ett synnerligen stort antal kejserliga frordningar av ldre och yngre datum, i en annan (Digesta eller Pandectae) lmnades utdrag ur omkring 2 000 av 40 olika klassiska jurister frfattade libri, i en tredje (Institutiones) meddelades i lttfattlig form en nrmast fr undervisningsndaml avsedd versikt ver rttssystemet. Samtliga dessa verk fick karaktr av lag, Institutiones och Digesta r 533, Codex 529 och, i en reviderad upplaga, 534. Hrtill kom senare en samling (Novellae) av de nyaste kejserliga frordningarna. Det r hela denna justinianska lagstiftning, som ftt det gemensamma namnet Corpus juris civilis. D emellertid ndamlet med kodifikationen inte var att bevara en svunnen tids rttssystem, utan att stadkomma en fr dtida frhllanden lmpad lagbok, upptog man inte de gamle juristernas och frfattningarnas uttalanden i ofrndrat skick, utan man verkstllde de ndringar, som erfordrades fr att bringa de gamla uttalandena i verensstmmelse med gllande rtt. Att tskilja den klassiska rtten frn den justinianska r en uppgift, som frst i senaste tid metodiskt pbrjats (den s kallade interpolationsforskningen).

Pverkan p germansk rtt


I formbehrskningens fullndning och i mngfalden av de praktiska frgor, som den romerska rtten behrskade, var detta rttssystem vida verlgset de germanska rttssystemen, sdana dessa utbildat sig intill tidpunkten fr knnedomen om romersk rtt. Ett mycket starkt inflytande har drfr av den romerska rtten utvats p alla germanska, liksom verhuvud p alla kulturstaters rttssystem. I Tyskland blev till och med Corpus juris civilis, delvis mhnda under inflytande av den uppfattningen, att det tyska kejsardmet bildade en fortsttning av det gamla romerska kejsardmet, genom sedvanertt upptagen ssom subsidirt (det vill sga i brist p inhemska rttsregler) gllande rtt (den romerska rttens "reception", fullbordad vsentligen under medeltiden). ven den nya tyska civillagboken ("Brgerliches Gesetzbuch"), som 1900 definitivt upphvde den romerska rttens giltighet i Tyskland, vilar i vsentliga delar p romerskt rttslig grund. Det starka romerskt rttsliga inflytande, som alltsedan senare delen av medeltiden kan spras ven i svensk rtt, srskilt p civilrttens, speciellt obligationsrttens, omrde, har mestadels inte grundats direkt p de romerska kllorna, utan frmedlats genom kanonisk rtt och genom utlndska, srskilt franska och tyska, framstllningar eller lagverk.

Romersk rtt Den romerska rtten var av srskilt intresse fr nazisterna. I den 24 februari 1920 i Mnchen antagna Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiets program krvde nazisterna i 19 att den romerska rtten skulle erstta tysk civilrtt, med motiveringen att den romerska var materialistisk; materialism var annars ngot nazisterna frknippade med judiska kpmn. Denna artikel r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok [5], 19041926.

177

Corpus juris civilis


Corpus juris civilis (ungefr: "samling av civilrttsliga lagar", latin) var ett viktigt juridiskt arbete som publicerades 529-534 p uppdrag av den bysantinske kejsaren Justinianus. Lagsamlingen, som togs fram under ledning av Tribonianus, en tjnsteman vid Justinianus hov och professor vid universitet i Konstantinopel, bestr av tre delar: Digesta, Institutiones samt Codex. Senare tillkom en fjrde del med Justinianus senare frfattningar: Novellae Constitutiones. Corpus juris civilis blev senare grunden fr den romerska lagens terupprttande under medeltiden vilket, i sin tur, utgjort grunden fr i princip all civilrttslig lagstiftning sedan dess. Lagsamlingen fick ocks stor betydelse fr kyrkortten genom fomuleringen ecclesia vivit lege romana, "kyrkan verkar genom romersk lag".

Codex Justinianus
Justinianus gav order att befintliga romerska frfattningar skulle sammanstllas och omstpas till nya, aktuella frordningar, vilket ocks gjordes och publicrades i den s.k. Codex Justinianus som stod frdig 7 april 529. Dri samlades skrivna lagar, constitutiones, frfattade av romerska kejsare frn Hadrianus fram till Justinianus egna lagar. Kompilatorerna utgick frn tidigare arbeten som den officiella Codex Theodosianus och privata samlingar som Codex Gregorianus och Codex Hermogenianus. P.g.a. de juridska reformer som Justinianus sjlv genomfrt mste dock denna Codex Justinianus omarbetas, ett arbete man lyckades slutfra 534 och som publicerades som Codex repetitae praelectionis eller kort och gott Codex. Denna kodex terspeglar senantikens samhllsordning. Kejsarens position som absolut monark med obegrnsade legislativa, exekutiva och judiciella befogenheter finns underfrsttt nrvarande genom hela verket. Mnga bestmmelser hade till uppgift att skerstlla kristendomens status som statsreligion i riket och motverkade ofta uttryckligen andra religioner, till exempel judendomen, genom att bl.a, frbjuda deras utvare att tilltrda offentliga befattningar.

Digesta
Digesta (Pandectae) som stod frdig innan Codex, r en samling utdrag frn olika rttsliga avhandlingar och utltanden frn framfr allt 100- och 200-talen f.Kr.. Trots att originaldokumenten egentligen bara tergav de enskilda juristernas personliga stndpunkter, fick Digesta, liksom de andra delarna i lagsamlingen, laglig status.

Institutiones
Ungefr samtidigt som arbetet med Digesta nrmade sig sitt slut sammanstllde Tribonianus och tv andra professorer, Theophilus och Dorotheus, vad som kan kallas en juridisk lrobok, Institutiones ("elementen", man ansg att materien bestod av fyra element och utformade sledes ven lroboken i fyra delar). Verket bestr till tv tredjedelar av direkta citat frn Gajus verk med samma namn. Lroboken brjade anvndas i undervisningen frn den 21 november 533 och fick status som lag 30 december samma r samtidigt som Digesta.

Corpus juris civilis

178

Lagsamlingens terupptckt
I Vsteuropa fanns knappast ngot behov av Justinianus lagsamling under de primitiva frhllanden som rdde sedan Odovakars kungarike gtt under i slutet av 400-talet. Under vilka omstndigheter Corpus juris civilis sedan terupptcktes i norra Italien omkring 1070 r omdiskuterat. Mjligen lg den obemrkt i ngot bibliotek nda dess till den av en slump terfanns d den juridiska forskningen terupptogs i samband med pven Gregorius VII:s reformer. Frutom Littera Florentina, den verlevande kodex som antas ligga nrmast Justinianus original och som mt vrdades i Florens, kan andra manuskript ha anvnts till den undervisning som brjade hllas i Bologna av Pepo och sedan Irnerius. Deras undervisningsteknik gick till s att de reciterade passager ur lagsamlingen s att studenterna kunde kopiera dem och kommenterade drefter den antika texten i form av glosor. Irnerius lrjungar, de s.k. "fyra doktorerna", tillhrde de frsta "glossatorerna" som grundade studiet av romersk rtt. Dessa kommentarer sammanstlldes p 1200-talet av Franciskus Accursius med titeln Glossa ordinaria. Kpmannaklassen i de medeltida italienska kommunerna krvde en lagstiftning som byggde p sedvanertt och som bttre hanterade de urbana samhllenas situationer n primitiva germanska, orala traditioner. Dessutom tilltalade upptckten av lagsamlingen de lrda som i det tysk-romerska riket sg ett teruppvckande av revrdiga fregngare frn det klassiska arvet. En ny klass av jurister vxte fram med de frvaltningsorganisationer som Europas furstar behvde. Universitetet i Bologna, dr man brjade undervisa i Justinianus lagar, frblev hgmedeltidens viktigaste centrum fr juridiska studier.

Se ven
Romersk rtt Lista ver romerska lagar

Lnk till sida med romersk rtt i engelsk versttning


The Civil Law [1] -(En online-versttning av S.P. Scott, 1932)) Ed. Mommsen, Krueger, Schoell & Kroll [2] The Roman Law Library Corpus Iuris Civilis [3], Hugues de la Porte, Lion, 1558-1560.

Referenser
[1] http:/ / www. constitution. org/ sps/ sps. htm [2] http:/ / web. upmf-grenoble. fr/ Haiti/ Cours/ Ak [3] http:/ / amshistorica. cib. unibo. it/ diglib. php?inv=176

Artikelkllor och frfattare

179

Artikelkllor och frfattare


Anstiftan Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14162327 Bidragsgivare: Calandrella, Fernbom2, Grillo, LX, Lojak, Tomas e, Ulner, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Casus Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9202807 Bidragsgivare: Godfellow, Tigresse, 1 anonyma redigeringar Culpa Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12030787 Bidragsgivare: E.G., Emj, Godfellow, Indigo, Moberg, Peope, Yvwv, 8 anonyma redigeringar Dolus Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12963995 Bidragsgivare: E.G., Godfellow, Indigo, NERIUM, Tomas e, Ulner, Yvwv, 2 anonyma redigeringar Frberedelse Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13670474 Bidragsgivare: Godfellow, Gottfried Multe, Inteloutside2, Lojak, Marcustisk, Quadrigarius, Ulner, 1 anonyma redigeringar Grningsman Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11252032 Bidragsgivare: Doctrina, GregoryLund, Janders, Lapplnning, Lokal Profil, Mason, Rosp, Rudolf 1922, Twincinema, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Medverkan till brott Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13309720 Bidragsgivare: Jt, Mgr, Sj, Ulner, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Mordbrand Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14469827 Bidragsgivare: Ado, Apalsola, Crocuta, Grschen, MagnusA, Rudolf 1922, TKU, Tulpan, Ulner, Yjg, Yvwv, , 2 anonyma redigeringar Oaktsamhet Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14443545 Bidragsgivare: E.G., Indigo, LPfi, Spaceflower Stmpling Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14016712 Bidragsgivare: Entheta, Gottfried Multe, Lojak, Lord Pelle, Matpe, Mnemo, Quadrigarius, Tournesol, Ulner, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Underltenhet att avslja brott Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11719126 Bidragsgivare: Quadrigarius, Sj, 1 anonyma redigeringar Uppst Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13745272 Bidragsgivare: Ben-hur, Boivie, Caesar, Doctrina, E.G., Hejkompis, Indigo, LA2, Moberg, Nitramus, Ulner, 8 anonyma redigeringar Uppvigling Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14428282 Bidragsgivare: ClaesWallin, Lojak, Lord Pelle, Markuslarsson, Thuresson, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Mord Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14665003 Bidragsgivare: 3dor, Adels-Sven, Ankara, Arnef, Bruno Rosta, Calandrella, Chaan, Crocuta, Dan Koehl, Den fjttrade ankan, Dinglenisse, E.G., E23, EnDumEn, Evalowyn, Expat, Ezeu, Fkk, Gegik, Ghostrider, Godfellow, Greverod, Habj, Hejkompis, Hjrter, IP, Idunius, J 1982, Jlundqvi, Jvano, Kamfjord, Knuckles, Kung Midas, Lamr, Laxskinn, MagnusA, Majorek, Marcustisk, Mr Bullitt, NH, Narym, Nicke L, Notwist, OxiDia, Peterhamrin, Pontan86, Poxnar, Pralin, Quadrigarius, Rageru, Riggwelter, Rudolf 1922, Sintram, Sj, Skratch, Spaceflower, Steinberger, Strangnet, TKU, Ternarius, Torvindus, Tournesol, Ulner, Utopia, Vatten, Xenus, Yvwv, 70 anonyma redigeringar Misstankegrad Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13949906 Bidragsgivare: 5info, Arnef, E.G., Esquilo, Jkl, LPfi, MagnusA, Mgr, MickeLundin, Motstndsmannen, 3 anonyma redigeringar tal Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14065837 Bidragsgivare: Flydet, Hejkompis, IP, Indigo, Jopparn, Kielmann, Mankash, Nicke L, Quadrigarius, Rogper, ShineB, Sj, Vatten, Wolfgangus Mozart, Wrightbus, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Gripande Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14392288 Bidragsgivare: B****n, DVNO, E.G., Ghostrider, Herr X, Icarus, Jkl, Ntb, Quadrigarius, Rudolf 1922, Slipzen, TKU, Thoasp, Ulner, Yvwv, 4 anonyma redigeringar Anhllande Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9960032 Bidragsgivare: E.G., Indigo, Lojak, Lord Pelle, Nordelch, Quadrigarius, Tamino, Thoasp, Torvindus, Tournesol, Yvwv, 4 anonyma redigeringar Hktning Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14675664 Bidragsgivare: BIL, Fru X, Humulus, Lars Trnqvist, Ntb, Olivero, Quadrigarius, Quintus, Rudolf 1922, Sacto, TKU, Tegel, Thomas Blomberg, Yvwv, 12 anonyma redigeringar Arrestering Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14675530 Bidragsgivare: Crocuta, Ghostrider, Luke, Obelix, Quadrigarius, Rudolf 1922, TKU, Ternarius, Thomas Blomberg, Yger, Yvwv, 4 anonyma redigeringar Lag om rttspsykiatrisk vrd Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14668452 Bidragsgivare: Crocuta, Ghostrider, Graktd, Gruppc, StefanB, Ulner, 9 anonyma redigeringar Tvngsmedel Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9276023 Bidragsgivare: Sakletare, Tulo Stmning (juridik) Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13738569 Bidragsgivare: Caesar, E.G., Lord Pelle, Virina, 4 anonyma redigeringar Vldsmonopol Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14607591 Bidragsgivare: 0nomato, Allant, Bronks, Calandrella, Civilspanaren, EnDumEn, Humulus, J 1982, Knuckles, Koios, Marfuas, TKU, Tomas e, Yvwv, 20 anonyma redigeringar Svenska polisen Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14659544 Bidragsgivare: Adels-Sven, Anigus, Ankara, Bero, Blomman, Bruno Rosta, CHG, Castrup, Cpn, Crocuta, DG, Daymark, Dcastor, Den fjttrade ankan, Depsidee, Dnm, E.G., E23, E70, EAman, Erif, Essin, Evergreen, Fifo, Fitmotu, FredrikT, Gegik, Ghostrider, Gonzo, Goombah, Grillo, Grn, Gurksaft, Hagman, Hannibal, Hejkompis, Henrik Littorin, Heyyou, Historien, Hunden, IP, Icaros, Idunius, Inteloutside2, Jacke, Jlarsson1978, Joakim Lfkvist, Jolleman, Jordgubbe, Jorva, Joshua06, Jvano, Kaiketsu, Kevin9898, Koios, Lamr, Leif Stenberg, Lelle1987, Limeisafruit, Linsenhejhej, Lokal Profil, Lord Pelle, Ludde23, Luke, Majorek, Mason, Mickey81, Mikaande81, Moralist, Mr Bullitt, MrC, Muneyama, Nevermind, Nicke L, Northstorm, Notwist, OJH, Obelix, Oden, P.o.h, Paracel63, Pellaj, Plrk, Poxnar, Quintus, Rapvatten, ReDefiner, Ricjac, Riggwelter, Rosp, Rudolf 1922, SebastianGS, Servant Saber, Sjunnesson, Slartibartfast, Staffel, Ste, Steinberger, Stenen, Stromdal, TKU, Thuresson, Torvindus, Tournesol, Tulpan, Vatten, Wolfgangus Mozart, Workingclasshero, Yger, Ymer, Yogidoo, Yvwv, Zaphod, 110 anonyma redigeringar Skerhetspolisen Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13842366 Bidragsgivare: Agge2, Andersju, Baversjo, Bibl, Bomkia, Bronks, C.Lser, Daymark, Den fjttrade ankan, Dillinger, Dodde, Dubbelosix, Elis 91, Erif, Essin, Fenrir, Fitmotu, Ghostrider, Goombah, Grillo, Hallonsoda, Hannibal, I99pema, IP, Idunius, Jacob Lundberg, Jkl, Joakim von Braun, Kimhak, Koyos, Lars Trnqvist, Lokal Profil, Luke, MHedman, Martin.agren, Mr Bullitt, Narym, Nikai, Nordelch, Notwist, Ricjac, Riggwelter, Sison, Sj, Slartibartfast, StefanB, Tegel, Tetraedycal, Tobsan, Tomas e, Vatten, Vivo, Yger, Yogidoo, Yvwv, Zax0r, 45 anonyma redigeringar klagare Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14603100 Bidragsgivare: Agneta, Balterboy, Bensin, BjrnF, Calandrella, ChrisPsi, Dr Fredrik Haeffner, E.G., Elinnea, Ghostrider, IP, Johna, Jomp, Kattis, Lars Trnqvist, Lokpest, Luke, Merkurius, Mgr, NERIUM, Patrik77, Quadrigarius, Quintus, RaSten, Rapvatten, Rudolf 1922, Sj, Stora Kogha, Tegel, Thoasp, ThureP, Vatten, Yger, Yvwv, 36 anonyma redigeringar Domstol Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14509007 Bidragsgivare: AnjaA, Bairn, Betasoft, Daymark, Den fjttrade ankan, Donyc, Fagrell, Godfellow, Gonzo, Lavallen, Notwist, Palnatoke, Quadrigarius, Rudolf 1922, Scuzzer, Sekreterare, Sertion, SweJohan, TKU, Thuresson, Tulo, Ulner, Vatten, Yvwv, 13 anonyma redigeringar Jurisdiktion Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14479769 Bidragsgivare: Andejons, Grillo, Hubba, Ioannes, LPfi, Lavallen, Micke2, Mkh, Quadrigarius, Sj, Yakolev, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Rttsstat Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14672356 Bidragsgivare: Axelv, Bruno Rosta, Cajo, DG, Dalsland, FamilyGuy, IP, LX, LilyKitty, Lullebulle, Petri Krohn, Sanya3, Sj, Torvindus, Yvwv, 11 anonyma redigeringar Rttsskerhet Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14441639 Bidragsgivare: Aktalo, Anderssonskans, Bairn, Bjohan, Elinnea, Hejkompis, IP, Isthmus, Rudolf 1922, TKU, VIlhelm J, Ylva, Yvwv, 8 anonyma redigeringar Rttsregler Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=8545543 Bidragsgivare: JerkerES, 1 anonyma redigeringar

Artikelkllor och frfattare


Frihetsbervande Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13962860 Bidragsgivare: Omhndertagande Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13831518 Bidragsgivare: Bensin, FkSelecta, Kaj@kth.se, Mr nemo, Quadrigarius, Schh, TKU, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Kroppsvisitation Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13796270 Bidragsgivare: DVNO, Esquilo, FredettaMH, Heyyou, Imonai, Lavallen, Quadrigarius, Sj, Tomas e, Tulo, Ulner, 3 anonyma redigeringar Kroppsbesiktning Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11728095 Bidragsgivare: CHG, E.G., Sertion, Ulner, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Husrannsakan Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14637958 Bidragsgivare: 87110, Buggwiki, CalleC, Deken12, Dh8b, E.G., Hallabro, KJG2007, Korall, Kruosio, Lavallen, Vatten, 14 anonyma redigeringar Avlyssning Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12140847 Bidragsgivare: Agge2, BjrnF, Fenix, Quadrigarius, Riggwelter, Stoffe, TJ, Tomas e, Torvindus, 5 anonyma redigeringar Beslag Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13227946 Bidragsgivare: Ezekiel, Kr-val, Quadrigarius, Tomas e, Yvwv, 5 anonyma redigeringar Kriminalvrden Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14619151 Bidragsgivare: Argali, Bruno Rosta, Daymark, Dillinger, Ericus Rex, Ghostrider, Gotogo, Hejkompis, I99pema, Idefix, Jorchr, Jssfrk, Koios, Kr-val, Lokal Profil, Luen, Luke, Perra67, Pralin, Quadrigarius, Riggwelter, Rudolf 1922, Sj, TKU, TrackM, Vatten, Ylva, 16 anonyma redigeringar Straff Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14537797 Bidragsgivare: Ace90, Artifex, BIL, Bjohan, CayenneGaramonde, CommonsDelinker, Dnm, Entheta, Evalowyn, Idunius, J 1982, Kielmann, Koios, LX, Libb, Lojak, Nicke L, Paracel63, Quadrigarius, Rosp, Rrohdin, Rudolf 1922, Sten Andr, TKU, Thomas Blomberg, Ulner, Vatten, Vires, Xenus, Ylva, Yvwv, 17 anonyma redigeringar Sveriges rttsvsen Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14688596 Bidragsgivare: Blanka, Calandrella, Damast, Dnm, Erif, Fyrfatet, Hejkompis, IP, Jurre, Lojak, MickeLundin, Nicke L, PMP, Paracel63, Quadrigarius, Redux, TKU, Tomas e, Vatten, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Offentlig frsvarare Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14248927 Bidragsgivare: Agneta, Framhein, Lojak, Quadrigarius, StefanB, Vatten, Yvwv Frunderskning Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14481671 Bidragsgivare: Ainali, Entheta, Fredde 99, Law Lord, Ordmrkaren Hampus, Peterhamrin, Riggwelter, Vinterfrid, Yger, Yvwv, 11 anonyma redigeringar Frunderskningsledare Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9567383 Bidragsgivare: Bomkia, Quintus, Yvwv Lagstiftande makt Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14447834 Bidragsgivare: Daymark, Hobe, IP, Lamr, MoZilla, TKU, 3 anonyma redigeringar Dmande makt Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14431155 Bidragsgivare: Bairn, Ehn, IP, MoZilla, TKU, 3 anonyma redigeringar Verkstllande makt Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14488389 Bidragsgivare: IP, Isthmus, MoZilla, Ricjac, SamirGunic, TKU, 3 anonyma redigeringar Rttsvsen Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13961250 Bidragsgivare: BjrnF, Brox, Duribald, Frederico, NERIUM, Petri Krohn, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Pfljd fr brott i Sverige Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14644137 Bidragsgivare: Dnm, E.G., Obelix, Popperipopp, Quadrigarius, Yger Bter Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14413173 Bidragsgivare: E.G., Frisko, Gonzo, Grillo, HSE, Isthmus, Khuis, Kyllo, LA2, Lelle1987, Natox, Philippos, Profero, Quadrigarius, TKU, Ulner, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Fngelse Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14225274 Bidragsgivare: BjrnF, Calandrella, ChrisPsi, CommonsDelinker, Degerbo, E.G., Einarspetz, Fru X, Gew, Habj, Hannibal, Isthmus, J 1982, Jurre, LPfi, Mumiemonstret, Nordelch, Popperipopp, Pralin, Riggwelter, Rudolf 1922, Sjunnesson, Torvindus, Wasell, Yger, Yvwv, 14 anonyma redigeringar Villkorlig dom Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13997757 Bidragsgivare: Skyddstillsyn Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13737859 Bidragsgivare: Ericus Rex, Eskildalenius, Kung Midas, Lord Pelle, Popperipopp, TJ, Yvwv, 3 anonyma redigeringar verlmnande till srskild vrd Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12276605 Bidragsgivare: Fredde 99, Hjrter, Quadrigarius, Yger, 1 anonyma redigeringar Rttsfilosofi Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14442264 Bidragsgivare: Armfeldt, BjrnF, Flinga, IP, J b, Popperipopp, Rudolf 1922, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Rttsvetenskap Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13932058 Bidragsgivare: Alers, Bairn, BjrnF, Brox, Capum, Den fjttrade ankan, E.G., Elinnea, Ettrig, Fernbom2, Grillo, Grundin, IP, LA2, Mambo, Marcustisk, MoRsE, Rosp, Rudolf 1922, Sjunnesson, Skalman, Yvwv, 21 anonyma redigeringar Gllande rtt Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9980678 Bidragsgivare: Grundin, IP, Indigo, Lord Pelle, 1 anonyma redigeringar Sharia Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14332298 Bidragsgivare: -nothingman-, Adelgren, Aktalo, Auc, Bairn, Blriot, Buggwiki, Dnor, E23, EliasAlucard, Fenix, Fernbom2, Gab., Ghostrider, Greverod, Grey ghost, Gthyni, Gttingen, HSE, Herr X, Hstblomma, IP, ISL02, ISL11, ISL19, ISL98, Idunius, Isl83, Jorva, Josephus, KallePopper, Knuckles, Koios, Kr-val, Kruosio, Kung Midas, Lenitha, Mariannez, Markus a, Moemar, Notwist, Obelix, Pettern, Quadrigarius, Reljons, Rrohdin, Sjunnesson, Skningiexil, Sofokles, Stora Kogha, TKU, Thuresson, Torvindus, Wvs, 45 anonyma redigeringar Mosaiska lagen Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13755813 Bidragsgivare: Bairn, Janee, Natox, Nicke L, Pieter Kuiper, Rudolf 1922, Yvwv, 2 anonyma redigeringar Inkvisitoriskt system Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14581365 Bidragsgivare: Bairn, ElComandanteChe, Lojak, Lokal Profil, Lord Pelle, Staretsen, 2 anonyma redigeringar Ackusatoriskt system Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14613167 Bidragsgivare: Bairn, Lojak, Lokal Profil, Ooo86, Staretsen, 1 anonyma redigeringar Tilltalad Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14616709 Bidragsgivare: Dubbelosix, Jmk, Jssfrk, Lord Pelle, Mippzon, Sj, Softssa, TKU, Vatten, 2 anonyma redigeringar Rttssystem Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11650539 Bidragsgivare: B****n, Bairn, Ettrig, JerkerES, MagnusA, Matador, Popperipopp, Rudolf 1922, Sarnalios, TKU, 2 anonyma redigeringar Civil law Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14586890 Bidragsgivare: Bairn, David ekstrand, Godfellow, IP, Karpeth, Koebilein, MagnusA, Nodar kherkheulidze, Thomas Blomberg, Torsten2, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Common law Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14586737 Bidragsgivare: Baffilo Emilius Leto Andrew Vitvinge, Bairn, BjrnF, Bruno Rosta, David ekstrand, Daymark, Ettrig, Gottfried Multe, Habj, Isthmus, Karpeth, Koebilein, Leopoldo1971, MagnusA, Thoasp, Thomas Blomberg, Torvindus, Ulner, Yger, 4 anonyma redigeringar Frarbete Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14216794 Bidragsgivare: Barzam2, E.G., Lamr, Narym, Nicke Lilltroll, Ooo86, Sj, Warrakkk, 1 anonyma redigeringar Rttsklla Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12765545 Bidragsgivare: -nothingman-, B****n, Dcastor, E.G., Lars Trnqvist, Lm06pj1, MagnusA, Pieter Kuiper, Ternarius, Torvindus, Tournesol, 14 anonyma redigeringar Rttegngsbalken Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13838426 Bidragsgivare: Agneta, Christer Romson, E.G., Essin, Evalowyn, Kvack, Kzam, Lord Pelle, Quadrigarius, Rudolf 1922, Sten Andr, Yvwv, 2 anonyma redigeringar Brottsbalken Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14689130 Bidragsgivare: Adels-Sven, Alaska, Annihilation, Fred J, HSE, Idunius, J 1982, Joakim Lfkvist, Kurtan, Kzam, Lars Trnqvist, Lojak, Marsve, Mux, Quadrigarius, Ricjac, Rudolf 1922, Sj, TKU, Tegel, Tommy Kronkvist, Wasell, Yger, Yvwv, 11 anonyma redigeringar Grovt brott enligt svensk lag Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14589467 Bidragsgivare: Imperto, Quadrigarius, Tanzania, 1 anonyma redigeringar

180

Artikelkllor och frfattare


Ringa brott enligt svensk lag Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13935261 Bidragsgivare: Lokpest, Quadrigarius, Yger, 1 anonyma redigeringar Svensk rtt Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12683352 Bidragsgivare: Annika64, Bairn, Christian47, Elinnea, Fernbom2, Kr-val, Misopogon, Quadrigarius, Tomas e, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Nordisk rtt Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14208707 Bidragsgivare: Annika64, Bairn, Caesar, Den fjttrade ankan, Ettrig, Fernbom2, IP, Nicke L, Njaelkies Lea, Ulner, Yvwv Germansk rtt Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13157104 Bidragsgivare: Yvwv, 1 anonyma redigeringar Tingsrtt Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14434377 Bidragsgivare: Andhanq, Angriffer, Bero, Bjohan, D.O.G., Dato12, Daymark, E.G., Essin, Farrington, Fernbom2, Gonzo, Gutman, IP, J 1982, Kaj@kth.se, Lamr, Lars Trnqvist, Rogper, Sarnalios, Sj, Staffel, Template namespace initialisation script, Tomas e, Ulner, Vatten, Yvwv, 26 anonyma redigeringar Dom Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13641939 Bidragsgivare: Adels-Sven, B****n, Bounce1337, E.G., E70, Gallallsdsada, Grillo, Jojan, Kielmann, MagnusA, Magol, Melo man, Purodha, Rosp Hovrtt Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11513988 Bidragsgivare: Ainali, Aloxinus, Dan Koehl, Daymark, E.G., Gonzo, Goombah, IP, Icarus, Isthmus, Jorchr, Ludde23, MFalk, Permanently recorded, Quadrigarius, Rogper, Torvindus, Ulner, 15 anonyma redigeringar Prvningstillstnd Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13397951 Bidragsgivare: E.G., Lord Pelle, Markus a, Quadrigarius, Sj, Ulner, Yger, 3 anonyma redigeringar Hgsta domstolen Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14389541 Bidragsgivare: Bairn, Birgerbar, Bruno Rosta, D.O.G., Daymark, Dcastor, E.G., Fernbom2, Gunnar Larsson, Lokpest, Nitramus, Notwist, Obelix, Pingy, Slartibartfast, Sloman, Stenas, Ternarius, Ulla, Urbourbo, Yvwv, Zerblatt, 6 anonyma redigeringar Kammarrtt Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13280472 Bidragsgivare: Castrup, DG, Daymark, Dubbelosix, Duribald, E.G., Hejkompis, Isthmus, J 1982, Lokal Profil, Ntb, Quadrigarius, Strangnet, Template namespace initialisation script, Thuresson, Tomas e, Urbourbo, 3 anonyma redigeringar Regeringsrtten Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13278582 Bidragsgivare: Frvaltningsdomstol Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14299268 Bidragsgivare: DG, E.G., Isthmus, Mason, Ntb, Quadrigarius, Thoasp, Tomas e, Ulner, Vatten, Yvwv, 6 anonyma redigeringar Frvaltningsrtt (domstol) Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13883705 Bidragsgivare: Amerias, DG, Glentamara, Isthmus, J 1982, Jopparn, Mr Bullitt, Quadrigarius, Testa2009, Tomas e, Vatten, Yvwv, 2 anonyma redigeringar Brottml Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11638011 Bidragsgivare: Entheta, Herr Gregers, Luke, Necator, TKU, Vatten, Yvwv, 9 anonyma redigeringar Kriminalvrd Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14602795 Bidragsgivare: Coffa92, Dnm, Kaj@kth.se, Luke, Riggwelter, TKU, Vatten, Yvwv, 4 anonyma redigeringar Hkte Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14677882 Bidragsgivare: Ghostrider, Luke, Mimarob, Prinsen, Torvindus, Tournesol, Yvwv, 11 anonyma redigeringar Terrorism Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14686532 Bidragsgivare: Aktalo, Ankara, Athn, Auc, Bopper93, Bruno Rosta, Caesar, Caspian Rehbinder, Castrup, CommonsDelinker, DavidS, Dinglenisse, Dnm, DrBizzar0, E23, E70, Entheta, Ergo, Esquilo, Fenix, Fluff, Fred J, Fyrfatet, GO, GameOn, Ghostrider, Godfellow, GolfarN, Grillo, Grundin, Gurksaft, Hangsna, Hejkompis, Hinder Nr73, Hokori, IP, Icaros, Idunius, Inteloutside2, JKn, Jacob.jose, Janee, Jkl, Jlundqvi, Jojan, JonasJH, Jordgubbe, Jsdo1980, Jvano, Kaj@kth.se, Koios, Kruosio, LA2, LPfi, Lamr, Lars Trnqvist, Lelle1987, Lenitha, Liftarn, Lord baver, Lrtz, MHedman, MagnusA, Maka93, Markus a, Marsve, Mats Kindahl, Mattias NJ, Micke2, Muneyama, NH, Narym, Nicke L, Nirmos, Njaelkies Lea, Nosy, Notwist, Pellaj, Phnix, Pieter Kuiper, Popperipopp, Poxnar, Profs, Rapvatten, Remere, Rex Sueci, Riddle12345, Riggwelter, Rogper, Rosp, Rovanion, Rudolf 1922, Sarnholm, Servant Saber, Sj, Skorpan, Slartibartfast, Slipzen, Slowmotion, Sofokles, Softssa, Spaceflower, Staffan Jacobson, Sten Andr, Stigfinnare, Strangnet, SweJohan, TKU, Tanzania, The gunners, Thuresson, Torvindus, Tournesol, Vascalias, Vest, Wasell, Widar Nord, Xenus, Yakolev, Yinandjang, Yvwv, Zman, Ztaffanb, conversion script, 150 anonyma redigeringar Statsterrorism Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13574027 Bidragsgivare: Alexeller, Av1123581321, Bero, Bibliotekstjnst, Cutthecrap, Dinglenisse, Greverod, Grillo, Hejkompis, IP, Icaros, JKn, Kaj@kth.se, LX, MHedman, Motstndsmannen, Popperipopp, Rapvatten, Riddle12345, Rudolf 1922, SEMats, Servant Saber, Slartibartfast, Slowmotion, Staffan Jacobson, TKU, Tomas e, Torvindus, Vest, Yakolev, Yvwv, 7 anonyma redigeringar Brott mot krigets lagar Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14639632 Bidragsgivare: Dinglenisse, Gurksaft, Jaksel, Pastorn, Sj, Wojgniew, Yvwv, 7 anonyma redigeringar Folkrttsbrott Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12483955 Bidragsgivare: Mippzon, Quadrigarius, Sj, Ulner Brott mot mnskligheten Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14660648 Bidragsgivare: 320rwekfpl, Adels-Sven, Bruno Rosta, Caesar, Chez alexito, Crocuta, Drongou, Essin, Hannibal, IP, LX, Lamr, M.M.S., Mschlindwein, NH, Pjotr'k, Quadrigarius, Richardlejon, Rudolf 1922, Skryinv, Sten Andr, TKU, Tense, Torvindus, Yvwv, 7 anonyma redigeringar Folkrtt Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14537789 Bidragsgivare: Aloxinus, Bairn, Daymark, Dpol, Ezeu, Godfellow, Grape, Hemorojder, Hsahl, IP, Johna, Knuckles, LilyKitty, Nicke L, Quadrigarius, Rudolf 1922, Salisbury, Sj, Slartibartfast, Stern, Yvwv, 14 anonyma redigeringar Internationell rtt Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14650428 Bidragsgivare: Bruno Rosta, Hannibal, MagnusA, Quadrigarius, Rudolf 1922, Sanya3, Steinberger, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Folkmord Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14467660 Bidragsgivare: Ace90, BjrnF, BobbyGalt, Bongoman, Buggwiki, Caesar, Coetzeeze, Den fjttrade ankan, Diupwijk, E23, EliasAlucard, Entheta, Ezeu, FredrikT, Garib, Godfellow, Grillo, Gunnar Larsson, Hejkompis, Henkeboj, Herr X, Hkan Fransson, IP, Jerkersen, Jlundqvi, Jsdo1980, LX, Lars Trnqvist, Lellan 07, Lelle1987, Litany, Mattvtten, Mjateznik, Nicke L, Oblaserad, Petter Strandmark, Pjotr'k, Prezen, Quadrigarius, Radiantx, Sazarin, Sjunnesson, Sj, Stigfinnare, Stiwed, SweJohan, TKU, Tegel, Ternarius, Tompa76, Torvindus, Tournesol, Vints, Wasell, Wvs, Xenus, Yvwv, Zaijaj, Zman, Ztaffanb, 50 anonyma redigeringar Folkmordskonventionen Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14644916 Bidragsgivare: IP, Isthmus, Lars Trnqvist, Luke, Ptunen, Quadrigarius, Rudolf 1922, Yvwv, 5 anonyma redigeringar Romersk rtt Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14440746 Bidragsgivare: Arve, Bairn, Bjohan, Caesar, Gottfried Multe, IP, Jakke Neiro, Jeltz, Johna, Ludde23, Mux, Rudolf 1922, TKU, Yvwv, 9 anonyma redigeringar Corpus juris civilis Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14535374 Bidragsgivare: Aaker, Aubrey, Caesar, Cnettel, Ettrig, FredettaMH, Hjjh, IP, Obelix, Oskila, PJ, Rudolf 1922, Ulner, 5 anonyma redigeringar

181

Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare

182

Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare


Fil:Paul Czanne 039.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Paul_Czanne_039.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: EDUCA33E, Irate, LeadSongDog, Zolo Fil:Polisen vapen bra.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polisen_vapen_bra.svg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5 Bidragsgivare: Koyos Fil:Bundesarchiv Bild 102-12835, Schweden, Polizei-Patrouille.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bundesarchiv_Bild_102-12835,_Schweden,_Polizei-Patrouille.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Germany Bidragsgivare: High Contrast, J 1982, Pieter Kuiper Fil:1974plymouthvaliantpolicecar.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:1974plymouthvaliantpolicecar.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Liftarn Fil:ridande polis.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Ridande_polis.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: User Pellaj on sv.wikipedia Fil:Svensk polisbt.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Svensk_polisbt.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Tord Strmdal, Sweden Fil:Polishelikopter.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polishelikopter.jpg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: Oskari Lytynoja Fil:Swedish patrol car new livery.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Swedish_patrol_car_new_livery.JPG Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Riggwelter Fil:Stockholmspiketen.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Stockholmspiketen.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Peter Isotalo Fil:Polisattack.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polisattack.jpg Licens: Creative Commons Attribution 2.0 Bidragsgivare: Eva Ekeblad, Liftarn, Rd232, Ulf Abrahamsson, Wolfgangus Mozart, 2 anonyma redigeringar File:Kronobergshktet, Polhemsgatan.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kronobergshktet,_Polhemsgatan.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: I99pema Fil:Old Bailey Microcosm edited.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Old_Bailey_Microcosm_edited.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Thomas Rowlandson and Augustus Pugin Fil:Kriminalvarden vapen bra.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kriminalvarden_vapen_bra.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Koyos Fil:Port Arthur inside Modell Prison.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Port_Arthur_inside_Modell_Prison.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: AndreasPraefcke, Foroa, Lc95, Mariluna, Schieber, 1 anonyma redigeringar Fil:Gapestokk.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Gapestokk.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: AndreasPraefcke, Helga, Jibi44 Fil:Martin Van Maele - La Grande Danse macabre des vifs - 02.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Martin_Van_Maele_-_La_Grande_Danse_macabre_des_vifs_-_02.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Frank C. Mller, FrankyLeRoutier, Glotz, Kilom691, LeastCommonAncestor, Liberaler Humanist, Pieter Kuiper, Quibik, Simonxag, TwoWings, J Fil:Code-de-Hammurabi-1.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Code-de-Hammurabi-1.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.0 Bidragsgivare: User:Rama Fil:Prokudin-Gorskii-21.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Prokudin-Gorskii-21.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: , digital rendering for the Library of Congress by Walter Frankhauser / WalterStudio Fil:Electric chair.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Electric_chair.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Chris 73, Dodo, Wesha Fil:BlokNaPokutu100KC.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:BlokNaPokutu100KC.JPG Licens: Public Domain Bidragsgivare: Julo Image:Mount Eden Prison Frontage.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Mount_Eden_Prison_Frontage.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Original uploader was Ingolfson at en.wikipedia (Original text : Uploader.) File:Justizvollzugsanstalt Stuttgart (3).JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Justizvollzugsanstalt_Stuttgart_(3).JPG Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Manecke Bild:Fence of Prison-BPO.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Fence_of_Prison-BPO.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Federal Bureau of Prisons Fil:Small_Sketch_of_Owl.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Small_Sketch_of_Owl.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Fred Chess Fil:Scale of justice.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Scale_of_justice.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Work of the United States Government, modified and uploaded on enwiki by en:User:This user has left wikipedia Fil:LegalSystemsOfTheWorldMap.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:LegalSystemsOfTheWorldMap.png Licens: Public domain Bidragsgivare: Aldaron, C.Lser, CRGreathouse, Cassowary, Conscious, David Kernow, Dsmurat, Eugrus, Herbythyme, J intela, Javitomad, Maphobbyist, MendozaMX, Munci, Pseudomoi, Ran, RedCoat, Saguamundi, Santosga, Satesclop, WhisperToMe, Wikiliki, 4 anonyma redigeringar Image:Common law world.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Common_law_world.png Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Maphobbyist, Roke, Tael Fil:Coat of Arms of Sweden Lesser.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Coat_of_Arms_of_Sweden_Lesser.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Koyos Fil:Entrance-hovrttenvstrasverige.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Entrance-hovrttenvstrasverige.jpg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: Fluff Fil:SWE-Map Frvaltningsrtter-Kammarrtter.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:SWE-Map_Frvaltningsrtter-Kammarrtter.svg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5 Bidragsgivare: Lokal_Profil Fil:SverigesDomstolar2010.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:SverigesDomstolar2010.png Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Testa2009 (ven knd som Mrkommun) File:Joliet Prison.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Joliet_Prison.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Daniel Schwen Fil:Kronobergshaktet.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kronobergshaktet.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare: Yvwv Fil:September 17 2001 Ground Zero 01.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:September_17_2001_Ground_Zero_01.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: U.S. Navy photo by Chief Photographer's Mate Eric J. Tilford Fil:Reignofterror.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Reignofterror.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Anne97432, Athaenara, Joancreus, Trycatch Fil:Assassins2-alamut.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Assassins2-alamut.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: FunkMonk, Sir Gawain, Zereshk, 1 anonyma redigeringar Fil:2008 Mumbai terror attacks Karkare's death location.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:2008_Mumbai_terror_attacks_Karkare's_death_location.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: Nicholas (Nichalp) Fil:Amaltheahole.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Amaltheahole.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Liftarn, Mr Bullitt, Siebrand, Stunteltje, Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Noia_64_mimetypes_pdf.png Licens: GNU Lesser General Public License Bidragsgivare: Caiser, Gennaro Prota, Omegatron, Rocket000 Bild:Skulls from the killing fields.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skulls_from_the_killing_fields.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Gryffindor, Nono64, Quadell Image:Polish civilians murdered by German-SS-troops in Warsaw Uprising Warsaw August 1944.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polish_civilians_murdered_by_German-SS-troops_in_Warsaw_Uprising_Warsaw_August_1944.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Andros64, Cinik, Jarekt, Starscream, Timeshifter, Zac allan, 1 anonyma redigeringar Fil:Rows of bodies of dead inmates fill the yard of Lager Nordhausen, a Gestapo concentration camp.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Rows_of_bodies_of_dead_inmates_fill_the_yard_of_Lager_Nordhausen,_a_Gestapo_concentration_camp.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: T4c. James E Myers Fil:Lipikach.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Lipikach.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Wadysawa Siemaszkw, Ludobjstwo, page 1294, from Henryk Sowiski collection

Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare


Fil:Rwandan Genocide Murambi skulls.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Rwandan_Genocide_Murambi_skulls.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: BanyanTree, Gryffindor, HenryLi, Kelly, Orgullomoore, Tsui Image:Roman SPQR banner.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Roman_SPQR_banner.svg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: Ssolbergj Fil:Frankfurt Am Main-Gerechtigkeitsbrunnen-Detail-Justitia von Westen-20110408.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Frankfurt_Am_Main-Gerechtigkeitsbrunnen-Detail-Justitia_von_Westen-20110408.jpg Licens: oknd Bidragsgivare: Mylius

183

Licens

184

Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported http:/ / creativecommons. org/ licenses/ by-sa/ 3. 0/

You might also like