P. 1
Terroristrättegången - begrepp och termer

Terroristrättegången - begrepp och termer

|Views: 815|Likes:
Published by lapins

More info:

Published by: lapins on Aug 10, 2011
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

08/10/2011

pdf

text

original

Sections

  • Romersk rätt eller germansk rätt
  • Terrorism eller massmord, statsterrorism eller krigsförbrytelse
  • Kan misstänkas, skäligen misstänkt eller bara sannolikt misstänkt?
  • Förarbete eller förundersökning, åklagare eller förundersökningsledare
  • Rättsordning eller rättstradition, rättsskipning eller rättssäkerhet
  • Anstiftan eller uppvigling, stämpling eller förberedelse?
  • Romersk, mosaisk eller sharialag
  • Inledning
  • Anstiftan
  • Casus
  • Culpa
  • Dolus
  • Förberedelse
  • Gärningsman
  • Medverkan till brott
  • Mordbrand
  • Oaktsamhet
  • Stämpling
  • Underlåtenhet att avslöja brott
  • Uppsåt
  • Uppvigling
  • Mord
  • Misstankegrad
  • Åtal
  • Gripande
  • Anhållande
  • Häktning
  • Arrestering
  • Lag om rättspsykiatrisk vård
  • Om rättspsykiatrisk vård
  • Tvångsmedel
  • Stämning (juridik)
  • Våldsmonopol
  • Svenska polisen
  • Säkerhetspolisen
  • Åklagare
  • Domstol
  • Jurisdiktion
  • Rättsstat
  • Rättssäkerhet
  • Rättsregler
  • Frihetsberövande
  • Omhändertagande
  • Kroppsvisitation
  • Kroppsbesiktning
  • Husrannsakan
  • Avlyssning
  • Beslag
  • Kriminalvården
  • Straff
  • Sveriges rättsväsen
  • Offentlig försvarare
  • Förundersökning
  • Förundersökningsledare
  • Lagstiftande makt
  • Dömande makt
  • Verkställande makt
  • Rättsväsen
  • Påföljd för brott i Sverige
  • Böter
  • Fängelse
  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Överlämnande till särskild vård
  • Rättsfilosofi
  • Rättsvetenskap
  • Gällande rätt
  • Sharia
  • Mosaiska lagen
  • Inkvisitoriskt system
  • Ackusatoriskt system
  • Tilltalad
  • Rättssystem
  • Civil law
  • Common law
  • Förarbete
  • Rättskälla
  • Rättegångsbalken
  • Brottsbalken
  • Grovt brott enligt svensk lag
  • Ringa brott enligt svensk lag
  • Svensk rätt
  • Nordisk rätt
  • Germansk rätt
  • Tingsrätt
  • Hovrätt
  • Prövningstillstånd
  • Högsta domstolen
  • Kammarrätt
  • Regeringsrätten
  • Förvaltningsdomstol
  • Förvaltningsrätt (domstol)
  • Brottmål
  • Kriminalvård
  • Häkte
  • Terrorism
  • Statsterrorism
  • Brott mot krigets lagar
  • Folkrättsbrott
  • Brott mot mänskligheten

Stämpling eller anstiftan, rättsskipning eller rättsäkerhet?

- vad skiljer begreppen i terroriståtalet. En sammanställning ur Wikipedia av Per Lapins

PDF skapad med hjälp av det öppna källkod-verktyget mwlib. Se http://code.pediapress.com/ för mer information. PDF generated at: Wed, 10 Aug 2011 16:15:32 UTC

Innehåll
Artiklar
Romersk rätt eller germansk rätt Terrorism eller massmord, statsterrorism eller krigsförbrytelse Jurist, advokat, åklagare, domare Kan misstänkas, skäligen misstänkt eller bara sannolikt misstänkt? Förarbete eller förundersökning, åklagare eller förundersökningsledare Rättsordning eller rättstradition, rättsskipning eller rättssäkerhet Anstiftan eller uppvigling, stämpling eller förberedelse? Anhållen, arresterad, gripen eller häktad Romersk, mosaisk eller sharialag Inledning
Anstiftan Casus Culpa Dolus Förberedelse Gärningsman Medverkan till brott Mordbrand Oaktsamhet Stämpling Underlåtenhet att avslöja brott Uppsåt Uppvigling Mord Misstankegrad Åtal 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 10 11 11 12 12 13 13 14 15 16 17 18 19 20 23 24

Gripande Anhållande Häktning Arrestering Lag om rättspsykiatrisk vård Tvångsmedel Stämning (juridik) Våldsmonopol Svenska polisen Säkerhetspolisen Åklagare Domstol Jurisdiktion Rättsstat Rättssäkerhet Rättsregler Frihetsberövande Omhändertagande Kroppsvisitation Kroppsbesiktning Husrannsakan Avlyssning Beslag Kriminalvården Straff Sveriges rättsväsen Offentlig försvarare Förundersökning Förundersökningsledare Lagstiftande makt Dömande makt Verkställande makt Rättsväsen Påföljd för brott i Sverige Böter Fängelse Villkorlig dom Skyddstillsyn

26 27 28 29 30 34 35 35 36 46 52 54 55 56 57 58 58 58 60 64 65 66 67 69 73 79 81 82 83 84 85 86 88 88 90 91 94 94

Överlämnande till särskild vård Rättsfilosofi Rättsvetenskap Gällande rätt Sharia Mosaiska lagen Inkvisitoriskt system Ackusatoriskt system Tilltalad Rättssystem Civil law Common law Förarbete Rättskälla Rättegångsbalken Brottsbalken Grovt brott enligt svensk lag Ringa brott enligt svensk lag Svensk rätt Nordisk rätt Germansk rätt Tingsrätt Dom Hovrätt Prövningstillstånd Högsta domstolen Kammarrätt Regeringsrätten Förvaltningsdomstol Förvaltningsrätt (domstol) Brottmål Kriminalvård Häkte Terrorism Statsterrorism Brott mot krigets lagar Folkrättsbrott Brott mot mänskligheten 95 97 97 101 101 107 107 107 108 108 109 109 110 110 111 115 116 119 121 123 124 125 128 129 132 132 133 136 136 137 140 140 141 142 156 158 161 162 .

Folkrätt Internationell rätt Folkmord Folkmordskonventionen Romersk rätt Corpus juris civilis 164 165 166 172 174 177 Referenser Artikelkällor och författare Bildkällor. -licenser och -bidragsgivare 179 182 Artikellicenser Licens 184 .

1 Romersk rätt eller germansk rätt .

2 Terrorism eller massmord. statsterrorism eller krigsförbrytelse .

3 Jurist. domare . advokat. åklagare.

4 Kan misstänkas. skäligen misstänkt eller bara sannolikt misstänkt? .

5 Förarbete eller förundersökning. åklagare eller förundersökningsledare .

6 Rättsordning eller rättstradition. rättsskipning eller rättssäkerhet .

7 Anstiftan eller uppvigling. stämpling eller förberedelse? .

gripen eller häktad .8 Anhållen. arresterad.

mosaisk eller sharialag .9 Romersk.

html . Detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller författning straffbelagd gärning. gäldenär eller annan i särskild ställning skall ådömas även den som tillsammans med honom medverkat till gärningen. org/ nfba/ 0620. Den som blott gjort försök att förleda annan till brott är fri från straff. om något annat följer av vad för särskilda fall är föreskrivet. för anstiftan av brottet och annars för medhjälp till det. för vilken fängelse är föreskrivet. Sverige I svenskt rätt straffas en anstiftare i allmänhet som om personen själv vore gärningsman. Se även • Medhjälp • Stämpling • Uppvigling Källor • Anstiftare [2] i Nordisk familjebok (2:a upplagan. om anstiftaren i syfte att avvärja brottet sökt förmå gärningsmannen att avstå från verkställigheten. Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Den som inte är att anse som gärningsman döms. Vad som sägs i denna paragraf skall inte gälla.K23P4)) [2] http:/ / runeberg. Straffet kan dock sättas ned. 1904) [1] 23 kap. 4 § Brottsbalken ( 1962:700 (https:/ / lagen. I 23 kap 4 § Brottsbalken[1] förskrivs: 4 § Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd. nu/ 1962:700& #35.10 Inledning Anstiftan Anstiftan (latin auctor intellectualis) är en juridisk term med innebörden att uppsåtligen förleda annan till brott. Ansvar som är föreskrivet för gärning av syssloman. om han har förmått annan till utförandet.

se kasus. Presumerad culpa är alltid utgångspunkten i kontraktsförhållanden emedan det förväntas att parterna skall uppfylla det löfte de avgett i avtalet (pacta sunt servanda). Om någon vållat skada genom en ren olyckshändelse (våda) kan han normalt inte åläggas något skadeståndsansvar. Jfr dock strikt ansvar. kontraktsförhållanden. enligt huvudregeln om att det krävs antingen uppsåt eller vårdslöshet för att bli skadeståndsansvarig. I vissa tillfällen. Se även • • • • Culpa Dolus Presumtionsansvar Skadestånd Culpa Culpa används ofta som en juridisk term för oaktsamhet eller vårdslöshet inom juridisk litteratur.k.Casus 11 Casus För det språkvetenskapliga begreppet. presumerad culpa. Jfr casus och dolus. råder en s.ex. vårdslös") är culpös. Svaranden antas då vara ansvarig tills det han bevisat motsatsen. Casus (av latinets ord för händelse) är ett begrepp som används framför allt inom skadeståndsrätten. . Motsvarande adjektiv ("oaktsam. Det markerar skillnaden mellan begreppet oaktsamhet eller vårdslöshet i vanligt tal och oaktsamhet eller vårdslöshet i lagens mening. t.

lämnar eller mottager penningar eller annat såsom betalning för ett brott eller för att täcka kostnader för utförande av ett brott. från grekiska "dolos" (δόλος). Förberedelse till brott definieras enligt 23 kap 2 § Brottsbalken på så sätt att " Den som. ha bedömts som snatteri där försök inte hade varit straffbart. sammanställer eller tar annan liknande befattning med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott ska i de fall som särskilt anges dömas för förberedelse till brott. förvarar. Manipulerad (falskprogrammerad) mobiltelefon har ansetts utgöra sådant hjälpmedel som avses i 23 kap. rån.[5] . Försök till dessa brott är alltså straffbara. Brotten stöld. och därvid i ett provrum med sax försökt ta bort larmanordningen. I ett mål om förberedelse. Åtalen har följaktligen bifallits av Svea hovrätt i dom 1998-06-18 i mål nr B 795-98. värd 598 kr. respektive stämpling till mord har frågan om fara för brottets fullbordan varit endast ringa besvarats nekande. lämnar. tillverkar. latin för uppsåt. med uppsåt att utföra eller främja brott 1. Ordet används ofta inom juridisk litteratur. olovlig kraftavledning eller olovlig avledning av värmeenergi är också straffbara som försöksbrott om de inte är att bedöma som ringa brott.Dolus 12 Dolus Dolus. eller 2. Motsvarande adjektiv ("uppsåtlig") är dolös. transporterar. Tillgreppsförsöket har med hänsyn till tillvägagångssättet bedömts som försök till stöld. tar emot. Se även • Casus • Culpa Förberedelse Förberedelse till brott är en svensk juridisk term."[1] Med uttrycket särskilt anges avses att de brott för vilka man kan dömas för förberedelse måste anges särskilt i det kapital i brottsbalken där brottet definierats.[2] Försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel.[3] En person har på ett varuhus försökt tillgripa en kavaj. grovt rån har särskilt angivts i 8 kap 12 § brottsbalken. [4] Normalt borde brottet med hänsyn till att värdet var relativt lågt. skaffar. 2 § brottsbalken.

Förberedelse 13 Fotnoter [1] [2] [3] [4] [5] https:/ / lagen. Varje medverkande bedöms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Den medhjälpare åter. som biträder vid själva utförandet av brottet och detta på sådant sätt. om något annat följer av vad för särskilda fall är föreskrivet. för anstiftan av brottet och annars för medhjälp till det. . träffas av ett ringare straff. Medverkan till brott För medverkan till brott döms den. nu/ dom/ rh/ 1993:117 https:/ / lagen. På medeltiden betydde ordet gärningsman hantverkare. såsom vore han själv gärningsman. Den som inte är att anse som gärningsman döms. uppsåtligen främjat denna med råd eller dåd. om han har förmått annan till utförandet. Vad som sägs i denna paragraf skall icke gälla. som lämnat sitt biträde före brottets utförande eller vars medverkan vid själva brottet varit av mindre väsentlig beskaffenhet. En juridisk term för den individ som medverkar till brott är medhjälpare (latin so'cius) Sverige Enligt svensk lag straffas den. nu/ 1962:700#K8P12 https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1998:69 Se även • • • • Anstiftan Medhjälp Stämpling Underlåtenhet att avslöja brott Gärningsman Gärningsman är en juridisk term för den som begått en brottslig gärning eller som på grund av sin starka medverkan i brott är att anse såsom delaktig i brottet i egenskap av medgärningsman. I brottsbalken 23 kap 4 § föreskrivs: Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd. för vilken fängelse är föreskrivet. nu/ dom/ rh/ 1999:11 https:/ / lagen. gäldenär eller annan i särskild ställning skall ådömas även den som tillsammans med honom medverkat till gärningen. som utan att vara gärningsman. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller författning straffbelagd gärning. nu/ 1962:700#K23P2 https:/ / lagen. "att gärningen därigenom sker". Ansvar som är föreskrivet för gärning av syssloman.

Lag (1993:207). stadgar: 1 § Om någon anlägger brand. där den lätt kunde sprida sig. brott enligt brottsbalken i svensk lag. 2 § Är brott som avses i 1 § att anse som grovt. Är brottet mindre allvarligt. lägst två och högst åtta år. lägst ett och högst tre år. Brottsbalken. döms för mordbrand till fängelse. döms för grov mordbrand till fängelse på viss tid.Medverkan till brott 14 Se även • Anstiftan Mordbrand Mordbrand. På grund av förekomsten av orddelen "mord-" i mordbrand uppstår det dock ibland förvirring om vad begreppet betyder. döms till fängelse. kapitel 13. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om branden anlagts i tättbebyggt samhälle. eller på livstid. lägst sex och högst arton år. Se även • Pyromani Externa länkar • Wikimedia Commons har media som rör Commons:Category:Arsons . som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom. Lag (2009:396). Mordbrand har således samma straffsats som allmänfarlig ödeläggelse. Mordbrand behöver inte inbegripa något mord. eller annars inneburit fara för flera människor eller för egendom av särskild betydenhet.

hur viktiga de äventyrade intressena och hur sannolik kränkningen är. fi/ sv/ laki/ alkup/ 2003/ 20030515 . trots att han eller hon hade kunnat rätta sig efter den (oaktsamhet). finlex. — Strafflagen. 3:e kapitlet. Vid bedömningen skall beaktas hur betydande den åsidosatta aktsamhetsplikten är. Om en handling skall räknas som oaktsamhet eller om den skall anses vara uppsåtlig kan inte sällan leda till invecklade diskussioner. i lydelsen från 13. hur medveten gärningsmannen är om att han eller hon tar en risk samt övriga omständigheter som har samband med gärningen och gärningsmannen. Oaktsamhet kan i många fall leda till straffrättslig påföljd. För en gärning som snarare grundar sig på olyckshändelse än på oaktsamhet bestraffas gärningsmannen inte.6.2003/515 „ [1] Se även • uppsåt Referenser [1] http:/ / www. I den finska Strafflagen definieras oaktsamhet och grov oaktsamhet så här: ” En gärningsmans förfarande är oaktsamt.Oaktsamhet 15 Oaktsamhet Oaktsamhet är en term inom juridiken som används för att beskriva att man genom vårdslöshet eller oförsiktigt handlande orsakar något. om gärningsmannen åsidosätter den aktsamhetsplikt som han eller hon under de rådande omständigheterna har. 7 §. Inom rättsvetenskapen används också det latinska ordet culpa med samma betydelse. Frågan om oaktsamheten skall anses vara grov (grov oaktsamhet) avgörs utifrån en helhetsbedömning.

[2] Straffet sätts i allmänhet lägre jämfört med om det handlat om ett fullbordat brott. Om brottet däremot fullbordats. Till exempel kan nämnas stämpling till rån som straffbelagts genom 8 kap 12 § brottsbalken. gräns som gäller för fullbordat brott. nu/ 1962:700#K8p12 [3] https:/ / lagen. Bestämmelser om stämpling finns i 23 kap 2 § brottsbalken.[3] Fotnoter [1] https:/ / lagen. och får sättas under den lägsta.Stämpling 16 Stämpling För stämpling inom sociologin. då någon i samråd med annan beslutar att utföra ett brott eller försöker förmå annan att utföra brott eller erbjuder sig eller åtager sig att utföra ett brott. döms gärningsmännen endast för detta och inte för stämpling. Straff för stämpling ska bestämmas under den högsta. Stämpling är en juridisk term. Stämpling till brott är endast straffbart i de fall det är särskilt angivet. eftersom såväl stämpling som förberedelse anses ingå i det fullbordade brottet.[1] Stämpling föreligger. se stämplingsteorin. nu/ 1962:700#K23P2 [2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K23P2S4 Se även • • • • Försök till brott Förberedelse Anstiftan Underlåtenhet att avslöja brott .

kapning. sabotage. förberedelse eller stämpling till mordbrand. allmänfarlig ödeläggelse. Med uttrycket särskilt anges avses att de brott för vilka man kan dömas för underlåtenhet att avslöja brott måste anges särskilt i det kapital i brottsbalken där brottet definierats. sjö. Ett exempel på detta är bestämmelsen i 13 kap 12 § brottsbalken enligt vilken man kan dömas för underlåtenhet vid dessa brott "försök. • En andra förutsättning är att för brottet måste särskilt anges att underlåtelse är straffbar.[1] • En förutsättning är att avslöjandet kan ske utan fara för angivaren själv. flygplatssabotage eller spridande av gift eller smitta eller till förgöring".[2] Ingen kan dömas till svårare straff än fängelse i två år. grov mordbrand.eller luftfartssabotage.Underlåtenhet att avslöja brott 17 Underlåtenhet att avslöja brott Underlåtenhet att avslöja brott är i vissa fall straffbart när det gäller vissa grova brott. Den som ej insett men borde ha insett att brottet var å färde kan dömas under samma förutsättningar i övrigt. grovt sabotage. nu/ 1962:700#K23P6 [2] https:/ / lagen.[1] Fotnoter [1] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K13P12 Se även • Anstiftan • Medhjälp • Stämpling .

och i de fall. Det var den kristna tanken om att en skyldig handling (actus reus) för att vara värd straff måste följas av ett skyldigt sinne (mens rea) som låg bakom att uppsåtstanken spreds. Inom juridiken används även det latinska ordet dolus för uppsåt. Avsiktsuppsåtet innebär att man med direkt uppsåt begår en viss gärning men med en annan avsikt. höstacken börjar brinna. Uppsåt används som ett begrepp inom juridiken: att uppsåtligen orsaka något betraktas som mer straffvärt än att uppnå följden av oaktsamhet eller på grund av en olyckshändelse (våda). 1. Inom straffrätten avses härmed de två skuldformer. om rättskränkningen i fråga ingår i en handlande persons föreställningskomplex som ändamål eller som medel för . Efter 2004 års rättsfall Efter det s. antingen som slutmål eller som medel eller delmål för att i slutänden uppnå ett annat mål. gäller som regel att i så fall lindrigare straffbestämmelser tillämpas. Olika former av uppsåt Former som användes i svensk rätt fram till 2004 • Direkt uppsåt (dolus directus): när gärningsmannen aktivt eftersträvar resultatet av den handling han företar sig. Likgiltighetsuppsåtet har ersatt indirekt och eventuellt uppsåt. 3. 2. från vilka strafflagarna utgår vid sina bestraffningsreglers uppställande. • Direkt uppsåt: kvarstod men beskrevs som misstanke om följden och önskan att uppnå följden. Om personen inte avser att höstacken ska börja brinna så saknas direkt uppsåt. Exempel: En person tänder en cigarett med en tändsticka och kastar sedan tändstickan i en höstack. att dolus föreligger. när man företar en handling där följden av handlingen innefattas i handlarens sinne. Hur dessa skuldformer bör avgränsas från varandra är omtvisat. att dolus förelegat hos den handlande. likgiltig inför följden föreligger likgiltighetsuppsåt. även om han inser vad resultatet av handlingen kommer att bli. • Eventuellt uppsåt (dolus eventualis): Delas upp i två led: I det första konstateras att gärningsmannen misstänker men inte säkert inser att en viss omständighet (som utgör brottsrekvisit) föreligger (t.k. • Indirekt uppsåt (dolus indirectus): om gärningsmannen inte avstår från att företa en handling. Vid många rättskränkningar förutsattes nämligen för att straff över huvud skall komma till användning. • Avsiktsuppsåt: Är en kontroversiell form av uppsåt som används i ett fåtal rättsfall och ibland anses vara en nödvändig utfyllnad. då straff kan inträda. även om blott culpa föreligger. I allmänhet sägs dolus föreligga. Om personen inte är likgiltig inför att höstacken ska börja brinna så saknas likgiltighetsuppsåt. [1] • Likgiltighetsuppsåt: Om gärningsmannen har misstanke om följden med sitt handlande.Uppsåt 18 Uppsåt Uppsåt har man. Om personen inte har misstanke om att höstacken ska börja brinna så saknas uppsåt. Därutöver förutsattes för bestraffning av ofullbordade stadier av brottslighet.ex. HIV-fallet 2004 stipulerade HD en i rättsvetenskapen länge förfäktad ändring av uppsåtsbegreppen. I det andra ledet görs ett hypotetiskt prov: Om man kan säga att gärningsmannen skulle ha företagit handlingen även om han hade insett följden. Uppsåt blev brett spritt genom den romerska rättens utbredning i Europa tillsammans med kristendomen. Likgiltighetsuppsåtet är uppsåtets undre gräns. att utövat våld är dödligt). men likväl genomfört handlingen. så är kravet på eventuellt uppsåt uppfyllt. Uppsåt och oaktsamhet Dolus och culpa är två intimt kopplade begrepp inom juridiken.

men om brottet bedöms som grovt kan den skyldige dömas till fängelse i upp till fyra år. Brister de nu uppställda förutsättningarna. som erfordras. Se även • Tryckfrihetsbrott . som ingår i hans syfte). Till dess avgränsning från det skuldlösa området kan culpa i positiv riktning karakteriseras som oaktsamhet. Härutöver måste emellertid för tillvaron av dolus alltid fordras. svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet. även om rättskränkningens inträde för honom framstått såsom fullt visst. Stockholms tingsrätt dömde i juni år 2000 en person till ett års fängelse för grov uppvigling för att i en tidskrift ha uppmanat till handgriplig protest mot ett motorvägsbygge utanför Stockholm. för att det föreställda förloppet skall innefatta en rättskränkning respektive den rättskränkning det är frågan om. Om brottet är ringa döms ej till ansvar. kan på sin höjd endast culpa föreligga i förhållande till rättskränkningen. som ingår i hans syfte). får på sin höjd culpa antagas vara för handen. "Södra länken". samt den handlande skulle företagit handlingen i fråga. i skrift som sprides eller utlämnas för spridning eller i annat meddelande till allmänheten uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning. dömes för uppvigling till böter eller fängelse i högst sex månader. eller den må bestå i att den handlande utan tillräcklig grund förbisett någon av de omständigheter. i det att föreställningen om rättskränkningen i fråga antingen inte alls aktualiserats i samband med handlingens företagande eller väl aktualiserats. "Om brott mot allmän ordning": Den som muntligen inför menighet eller folksamling. Dessutom måste emellertid dolus även anses föreligga. Brottet uppvigling regleras i andra paragrafen i brottsbalkens sextonde kapitel.Uppsåt ändamål ("ingår i hans syfte"). om rättskränkningen i fråga enligt den handlandes uppfattning är nödvändigt förbunden med handlingens företagande (enligt andra: med något. det vill säga har han med sitt handlande endast velat riskera rättskränkningens inträde. om rättskränkningens inträde för den handlande framstår såsom endast ett möjligt resultat av handlingen (eller av något. vilka erfordras för att det föreställda förloppet skall innefatta en rättskränkning samt den rättskränkning om vilken det är fråga (till exempel inget uppsåt att stjäla. om man föreställer sig. Hovrätten höll 2001 fast vid brottsrubriceringen men sänkte straffet till 100 timmars samhällstjänst. att den sak man avser att ta tillhör en själv). men endast med otillräcklig sannolikhetsgrad eller olust-betoning. Skulle han åter för sådant fall hellre avstått från densamma. att enligt den handlandes föreställning alla de omständigheter är för handen. 176 Uppvigling Uppvigling innebär i svensk rätt att i ord eller skrift uppmana andra till brott eller ohörsamhet. Uppvigling kan också betyda att man uppmanar soldater att åsidosätta sina skyldigheter. 19 Källor [1] NJA 2004 s. vanligen antas dolus även föreligga. denna må nu bestå i bristande psykisk aktivitet.

att exempelvis skrämma ihjäl någon kan lika gärna vara mord som att hugga ihjäl någon med yxa. 1 § brottsbalken [2] framgår att den som berövar annan livet kan dömas för mord. ser mord som ett mycket allvarligt brott. såsom former där uppsåt inte existerar. . Vid speciella omständigheter (främst förlossningspsykos) kan en kvinnas uppsåtliga dödande av sitt nyfödda barn anses mindre grovt och rubriceras som barnadråp. tillfällen då det är tillåtet eller inte straffbart att avsiktligt (eller uppsåtligt) döda en person. Att gärningen förövades med berått mod ansågs betyda att gärningen var överlagd eller att gärningsmannen haft tid till sådan överläggning. Det innebär att det räcker att gärningsmannen insåg att handlingen skulle kunna innebära att offret dog och var likgiltig inför detta. I den tidigare gällande strafflagen skilde man mellan att döda någon med berått mod och av hastigt mod. denna regel gäller över hela världen. medan dödande i hastigt mod vanligen betecknades som dråp. eller i vissa fall dråp. antika som moderna. Mord anses därvid vara ”normalfallet” av att beröva en annan människa livet. medan den mindre grova graden betecknas som dråp. Om avsikten i ett sådant fall är att grovt misshandla någon men våldet (uppsåtligen) blir så grovt att offret avlider klassas brottet alltså som mord. Vad som är ett avsiktligt dödande av civilbefolkningen eller dödande av gerillamedhjälpare eller oavsiktligt dödande av civila råder det med nödvändighet mycket olika åsikter om (se proportionalitetsprincipen och stadsmord). Om gärningsmannen inte kan anses haft uppsåt att döda offret men varit oaktsam blir brottsrubriceringen istället vållande till annans död. I det förstnämnda fallet dömdes vanligen för mord. Internationellt perspektiv Att avsiktligt (eller uppsåtligt) döda en person är kriminaliserat i alla rättsordningar. Alla rättsväsen. Mordet. med definition i olika staters lagar. Som exempel kan nämnas dödsstraff. Om landet är i krig är det inte förbjudet att avsiktligt döda stridande personer som kan antas tillhöra eller hjälpa en fientlig armé. En hel del regimer utför politiska mord även i fredstid.[4] Det har ingen betydelse för bedömningen av om det är ett mord eller inte som begåtts på vilket sätt offret dödats.[1] Sverige Av 3 kap.[3] Enligt brottsbalken graderas brottet i stället med hänsyn till samtliga omständigheter. Däremot finns det i alla eller nästan alla länder undantag. det räcker med ett indirekt uppsåt eller ett så kallat likgiltighetsuppsåt. En människa som mördat kallas mördare. av Paul Cézanne. Gärningsmannen behöver inte heller ha avsikt att döda. hedersmord eller i nödvärn. inte grov misshandel. Att döda civilbefolkningen på motståndarsidan är dock förbjudet även i krig. Mord särskiljs oftast från andra typer av dödande. enligt internationella rättsregler.Mord 20 Mord Mord är ett uppsåtligt dödande av en annan människa.

Mord 21 Påföljd Straffet för mord är i Sverige efter lagändring 2009-07-01 fängelse på viss tid. dödshjälp Självmord är enligt lagen inget brott i Sverige. 2. överlåter receptbelagd medicin till någon annan kan han. Detta eftersom livstidsstraffen blivit avsevärt mycket längre sedan den tidigare straffskalan på tio år eller livstid infördes. Att hjälpa någon att begå självmord. inte den egna personen. Normalt anges mord i olika grader från mord av första graden till mord av tredje graden (vissa delstater). • Schema 1 . Andelen fall rubricerade som mord har ökat över tid. om en person genom aktiv dödshjälp hjälper någon ta livet av sig. Vad som avgör vilken typ av mord det är kan bero antingen på planläggningen eller på vilket sätt mordet utförs. Mord av andra graden (second degree murder): ej överlagt mord .[13] I 70 procent av fallen av dödligt våld är gärningsmannen en familjemedlem eller en bekant till offret.[15] Mord där ingen misstänkt finns ännu efter en eller två dagar kallar svensk polis för spaningsmord.[5] [6] Syftet är att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord och en höjd straffnivå för det tidsbestämda straffet för detta brott. alternativt dråp. lägst 10 år och högst 18 år eller livstid. Det är ett överlagt mord och även mord som utförs i samband med andra brott. till exempel genom att injicera medicin.[10] Självmord. genom passiv dödshjälp eller läkarassisterat självmord är inte heller kriminaliserat.[11] Däremot är det mord.[14] Det vanligaste vapnet är kniv. mord som innefattar moment som gör att det framstår som särskilt grovt eller där det annars föreligger försvårande omständigheter. Till de allvarligare fallen hör bland annat mord som utförts med stor brutalitet. Det finns två olika scheman för att bedöma allvaret i mordet. eller att hjälpa någon att dricka gift. Om den övergår i läkarassisterat självmord. Under perioden 2002–2006 rubricerades 64 procent av dessa som mord. mordbrand eller utförs av en person som sitter i fängelse på livstid.[7] [8] Är gärningsmannen under 18 år får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. "barmhärtighetsskott".Används av de flesta delstater i USA. till exempel våldtäkt. framkallar svår dödsångest. Antalet fall har varit ungefär konstant åtminstone sedan 1975. riskerar läkaren alltså inte åtal för mord men kan bli av med legitimationen. perioden 1990–1995 var den 44 procent. Är gärningsmannen mellan 18 och 21 år får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det. Om en person utan förskrivningsrätt. USA Då mord i USA inte är ett federalt brott utan normalt ligger under delstaternas jurisdiktion skiljer sig lagstiftningen åt beroende på var brottet inträffar. Domstolens praxis har utvecklats i den riktningen att livstidsstraffet bör förbehållas de allvarligaste fallen av mord. genom att patienten tar medicinen själv men läkaren skriver ut medicinen. till exempel Pennsylvania och Kalifornien 1. till exempel anhörig till patienten. eftersom mord innebär att det är en annan person som dödas. straffas för detta eftersom överlåtelse av receptbelagd medicin bara får skötas av vissa yrkesgrupper. Högsta domstolen har i flera avgöranden prövat frågan om påföljd för mord. dråp och misshandel med dödlig utgång). oavsett vad personen gör med medicinen.[9] I ett fall där Svea hovrätt bedömt brottet så allvarligt att om gärningsmannen varit över 21 år hade han fått livstid har domstolen dömt en 19-åring till fängelse nio år. Mord av första graden (first degree murder): Den första graden är den mest brutala och allvarliga formen av mord. Statistik I Sverige inträffar genomsnittligt ungefär 100 fall av dödligt våld per år (mord.[12] Passiv dödshjälp praktiseras inom svensk sjukvård.

57 och 78. Juridiska Institutionen. se/ dspace/ bitstream/ 2077/ 2143/ 1/ 200058. bra. pdf) [7] https:/ / lagen. • Schema 2 . nu/ dom/ rh/ 2008:17 [8] NJA 2007 s.Används av ett fåtal delstater som till exempel delstaten New York. gu. Det är svårt att göra en översättning av de engelska orden murder och manslaughter till mord respektive dråp på svenska eftersom innebörden kan vara olika beroende på delstat. 1 §. com/ o. s?id=43& vid=882) Populär Historia 7/2003 [2] https:/ / lagen. 63. 2. överlagt mord eller medhjälp till mord som inte har speciella omständigheter. elektroniska utgåvan. [15] Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 s. (http:/ / www. med där gjorda hänvisningar. nu/ dom/ nja/ 2007s194) [9] https:/ / lagen. Även att offret torterats. domare eller vittne. . till exempel mord på en polis. Mord av första graden (first degree murder) är mord under vissa omständigheter. se/ content/ 1/ c6/ 12/ 08/ 09/ 1bcdfe03. 1.68. nu/ dom/ rh/ 2004:63 [5] https:/ / lagen. [14] Brottsutvecklingen i Sverige fram till 2007 s.m. i.Mord 3. ub. ungefär motsvarande vållande till annans död Här översätts ofta mord av andra graden till dråp på svenska. nu/ 1962:700#K3 [6] Regeringens Proposition 2008/09:118 Straffet för mord m. 2000 [13] Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 (http:/ / www. 194 (http:/ / lagen. o. under 3 kap. nu/ 1962:700#K30P5 [10] https:/ / lagen. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. pdf) Maria Boshnakova. 22 Se även • • • • • • • • • • • • Avrättning Folkmord Hedersmord Lönnmord Massaker Massmördare Mordbrand Ritualmord Seriemördare Självmord Stadsmord Styckmord Källor [1] Politiska mord får sällan avsedd effekt (http:/ / www. nordicacademicpress. Mord av andra graden (second degree murder). nu/ dom/ rh/ 1996:69 [12] Patientens autonomi enligt svensk rätt (http:/ / gupea. [4] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2008:34 [11] https:/ / lagen. Mord av tredje graden (third degree murder): alla andra mord. nu/ 1962:700#K3P1 [3] Kommentaren till brottsbalken. se/ extra/ faq/ ?module_instance=2& action=question_show& id=478& category_id=0) (BRÅ 2008) s. regeringen.

I Sverige finns fyra grader av misstanke: 1. Kan misstänkas. Åklagaren kan på objektiva grunder förvänta sig en fällande dom. På sannolika skäl misstänkt. gripen. det vill säga att rätten kommer att finna att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till vad åklagaren har lagt honom till last. Konkreta. Tillräckliga skäl för åtal. Misstanken framstår vid en objektiv bedömning som berättigad. såsom husrannsakan eller kroppsbesiktning. objektivt underbyggda omständigheter föreligger som med viss styrka talar för att en viss person har begått den gärning som misstanken avser. polisen. På denna grad kan inga tvångsmedel. exempelvis ett vittne eller teknisk bevisning. varför ingen tvångsåtgärd kan utföras. Skäligen misstänkt. utövas. Exempel: Förövaren ertappades på bar gärning med att stjäla plånboken. På denna misstankegrad kan till exempel husrannsakan utföras.Misstankegrad 23 Misstankegrad Misstankegrad är ett begrepp inom juridiken som styr vilka tvångsmedel som polis och åklagare får använda. men det finns inget som pekar mot någon speciell. 4. 2. Exempel: Ett vittne har sett att en person har plockat på sig plånboken. 3. Det krävs något som ytterligare binder personen till brottet. Exempel: Ett vittne har sett hur en person stod vid den plats där plånboken låg. Källor • Misstänkt. Ingen kan heller låsas in (tas i förvar) enligt rättegångsbalkens regler. Exempel: En plånbok har försvunnit från ett klassrum där flera personer finns på plats. se/ Kalmar_lan/ sv/ Pressrum/ Gripen-anhallen-eller-haktad/ . Detta är den lägsta graden av misstanke. Samtliga kan ha haft något med det hela att göra. anhållen eller häktad [1] Polisen Referenser [1] http:/ / www.

förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes sexuella läggning. de omständigheter som gör domstolen behörig. Uppgift skall dessutom lämnas om tiden för frihetsberövandet. 3. . som erfordras för dess kännetecknande. den brottsliga gärningen med uppgift om tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter.[6] En ansökan om stämning skall innehålla uppgifter om 1. samt de bestämmelser. 3. då stämningsansökan inkom till tingsrätten. Allmänt åtal Allmänt åtal är den vanligaste formen av åtal och innebär att det är åklagaren som väcker åtalet. om inte behörigheten framgår på annat sätt. Konstitutionsutskottet kan även väcka riksrättsåtal. där talan väcks och förs av målsäganden eller annan med talerätt. allt enligt 5 § brottsbalken. som har åtalsplikt. Detta betecknas allmänt åtal. den brottsliga gärningen med angivande av tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter. den tilltalades namn. De allra flesta brott faller under allmänt åtal. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras.[4] Avvisas inte ansökan. Åtal väcks vanligen av åklagare. • 3.[2] Åtal kan också väckas av Justitiekanslern för brott mot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ansökan skall vara undertecknad av åklagaren. de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis. Om den tilltalade är eller har varit anhållen eller häktad på grund av misstanke om brott som omfattas av åtalet. målsäganden. förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning.Åtal 24 Åtal Åtal är en talan vid domstol om ansvar för brott. 4. förtal och grovt förtal. samt 5. adress och personnummer 2. det enskilda anspråk. De enda undantagen är brott mot 5 kap brottsbalken det vill säga ärekränkningsbrotten som i allmänhet inte faller under allmänt åtal utan initiativet ligger istället hos den som anser sig förolämpad eller förtalad. hudfärg. som målsäganden vill framställa samt en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för anspråket. de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis samt 5.[5] Enskilt åtal Ett enskilt åtal är ett juridiskt uttryck för åtal för brott. som behövs för dess kännetecknande. I stämningsansökan skall åklagaren uppge: 1. adress och personnummer 2. om någon sådan finns. • 2. eller • 4. nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse. skall rätten utfärda stämning på den tilltalade att svara på åtalet. samt det eller de lagrum. som är tillämpliga. Åtal skall anses väckt. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal.[3] Åtal väcks genom att åklagaren hos rätten skriftligen ansöker om stämning mot den som skall tilltalas. sådana omständigheter som gör rätten behörig. får åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser • 1.[1] . den tilltalades namn. ska åklagaren ange detta i stämningsansökan. 4.[6] Åtal väcks genom skriftlig ansökan om stämning å den som skall tilltalas. som är tillämpliga. om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt.

nu/ 1942:740#K45P1 [4] https:/ / lagen. 2. nu/ 1942:740#K47P2 [8] https:/ / lagen. får rätten dock genast meddela dom i målet utan att stämning utfärdas. nu/ 1942:740#K45P4 [5] https:/ / lagen.[7] Avvisas ej ansökningen. ska rätten utfärda stämning på den tilltalade att svara på åtalet. Ett fall som utan framgång drivits som enskilt åtal är Johan-fallet.[10] Huvudförhandling ska hållas med tillämpning av 45 och 46 kap rättegångsbalken. om ytterligare utredning eller andra åtgärder behövs före målets avgörande. skall förberedelse i målet äga rum. nu/ 1942:740#K47P5 [9] https:/ / lagen. den tilltalades inställning till åtalet och grunden för den. om han erkänner eller förnekar gärningen. nu/ 1942:740#K45P9 [6] https:/ / lagen.[8] Utfärdas stämning. nu/ 1942:740#K47P6 [10] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K45P1S3 Se även • Tingsrätt • Hovrätt • Högsta domstolen .Åtal Ansökningen skall vara egenhändigt undertecknad av målsäganden eller hans ombud. nu/ 1942:740#K47P7 [11] https:/ / lagen. samt 3. Om målsägandens framställning inte innefattar laga skäl för åtalet eller om det annars är uppenbart att detta är ogrundat. nu/ 1942:740#K47P1 [7] https:/ / lagen. Förberedelsen har till syfte att klarlägga 1. nu/ 1962:700#K5P5 [2] https:/ / lagen.[9] Vid förberedelsen bör den tilltalade avge svaromål och ange. nu/ 1962:700#K5P5 [3] https:/ / lagen. 25 Noter [1] https:/ / lagen. vilka bevis som skall läggas fram och vad som skall styrkas med varje bevis.[11] Enskilt åtal kan väckas när åklagaren inte vill väcka åtal.

på vilket fängelse kan följa. Under förutsättning att den misstänkte gärningsmannen oavbrutet varit inom synhåll. får en polisman i brådskande fall gripa denne även utan anhållningsbeslut. så kallat "envarsgripande". påträffas på bar gärning eller flyende fot. Polisbefäl som underlät att hålla förhör med en gripen person har dömts för tjänstefel av Högsta domstolen[1] Åklagaren ska efter förhöret omedelbart besluta om den misstänkte ska anhållas. Anhålls han eller hon inte ska beslutet om gripande omedelbart hävas. Har någon gripits ska han eller hon så snart som möjligt förhöras av polisman eller åklagare. nu/ dom/ nja/ 1992s838 NJA 1992 s 838.Gripande 26 Gripande Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Gripande är i Sverige ett tillfälligt frihetsberövande av person som är misstänkt för brott.trots att tio minuter förflutit -"envarsgripande" kunnat ske eftersom gärningsmannen påträffats "på bar gärning eller flyende fot". https:/ / lagen. har -.[2] Envarsgripande Om den som misstänks ha begått brott.[4] Källor [1] [2] [3] [4] https:/ / lagen. Om det finns skäl att anhålla någon. nu/ 1942:740#K24P8 Svea hovrätts dom 2009-05-08 i Målnummer B2843-09 https:/ / lagen. vilket uteslöt risken för att fel person skulle gripas. nu/ 1942:740#K24P7 . får han gripas av envar.[3] Vid envarsgripande ska den gripne skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.

[1] Beslut om anhållande fattas av åklagare. Åklagaren ska göra häktningsframställan till tingsrätten senast kl 12 tredje dagen efter anhållningsbeslutet. nu/ 1942:740#K24P12 Se även • • • • Gripande Häktning Europeiska fängelsereglerna Frihetsberövande .Anhållande 27 Anhållande Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Anhållande är i svensk rätt en form av preliminärt frihetsberövande i avvaktan på häktning eller frisläppande. För att anhålla någon krävs att det finns skäl för häktning eller att den misstänkte är skäligen misstänkt för brottet och om det är av synnerlig vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning. Fotnoter [1] https:/ / lagen.[2] I annat fall ska den anhållne släppas på fri fot. nu/ 1942:740#K24P6 [2] https:/ / lagen.

eller om 5. radio. I de flesta fall väcks åtal inom 14 dagar från häktningsbeslut. brev eller besök av närstående med flera på häktet. får häktning ske endast om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas.[3] En person kan av domstol häktas och därmed hållas frihetsberövad under en tid av normalt högst 14 dagar (sju dagar om endast misstankegraden "skäligen misstänkt" föreligger). varefter rättegång ska hållas i tingsrätt inom en vecka. utan hinder av att Riksåklagaren yrkat att förhör i häktningsfrågan skulle hållas i Högsta domstolen och ny häktningsförhandling begärts i hovrätten. 4. telefonsamtal. varefter normalt ny häktningsförhandling ska hållas. eller på brottet finns ett lagstadgat straffminimum på minst 1 år och det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas. För häktning på graden "skäligen misstänkt" krävs även att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet. som kan användas för att frihetsberöva en person som är skäligen misstänkt (den lägre graden av misstanke) eller på sannolika skäl misstänkt (den högre graden av misstanke) för brott som kan leda till fängelse i ett år eller mer. nyhetstidningar.[2] 6. endera på häkte eller på en häktesavdelning på en anstalt.[8] Sedan häktningsbeslut som meddelats av tingsrätt och hovrätt befunnits icke vara lagligt grundade. förordnat att den häktade skulle försättas på fri fot.[6] Den som är häktad förvaras av kriminalvården. Väcks inte åtal inom två veckor ska rätten ompröva beslutet om häktning var fjortonde dag. 3. eller finns risk att den misstänkte förstör bevis eller på annat sätt påverkar utredningen om brottet (kollusionsfara). För misstänkt som ännu inte fyllt 18 år krävs "synnerliga skäl" för att häktesbeslut ska kunna meddelas av domstol. finns risk för återfall i brott (recidivfara).[1] Skäl för häktning är om det 1. Om det på grund av den misstänktes ålder eller hälsotillstånd kan befaras att häktning skulle medföra allvarligt men för den misstänkte.[5] Den som är häktad kan underkastas "restriktioner".[7] Häktning i samband med fällande dom av person som inte är häktad får inte ske utan att denne fått yttra sig i frågan vid förhandling enligt Högsta domstolens beslut 1992-08-10 i mål Ö 2569-92. i form av tillgång till TV. vilket betyder att åklagaren (förundersökningsledaren) i målet kan fatta beslut om att avskära den häktades kontakter med omvärlden. finns risk att den misstänkte undanhåller sig lagföring eller straff (flyktfara).[9] . har Högsta domstolen 1999-08-11 i mål Ö 3425-99. 2.Häktning 28 Häktning Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Häktning är ett straffprocessuellt tvångsmedel enligt svensk rätt. den misstänkte är vagabond eller annars saknar fast hemvist i Sverige.[4] Högsta domstolen har 2008-01-30 i mål B 466-06 hävt häktning för 16-årig pojke sedan han istället kunnat placeras på särskilt ungdomshem. om han är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist eller om hans uppgift om detta kan antas vara osann.

nu/ dom/ rh/ 1996:44 Se även • Anhållande • Arrestering • Frihetsberövande Arrestering Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Arrestering är ett begrepp för frihetsberövande som inte används inom svensk civil rättsskipning. I många länder intas häktad person på vanlig fängelseavdelning.[11] [10] 29 om I vissa andra länder.Häktning Bestämmelserna om häktning har ansetts inte vara tillämpliga vid talan jämlikt 28 kap. nu/ 1942:740#K24P5a [7] https:/ / lagen.[1] I den svenska försvarsmakten förekom dock begrepet arrest fram till 1973 och avsåg där ett kortvarigt frihetsberövande som kunde utdömas av vederbörande befälhavare vid disciplinärenden. även i Europa. nu/ 1942:740#K24P18 [8] https:/ / lagen. dvs ett tillfälligt frihetsberövande utfört av polisman. nu/ 1942:740#K24P4 [5] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1999s529 [10] https:/ / lagen. kan en misstänkt hållas häktad under betydligt längre tid än i Sverige. nu/ 1962:700#K28P8 [11] https:/ / lagen. men kunde även utdömas . nu/ dom/ nja/ 1992s499 [9] https:/ / lagen. som gäller som lag i Sverige). Uttrycket "arrestering" används i svensk lag enbart i den svenska översättningen av artikel 5 i Europakonventionen i "lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna". Detta gäller bland annat Belgien och Italien. motsvaras det i Sverige oftast av begreppet "gripen". nu/ 1942:740#K24P2 [4] https:/ / lagen. där han sitter intagen tillsammans med personer som redan dömts för brott. 8 § brottsbalken undanröjande av skyddstillsyn enligt Hovrättens för Nedre Norrland beslut 1996-05-14. nu/ 1942:740#K24P1 [2] https:/ / lagen. Arrested används i anglosaxiska länder även som en formell juridisk term när någon frivilligt infinner sig på en polisstation för att höras om ett misstänkt brott. När man i anglosaxiska länder talar om att någon är arrested. nu/ dom/ nja/ 2008s81 [6] https:/ / lagen. även om inget frihetsberövande är aktuellt. Noter [1] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K24P2 [3] https:/ / lagen.

som nämnts ovan. Personer som dömts till fängelse och är intagna i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt och behöver rättspsykiatrisk vård. . Om chefsöverläkaren bedömer att vården måste fortsätta ska ansökan göras hos länsrätten. Lagen innehåller föreskrifter som innefattar tvång och frihetsberövande i andra fall än de som avses i lagen om psykiatrisk tvångsvård. intagen eller ska utredas.och sjukvårdslagen om att landstingskommuner har skyldighet att erbjuda även rättspsykiatrisk vård. 4. Om mindre tillgripliga åtgärder är tillräckliga så ska de användas. Vårdtiden kan då förlängas med högst sex månader. för individer som i domstol dömts till vård. Om rättspsykiatrisk vård En person som döms till rättspsykiatrisk vård ges inte ett tidsbestämt straff att avtjäna. nu/ 1994:1219 Lag om rättspsykiatrisk vård Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV. Ordet "arrest" användes även om regementes häkte där den arresterade hölls. 3. Häktade personer som är intagna på enhet för rättspsykiatrisk undersökning. Tvångsåtgärder får användas vid denna typ av vård men endast om de står i proportion till syftet med åtgärden. SFS 1991:1129) är en svensk lag som berör den som av brottsdomstol överlämnats till sådan vård. Patienter som efter beslut av domstol ska ges rättspsykiatrisk vård Personer som är anhållna eller häktade och behöver rättspsykiatrisk vård. Lagen gäller.Arrestering av krigsdomstol vid ringare förbrytelser mot 1881 års strafflag för krigsmakten. Vidare så gäller föreskrifterna i hälso. I dessa fall är förutsättningen att personen begått ett brott men på grund av allvarlig psykisk störning under tiden brottet gjordes inte kan dömas till fängelse. Lagen omfattar följande kategorier: 1. Vården får pågå högst fyra månader. 2. är anhållen. Denna lag gäller också kommuner som inte ingår i landstingskommun. 30 Se även • Gripande • Arresteringsorder • Europeisk arresteringsorder Noter [1] https:/ / lagen. efter sex månader kan man ansöka om ny förlängning. Målet med rättspsykiatrisk vård är att patienten ska rehabiliteras och att patientens psykiska hälsa ska förbättras.

Vårdplanen ska utifrån ett helhetsperspektiv för patienten innehålla behandling och omvårdnad så att man når målen för tvångsvården. får ske om kriminalvården godkänner detta. 3. motsätta sig sådan vård eller till följd av sitt psykiska tillstånd inte anses kunna fatta beslut kring detta. utskrivningsprövning. Samma sak gäller för personer som är häktade. med hänsyn till sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt. det gäller fram för allt om det finns risk för rikets säkerhet eller terroristbrott. Patienten eller chefsöverläkaren kan ansöka till rätten om att patienten får vistas utanför den rättspsykiatriska vårdavdelningen. Det är vissa villkor i samband med vistelser utanför avdelningen. Vårdtiden är ofta lång. det är även viktigt att det blir ett normalt beteende och balans i det dagliga livet när det gäller mat. Om en person som vårdas enligt LPT anhålls eller häktas och tas in på enhet för rättspsykiatrisk vård eller kriminalvårdsanstalt så ska beslut om sådan vård anses som ett beslut om rättspsykiatrisk vård. Om den vårdade personen inte längre lider av en allvarlig psykiskstörning eller om behovet av frihetsberövande ej är nödvändigt beslutar ska den rättspsykiatriska upphävas av chefsöverläkaren Chefläkaren ska regelbundet göra bedömningar. Om personen är häktad kan vård påbörjas om den häktade och åklagare godkänner detta. motion. få besök. dvs. Det är viktigt att patienten är delaktig i sin vårdplanering. Om rätten har fattat beslut om rättspsykiatrisk undersökning och den misstänkte redan tagits in på undersökningsenheten så krävs inget vårdintyg. I den individuella vårdplanen som finns för varje patient ska målen med behandlingen finnas med. social samvaro. Det är endast chefsöverläkaren som kan ge detta. sömn och vila. Kortare permissioner får ges om det är förenligt med den vårdplan som finns för patienten. socialtjänst eller primärvård ska även de delta i vårdplaneringen för att på bästa sätt få till en bra samverkan mellan olika instanser. Om det finns behov av andra insatser som tex. anhållen eller de som ska till kriminalvårdanstalt. Beslut om rättspsykiatrisk vård fattas av chefsöverläkare på en sjukvårdsinrättning. Personer som får ges rättspsykiatrisk vård och som lagen gäller för ska: 1.Lag om rättspsykiatrisk vård 31 Beslut om rättspsykiatrisk vård Föreskrifter om beslut av domstol om överlämnande till rättspsykiatrisk vård finns i brottsbalken.eller säkerhetsfrågor. Behandlingen ska ta hänsyn till både kropp och själ hos patienten för att han/hon ska kunna fungera i samhället. Inskränkningar kan vara att skicka eller ta emot brev. För ett sådant beslut krävs att ett vårdintyg har utfärdats av någon annan läkare först. är inte detta möjligt ska det stå i vårdplanen. den brukar pågå under flera år. eller prata i telefon. Chefsöverläkaren på den vårdades sjukvårdsinrättning beslutar att vården genast ska upphöra om personen som vårdas där inte längre uppfyller de kriterier som föreligger beslutet om LRV. Vårdplan Vårdplanering ska påbörjas direkt när beslut om psykiatrisk tvångsvård är fattat och det är cheföverläkaren som är ansvarig för vårdplanen. utifrån ordnings. att ta sina mediciner. Ytterligare en grupp innefattas av detta och det är ungdomar som är dömda till sluten ungdomsvård och ska till ett särskilt ungdomshem. boende. Rättpsykiatrisk vård kan endast ske inom landstinget och den ska efter domstolsbeslut påbörjas genast. Inskränkningar för patienten. Efter domstolsbeslut är det regeringen som fattar beslut om inskränkningar. hålla kontakt med en utsedd person. att inte använda alkohol och droger. att besöka svårt sjuk närstående. aktiviteter. Det finns individuella scheman som innehåller olika typer av aktiviteter. om vårdbehov kvarstår efter detta så måste chefsöverläkaren ansöka om förlängd vårdtid länsrätten är det beslutande . ha behov av psykiatrisk vård som också kan tillgodoses genom intagning på en sjukvårdsinrättning. innehåller ofta flera olika behandlingsstrategier. och frågan om den rättspsykiatriska vårdens upphörande ska övervägas fortlöpande. lida av en allvarlig psykisk störning 2. Om det inte förekommer missbruk kan den som genomgår rättpsykiatrisk vård av vissa specifika skäl få permissioner som tex. Rättpsykiatrisk vård som avses i ovanstående text får inte pågå i mer än fyra månader. Vårdplanen är en grund för behandlingen och den ska även ge huvuddragen i den fortsatta vården.

En fråga enligt första stycket prövas av länsrätten efter anmälan av chefsöverläkaren eller efter ansökan av patienten. Rättspsykiatrisk vård får pågå under högst fyra månader. 32 Vårdens upphörande Om den som genomgår rättspsykiatrisk vård utan beslut om särskild utskrivningsprövning inte längre lider av en allvarlig psykisk störning eller om det inte längre med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård. både patienten själv och chefsöverläkaren kan ansöka om upphörande av LRV. Efter ansökan av chefsöverläkaren får länsrätten medge att den rättspsykiatriska vården fortsätter utöver den nämnda längsta tiden. Frågan om den rättspsykiatriska vårdens upphörande ska övervägas fortlöpande. ska chefsöverläkaren vid den enhet där patienten vårdas genast besluta att vården ska upphöra. Ansökan om förlängning ska ha kommit in till länsrätten innan tiden för gällande beslut om rättspsykiatrisk vård har löpt ut. Om ansökan om förlängd vårdtid avslås av länsrätten ska vården omedelbart upphöra. Har överklagandet kommit in för sent. räknat från den dag då domstolens beslut blivit verkställbart eller. vid återkallelse av tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område 5. som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. om . När ett beslut av chefsöverläkaren överklagas. Medgivande till förlängning av vårdtiden får lämnas för högst sex månader åt gången. vid intagning för rättspsykiatrisk vård.Lag om rättspsykiatrisk vård organet i dessa frågor och de kan bevilja vård i ytterligare 6månader. ska överklagandet ges in till länsrätten. vid övervakning av försändelser I övrigt får beslut av chefsöverläkaren enligt denna lag inte överklagas. Chefsöverläkaren får inte överklaga rättens beslut enligt denna lag. ska länsrätten avvisa det. Ansökan och medgivande i anledning av en sådan ansökan fortsätter att gälla. varvid överklagandet ska anses innefatta även en begäran att vården ska upphöra 2. vid avslag på en begäran att den rättspsykiatriska vården ska upphöra 3. räknat från prövningstillfället. Därefter ska anmälan göras inom var sjätte månad från den dag då rätten senast meddelade beslut i frågan. vid psykiatrisk tvångsvård om förstöring eller försäljning av egendom 6. det inte längre till följd av den psykiska störning som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning finns risk för att patienten återfaller i brottslighet som är av allvarligt slag och 2. Beträffande den som genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska vården upphöra när: 1. från den dagen. Avslår rätten ansökan. som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. räknat från den dag då domstolens beslut blivit verkställbart. Länsrätten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. om patienten överförs till en annan sjukvårdsinrättning utan att beslut har fattats om att den rättspsykiatriska vården ska upphöra. om vårdbehovet efter 6månader fortfarande kvarstår måste en ny ansökan till länsrätten skrivas av chefsöverläkaren annars upphör den rättspsykiatriska vården. ska vården upphöra omedelbart. I annat fall ska anmälan göras senast inom fyra månader. det inte heller annars med hänsyn till patientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård. Länsrätten beslutar när den rättspsykiatriska vården inte längre är nödvändig. Anmälan ska ske genast när chefsöverläkaren finner att den rättspsykiatriska vården kan upphöra. Patienten kan överklaga beslutet av chefsöverläkaren till länsrätten: 1. vid avslag på en begäran om tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område 4. Har en ansökan om förlängning kommit in till länsrätten. vid inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster 7. chefsöverläkaren kan inte besluta om att vården genast ska upphöra i dessa fall. Ovanstående gäller ej personer som genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. får den rättspsykiatriska vården fortsätta i avvaktan på rättens beslut. om patienten kommit till sjukvårdsinrättningen en senare dag.

Finns särskilda skäl får underrättelse lämnas utan att målsäganden begärt att bli underrättad. Enligt lagen ska det lämnas ut också från en verksamhet där det gäller sekretess. Genomgår en patient rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning (SUP) ska chefsöverläkaren ge målsäganden möjlighet att begära att bli underrättad om patienten avviker. Har åklagaren innan en länsrätts beslut meddelat att beslutet kan överklagas får länsrättens eller kammarrättens beslut inte verkställas innan det vunnit laga kraft eller rätten informerats om att beslutet inte kommer överklagas. .a. Nämnden ska informeras då en patient har överklagat ett beslut att vården inte ska upphöra och då vården efter överklagandet har upphört. Dock gäller rätten att för stödpersonen besöka patienten bara i den mån det inte stöter på hinder på grund av bestämmelser. Så snart en ansökan eller anmälan har kommit in till länsrätten. beslut om fastspänning. Regeringen eller socialstyrelsen (efter regeringens bemyndigande) får medge undantag från krav att läkare som gör bedömning för vårdintyg ska ha legitimation. Finns det särskilda skäl får uppdragen lämnas åt en annan läkare vid vårdinrättningen eller enheten. ska rätten pröva om den har kommit in i tid.g. Polismyndigheten har likt i lagen om psykiatrisk tvångsvård i tillämpliga delar skyldighet att lämna biträde. beslut om övervakning av försändelser. detta gäller också när en patient inte inställer sig vid tidpunkt för då vården ska börja. Har den kommit in för sent. Ett mål hos en länsrätt ska tas upp till avgörande inom åtta dagar från den dag då ansökan. anmälan om upphörande av vård. beslut om avskiljning. beslut om behandling. Mål enligt denna lag ska handläggas skyndsamt. det gäller inte när det är fråga om beslut om intagning för rättspsykiatrisk vård. En underrättelse ges på ett sätt som är lämpligt i varje enskilt fall och ska innehålla information och regler om besöksförbud enligt den lagen. I ett sådant fall ska chefsöverläkaren omedelbart vidarebefordra överklagandet till länsrätten. behandling av häktade och anhållna p. Länsrätten får förlänga tidsfristerna om det behövs ytterligare utredning eller om någon annan särskild omständighet gör det nödvändigt. De föreskrifter som anges i lagen om psykiatrisk tvångsvård ang. om det har kommit in till chefsöverläkaren innan tiden för överklagande har gått ut. anmälan eller överklagandet kom in till länsrätten. Beslut som meddelas gäller omedelbart. 33 Övriga bestämmelser Chefsöverläkaren får ge uppdrag åt en annan läkare med specialistkompetens inom psykiatri vid sjukvårdsinrättningen eller enheten för rättspsykiatrisk undersökning där patienten vårdas att göra uppgifter som chefsöverläkaren har enligt lag. stödperson gäller också i tillämpliga delar rättspsykiatrisk vård. ansökan om medgivande till fortsatt vård. Överklagandet ska inte avvisas. inskränkningar i patientens rätt att ta emot besök. Har en patient fyllt 15 år har denne rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt lagen. Chefsöverläkaren ska så snart patientens tillstånd tillåter genom individuell och anpassad information upplysa patienten om dennes rätt till stödperson. Önskar målsäganden att bli underrättad ska detta göras så snart som möjligt och innan patienten lämnar vårdinrättningen. ska rätten skyndsamt underrätta chefsöverläkaren om detta. Samma gäller för en sakkunnigs uppdrag eller ett yttrande från socialstyrelsen. En chefsöverläkare ska i den omfattning som regeringen eller socialstyrelsen föreskriver fortlöpande lämna uppgifter om åtgärder som vidtagits enligt lagen.Lag om rättspsykiatrisk vård förseningen inte beror på att chefsöverläkaren har lämnat patienten en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Från verksamhet där det gäller sekretess ska det lämnas ut uppgifter om en patient som chefsöverläkaren behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. beslut om upphörande av inskränkningar gällande de två senast nämnda inskränkningarna. när patienten blir beviljad att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område eller då vården upphör. Regeringen el socialstyrelsen ska för viss tid förordna särskilda sakkunniga att bistå rätten. När rättspsykiatrisk vård har påbörjats respektive avslutats ska genast chefsöverläkaren underrätta patientnämdsverksamheten. och från kravet om specialistkompetens. har så skett ska rätten genast meddela vårdinrättningen att beslutet kan verkställas. Finns det särskilda skäl till att en patient med tanke på stödpersonens säkerhet inte kan ta emot besök ska chefsöverläkaren lämna ut nödvändiga upplysningar till stödpersonen eller till nämnden. beslut om inskränkning gällande användandet av elektroniska kommunikationstjänster.

34 Referenser • Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård [1] • Psykiatri Karolinska [2] • J. Arlebrink.teori och praktik. ansöka om att vården ska upphöra. kroppsbesiktning. notisum. Det kan också vara till exempel kroppsvisitation. anlita ombud eller biträde. Studentlitteratur.Lag om rättspsykiatrisk vård Chefsöverläkaren är skyldig att lämna ut uppgifter till kriminalvården om en patient som efter den rättspsykiatriska vården ska till häkte eller anstalt om uppgiften behövs inom kriminalvården. ansöka om tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område. 1996. patient som ska till ett särskilt ungdomshem. Samma skyldighet gäller till statens institutionsstyrelse ang. Tvångsmedel kan vara olika typer av frihetsberövanden som häktning. husrannsakan. Denna lag ska finnas väl synlig för patienterna på respektive sjukvårdsinrättning eller undersökningsenhet. Grundläggande vårdetik . . få ett offentligt biträde. gripande eller omhändertagande. telefonavlyssning eller beslag av egendom. En patient ska så snart dennes tillstånd tillåter upplysas av chefsöverläkaren om sin rätt att överklaga vissa beslut. html Tvångsmedel Tvångsmedel är i svensk rätt beteckningen på sådana åtgärder en myndighet eller myndighetsperson har rätt att utföra och som inskränker en persons fri. Referenser [1] http:/ / www. se/ rnp/ sls/ lag/ 19911129. htm [2] http:/ / www. De flesta tvångsmedlen i svensk lag finns uppräknade och beskrivna i rättegångsbalken (SFS 1942:740). psykiatrikarolinska.och rättigheter. org/ programs/ forensic_psychiatry/ treatment.

I en rättsstat utövas våldsmonopolet under lagarna och med garantier för att inte monopolet skall missbrukas. Texten kom senare i tryck och blev snabbt en statsvetenskaplig klassiker. Våldsmonopolet i moderna demokratier yttrar sig i praktiken oftast genom andra former av tvångsmedel än direkt fysiskt våld. Stämning ska delges svaranden. är att se som delar av våldsmonopolet. till exempel utdömande av fängelsestraff och fastställande av äganderätt vid tvister. polis etc). Om så ej sker kan tredskodom utdömas i tvistemål och i enklare brottmål kan utevarohandläggning ske. med översättningar till flera språk. som med tvång verkställer domstolsbeslut. Stämningen innebär att svaranden/den misstänkte stäms att i svaromål eller huvudförhandling svara på hur han/hon ställer sig till kärandens/åklagarens yrkande (det vill säga käromålet eller åtalet).Stämning (juridik) 35 Stämning (juridik) En stämning utfärdas enligt svensk rätt av allmän domstol efter att stämningsansökan inkommit från käranden i tvistemål eller åklagare i brottmål. Våldsmonopol är i allmänhet en av de grundläggande förutsättningarna för att en stat ska erkännas som suverän stat av andra länder. Begreppet myntades 1919 av den tyske sociologen Max Weber som menade att våldsmonopol och ett avgränsat territorium är två egenskaper som särskiljer staten från andra organisationer i ett samhälle. Instanser som kriminalvård och kronofogdemyndigheter. och därmed har rättsprocessen börjat. Se även • • • • Statsförfall Monopol Nattväktarstat Självförsvar Källor • Delar av innehållet i denna artikel är hämtat från motsvarande artikel [2] på tyskspråkiga Wikipedia . Denna ensamrätt utövas av vissa begränsade myndigheter (militär. Våldsmonopol Våldsmonopol är en statsvetenskaplig och filosofisk term som beskriver den moderna statens exklusiva rätt att använda våld inom sitt territorium. Definitionen av begreppet kommer från föreläsningen Politik als Beruf [1] (Politik som yrke) som Weber höll den 28 januari 1919 i bokhandeln Steinecke i München inför en studentorganisationen.

För perioden före 1850.Agda Halldin och Erika Ström anställs som de första polissystrarna i Ridande polispatrull tillsammans med kavalleri 1931 .Våldsmonopol 36 Externa länkar • Politics as vocation. wikipedia. Svenska polisens historik Grunden för den polisverksamhet vi har idag kan spåras till 1850 års polisreform som antogs i Stockholm. de/ url?sa=t& source=web& cd=6& ved=0CEoQFjAF& url=http%3A%2F%2Fwww. php?title=Politik_als_Beruf& oldid=79305869 [3] http:/ / www. Under senare delen av 1800-talet antogs liknande reformer även i övriga Sverige. fh-koeln. de%2Fakjm%2Fiks%2Fdl%2Fmw. pdf& rct=j& q=politik%20als%20beruf& ei=1VhhTfimD4bUsgbZvKi1CA& usg=AFQjCNFg7u2_jRFk4sZM7iN53JHmNqQ_IA& cad=rja [2] http:/ / de. ne. en engelsk översättning av Webers föreläsningstext. [3] Referenser [1] http:/ / www. google. org/ w/ index. det lilla riksvapnet framför eklöv och två spöknippen.Poliser organiserar sig fackligt genom att bilda Svenska Polisförbundet. sw. html Svenska polisen Uppslagsordet "polisen" leder hit. • Mellan 1840 och 1964 bär svensk polis sabel. se Stadsvakten i Stockholm. • 1908 . Den svenska polisen är uppdelad på 21 regionala polismyndigheter (en för varje län) med Rikspolisstyrelsen som central förvaltningsmyndighet.Den första piketstyrkan inrättas. • 1887 . se Polis. • 1903 . För andra betydelser. jp/ asahi/ moriyuki/ abukuma/ weber/ lecture/ politics_vocation. Till detta kommer även Säkerhetspolisen. Polisens vapen. Detta upphör då polisen förstatligas 1965.

utökat från det tidigare ca. Stadsfullmäktige beviljar 5 100 kronor i bidrag.och tillsynsmyndighet • Statens kriminaltekniska laboratorium • 21 polismyndigheter . • 1939 .Sverige får sin första kvinnliga polismästare. 17 000. • 1965 . • Årsskiftet 1957/58 kom de första kvinnliga poliserna i ordningstjänst. Detta år sker även förstatligandet av polisväsendet den 1 januari. • 1910 .20 000 poliser ska tjänstgöra i Sverige. Deras uppgift är primärt att ta hand om kvinnor och barn som tagits in på polisstationen.Den första helikoptern köps in i samband med att den sovjetiske politikern Nikita Chrusjtjov ska besöka Sverige. som inrättats för att undvika liknande händelser som den i Ådalen 1931 (se Ådalshändelserna).Hamnpolisen bildas. • 2010 . Plymouth Valiant polisbil från 1974 37 Polisens organisation Den svenska polisen lyder under justitiedepartementet och består av: • Rikspolisstyrelsen . • 1933 .Alla uniformerade poliser i landet får enhetlig uniform. Tidigare hade man hyrt flygplan för sådana ärenden. • 1926 .ansvarar för polisverksamheten i respektive län) • Polismyndigheten i Stockholms län • Polismyndigheten Västra Götaland Det finns cirka 18 000 polismän[1] i Sverige. • 1914 .Sverige får sin första polishund och samma år inrättades den första egentliga polisutbildningen. vid polismyndigheten i Göteborg.De första radiobilarna införs på prov i Göteborg och samma år bildas den så kallade Statspolisen. • 1964 . • 1994 . föregångare till Sjöpolisen.Sjöpolisen bildas och alla polisbilar målas svart-vita. Tidigare hade äldre poliser fått lära upp nyanställda.1 juli blir det tillåtet för en polis att föra samtal med medborgarna.Ann Charlotte Norrås blir den första kvinnliga länspolismästaren. • 1979 . Dessa har sjukvårdsutbildning och är de första kvinnliga polisbiträdena i landet. en ständig piketstyrka. Totalt har polismyndigheterna ca 26 000 anställda. Tidigare har det endast varit tillåtet för dem att svara på tilltal. • 1948 . Samtidigt fick Sverige 119 polisdistrikt istället för 554. . Denna avdelning upphörde vid förstatligandet 1965.Delvis till följd av Norrmalmstorgsdramat och ambassadockupationen i Stockholm 1975 grundas Piketen. med undantag för civilbilar. Idag finns endast 21 stycken kvar. det var Karin Värmefjord som utnämndes till polismästare i Ludvika. • 1921 . • 1981 .Stockholm får sina första radiobilar.Säkerhetspolisen bildas.central förvaltnings.Svenska polisen Stockholm.

om det inte finns en sådan vid polismyndigheten. motsvarande de 21 länen. En närpolis ska kunna arbeta inom flera områden. Orsaken till detta brukar ofta motiveras med resursbrist hos polisen. den befattningshavare som anges i myndighetens arbetsordning. Man jobbar också med anmälningar vid brottsmisstanke och förebyggande av brott. i varje polisdistrikt finns en Polismyndighet som leds av en länspolismästare. till exempel trafik och övervakning. De bör utses så att erfarenhet av kommunal verksamhet blir företrädd bland dem. Myndigheten ansvarar för polisverksamheten i sitt distrikt.[4] Genom justitieombudsmannen och riksrevisionen.[3] För ledning av polismyndigheten finns en polisstyrelse.[5] Svenska polisens arbetsuppgifter Förutom ren brottsbekämpning handhar polisen även utfärdande av pass. så finns det även en viss direkt parlamentarisk kontroll av polismyndigheterna. De ledamöter och suppleanter som utses ska vara svenska medborgare. Det brottsförebyggande arbetet underlättas bland annat genom en polisorganisation där närpoliser har ansvaret för en stor del av det dagliga arbetet. som utses av regeringen för en bestämd tid. som en del av ett pågående rationaliseringsarbete. .Svenska polisen 38 Polisdistrikt I Sverige finns 21 polisdistrikt. Polismyndighet Polismyndigheten i ett län utgör enligt polislagen ett polisdistrikt. men också med vissa av de brottsutredningar som tidigare gjorts vid kriminalavdelningarna. vara bosatta inom distriktet och ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige. Rikspolisstyrelsen leds av en rikspolischef som utses av regeringen. För dessa ledamöter ska lika många suppleanter utses. Det ligger i Linköping. Vissa arbetsuppgifter som tidigare utfördes av poliser utförs numera allt oftare av väktare. Eftersök av försvunna personer är också det ett polisiärt ansvarsområde samt räddningsaktioner i fjällvärlden där man samarbetar med fjällräddningen. trafikfrågor.[2] Chef för en polismyndighet är en länspolismästare. vapenärenden. Vidare bör beaktas att de olika delarna av polisdistriktet blir representerade. Den ställföreträdande polischefen ska vara en biträdande länspolismästare eller. Styrelsen ska bestå av länspolismästaren och högst tretton andra ledamöter. Rikspolisstyrelsen fördelar också de statligt anslagna medlen för polisen mellan de olika polismyndigheterna. Rikspolisstyrelsen Rikspolisstyrelsens huvuduppgift är att samordna och rationalisera polisen. hittegods och narkotikafrågor. Den 1 juni 1998 inrättades de nuvarande 21 polisdistrikten som följde länsgränserna. De kan också på uppdrag av regeringen leda polisen verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet. som båda lyder under riksdagen (inte under regeringen). tillståndsgivning. Statens kriminaltekniska laboratorium Statens kriminaltekniska laboratorium är Sveriges kriminaltekniska centrum med experter på diverse vetenskapliga områden.

Svenska polisen 39 Polisens arbetsuppgift kan vara att patrullera vissa geografiska områden i bil. Att spana efter misstänkta personer och försvunna föremål är andra exempel på polisuppgifter. Man är till exempel ofta med i trafikundervisningen samt lagoch rättsundervisningen i grundskolan. Andra arbetsuppgifter är att göra tekniska undersökningar som att säkra fingeravtryck eller samla in viktiga föremål vid brottsplatsen. Om det gäller enklare ärenden utreder närpoliserna omständigheterna kring brottet. Polisen får akuta utryckningsuppdrag. till häst eller till fots och ingripa när någon behöver hjälp eller om de ser något misstänkt. bilbälte samt fordonets utrustning och eventuella last. behörighet. Polisen informerar olika grupper i samhället om hur man förebygger brott. I samband med ett ingripande. även över landgränsen vid till exempel Öresundsbron. socialtjänst. . I utredningen kan också ingå att fotografera och göra skisser. Det är ännu så länge inte möjligt att skicka ett fotografi bildbevis/signalement från en mobiltelefon med kamera. dock som längst fem kilometer. Polisen bedriver även i vissa fall opinionsbildning för rådande lagar. där det finns misstanke om brott. på cykel. gör polisen en utredning. Numera kan man även ringa till 114 14 för mindre akuta fall. kriminalvård och tull. Nödsamtal ska alltid ringas in till 112. Vid brott När brott har begåtts så tar polisen emot brottsanmälningar från allmänheten. Vid trafikövervakning kontrolleras hastighet. Detta främst genom att polisen deltar i antinarkotikakampanjer tillsammans med exempelvis skola. eftersom polisen ännu inte har utrustning för att mottaga sådant. De kan då titta på eventuella bildbevis/signalement i till exempel mobilkamera. till exempel om en butik blivit rånad eller om det har hänt en trafikolycka. Ridande polis Polisen får fortsätta en biljakt efter en misstänkt person. Det kan till exempel gälla att förhöra vittnen och misstänkta samt de människor som anser att de blivit utsatta för brott. nykterhet. Övervakning av idrottsevenemang. konserter eller demonstrationer är andra uppdrag. Polisen skriver också rapporter och protokoll efter olika ingripanden och händelser. Polisens nödtelefonnummer (SOS Alarm) är 112.

om brottet inte är av enkel juridisk beskaffenhet. tivoli. När en skäligen misstänkt person finns för brottet blir åklagaren förundersökningsledaren. Svensk polisbåt. lotterier. försäljning av fyrverkerier. Tillstånd För vissa aktiviteter krävs tillstånd från polisen. det vill säga då ingen skäligen misstänkt finns för brottet.dessa beslut tas alltid av polismannen som står inför själva . Vem som inom polismyndigheten är förundersökningsledare.5 år räknat med polishögskolan så blir man automatiskt erbjuden inspektörstjänst. störande buller. sprängning.Svenska polisen 40 Pass Det är hos polisen man ansöker om pass. vem som är skäligen misstänkt för brottet och därefter sammanställa detta. handel och förvaring av explosiva varor. Svenska polisens hierarki Efter avslutad polisutbildning blir man provanställd som polisaspirant. karnevalståg. Polishelikopter av typen Eurocopter EC135 P2. finns i den så kallade delegationsförordningen hos polismyndigheten. tävling eller uppvisning i sport eller idrott. marknad eller mässa. tex • • • • • • • • större sammankomster. ringa narkotikabrott med mera. att vara ordningsvakt. ett gripande ute på "fältet" kan dock inte beslutas av ett inre befäl . Syftet med förundersökningen är att utreda vilket brott som är begånget. När ett brott är begånget. bedrägligt beteende. Det är förundersökningsledaren som beslutar om att hämta till förhör eller släppa misstänkta fria. • • • • • • • uppskjutande av raketer. inleds en så kallad förundersökning. som lyder under allmänt åtal. Den som leder förundersökningen heter förundersökningsledare. Därefter kan det bli aktuellt att söka tjänst som kommissarie. är polismyndigheten förundersökningsledare. På spaningsstadiet. eldningstillstånd. penninginsamling. konserter. efter 8. provanställningen löper över 6 månader och om man anses vara godkänd efter denna tid så anställs man som polisassistent och kan senare söka anställning som inspektör. såsom vissa trafikbrott. snatteri.

Till polischefstjänster räknas polissekreterare. Polisen gjorde de första testerna med RAKEL i april 2006. . biträdande länspolismästare och länspolismästare. har sedan polisens förstatligande skett med personer utan polisutbildning. vilket bland annat innebär att denne beslutar vad som ska göras i brottsutredningar. Svensk polisbil av typen Volvo V70. Tillsättningen av de allra högsta tjänsterna. brottsoffer och vittnen. handfängsel. Däremot så kan en person anhållas i sin frånvaro och då "verkställs" anhållningen av den polisman som griper vederbörande. Polisen deltar även i internationellt polissamarbete. Ibland är kommissarien förundersökningsledare. medan radion tillåter ett stort antal polisenheter att kommunicera med varandra samtidigt.och skattebrott. Polischefstjänsterna utgör en egen . vålds-. Radiokommunikation Stockholmspiketens utryckningsfordon utrustad Polisen använder idag ett nyare radiosystem vid namn RAKEL. trafik-. till exempel förhör av misstänkta. bland annat: • Volvo V70 • Volvo XC70 • Saab 9-5 kombi • Volkswagen Transporter För mer information om utrustning och utseende se Polisbil Polisens utrustning Nästan alla ordningspoliser har ett bälte runt midjan där man har sin tjänstepistol. exempelvis stölder. Se även: Polisens grader i Sverige 41 Polisfordon Svenska polisen använder många olika typer av fordon. Militärpolisen och Kustbevakningen. Numera har många poliser också en RAKEL-enhet med sig. extra magasin. analogasystemen S70 och S80 används fortfarande som komplement över hela landet. de med stege på taket. Utöver det har man en persedelpåse där man har tilläggsutrustning som är bland annat skyddsmask 90 och skyddsväst. Vidare utreder de brott. Alla poliser i tjänst måste ha polislegitimation på sig. pepparspray.Svenska polisen gripandet. expanderbar batong. polismästare. Göteborg och Malmö har nästan helt fasats ut. Mobiltelefon medger dock bara samtal mellan kommunikationscentralen och en enskild polis. ridande polis eller sjöpolis. men med stark förankring i den politiska makteliten. till exempel Beredskapspolisen. nycklar och handskar. S70 & S80 system går att avlyssna med polisradio.hierarki som normalt tidigare endast var öppen för den som avlagt juristexamen. polisöverintendent. Vid sidan av den ordinarie polisen finns det grupper som under vissa förutsättningar har polismans befogenheter. som rikspolischef. Vid känslig information kan dock polisen välja att istället använda mobiltelefon som i praktiken är omöjligt att avlyssna. polisintendent. S80 som använts i Stockholm. narkotika.överordnad . De kan också arbeta inom Fjällräddningstjänsten eller inom Svenska Polisflyget. mobiltelefon. vilken ser ut ungefär som en mobiltelefon. kommunikationsradio av märket Sepura eller Ericsson. En del poliser har speciella uppgifter som hundförare.

t. Under 1950-talet dödades två poliser och fem stycken dödades under 1960-talet. även den i guld. varav ett var Polismordet i Nyköping 2007. svenskprovet för invandrare. Under 1970-talet sköts tre till döds och 1980-talet en. Inga dödades under 1910-talet. De hävdade att till skillnad från de flesta andra västliga polisorganisationer så var den svenska både höggradigt centraliserad och oberoende från direkt parlamentarisk Svenska kravallpoliser. men under 1920-talet dödades sex poliser. Polisens vapen Den svenska polisens vapen bygger på det lilla riksvapnet. Vapnet omges av en guldfärgad krans av eklöv och en spöknippessymbol som kallas fasces. Poliser som har dött i tjänst Sedan år 1900 har 31 poliser dödats i tjänst. Polisutbildningen Polisutbildningen innefattar fyra terminers heltidsstudier. En RAKEL-radio har en helt annan räckvidd än radio i S70&S80 det gör att man kan kommunicera utan begränsningar i räckvidden.a.[6] Detta regleras i olika krav på fysik för kvinnor och olika rätt till hjälp inför bl. Piketen och Nationella insatsstyrkan.Svenska polisen RAKEL är digitalt och krypterat och helt omöjligt att avlyssna med en så kallad polisscanner/polisradio som går att köpa i teknikaffärer. Leif Widengren och två stycken i det uppmärksammade Malexandermorden. Kritik I en skrift från år 1996 hävdade kriminologerna Leif Lenke och Börje Olsson att den svenska polisen karaktäriserades av makt utan like i västvärlden när det kommer till centralisering och inflytande i samhället. Vid mer omfattande påfrestningar finns det även möjlighet att få förstärkning från Särskilda beredskapspolisen. Mellan 1900 och 1909 dödades nio poliser. Tre poliser dödades under 1990-talet. 42 Krishantering Polisen har speciella enheter som används vid svårare ordningsstörningar eller allvarliga hot mot säkerheten. Under 2000-talet har två poliser dödats i tjänst. Antalet poliser regleras bland annat genom att polisutbildningen vissa terminer inte tar in aspiranter.och etniska blandning som samhället i stort. En reformering är på gång vilket ska göra polisutbildningen till en högskoleutbildning lik alla andra högskoleutbildningar.[6] Polisen arbetar även för att uppnå samma köns. Två poliser sköts till döds under 1930-talet och under 1940-talet en. Symbolen fasces står för makt och rättsutövning och styrka genom enighet. Göteborg 2001 .ex. Symbolen användes av fascisterna men är från en början en romersk symbol som bars av de romerska liktorerna.

Polisens rätt till att använda våld har diskuterats då det är svårt att dra gränser till vad som är berättigat och ickeberättigat våld.[19] [20] Statsåklagaren Nils-Eric Schultz och riksdagsledamoten Peter Althin anklagade 2008 polisen för att sedan mitten av 1990-talet i hundratals fall ha förfalskat och undanhållit bevisning för domstolar och försvarsadvokater. Enligt Persson gör detta. menar att den svenska polisen är mycket ineffektiv.[9] Riksdagsledamoten och advokaten Peter Althin ansåg samma år.. professor i kriminologi och verksam vid Polishögskolan. Fallet har jämförts med Osmo Vallo.[10] Leif G. På tal om narkotikapolitik påpekade de hur polisen lyft fram Nils Bejerot och på andra sätt direkt och indirekt lobbat för en hård narkotikapolitik. Persson. att polisen inte kan "genomföra sitt uppdrag.[12] Enligt SVT Nyheter stoppades och bötfälldes flera bilister i Sala hösten 2008 för att de körde med dubbdäck. att 40 % av poliserna i yttre tjänst inte hade godtagbar kompetens och endast 5 % hade mycket god kompetens. Med en central byråkrati bestående av över tusen personer utgjorde polisen en betydande kraft för lobbying genom sina nära relationer till media och framförallt kvällspress. för att den inte besvarat en förfrågan om DNA-prov på Anders Eklund från polismyndigheten i Dalarna: "Att en polismyndighet inte ens besvarar en förfrågan från en annan. I svenska medier uppstod stora diskussioner om polisbrutalitet efter de så kallade Göteborgskravallerna. " [14] Polisförbundets ordförande Jan Karlsen menade 2008 i en debattartikel i Dagens Nyheter. vilket skapar otrygghet hos allmänheten" samt att det inte "finns tillräckligt med poliser för att klara av verksamhetsmålen" och att polisen "i många fall inte ens uppfyller lagens krav på 'skyndsamhet'". Anklagelsen bygger i stor utsträckning som den kritik som chefs-JO Mats Melin och justitiekanslern Göran Lambertz framfört och som går ut på att polisen har gjort sig till "en stat i staten"..[21] 43 . att den endast klarar av att lösa 10 % av alla brott och att en fjärdedel av polispersonalen skulle kunna få sparken utan att det påverkade polisverksamhetens effektivitet. Polisen visste inte vad det var för hastighetsgräns på sträckan.[11] År 2008 tog enligt Östersundsposten trafikpolisen i Östersund tolv fartsyndare på helt felaktiga grunder.[16] [17] [18] 2006 års förvaltningskommitté pekade i sitt slutbetänkande 2008 (SOU 2008:118) ut den svenska polisen som ineffektiv.Svenska polisen kontroll.[13] Justitieminister Beatrice Ask kritiserade 2008 polismyndigheten i Gävleborgs län. att "polisen jagar småbovar i stället för yrkesförbrytare".[8] Dåvarande vice statsministern Bosse Ringholm kallade 2005 den svenska polisen för "jävla slöa" och en namngiven enskild polisman för "idiot". Polisen mörklade detaljer från den rättsmedicinska undersökningen och ingen polisman har fällts för tjänstefel.W. att "Sverige har den mest ineffektiva poliskåren i världen". trots att det är tillåtet mellan första oktober och sista april. Även fallet om Osmo Vallo rönte stor uppmärksamhet.[15] Polisen och polisforskaren Stefan Holgersson vid polisutbildningen vid Växjö universitet och professor Johannes Knutsson vid politihøgskolen i Oslo visade i en forskningsrapport "Individuella arbetsprestationer i uniformerat polisarbete" 2008. Kompetensen avtog med tjänsteåldern och forskarna menar att det beror brister i polisens organisation som toppstyrd ledning och bristande utvecklingsmöjligheter för poliser i yttre tjänst.[7] Ett problem som ofta tas upp i media rör den så kallade kårandan där poliser i vissa fall inte anmäler kollegor som begår tjänstefel. sådant får naturligtvis inte förekomma . 2008 dog 24-årige Johan Liljeqvist vid ett polisingripande i Göteborg. Bland annat när personer dödats eller skadats allvarligt. Ofta uppstår dessa diskussioner vid speciella händelser.

K2P12)). nu/ 1984:387& #35. jsp?articleid=12175794 2008-12-15 [18] Individuella arbetsprestationer i uniformerat polisarbete http:/ / www. Leif. se/ nyheter/ 1. ab 2008-12-08 [10] http:/ / www. svt. Dorn. nu/ 1984:387& #35. [8] GT: Polisen friad för Johans död (http:/ / gt. se/ nyheter/ 9910/ 28/ gw. se/ nyheter/ article315022. se/ inter/ util/ nodeid=21434& pageversion=1. Savona. http:/ / nyhetskanalen. se/ 1. se/ sb/ d/ 5422/ a/ 82218] Lenke. jsp?a=777072 2008-12-15 [16] http:/ / www. 5 § polislagen ( 1984:387 (https:/ / lagen. se/ Om-polisen/ Polisen-i-Sverige/ Uppdrag-och-mal/ Sa-granskas-polisen/ ) [ http:/ / www. Olsson. aftonbladet.Svenska polisen 44 Se även • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 24-8-förhör Ambassadgruppen Beredskapspolisen Brottsoffermyndigheten Civilanställd Ekobrottsmyndigheten Fjällräddningen Gränspolisen Ordningsvakt Polis Polisflyget Polisens grader i Sverige Polishelikopter Polishögskolan Polisman Polisradio Riksenheten mot korruption Rikspolisstyrelsen Rikskriminalpolisen Särskilda gänginsatsen Väktare Lista över svenska poliser som dött i tjänsten Tullverket Kustbevakningen Referenser Noter [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] könsneutral beteckning i plural för polisman 4 § polislagen ( 1984:387 (https:/ / lagen. svd 2008-12-15 [17] http:/ / www. polisen. jsp?d=27055& a=1279484 2008-12-15 [14] Ask kritiserar polisen TV 4. se/ parser. 12 § polisförordningen ( 1998:1558 (https:/ / lagen. php?level1=2& level2=6& id=967904 2008-12-15 [13] http:/ / mobil. se/ nyheter/ inrikes/ artikel_940129. regeringen. se/ Texteditor/ DisplayAttachment. expressen. nu/ 1998:1558& #35. aftonbladet. 384887/ 2008/ 04/ 17/ ask_kritiserar_polisen 2009-09-15 [15] http:/ / www. aspx 2008-12-15 [11] http:/ / wwwc. svd 2008-12-15 . aspx?id=2805 2008-12-15 [19] http:/ / www.P4)). ed. 2 kap. Så granskas Polisen (http:/ / www. polisforbundet. svd. polis. svd. se/ svt/ jsp/ Crosslink. dn. 1627780/ polisen-friad-for-johans-dod) [9] http:/ / www. Jepsen. se/ PressOchMedia/ Pressmeddelanden/ LagOchRatt/ Lagtfortroendeforpolisenarsocialdemokraternasfel. ”Sweden: Zero Tolerance Wins the Argument?” (på Engelska). kristdemokraterna. op. 106-118. html 2008-12-08 [12] http:/ / www.P5)). Börje (1996). se/ nyheter/ inrikes/ artikel_2201733. se/ DNet/ jsp/ polopoly. European Drug Policies and Enforcement (Wiltshire: Macmillan Press LTD): s.

spmp.1954. pdf 2008-12-15 [21] http:/ / www. Erik (1939).se) . se/ DNet/ jsp/ polopoly. sou. Externa länkar • • • • Wikimedia Commons har media som rör Commons:Police in Sweden Polisen (http://www. se/ forvaltkom/ pdf/ SOU%202008_118. 1954.polisen. jsp?d=3462& a=844249 2008-12-08 45 Tryckta källor • Lindorm.Svenska polisen [20] http:/ / www. • Tidens kalender . Tidens Förlag.aspx?iYrkeId=299) Svenska polisers minnesportal (http://www.se/Yrken/YrkesBeskrivning. Gustaf V och hans tid 1907-1918.se) – officiell webbplats AMS: Yrken Polis (http://afi3.ams. dn. gov.

Säkerhetspolisen 46 Säkerhetspolisen Säkerhetspolisen Säkerhetspolisen använder Rikspolisstyrelsens vapensköld. förkortad till RPS/Säk) [3] är en svensk underrättelsemyndighet med polisiära uppgifter. Namnet "Säkerhetspolisen" var dock ett namn som styrkan fick av media. Myndigheten har till uppgift att bekämpa brott mot rikets säkerhet (Brottsbalken 18 och 19 kap) och att inom Rikspolisstyrelsen leda och bedriva polisverksamhet när det gäller terrorismbekämpning. samt annat personskydd i den utsträckning som rikspolisstyrelsen bestämmer. Dessa avdelningar skulle bekämpa . Säpo. kriminalintendent Martin Lundqvist. Historik I juli 1939 tillsattes vid Statspolisen en kriminalöverkonstapel och en kriminalkonstapel som fick ren säkerhetstjänst som sin huvudsakliga arbetsuppgift [4] . Avdelningens förste chef blev kriminalkommissarie Erik Lönn. Även denna skulle syssla med säkerhetsfrågor. Spionaget ökade dock kraftigt och sjätte roteln fick även biträda sina kollegor ute i landet. Organisatoriskt sett är Säpo en självständig enhet inom Rikspolisstyrelsen och leds av en generaldirektör. Genom att dela in Sverige i så kallade övervakningsdistrikt under respektive landsfogdes ledning gav man verksamheten en nationell prägel.och säkerhetsarbete som avser den centrala statsledningen eller som har samband med statsbesök och liknande händelser. (fram till 1989 kallad Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning. Den 1 juli 1946 upphörde samarbetet och istället fick statspolisintendenten i uppgift att skapa särskilda avdelningar i Stockholm och i landets större städer. Säpos nuvarande uppgifter och ansvarsområden anges i förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen samt i förordningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen. Vid krigsutbrottet samma år utökades den nu så kallade spionavdelningen till att sysselsätta fyra kriminalöverkonstaplar och 16 kriminalkonstaplar. bevaknings. Spionavdelningen kallades formellt för statspolisens tredje rotel.se Säkerhetspolisen. men endast inom ramen för sina uppgifter i Stockholmsområdet. Samtidigt byggdes en ny rotel upp vid Stockholms kriminalavdelning och som kallades sjätte roteln. Den 1 september 1939 slogs så de båda avdelningarna ihop under en självständig chef. Underordnad Ansvarigt statsråd Myndighetschef Budget Antal anställda Instruktion Webbplats Rikspolisstyrelsen Justitieminister Beatrice Ask Generaldirektör Anders Danielsson SEK 789 663 000 (2008) ca 1 000 SFS 2002:1050 [1] [2] sakerhetspolisen. Inom polisen behöll man namnen statspolisens tredje rotel och kriminalavdelningens sjätte rotel.

Norr (Västerbotten. Rikspolischefen får också i övrigt besluta i ett ärende.i frågor om Säkerhetspolisens område som på ett väsentligt sätt påverkar andra delar av polisväsendet. om det finns särskilda skäl. Värmland. Dalarna. Organisationen består av 17 olika verksamhetsenheter. Gävleborg och Gotland län) . Kalmar . Norrbotten. Men man har betydande friheter att själva organisera verksamheten.Säkerhetspolisen olovlig underrättelseverksamhet och därmed förknippad brottslighet. Den nuvarande organisationen bildades 1 oktober 1989.Stockholm/Uppsala. Jönköping. 47 Organisation Säkerhetspolisen leds av en verksledning bestående av en generaldirektör och en säkerhetspolischef. Uppsala.Malmö Väst (Halland och Västra Götaland län) . Östergötland och Örebro län) . Västmanland.Göteborg Nedre mellersta (Södermanland. avgörs av rikspolischefen.Örebro Övre mellersta (Stockholm. Västernorrland och Jämtland län) -Umeå . chefssekreterare och chefstjänstemän. då man även fick en generaldirektör. Dessa är: Säpos lokaler på Polhemsgatan 30 i Stockholms polishus Verksamhetsfunktioner • • • • • Kontraspionage Kontraterrorism Författningsskydd Säkerhetsskydd Personskydd Stödfunktioner • • • • • • • Hotbild Spaning Dokumentation Internationellt samband Teknik Human Resources Ekonomi Regionala enheter • • • • • Syd (Blekinge . Kronoberg och Skåne län) . Hur organisationen skall fungera anges i regleringsbrevet "Förordning (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen" [5] Delvis är säkerhetspolischefen underställd rikspolischefen . Dessutom finns i verksledningen en ställföreträdande säkerhetspolischef.

SÄPO och kontroversen kring åsiktsregistrering Åsiktsregistrering på grundval av partitillhörighet eller medlemskap i politisk organisation förbjöds 1969 då det alltså inte längre var tillåtet för svensk säkerhetstjänst att registrera någon för att han eller hon var medlem i exempelvis VPK. I praxis kom dock detta att fortsätta. Försvarets radioanstalt (FRA) och Säkerhetspolisen. även kallad AFA.Säkerhetspolisen 48 Uppgifter Kontraspionage Säkerhetspolisen har som uppgift att bedriva kontraspionage. Säpo har på uppdrag av regeringen särskilt kontrollerat ett antal politiska organisationer på vänsterkanten som på sitt program haft att omstörta samhället samt ett antal organisationer ute på högerkanten som bland annat kunde misstänkas för olovlig kårverksamhet (BrB 18 kap 4 §).m. Hoten inriktas främst mot aktiva inom partiet Sverigedemokraterna och syftar till att få partiföreträdare att lämna sina politiska poster. också gjort sig känt för viss skadegörelse och hot mot anställda inom migrationsverket och migrationsdomstolen.och säkerhetstjänsten (MUST). Författningsskydd Sektionen mot samhällshotande brottslighet Sektionens arbete inriktas på de funktioner och system som anses särskilt skyddsvärda i en demokrati. Se även säkerhetsskydd.främmande makters övervakning och attentat mot politiska motståndare i Sverige. terroristhandlingar i andra länder samt förekomsten av internationella terroristnätverks förgreningar i Sverige. Sektionen startades under 2007 och har t. I NCT sitter representanter för både Militära underrättelse. mars 2008 bara hunnit publicera en offentligt tillgänglig rapport "Hot mot förtroendevalda"[8] som behandlar hot mot förtroendevalda i kommuner och landsting.o. Kontraterrorism Innebär att förebygga och avslöja terrorism som riktas mot Sverige eller utländska intressen i landet. De är en permanent arbetsgrupp till Samverkansrådet mot terrorism. För detta ändamål finns sedan 2005 Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) som "gör strategiska bedömningar av terrorhotet mot Sverige och svenska intressen samt analyser av händelser och omvärldsutveckling inom terrorism". . Personskydd Säkerhetspolisen ansvarar för personskyddet av samhällsviktiga personer såsom statsministern. På senare tid har organisationen. verkställandet av politiska beslut och en fri media. Dessa har genom sin yrkesutövning den gemensamma beröringspunkten med Sverigedemokraterna att de i någon mån verkar för att begränsa invandringen till Sverige. Sverige. statsråd. Säkerhetsskydd Säkerhetsskydd avser skydd mot spioneri. Bland annat arbetar man för att hindra flyktingspionage . Dit räknas den politiska beslutsprocessen. I den slås fast att utöver den vanliga hotbilden med personer med psykiska problem och rättshaverister så finns det en aktör av det mer organiserade slaget i form av organisationen Antifascistisk aktion och personer som använder sig av dess symbolik som hotar. [6] [7] Det mesta sköts från Polhemsgatan 30 i Stockholm. kungafamiljen samt utländska stats.och regeringschefer på besök i Sverige. sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet.

Vid händelse av nationell krissituation. År 2003 avlöjades att den socialdemokratiska regeringen redan 1970. KFML(r). den registrerade. I sin rapport hade han inga anmärkningar på verksamheten men i en hemlig del av rapporten konstaterar han att en svensk medborgare registrerats för att ha prenumererat på Proletären. Nysvenska Rörelsen och Demokratisk allians samt fredsorganisationen PAX-VCO i Lund och den mer allmänna vänsterorganisationen Studenter för ett demokratiskt samhälle (SDS) . dvs bondpermis. Clarté. men också högerextrema och nynazistiska organisationer som Nordiska rikspartiet.Säkerhetspolisen Aktiva medlemmar i vänstergrupperna skulle enligt bestämmelser för tillämpningen av Personalkontrollkungörelsen registreras av Säpo på grund av risken för att de i framtiden skulle kunna försöka sätta sina revolutionsplaner i verket. vars enda brott varit att engagera sig för ett slut på USA:s krig i Indokina. journalist och folkpartistisk riksdagsledamot.[9] Metoderna Säpo använt för att registrera svenska medborgare med olika typer av kopplingar till socialistiska och kommunistiska organisationer innefattar allt från telefonavlyssning till infiltrering av organisationer och rent brottsliga aktioner. Att namn kontrolleras gentemot dessa register händer cirka 160 000 gånger per år.[10] 49 Övervakade partier och organisationer Vilka organisationer det rört sig om var hemligt i över tre decennier. SKS(ml). det vill säga som hörande till den typ av organisationer man skulle rikta "särskild uppmärksamhet åt". till Säpo givit föreskifter som gällde SKP. Även Säpos egna jurister anser att "anteckningarna måste anses strida mot . Detta har resulterat bland annat i flygövervakning av förbundets sommarläger i Tiveden. I många fall har det räckt med att prenumerera på en tidning som Proletären eller ha varit vänsterpartist. skulle det vara lättare att uppsöka och oskadliggöra personerna. vilken har varit som varit gravt integritetskränkande för de drabbade. MLK. Före detta Säpo-chefen Mats Börjesson ansåg i efterhand verksamheten vara olaglig.[12] Kritiken mot denna åsiktsregistrering har varit mycket omfattande.[16] JK Hans Stark fick år 1988 i uppdrag att undersöka om Säpo ägnade sig åt olaglig åsiktsregistrering eftersom uppgifter om detta läckt ut till pressen. Endast "sedvanlig föreningsverksamhet" som att delta i möten skulle inte medföra registrering[11] . ett register åtskiljt från det centrala registret. för att bli registrerad.sammanlagt ett tjugotal organisationer. RMF. i vilket man skrev om vilka som prenumererat på olika vänstertidningar och dylik information. vilket man alltså inte följt då det räckt att förknippas på väldigt lösa grunder med organisationerna i fråga för att bli registrerad i vad Säpo kallade "arbetsanteckningar". olaga affischering. samt ett fall av våld mot tjänsteman. var exempelvis nekad anställning inom "skyddsklassade arbeten" (400 000 inom olika företag och myndigheter). SKU(ml). "i den mån dessa fungerar som rekryteringsbas för KFML". Konsekvenserna för den enskilde. Relevant i sammanhanget är att det räckt med att vara medlem i ungdomsförbundet för att registreras.[14] I registren finns också barn så unga som 15 år. Efterverkningar Sverige fälldes i Europadomstolen för brott mot de mänskliga rättigheterna i och med formen för denna registrering. I fallet KFML(r) fann man tre fall av brott genom övervakningen av dess medlemmar och sympatisörer: undanhållande. är tillsammans med andra åsiktsregistrerade politiskt radikalare profiler som Bengt Frejd engagerade i frågan om Säpo-arkivens öppnande. Säpo skulle också registrera ledande medlemmar i enhetsfrontorganisationen De Förenade FNL-Grupperna (DFFG).[12] [13] Så sent som 1993 klassade regeringen under Carl Bildt förbundet Revolutionär kommunistisk ungdom som HT19-organisation. och igen 1973. exempelvis krig.[15] [12] Människorättsaktivister som åsiktsregistrerade Ingrid Segerstedt-Wiberg. särskilt då organisationerna varit öppna och uppbyggda enligt föreningsdemokratiska principer och inte har använt sig av militanta metoder i aktioner. från det militära. till exempel om de intog en "ledande ställning". Under dryga tre decennier har ingen som helst grov brottslig verksamhet kunnat härledas av Säpo till någon av de bevakade vänsterorganisationerna. Medlemmar i dessa fick registreras under vissa förutsättningar. Förbundet Kommunist.

1989–1994 Anders Eriksson.G.5 procent av alla dessa utvisningar. 1976–1987 Sune Sandström. 2007– . 1994–1999 Jan Danielsson."[12] 50 Kontraspionage Den viktigaste uppgiften för Säkerhetspolien har i alla år varit att försöka "förhindra och uppdaga" spionage och olovlig underrättelseverksamhet.[12] Säkerhetstjänstkommissionen har konstaterat i en rapport att "det även i dag finns en påtaglig risk för att förbudet mot åsiktsregistrering överträds i samband med övervakning av personer verksamma i politiska ytterlighetsgrupperingar.Säkerhetspolisen grundlagens regel om politisk registrering och även mot den specialreglering som gäller för Säpos register". Kritik mot Säpo Under historien har Säpo fått kritik för att vara en högervriden organisation utan demokratisk insyn. och att Vinge menade att han inte kunde samarbeta med den socialdemokratiska regeringen. 2004–2007 Anders Danielsson. Efter gripandet av Stig Bergling ändrade Säpo sina arbetsmetoder. 1964–1970 Hans Holmér. Vinge. Palme själv var i sin tur även kritisk mot Säpo. Vid tiden för andra världskriget ägnades många års spaningsverksamhet mot olika misstänkta individer. Vinge har tillbakavisat att han skulle ha sagt detta. 1970–1976 Sven-Åke Hjälmroth. Problemet är när en individ väl har värvats av främmande makt förvandlas kontakten mellan spionen och dennes handledare till att bli i det närmaste helt osynlig. Instruktionerna tas emot via radio och resultatet skickas med post till en utländsk adress eller läggs i ett dold utrymme som de bägge konspiratörerna kommit överens om på förhand. men det var en teknik som användes långt in på 1970-talet. Istället för att "uppdaga" redan begångna brott försökte man "förhindra" att brotten över huvud ägde rum . 2000–2003 Klas Bergenstrand. och behandlar frågan utförligt i sina memoarer Säpochef 1962-70 (1988).1969 anklagades Säpos dåvarande chef Per-Gunnar Vinge för att ha sagt att han trodde att viss information kunde läcka ut eftersom Olof Palme var aktiv i rörelsen mot Vietnamkriget. 1987-1989 Generaldirektör för säkerhetspolisen • • • • • Mats Börjesson. En av Säpos mest välkända kritiker är journalisten och författaren Jan Guillou som attackerat organisationen både i kolumner och romaner. vilket var den högsta siffran i världen[17] . Statistik över publika utvisningar av sovjetiska spioner från 1980-talet visar att Sverige stod för 12. Chefer och generaldirektörer för Säkerhetspolisen Chef för säkerhetspolisen • • • • P.man försökte förhindra och avbryta utländska underrättelseofficerares försöka att värva svenskar som agenter och spioner. Med denna metod är det oerhört svårt att komma åt utländskt spionage. Det medförde att dussintals sovjetiska och östeuropeiska underrättelseofficerare utvisades från Sverige. att ytterligare ett antal förklarades persona non grata och uppemot ett hundratal hindrades av UD och Invandrarverket att resa in i Sverige under årtiondet innan Warszawapaktens och Sovjetunionens upplösning.

se/ web/ Pages/ Faq/ ShowFaqWithLeftMenu____55251. 59a6ce1f116807f34088000494/ Hotmotfortroendevaldawebb2. Tore Forsberg: "Spioner och spioner som spionerar på spioner". sakerhetspolisen. 95.se om Säpo (http://www. SÄPO och åsiktsregistreringen i Sverige 1969-1998. (SOU 2002:87). [13] Vitbok. regeringen. Hjalmarson & Högberg Bokförlag. proletaren. Rebell (1). Proletären. Läst 20 augusti 2009.Säkerhetspolisen 51 Se även • • • • • • • • Polisen Säkerhetsskydd Personskydd Underrättelsetjänst Säkerhetsunderrättelsetjänst Kontraspionage Åsiktsregistrering Hemlig polis Referenser [1] http:/ / 62. De svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddade verksamhet sedan år 1945. se/ content/ 1/ c4/ 04/ 58/ f86b3f9b. se/ DNet/ jsp/ polopoly. . [9] Pär Johansson (2003). ” Ungdomar registrerades av SÄPO (http:/ / www. [17] U. [10] Proletärkultur.se/inter/nodeid=41255&pageversion=1.jsp) • Säkerhetspolisens årsbok för 2009 (http://www. Läst 20 augusti 2009. State Department: "Foreign Affaires Notes" listade under 1970. Proletärkultur 2001. pdf) (PDF). Säkerhetspolisen. mars 2008. 1960. . Läst 20 augusti 2009. se/ download/ 18. . s311-312. AB Interdeal. Läst 20 augusti 2009. krisinformation. se/ [3] Rikets säkerhet och den personliga integriteten. läst 18 september 2010 [5] http:/ / 62. se/ download/ 18. aa [14] SOU 2002:89 Politisk övervakning och personalkontroll 1969-2002 [15] VITBOK om KPML(r). 69.se/download/18. sakerhetspolisen.pdf) . . dn. pdf [8] ”Hot mot förtorendevalda” (http:/ / www.och 1980-talen samtliga världens utvisningar som redovisades öppet i media Externa länkar • Officiell webbplats (http://www. jsp?d=147& a=101941)”. se/ article. 34ffc68f1235b740c0680003777/sakerhetspolisen2009webb.polisen.S.sakerhetspolisen. aspx?FaqId=0110009& LangID=SV [7] http:/ / www. se/ inrikes/ utdrag-ur-europadomstolens-dom)”. ” Åsiktsregistrering pågick till 1998 (http:/ / www. rebell. sakerhetspolisen. s 15 (http:/ / www. 15/ cgi-bin/ thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst& %24%7BOOHTML%7D=sfst_dok& %24%7BSNHTML%7D=sfst_err& %24%7BBASE%7D=SFST& %24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW& BET=2002:1050 [2] http:/ / www. php?id=284)”. 15/ cgi-bin/ thw?%24{HTML}=sfst_lst& %24{OOHTML}=sfst_dok& %24{SNHTML}=sfst_err& %24{BASE}=SFST& %24{TRIPSHOW}=format%3DTHW& BET=2002%3A1050%24 [6] http:/ / www.se/) • Sida hos polisen. 95. pdf) [4] Walle Badh: I Statspolisens nät. 2003 (listar 1973 års organisationer) [12] Peter Bratt (29 januari 2003). 69. 13 juni 2006. aa [11] SOU 2002:89 Politisk övervakning och personalkontroll 1969-2002 (listar 1970 års organisationer).sakerhetspolisen. Dagens Nyheter. Proletärkultur 2001 [16] ” Utdrag ur Europadomstolens dom (http:/ / www. 5bf42a901201f330faf80001761/ strategihotfranterrorsism.

Ibland håller sig åklagaren enbart informerad. Advokater. Endast cirka 25 procent av juris kandidaterna genomgår sådan tjänstgöring till vilken antagningen sker baserat på betygen från juristutbildningen. Kanada I Kanada är det federala åklagare (Federal Crown Attorney) som åtalar i narkotikamål och skattemål eftersom dess handläggs enligt federal lagstiftning. Som ett led i rekryteringsprocessen av åklagare sker arbetspsykologiska tester under ledning av psykolog samt IQ-tester av de som söker anställning som åklagaraspirant/extra åklagare. personer med domarutbildning eller andra jurister som exempelvis kronofogdar kan anställas som extra åklagare.Åklagare 52 Åklagare En åklagare är en jurist som för det allmännas talan i brottmål. som var fallet under inkvisitionen. I Sverige bär sedan rättegångsbalkens införande 1948 åklagarna denna tjänstebenämning och de är anställda vid Åklagarmyndigheten. som till exempel anhållande och åtal. Ibland tar åklagaren ledning över brottsutredningen. Före 1948 var det andra befattningshavare som förde allmänhetens talan i brottmål inför domstolen. Dessa åklagare är inte valda och ansvariga inför folket utan utsedda av staten. I initialskedet i en brottsutredning ingår åklagaren i allmänhet inte. Efter godkänd utbildning blir man kammaråklagare. Åklagaren och försvarsadvokaten deltar inte i domstolens enskilda överläggningar. Åklagarkarriären inleds med 9-12 månaders provanställning som åklagaraspirant. den så kallade objektivitetsprincipen. Det är en vanlig missuppfattning att åklagaren är i motsatsställning till den tilltalade (den person som misstänks ha begått ett brott). . Efter 6-12 månaders tjänstgöring har de möjlighet att efter prövning bli kammaråklagare.[1] Sverige Åklagaren leder som förundersökningsledare de poliser som utreder brottslighet under en förundersökning i anledning av brott för att sen fatta beslut om en vidare rättslig process ska följa. Först sedan en eller flera misstänkta har identifierats och det är tid att formulera åtal deltar åklagaren. annan utbildning samt relevant arbetslivserfarenhet. I inkvisitoriska rättsordningar ingår åklagaren även som ledamot i domstolen och deltar alltså i prövningen av sin egen utredning. I var och en av provinserna finns sedan åklagare kallade Crown Attorney eller Crown Counsel. Domstolen avgör sedan åtalsfrågan utifrån vad åklagare och den tilltalade anfört och åberopat och vad som bevisats domstolen. Enligt svenska rättegångsbalken är det klart och tydligt att åklagaren har skyldighet att presentera och söka även uppgifter som talar för den tilltalade. Allmän åklagare är benämningen på en åklagare som är anställd av staten och som företräder samhället i brottmål. Utbildning För att bli åklagare krävs juris kandidatexamen samt notariemeritering (utbildningstjänstgöring under 2 år vid tingseller länsrätt). Åklagaren yrkar en påföljd och försvaret likaså (eller bestrider helt påföljd). vilket inte är fallet. Det är åklagarens uppgift att inför domstol bevisa att en misstänkt person är skyldig till det brott han eller hon åtalats för. Efter antagning som assistentåklagare sker en två år lång åklagarutbildning. till exempel landsfiskaler.

Commonwealth's Attorney (i Virginia och Kentucky). Åklagaren kan sålunda avskriva ärendet. Tyskland I Tyskland har åklagarväsendet (Staatsanwaltschaft) bestämmanderätten när det gäller förundersökningen (Vorverfahren). Vid dessa kontor har åklagarna bistånd av sakkunniga i till exempel skattefrågor eller naturvård. Staatsanwalt 2011. normalt genom polisundersökningen. Internationell brottslighet och grov organiserad brottslighet utreds av åklagare vid någon av landets tre internationella åklagarkammare. kammaråklagare. Om målet går till huvudförhandling vid domstol.egentligen en utmönstrad titel . Inom åklagarväsendet nyttjas idag följande tjänstetitlar: åklagaraspirant. State Attorney. Hawaii och West Virginia). Han eller hon framställer åtalet. medverkar vid bevisupptagningen och håller en slutplädering. Göteborg och Malmö. För närvarande finns det 93 US Attorney. Överåklagare var 1996-2005 chef för en åklagarmyndighet i en åklagarregion. statsåklagare .[3] Utnämningarna är bekräftade av senaten. Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia. Sedan 2005 är en överåklagare chef för ett av åklagarmyndighetens tre utvecklingscentrum.[4] . assistentåklagare. Alla är utsedda av presidenten på fyra år. Indiana. Åklagare i olika delstater har titlar som County Attorney. Om utredningsläget inte tillåter att åklagaren gör en tillfredsställande rättslig bedömning. sexualbrott mot barn. IT-relaterad brottslighet med mera. deltar åklagaren som företrädare för åklagarmyndigheten. Det finns specialiståklagare för handläggning av brottmålsutredningar avseende grova narkotikabrott. Åklagarmyndigheten har därför inrättat särskilda kontor för ärenden som rör ekonomisk brottslighet och miljöbrott. 14 juni USA United States Attorney företräder USA i federala mål. Det betyder att åklagaren avgör hur förundersökningen ska avslutas. Dessa åklagare väljs vid allmänna val. Dessutom finns det överåklagare som tjänstgör i Riksåklagarens kansli. Tjänster inom åklagarväsendet Länsåklagare är en nu avskaffad chefstjänst inom det svenska åklagarväsendet och kan idag översättas till dagens chefsåklagare. kvinnovåld. Prosecuting Attorney (i Michigan. extra åklagare. väcka åtal eller hos domstolen ansöka om ett "Strafbefehl" (ett institut som inte har någon riktig motsvarighet i Sverige men kan jämföras med ett strafföreläggande). District Attorney General (i Tennessee) eller Prosecuting Attorney. som har placering i Stockholm. Det åligger åklagaren (Staatsanwalt) att göra den rättsliga bedömningen av de sakförhållanden som framkommit. State Prosecutor.Åklagare 53 Specialisering Det har i högre grad utvecklats en specialisering utifrån de vitt skilda krav de enskilda åklagarna måste uppfylla i olika ärendeslag. kan han eller hon besluta att polisundersökningen ska fortsätta. County Prosecutor. [2] . State's Attorney. överåklagare och riksåklagare.chefsåklagare.

php?title=Staatsanwalt& oldid=89968697 http:/ / en. där en part yrkar att en annan part ska fullgöra något • Fastställelsemål.m. beslutar om statusändringar för en eller flera personer. wikipedia. wikipedia. dömer personer för brott m. där en part begär att domstolen ska döma i ett tvistigt förhållande till annan part eller besluta något för en part. org/ wiki/ United_States_Attorney http:/ / en. De nationella har i allmänhet jurisdiktion i en viss stat medan de internationella har en vidare jurisdiktion. Domstolarna kan delas in i nationella domstolar och internationella domstolar. Vissa federala stater. • Brottmål.och ibland skadestånd . som i sin tur uppdelas i underkategorier • Statusmål. en översättning av det hebreiska ordet ha-satan. Domstolen avgör tvister mellan två parter. där domstolens avgör genom beslut till exempel att skuldebrev dödas eller utser boutredningsman eller god man enligt föräldrabalken eller lag om samäganderätt. faderskap eller äktenskapsskillnad • Fullgörelsemål.på grund av brott. exempelvis att en annan part är skyldig parten pengar eller att part är skadeståndsskyldig (utan att för den skull yrka skadestånd). där staten genom offentlig åklagare eller i undantagsfall genom en enskild person (målsägande) väcker talan mot en person och yrkar att han ska dömas till straff . utan att den första partens förhållanden berörs (offentlig rätt). Målen uppdelas i olika kategorier: • Tvistemål. till exempel USA. lawinfo. Målning av en domstol i London . org/ wiki/ Prosecutor Se även • Devolutionsprincipen • Jouråklagare Domstol En domstol är en inrättning eller institution för rättskipning. I tidigare översättningar används benämningen Åklagaren.Åklagare 54 Åklagaren i Bibeln I Jobs bok uppträder en gestalt som i den senaste svenska bibelöversättningen benämns Anklagaren. har delstatsdomstolar vars jurisdiktion är inom en delstat och federala domstolar som har jurisdiktion i hela landet. org/ w/ index. wikipedia. com/ en/ Canadian-Legal-FAQs/ Criminal-Law/ Federal/ crown-attorney-prosecutor. En domstol skiljer sig från andra myndigheter genom att den garanteras större självständighet från statsmakten. Noter [1] [2] [3] [4] http:/ / resources. Olika typer av arbetsuppgifter för en svensk domstol är • Mål. exempelvis adoption. • Ärende. De internationella brottmålsdomstolarna benämns ofta tribunaler. där en part yrkar att domstolen ska fastställa ett visst rättsförhållande. html http:/ / de.

Termen används även inom kyrkorätt. I Sierra Leone har konflikten löst så att Specialdomstolen för Sierra Leone ska ha företräde framför Sierra Leones nationella domstolar. rättskipning) är den rättsliga befogenheten att utöva rättskipning och att döma. Endast om en stat inte har förmåga att själv utreda och lagföra brott kan ICC ingripa. Typiskt här är Internationella brottmålsdomstolens (ICC:s) jurisdiktion över grova brott som krigsförbrytelser. om det är ovisst var brott förövats men skäl finnes antaga att det är begånget inom riket. Ingen får lagföras vid en nationell domstol i Sierra Leone för gärningar för vilka han eller hon redan har lagförts av specialdomstolen.. I varje skede av förfarandet får specialdomstolen formellt anmoda en nationell domstol att överta lagföringen i enlighet med dess stadga och bevis. har samtidigt givit upp sin (exklusiva) rätt att åtala sitt lands medborgare vid landets domstolar. typiskt sett domstolslandets egna medborgare och andra som är jämställda med dessa. I denna bemärkelse hävdar romersk-katolsk teologi för påvens del universell jurisdiktion över den kristna kyrkan. Den geografiska distinktionen bygger på tanken att en viss viss domstol eller ibland annan myndighet ska eller kan utöva sin domsrätt över brott. som skett inom ett särskilt geografiskt område. . Juridiktionen kan även anknyta till vissa typer av brott. Här är uppenbarligen domsrätten inskränkt till brott begångna inom landets territorium.Domstol 55 Se även • Internationell domstol • Sveriges domstolsväsen • Stol (olika betydelser) kbd:Хей Jurisdiktion Jurisdiktion (av latin: iurisdi'ctio. där det innebär biskopens respektive abbotens myndighet att förvalta det stift respektive det kloster han blivit anförtrodd.. Detsamma gäller. Som exempel kan nämnas 2 kap 2 § BrB som lyder: För brott som begåtts utom riket döms efter svensk lag och vid svensk domstol.och förfarandereglerna. brott mot mänskligheten och folkmord enligt artikel 5 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen..[4] En person kan på detta sätt åtalas både vid lokal domstol och vid ICC. för närvarande 108 stater. Jurisdiktionen är begränsad till ett geografiskt område eller till vissa personer eller visst sakområde. Den konflikten har lösts så att ICC beslutar vilken domstol som har jurisdiktion. Den huvudsakliga avsikten med domstolen är att få slut på straffriheten som hittills i stor utsträckning förekommit genom att sporra länderna att själva utreda och lagföra brott.. Som exempel kan nämnas 2 kap 1 § i den svenska brottsbalken (BrB) som lyder: För brott som begåtts här i riket dömes efter svensk lag och vid svensk domstol.[2] [3] De stater som undertecknat fördraget. om brottet begåtts av svensk medborgare eller av utlänning med hemvist i Sverige.[1] Jurisdiktionen kan också anknyta till att domstol kan ha domsrätt över viss eller vissa personer.

icc-cpi. regeringen. En rättsstat innebär frihet från godtycke för den enskilde: varje enskilt fall behandlas i enlighet med ett etablerat regelverk.[2] Se även • Lagstyre • Mänskliga rättigheter Noter [1] http:/ / www. till skillnad från nationalstaten som konstitueras på en gemensam nation. se/ press/ press-05-04. icc-cpi.pdf) Se även • • • • Federal jurisdiktion i USA Uppsala universitets privilegier Stadsprivilegier Bergsprivilegier Rättsstat En rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder. Rättsstaten brukar också skiljas från polisstaten. För att säkerställa frånvaro av godtycke i behandlingen av den enskilde ställs vanligen vissa mer preciserade krav på en rättsstat. int/ library/ about/ officialjournal/ Rome_Statute_English. där ordningsmakten är total. pdf http:/ / www. Däremot behöver detta regelverk inte uppfylla några särskilda krav på att vara demokratiskt eller rättvist. ghkuhlmann. där ingen ordningsmakt finns.Jurisdiktion 56 Noter [1] [2] [3] [4] https:/ / lagen. pdf (Artikel 12) Externa länkar • Internationella brott och svensk jurisdiktion (SOU 2002:98). se/ content/ 1/ c4/ 07/ 16/ 2adfd04a.se/ content/1/c4/04/38/2918950f. Rättsstaten konstitueras med en gemensam rätt. html [2] Pär Ström för Svensk Tidskrift 2004 (http:/ / www. atomerochbitar. Exempel inkluderar att den anklagade i en rättegång betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats och att rättegångar skall vara öppna. och anarkin. Rättsstat kan även vara ett begrepp för en form av konstituerande av en stat. html) . se särskilt kapitel 2 (http://www.[1] Rättsstaten kan även beskrivas som den enskildes rättsskydd mot staten själv eller övergrepp från staten. Ordet myntades av Robert von Mohl som motsats till polisstat. men en rättsstat behöver inte vara en demokrati. de/ 1848/ Glossar/ PE32. där nationalstaten är en annan form. int/ library/ about/ officialjournal/ Rome_Statute_English. Definierande drag är självständiga domstolar och en exekutiv makt som verkar inom ramen för skrivna lagar som antagits genom en etablerad procedur. nu/ 1962:700#K2 http:/ / www. En demokrati förutsätter således en rättsstat. pdf http:/ / www.regeringen.

Rättsäkerheten är en viktig del av den demokratiska rättsordningen. se/ http:/ / www. eu . Dess syfte är att alla ska vara skyddade från övergrepp från andra medborgare. se/ http:/ / www.[1] I dess mest minimala betydelse innebär rättssäkerheten juridisk rättvisa. shc. Rättssäkerhet är en offentligrättslig legitimitetsaspekt av rättsskipning. rsorg. tvångsåtgärder och lagföringar för brott ska vara föutsägbara och följa en enhetlig och systematisk ordning. den ordning av förutsägbarhet och tillämpning av generellt gällande normer. vilket anses vara förenat med rättsstaten. och handlar om det juridiska förhållandet mellan den enskilde och staten. besökt 7 april 2010. ett rättssystem eller en rättsordning. Till rättssäkerhet brukar även tillföras människors rätt till privatliv. Materiell rättsäkerhet skulle då istället innebära att rättstillämpningen är etiskt och moraliskt god. i denna rättsordning ingår juridisk trygghet och att rättsreglerna tillämpas förutsägbart och effektivt. ne. på internet (http:/ / www. Formell rättsäkerhet skulle då vara den traditionella rättssäkerheten. till exempel skall straffrättsliga regler inte få gälla retroaktivt. och säkrade sina friheter. se). Rättssäkerhet anförs ibland kunna delas in i formell och materiell säkerhet. en rättviseaspekt som följer av förutsägbarhetsprincipen. Straff. socialtjansten.Rättssäkerhet 57 Rättssäkerhet Rättssäkerhet innebär att det finns en rättsordning som ger individen skydd mot övergrepp från samhället och andra individer. myndighetspersoner och av samhället. uppslagsord: rättsäkerhet http:/ / www. Se även • Rättstrygghet Externa länkar • Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter [2] • Rättsäkerhetsorganisationen [3] • Nutidsorientering i rättsäkerhet [4] Källor [1] [2] [3] [4] Nationalencyklopedin.

ISBN 9789144016689. Omhändertagande kan utförs av poliser. Rättsregler . Otto Graudums. pdf?OpenElement Frihetsberövande 1. . nsf/ 0/ 4AC6BA6E864DBBB3C1257436003C3185/ $File/ exam. se/ Internet/ Biblioteket/ Examensarbeten. Håkan (2001). lu. Uttalanden i juridisk doktrin inom rättsvetenskapen kan också definieras som rättsregler. skyddsvakter och ordningsvakter för att förhindra brottslighet eller då en person på något sätt är oförmögen att ta hand om sig själv. Examensarbete. OMDIRIGERING Frihetsberövande i Sverige Omhändertagande Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Omhändertagande kan vara dels tillfälligt frihetsberövande av person eller beslag av egendom. jur.En introduktion till juridiken. lagars förarbeten eller doktrin. 2008 [1] Referenser [1] http:/ / www. De kan vara specifikt formulerade som en del av den skrivna rätten och kallas då lagregler eller statuter men de kan också vara uttolkade av en domstol utifrån praxis. Källor • Hydén.Rättsregler 58 Rättsregler Rättsregler är de regler eller rättsliga normer som gäller i ett visst rättssystem. sanktionerat i svensk lag. Studentlitteratur. • Semikonstitutionellt mastodontverk eller kortfattat principstadgande?.

nu/ 2007:1150#P11 [9] https:/ / lagen.Omhändertagande 59 Omhändertagande av person Jämför gripande. nu/ 2004:168 [11] http:/ / www. htm .m.se/personakt (http:/ / www. Omhändertagande av egendom Körkort kan omhändertas. nu/ 1949:381#K21P4 [6] https:/ / lagen. se/ rnp/ sls/ lag/ 20100305. nu/ 1990:52#P6 [8] https:/ / lagen. nu/ 1984:387#P10a [5] https:/ / lagen. även skadat eller sjukt djur. se/ rnp/ sls/ lag/ 20040519. En personakt kan omhändertas enligt 7 kap 5 § Socialtjänstlagen. ne. nu/ 1976:511 [4] https:/ / lagen.[2] Ett exempel är patientjournal. notisum. nu/ 1962:700 [7] https:/ / lagen. Lagar • • • • • • • • • • • Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m. nu/ 1988:870#P13 [10] https:/ / lagen. htm [12] http:/ / www.[3] Polislag (1984:387)[4] Föräldrabalk (1949:381)[5] Brottsbalk (1962:700)[6] Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga[7] Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter[8] Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall[9] Socialtjänstlag (2001:453)[1] Smittskyddslag (2004:168)[10] Skyddslag (2010:305)[11] Järnvägslag (2004:519)[12] Referenser [1] https:/ / lagen. notisum.[1] Där personakt innebär en samlad dokumentation om person eller ärende. se/ personakt) [3] https:/ / lagen. nu/ 2001:453#K7P5 [2] ne.

Enligt 2 kap 6 § regeringsformen är det en grundläggande fri. läkare eller legitimerade sjuksköterskor.[4] Tull och Kustbevakning Tjänstemän vid Tullen och Kustbevakningen har samma befogenheter som polismän att utföra kroppsvisitation på den som är misstänkt för brott.[5] Dessutom får får tulltjänsteman visitera personer vid in. Rättegångsbalken Begreppet kroppsvisitation definieras i 28 kap 11 § rättegångsbalken. En chefstjänsteman vid tullverket kan också besluta om "särskild kontroll". Det innebär kroppsvisitation av alla resande som anländer med ett visst transportmedel eller under en viss tidsperiod anländer eller avreser från en viss ort. Särskild kontroll får genomföras endast om 1. Undantag från skyddet mot kroppsvisitation finns i olika lagar.och rättighet för svenska medborgare att vara skyddad mot kroppsliga ingrepp som kroppsvisitation. Polis En polisman som med laga stöd griper eller frihetsberövar någon får enligt 19 § polislagen kroppsvisitera någon i den utsträckning som är nödvändig 1.[2] Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor.[7] .[6] Kroppsvisitation av kvinnor får inte genomföras eller bevittnas av andra än kvinnor.[1] Detsamma gäller utlänningar som vistas i Sverige.[3] Annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får kroppsvisiteras. eller 2. saknas tillräckligt med information för att kunna peka ut en enskild person.och utresa från Sverige för att söka efter egendom som kan tas i beslag på grund av brott.Kroppsvisitation 60 Kroppsvisitation Kroppvisitation är ett tvångsmedel enligt svensk rätt. det finns misstanke om grov smuggling eller grov narkotikasmuggling men det 2. för att hans identitet skall kunna fastställas En polisman får också kroppsvisitera någon för att söka efter vapen eller brottsverktyg eller föremål som kan antas bli förverkade. om det finns synnerlig anledning att anta att det därigenom kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller att det annars är av betydelse för utredningen om brottet. av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål ska kunna tas om hand. Kroppsvisitation får endast ske av person som kan misstänkas för brott som kan medföra fängelsestraff • för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar eller • för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet eller om • förverkande. paket och andra föremål som någon har med sig.

till exempel anhöriga.och luftfartsskydd Enligt lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m. Dessa kroppsvisitationer kan ske stickprovsvis eller efter till exempel permission. Kroppsvisitation av kvinnor får inte utan synnerliga skäl genomföras eller bevittnas av andra än kvinnor. områden.[10] Över kroppsvisitationer.för att söka efter föremål som han eller hon inte får inneha.[11] Häkten och kriminalvårdsanstalter Enligt lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m. advokater och åklagare omfattas inte av kravet på kroppsvisitation.fl. Kroppsvisitation får verkställas eller bevittnas endast av person. Ytlig kroppsvisitation som bedöms nödvändig av säkerhetsskäl och som endast avser sökande efter vapen eller andra farliga föremål får dock genomföras i annan ordning. fartyg eller luftfartyg förklaras som skyddsobjekt. . • underkasta sig kroppsvisitation som inte avser brev eller annan enskild handling och finna sig i undersökning av fordon. som besöker häkten eller kriminalvårdsanstalter kan tvingas att genomgå kroppsvisitation innan de får tillträde. Personer. Kroppsvisitation som är av mera väsentlig omfattning ska verkställas i enskilt rum och om möjligt i vittnes närvaro. tillfälliga omhändertaganden och beslag skall föras protokoll som anger skälen för åtgärden och vad som förekommit vid dess genomförande. Rättens ledamöter. skall såvitt möjligt genomföras inomhus i ett avskilt rum och i vittnes närvaro. som är av samma kön som den som visiteras. födelsetid och hemvist. Den som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt är skyldig att på begäran av den som bevakar skyddsobjektet • uppge namn. läkare eller legitimerade sjuksköterskor.[9] Kroppsvisitation.[8] Den som vägrar underkasta sig visitationen får inte komma in i de lokaler som omfattas av säkerhetskontrollen.om det inte är uppenbart onödigt . Detta är vanligt i mål där det finns en särskild hotbild. kan vissa anläggningar.m. om undersökningen inte sker genom metalldetektor eller liknande anordning. besök eller om det finns anledning att tro att personen har otillåtna föremål. Sjöfarts.Kroppsvisitation 61 Domstol Enligt lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol kan domstolens chef eller annan lagfaren domare beslutas om säkerhetskontroll i en domstol eller vid en särskild rättegång. Polis och ordningsvakter får då visitera besökare för att leta efter "vapen och andra föremål som är ägnade att komma till användning vid brott". fartyg och luftfartyg. som är av mera väsentlig omfattning.[12] Dessutom får det utföras kroppsvisitationer under den tid personen vistas där för att leta efter otillåtna föremål. får kroppsvisitation ske av den som häktats eller anhållits .

Kroppsvisitation

62

Isolerade enligt smittskyddslagen
Enligt smittskyddslagen (2004:168) kan person, som ska isolera enligt 1 eller 3 §§,[13] kroppsvisiteras för kontroll av att den isolerade inte bär på sig 1. narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor,[14] 2. sådana medel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,[15] 3. injektionssprutor eller kanyler som kan användas för insprutning i människokroppen, 4. andra föremål som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika, eller 5. annan egendom som kan skada honom eller henne själv eller någon annan eller vara till men för ordningen på vårdinrättningen.[16]

Särskild utlänningskontroll
Enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll kan förvar av utlänning beslutas. Säpo svarar för att sådant beslut verkställs. För dem som tagits i förvar gäller samma regler som för häktade.[17]

Offentliga tillställningar
Enligt 2 kap 32 § ordningslagen (1993:1617) får en polisman genomföra kroppsvisitation vid en offentlig tillställning eller en allmän sammankomst för att söka efter spritdrycker, vin eller starköl. Kroppsvisitation får vidtas endast om det finns anledning att anta att den som skall visiteras medför sådana drycker till tillställningen.[18]

"Skyddsvisitation"
Skyddsvisitation är en benämning på en typ av enklare kroppsvisitation som utförs av säkerhetsskäl. Rätten att utföra skyddsvisitation regleras i polislagen. I 19 § står: "En polisman som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig 1. av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas om hand [...]" Skyddsvisitationen är alltså bara till för att hitta farliga föremål och den får inte göras mer omfattande än vad syftet kräver. Vanligtvis innefattar den att man känner utanpå kläder och tittar och känner i fickor. Sådana föremål som påträffas och som kan vara farliga får tas ifrån personen. Även andra än polismän får utföra en kroppsvisitation/skyddsvisitation enligt polislagen 19 §. Enligt 29 § gäller samma regler för alla som med laga stöd utför ett frihetsberövande eller avlägsnande. Det kan alltså vara tull- och kustbevakningstjänstemän, skyddsvakter eller ordningsvakter. Även privatpersoner kan utföra denna typ av visitation om det gjort ett så kallat "envarsgripande" enligt rättegångsbalkens 27 kapitel 4 §.[19]

Kroppsvisitation

63

Kroppsbesiktning
En kroppsvisitation omfattar sådant som en person bär med sig och på sig, alltså kläder och lösa föremål. Om man undersöker kroppen utvändigt eller invändigt kallas det kroppsbesiktning. Det kan vara att undersöka munhåla eller ändtarm. Även att ta prover som urinprov, blodprov eller DNA är kroppsbesiktning.

Fotnoter
[1] https:/ / lagen. nu/ 1974:152#K2P6 [2] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K28P11S3 [3] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K28P11 [4] https:/ / lagen. nu/ 1984:387#P19 [5] https:/ / lagen. nu/ 2000:1225#P27 [6] https:/ / lagen. nu/ 2000:1225#P28 [7] https:/ / lagen. nu/ 2000:1225#P29 [8] https:/ / lagen. nu/ 1981:1064#P9 [9] https:/ / lagen. nu/ 1990:217#P10 [10] https:/ / lagen. nu/ 1990:217#P15 [11] https:/ / lagen. nu/ 1990:217#P16 [12] https:/ / lagen. nu/ 1976:371#P2 [13] https:/ / lagen. nu/ 2004:168#P1 [14] [15] [16] [17] [18] [19] https:/ / lagen. nu/ 1999:42 https:/ / lagen. nu/ 1991:1969 https:/ / lagen. nu/ 2004:168#P14 https:/ / lagen. nu/ 1991:572#P8a https:/ / lagen. nu/ 1993:1617#K2P32 https:/ / lagen. nu/ 1942:740#k27P4

Se även
• Visitationsrum • Kroppsbesiktning • Husrannsakan

Kroppsbesiktning

64

Kroppsbesiktning
Kroppbesiktning, tvångsmedel som svensk polis har rätt att använda i vissa situationer. Med kroppsbesiktning avses undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådana prov. En kroppsbesiktning får inte utföras så att den undersökte riskerar framtida ohälsa eller skada. Regler om kroppsbesiktning finns bland annat i rättegångsbalken. I 28 kap rättegångsbalken föreskrivs: "2 § För eftersökande av den som skall gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller till inställelse vid rätten eller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får husrannsakan företas hos honom, eller hos någon annan om det finns synnerlig anledning att anta att den sökte uppehåller sig där. Detsamma gäller i fråga om en tilltalad som söks för delgivning av stämning eller kallelse till förhandling, om försök till delgivning har misslyckats eller bedöms som utsiktslösa. 12 § Den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa, får kroppsbesiktigas för ändamål som anges i 11 § eller enligt bestämmelserna i 12 a §. I den omfattning och för det ändamål som anges i 12 b § får också en annan person kroppsbesiktigas. Med kroppsbesiktning avses undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådana prov. En kroppsbesiktning får inte utföras så att den undersökte riskerar framtida ohälsa eller skada. Den som skall kroppsbesiktigas får hållas kvar för ändamålet upp till sex timmar eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare sex timmar." Kroppsbesiktning kan även ske genom tagande av salivprov. "12a § Kroppsbesiktning genom tagande av salivprov får ske på den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa, om syftet är att göra en DNA-analys av provet och registrera uppgifter om resultatet av analysen i det DNA-register eller det utredningsregister som förs enligt polisdatalagen (1998:622). 12b § Kroppsbesiktning genom tagande av salivprov får ske på annan än den som skäligen kan misstänkas för ett brott, om 1. syftet är att genom en DNA-analys av provet underlätta identifiering vid utredning av ett brott på vilket fängelse kan följa, och 2. det finns synnerlig anledning att anta att det är av betydelse för utredningen av brottet. Analysresultatet får inte jämföras med de uppgifter som finns registrerade i register som förs enligt polisdatalagen (1998:622) eller i övrigt användas för annat ändamål än det för vilket provet har tagits. Första stycket gäller inte den som är under 15 år." Kroppsbesiktning får endast göras • • • • • • om skälig misstanke för ett brott som kan ge fängelsestraff föreligger om visitationen kan ha betydelse för utredningen av brottet om skälen för den överväger det intrång som åtgärden innebär för den som är misstänkt om den kan ske utan att skada eller påföra framtida ohälsa i ett avskilt rum och ska genomföras av läkare eller av polis med ett vittne mot en kvinna av en annan kvinna, läkare eller sjuksköterska

Källa: Aftonbladet-faktaruta [1]

Kroppsbesiktning

65

Se även
• Utandningsprov

Referenser
[1] http:/ / www. aftonbladet. se/ nyheter/ article7141009. ab

Husrannsakan
Husrannsakan är en form av undersökning som används av polis och liknande utan medgivande från den eller de som berörs. Husrannsakan är en undersökning av en sak eller plats, till skillnad mot en kroppsvisitation som är en undersökning av en person. Syftet är att polisen skall kunna bereda sig tillträde till ett utrymme för att ex. säkra bevisning.

Sverige
I Sverige kan polis och tull göra husrannsakan. I svensk grundlag finns ett skydd mot husrannsakan, 2 kap. 6 § regeringsformen (RF). Skyddet mot husrannsakan kan enligt kapitel 2. 12 § RF begränsas endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och som får anses nödvändiga med hänsyn till det ändamål som har föranlett den (proportionalitetskrav). Europakonventionen innehåller också bestämmelser till skydd för privatlivet och det egna hemmet, och myndigheterna har endast rätt att göra avsteg från dessa individens rättigheter för att uppnå särskilda mål, vilka anges i artikel 8 i konventionen. Grundlag och Europakonventionen får brytas endast genom av riksdag och regering stiftade lagar. Regler om hur en husrannsakan får gå till finns i bl.a. i polislagen och rättegångsbalken. Beslut om husrannsakan fattas av åklagaren/tullåklagaren, förundersökningsledare inom polisen/tullen eller av enskild polisman om det är akut (fara i dröjsmål). En vanlig missuppfattning är att polisen måste ha ett skrivet dokument att visa upp; så är inte fallet.

USA
I amerikansk rätt begränsas polisens möjlighet att göra husrannsakan genom konstitutionens fjärde tillägg. Där måste polisen kunna förete en husrannsakansorden (eng. search warrant).

Externa länkar
• Polislag (SFS 1984:387) (lagen.nu [1] • Riksdagen [2])

Referenser
[1] https:/ / lagen. nu/ 1984:387 [2] http:/ / riksdagen. se/ webbnav/ index. aspx?nid=3911& bet=1984:387

förberedelse eller stämpling till sådant brott. nu/ 1962:700#K4P9a Se även • • • • Hemlig rumsavlyssning Signalkontroll Radiopejling Posthemlighet . nu/ 1942:740#K27P18 [2] https:/ / lagen.[2] Fotnoter [1] https:/ / lagen. Hemlig teleavlyssning innebär att telefonsamtal eller meddelanden till eller från ett telefonnummer. i en telestation eller hos teleoperatören. inklusive e-post och chat. ofta med dolda mikrofoner eller andra tekniska hjälpmedel. i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet. en kod eller annan teleadress.Avlyssning 66 Avlyssning Avlyssning är att i hemlighet ta del av andras samtal. Olovlig avlyssning är straffbelagd i 4 kap 9a § Brottsbalken. om sådan gärning är belagd med straff eller • annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år. • försök.[1] Den 2008 beslutade så kallade "FRA-lagen" medger laglig avlyssning. En vanlig form som ofta nämns är telefonavlyssningen som kan ske antingen vid en av telefonerna eller någonstans på vägen. till exempel i en telefonväxel. Även internettrafik kan avlyssnas. Sverige Hemlig teleavlyssning får användas vid förundersökning angående • brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.

• dopningsbrott enligt 3 § första stycket lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller grovt dopningsbrott enligt 3 a § samma lag. grovt ocker. Ett föremål kan antas vara förverkat på grund av brott om det har använts som hjälpmedel vid brott.[7] . • narkotikasmuggling enligt 6 § första stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling. NJA 1993 s 178 är ett exempel på beslag beslutat av åklagare. grov olovlig befattning med falska pengar eller grovt dobbleri.Beslag 67 Beslag För andra betydelser. Beslag får endast beslutas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som beslaget innebär. sedelpress eller har skapats genom brott till exempel falska sedlar. som dyrk. Bland de brottsbalksbrott där detta kan ske märks • människohandel [2] . 8 § första stycket utlänningslagen (2005:716) eller organiserande av människosmuggling enligt 20 kap.[5] Den som med laga rätt griper misstänkt må lägga beslag på föremål som därvid påträffas. Detta får inte ske om den innehåller något som personen inte får höras om som vittne enligt 36 kap 5 § rättegångsbalken. Denna så kallade proportionalitetsprincip har prövats av Hovrätten över Skåne och Blekinge i Mål Ö 107-05. Det kan vara fråga om ett typiskt brottsverktyg. 9 § första stycket samma lag. knogjärn.[1] Beslag kan bland annat läggas på föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brott eller avhänts någon genom brott får tas i beslag. som omedelbart skall pröva om beslaget skall bestå. koppleri. • narkotikabrott enligt 1 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller olovlig befattning med narkotikaprekursorer enligt 3 b § första stycket samma lag. eller • människosmuggling enligt 20 kap.[6] Beslut om beslag kan överklagas. Vid mycket allvarliga brott där fängelse på sex år ingår i straffskalan kan beslag också läggas på sådant som blivit utbyte av brottet.[4] Beslag kan läggas på skriftlig handling.eller utredningsverksamheten eller • om det troligen avhänts någon genom brott eller • om det kan antas vara förverkat på grund av brott.[3] Med utbyte av brott avses det personen förtjänat på sin brottsliga verksamhet. Påträffas till exempel en stor summa pengar hemma hos en sjukpensionär. NJA 1990 s 537 visar på hur avvägningen kan ske mellan sådant som kan tas i beslag och sådant som inte får tas i beslag. se Beslag (olika betydelser). Beslag av föremål kan göras oberoende av vilket brott det är • Oo det på goda grunder kan antas att föremålet har betydelse för utredning om brott till exempel som bevis eller ledtråd i spanings. Beslag är ett ett tvångsmedel som i Sverige kan användas när misstanke om brott föreligger. som varit bordellmamma och som därför misstänks för för grovt koppleri. så kan pengarna tas i beslag i avvaktan på rättegången då sannolikt pengarna kommer att förklaras förverkade. Verkställs beslaget av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren skall anmälan skyndsamt göras till honom.

nu/ dom/ nja/ 1990s537 https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1993s178 . nu/ dom/ rh/ 2005:5 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K46P1aS4 https:/ / lagen. nu/ 2005:716#K20P8 https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K27P1 https:/ / lagen.Beslag 68 Fotnoter [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K27P4S3 https:/ / lagen.

häkte och frivårdskontor en egen myndighet på lokal nivå.[3] .kriminalvarden.se Kriminalvården.Kriminalvården 69 Kriminalvården Kriminalvården Departement Organisationstyp Kommun Län Justitiedepartementet Statlig förvaltningsmyndighet Norrköping Östergötland Organisationsnummer 202100-0225 Myndighetschef Instruktion Webbplats Inga Mellgren. Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket. det statliga verk som sedan kriminalvårdsreformen 1974 handhar svensk kriminalvård och därmed verkställande av straff. Transporttjänsten och Kriminalvårdsstyrelsen och en ny myndighet. Fram till 1998 utgjorde varje anstalt. tidigare Kriminalvårdsverket. År 1998 ersattes dessa drygt 140 myndigheter av lokala kriminalvårdsmyndigheter. tf generaldirektör SFS 2007:1172 [1] [2] www. inrättades. Kriminalvården består av huvudkontoret och 6 regioner samt transporttjänsten med stab i Norrköping. Historik Kriminalvårdsverket var tidigare flera myndigheter. började sin verksamhet den 3 februari 1825. från 1859 Fångvårdsstyrelsen. sedermera Kriminalvårdsstyrelsen. Genom en reform som genomfördes den 1 januari 2006 avvecklades de lokala kriminalvårdsmyndigheterna. Kriminalvårdsstyrelsen var central förvaltningsmyndighet för kriminalvården och chefsmyndighet för de 35 lokala kriminalvårdsmyndigheterna (2005) och Transporttjänsten. Kriminalvården.

exempelvis Prism. samhällstjänst och intensivövervakning. Till tjänstedräkten kan även viss utrustning bäras. Föregångaren till HK och KVS inrättades 3 februari 1825 och gick under beteckningen Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket[4] .1927 Viktor Almquist 1960 . slipsen har kriminalvårdens vapen med en röd linjer över och under. Frivården genomför även en lång rad av påverkansprogram.1987 Bo Martinsson • 1987 Ulf Larsson (avgick sedan Stig Bergling avvikit under permission) • 1987 . ART. slipover och pullover samt polotröja. BSF. Tjänstedräkt Kriminalvårdens personal i klientnära arbete bär tjänstedräkt. Uniformerna består i grund av en ljusare blå skjorta med mörkblå slips. med säte på Långholmen. One to One. Samtidigt är man även tvungen att klara av att sätta gränser och stå upp för ett rättsäkert agerande. Till tjänstedräkten bär kriminalvårdens personal namnbricka där namn samt befattning anges. Personal som tjänstgör vid frivården . Frivården utför också ett stort antal personutredningar varje år.1970 Torsten Eriksson Kriminalvårdsstyrelsen • 1970 . Som ytterkläder finns jacka.2011 Lars Nylén • 2011 juli . handfängsel. HK finns i Norrköping. Frivården Frivården ansvarar för övervakning av villkorligt frigivna. feb-maj Louis de Geer (tf) 1910 . landsting samt andra vårdgivare. Den bytte 1859 namn till Fångvårdsstyrelsen. Det är tingsrätterna i Sverige som begär att frivården utför denna uppgift. till exempel batong. i dagligt tal kallad uniform. en stickad tröja (kallad Nato-tröja). Kriminalvården tjänstedräkt består även i en mörkblå pikétröja. Kriminalvårdspersonalen kan även till tjänstedräkt bära kavaj och långrock (vanligtvis vid speciella tillfällen). vindjacka och parkas. påverka och hjälpa.2003 Bertel Österdahl • 2003 . Som frivårdsinspektör bör du ha en god förmåga att kunna samverka med socialtjänst. mörkblå byxa samt mörka skor. ROS.2004 Lena Häll-Eriksson (avgick sedan ett stort antal rymningar gjorts från anstalter med hög säkerhetsklassning) • 2004 .tf Inga Mellgren Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling består av föreskrifter ock allmänna råd [5]. Det krävs stor kompetens för att arbeta som frivårdsinspektör. IDAP. Man måste både ha förmåga att motivera. skapa tillit. jurister eller samhällsvetare. Tjänstedräkten är uppmärkt med kriminalvårdens vapen mot svart bakgrund på vänster arm. Kriminalvårdens generaldirektörer Fångvårdsstyrelsen • • • • (?) Gustaf Fridolf Almquist 1855. Stockholm. pepparspray och kommunikationsradio.1994 Björn Weibo • 1994 . Prime for life. personer dömda till skyddstillsyn. med flera. Många frivårdsinspektörer är socionomer. beteendevetare.Kriminalvården 70 Huvudkontoret HK är den centrala ledningen inom kriminalvården.

innehållande allt från behandling för missbruk till hjälp med våldsbenägenhet. som namnet antyder. Kriminalvårdsinspektören kan även ha speciella arbetsuppgifter. Produktionsledare Produktionsledare är de personer som ansvarar och leder arbete i den produktion som kriminalvården har. häkte eller frivård) eller chef för en del av en enhet. Detta kan innebära personalansvar för säkerhetspersonal och oftast är då kriminalvårdsinspektören chef över de vakthavande befälen. Kriminalvårdsinspektör Kriminalvårdsinspektör är den person som är chef för en enhet (anstalt. .och tillsynsuppgifter. 71 Kriminalvårdens befattningar Kriminalvårdare Den vanligaste befattningen inom kriminalvården är kriminalvårdare. chef vid larm. vilket är vanligast. säkerhetsfrågor och säkerhetsarbete. Vakthavande befäl har till uppgift att fatta beslut gällande placeringar. men även med behandlande arbetsuppgifter (programverksamhet). Larmchefen är det vakthavande befälets förlängda arm och har till uppgift att verkställa de beslut som vakthavande befäl tar vid en incident. Frivårdsinspektör Handläggare i Frivården av klientärenden. då med befälsgraderna övertillsynsman och tillsynsman. Kriminalvården har de senaste åren gått från att vara en ganska "platt" organisation till en organisation med klar befälsordning. Kriminalvårdsinspektören har ansvar både för de intagna och för personalen men jobbar även med verksamhetsplanering och organisationsfrågor för den enhet han eller hon är chef för. det vill säga en eller flera avdelningar. Larmchef Larmchef är. exempelvis vakthavande befäl eller larmchef. Vakthavande befäl Vakthavande befäl är lik polisens vakthavande befäl och fungerar som operativ chef eller arbetsledare. En kriminalvårdare kan därför bli utsedd till att ha ett funktionsansvar som någon typ av befäl. säkerhet. Kriminalvårdaren kan ha varierande arbetsuppgifter och kan både jobba med säkerhets. såsom ansvarig för säkerheten vid en enhet och kallas då kriminalvårdsinspektör. det vill säga den del av personalen som jobbar närmast klienterna (de intagna) i anstalt. På incidentplatsen är det endast larmchefen som har befälet och denne tar endast order av vakthavande befäl. Programledare Programledare är den person som leder den programverksamhet där de intagna rehabiliteras eller får hjälp med sina problem. Det är även denna person som har högsta befälet på landets slutna enheter under icke kontorstid. Larmchefen motsvarar polisens insatschef. Kriminalvården har flera olika behandlingsprogram. se Krimprod. det vill säga den som leder och fördelar arbetet på incidentplatsen. Detta är en återgång till en tidigare organisationsform. Kriminalvårdsinspektör förkortas kvinsp inom kriminalvården.Kriminalvården bär inte tjänstedräkt.

ekonomiassistenter med flera. kriminalvarden. se/ archive_index. Övriga Utöver de befattningar om nämnts ovan har kriminalvården även administrativ personal som kanslister. Kriminalvårdschef förkortas KVC inom kriminalvården. lokalvårdare. Regionschefen har en stab med olika experter som har till uppgift att dels vara enheterna och verksamhetområdena behjälpliga inom sitt specialområde men även att följa upp och se till att uppgifter som ges av huvudkontoret eller regionskontoret verkställs. nu/ 2007:1172 http:/ / www. [5] http:/ / www.Kriminalvården 72 Kriminalvårdschef Kriminalvårdschef är den person som är chef för ett lokalt verksamhetsområde. har samma struktur som regionernas staber men mer omfattande. öst. . mitt. ”Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket 1825-1859” (http:/ / nad. lärare. Det finns även befattningar som kock. experter och handläggare. pdf). har kriminalvårdschefen oftast bara den enheten under sig. samt andra arbetsuppgifter. 2004/05:176. De senare ska inte förväxlas med kriminalvårdsinspektör. se/ content/ 1/ c6/ 04/ 96/ 02/ 3264e41d. fastighetstekniker samt utbildare på kriminalvårdens personalutbildningsenheter. regeringen.se/) . väst. Generaldirektör Generaldirektörens stab. där kriminalvårdschefen kan ha en eller flera enheter under sig. KRUT. då säkerhetsinspektören inte har någon enhet under sig eller något personalansvar. ra. programexpert med mera. se/ ”Prop. . se/ sv/ Om-Kriminalvarden/ Lagar-foreskrifter/ Foreskrifter-och-allmanna-rad/ Externa länkar • Kriminalvårdens officiella webbplats (http://www. aspx?id=a097449b-9ab7-11d5-a700-0002440207bb& s=Balder). rättsvårds-. exempelvis säkerhetsinspektör. men även personer med titeln inspektör. nord och Stockholm.kriminalvarden. Huvudkontoret är uppdelat i enheter som har chefer. Är det en större enhet. I regionskontorets stab finns det experter såsom personal-. Se även lista med innehavare av befattningen. Regionchef Regionchef är en person som är chef för en av kriminalvårdens sex regioner. personalassisteneter. Dessa är region syd. studieledare. Se även • Kriminalvårdens insatsstyrka Källor [1] [2] [3] [4] http:/ / lagen. Ett verksamhetsområde är vanligtvis geografiskt bundet till en stad.” (http:/ / www. huvudkontoret. som till exempel Anstalten Kumla. kriminalvarden.

I vanligt talspråk är straff sådant klander. Detta gäller vare sig brottstypen finns rubricerad inom civil-. Sådant som berör gärningsmannens moraliska och andra skulder till brottsoffer eller deras anhöriga kan vara skäl för åtal men inbegrips inte i brottspåföljderna. Straff på viss tid ska vara tidsbestämt Modellfängelse. Villkorlig dom var förr ett svenskt straff men räknas numera till övriga påföljder. till exempel då ishockeyspelare begår regelbrott. se sportstraff. Även i sport och idrott förekommer straff. som hämnd eller som uppfostran (se även bestraffning. Ett straff är i juridik en laga påföljd för brott och i religionen följden av en begången synd (Guds straff). Den vanligaste formen av frihetsberövande straff är fängelsestraff. Liknande explicita påföljdsangivelser förekommer i de flesta länder: för att ett samhälle ska anses uppfylla kraven på rättssäkerhet ska straff vara förutsägbara och rättvisa. pennalism). konventioner och överenskommelser tillgrips i idealfallen sanktioner.eller internationell rätt. Det finns internationella konventioner som uttrycker regler för rättsväsen och människors rättigheter med avseende på straff. Fängelsestraff kan utfästas på viss tid eller på livstid. En organisation kan använda disciplinåtgärder enligt överenskomna regler. se sportstraff. Med "brott" avses nedan såväl fullbordade brott som andra brottsstadier och former av delaktighet. tuktan. straff. fastän skadestånd utdöms och fastställs av domstol och besöksförbud kan meddelas. Brottspåföljder Med straff i juridisk mening menas i regel brottspåföljderna frihetsberövande eller böter. I Sverige anges de flesta brottspåföljderna förutom civilrättsliga mål i Brottsbalken. Legala straff är då följaktligen alla de brottspåföljder. Australien vid utdömandet. som någon tillfogar någon annan för en oförrätt. Mot stater som bryter mot internationella resolutioner. Dessa bildar ramverket för den rättsetik som gäller tämligen globalt. lidande med mera. Straffets grad ska stå i . I juridiska sammanhang råder i Sverige större restriktivitet inför att använda ordet "straff" än i många andra länder. I Sverige indelas brottspåföljder i straff (enbart fängelsestraff och böter) och övriga påföljder. ersättningar och individuella brottspreventioner som sanktionerats av de styrande.Straff 73 Straff För straff i sport. Globalt sett är straffbegreppet i regel en synonym till brottets alla sanktionerade påföljder. Port Arthur i Tasmanien. även ersättning för skada två individer emellan. Som begreppet definieras i Sverige är straffet en angelägenhet mellan individ och samhälle (eller överhet) och inte mellan individer.[1] Allmännare avses alla samhällets (överhetens) åtgärder mot en som dömts skyldig till en brottslig gärning med anledning av brottet.

Straff 74 proportion till brottets svårighetsgrad. FN:s konventioner innehåller restriktioner mot dessa slags straff. en skala från lägsta verkställighetsgrad till högsta för specificerade brott. vilket kan anses vara ett slags straff. samhällstjänst.[3] I historien och ännu i vissa länder har andra former av straff använts. (rösträtt med mera). uppsåt och eventuella andra orsaker som kan anses vara förmildrande. Historiskt och globalt sett har det varit den vanligaste strafformen. och intensivövervakning med fotboja. Andra. omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. vilket förbjöds internationellt 1984 genom Konvention mot tortyr och annan grym. Brottspåföljder anges därför med en strafflatitud. Böter kan i Sverige utdömas i form av dagsböter och penningböter och företag kan bli skyldiga att betala företagsbot. Besöksförbud är en preventiv åtgärd som när det är aktuellt ofta meddelas i anslutning till ett brott. ringare berövanden eller inskränkningar av friheten (tvångsåtgärder) som utdöms för civila brott kan vara skyddstillsyn. som tillfaller staten och skiljer sig från skadestånd som betalas till offret. till exempel med skampåle. Fysiska straff är fortfarande vanligt globalt sett. Fysiska och psykiska straff räknas som tortyr. En engelsk stupstock. Fram till 1964 förekom straffarbete i Sverige och till omkring 1800 kunde brottslingar bli fredlösa eller biltoga.[4] Dödsstraff är förbjudet i fredstid i de länder som ratificerat FN:s Den internationella konventionen om civila och politiska rättigheter från 1966 och dess tilläggsprotokoll utan reservationer.[2] Den vanligaste formen av ekonomiskt straff är böter. och är i strikt mening inget straff. I Brottsbalken 36 kap finns regelverket för förverkande av egendom för svenska förhållanden. . landsförvisning för medborgare och förlust av vissa eller alla medborgerliga rättigheter. London Dungeon Stater kan även besluta att frysa en människas tillgångar i brottspreventivt syfte. stympning och stening. som till exempel utvisning för utlänningar. Skamstraff har likaså praktiserats. Sådana straff kan vara spöstraff (avskaffades i Kroppsstraff Sverige 1855). Vissa straff berör individens förhållande till en stat och samhället.

Statschefen. . numera fastslaget i Wienkonventionen från 1961 och som regel har alla statschefer full immunitet åtminstone i sitt eget land. och att den som inte kan leva upp till detta ansvar inte ska ha en sådan position. statsråd. Dessa gärningsmän får i stället rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap 3 § brottsbalken. är straffåldern för flickor nio år och för pojkar femton. som jämförelse.[7] Trots att någon kan bindas vid ett brott kan ibland påföljdseftergift ges och nåd. I Iran. Däremot kan de bli ekonomiskt ansvariga för skadestånd för något de gjort. gäller ambassadörer och diplomater i mottagarländerna. det vill säga gärningsmannen led av en allvarlig psykisk störning. I Sverige har alla brott en preskriptionstid enligt 35 kap brottsbalken. Hammurabis lagar är världens äldsta kända lagkodex. oavsett om de kan bindas vid ett brott eller ej. I stället blir ofta föräldrar eller vårdnadshavare ansvariga för det. Straff utdöms heller inte om rättssystemet inkluderar preskriptionstid för brott och den tiden löpt ut innan någon kunnat bindas vid brottet. riksdagsledamöter. I de flesta länder.[5] I Sverige blir såväl pojkar som flickor straffbara vid 15 års ålder ("straffmyndig"). statsministern. Immuniteten legitimeras bland annat genom att människor med centrala funktioner för samhället inte ska kunna utsättas för utpressning.Straff 75 Undantag från straff Inte alla människor straffas för brott.[6] Människor som är yngre kan inte straffas. En gärning som i regel anses vara brottslig kan även befinnas försvarbar om gärningsmannen handlat i nödvärn eller i nöd. Kritik har framkommit emot denna sedvänja i anslutning till att missbruk uppdagats. I krigstid kan vidare vissa tillfälliga omtolkningar ske. en praxis som funnits i mer än 3 000 år. diplomater och deras tjänstemän har immunitet i varierande grad i Sverige. kan heller inte den straffas som vid tiden för brottet var otillräknelig. däribland Sverige. Immunitet.

Det rör sig inte om rättsstater i så fall. Ofta överklagas domsbeslut till en högre rättsinstans. måste en brottsrubricering finnas i strafflagstiftningen. Detta följer av den allmänna legalitetsprincipen[8] som i romersk rätt uttrycktes genom lagbudet "Nullum crimen sine lege" (inget brott utan lag). Globalt sett förekommer kollektiva straff. I Sverige och de flesta länder kan sådana straff överklagas till domstol i efterhand men det går inte i alla länder. Till brottsrubriceringarna hör även den aktuella påföljden. ett traditionellt centralasiatiskt fängelse i början av 1900-talet. Om talan väckts och ett brott kan bevisas. indragning av läkarlegitimation. Ansvariga myndigheter Sverige För att någon rätteligen ska straffas. bär i många fall åtminstone en fysisk person ansvaret. till exempel genom att en by jämnas med marken för att en bybo begått ett mord på en person i en annan by. skattetillägg. Straffet är då företagsbot eller förverkande. se vidare Sveriges domstolsväsen. fastän inget sådant straff är tillåtet idag. De brukar inte räknas formellt som straff vilket möjliggör den summariska processen. antingen genom sin position eller genom uppsåt. avskedande. Kriminalvården är sedan den myndighet som bär ansvaret för straffverkställandet. I vissa kulturer och i historien förekommer även ärftliga straff. Med det avses att gärningsmannen själv straffas för det brott han eller hon begått. taget av ryssen Sergej Prokudin-Gorskij någon gång mellan 1909 och 1915. I till exempel Nazityskland fick Gestapo hålla folk fängslade obegränsad tid på en egen bedömning om personens politiska farlighet utan överklagandemöjlighet. I vissa länder kan man låsa in människor utan rättegång mycket länge. Administrativa straff Med ett administrativt straff menas ett straff en myndighet kan ensidigt besluta utan en domstol. Fotot är ett av världens äldsta färgfotografier. är det en domstol som fastställer straffet. I modern tid är Guantanamobasen ett bra exempel. Exempel på sådana straff i Sverige: Indragning av körkort. Sådana är ofta ett led i en släktfejd. . brottet måste vara definierat som en missgärning mot den givna rätten vid tidpunkten för gärningen. För en drabbad som tagit en rättighet för given kan de vara ganska kännbara. Detta innebär att en grupp straffas för en gärningsmans lagöverträdelser. organisationer och föreningar begår en brottsling gärning. En zindan. Oaktsamhetsbrott kan emellertid en juridisk person ställas till ansvar för. När företag.Straff 76 Straffets objekt I nästan alla samhällen är det självklart att se individuella straff som den enda legitima formen av straff i fredstid.

I västvärlden är det vanligt att sätta juridiskt straff i relation till den dömdes rehabilitering eller resocialisering. Hämndbegärets naturlighet och dess relevans för straffpåbud torde vara en av de mest kontroversiella frågorna i straffteorin. som övervakar inhemska myndigheters utövanden. Straff i de samhällen som brukar kallas "hederskulturer" har i relevanta fall drag av intentionen att återupprätta brottsoffrets förlorade anseende. vilket påverkade straffbegreppet. människovärde eller självkänsla. sådan den uttolkas av de påstår att de företräder Gud. legitimeras med att de är Guds vilja. Medlemmar av populationen. Europarådet med Europadomstolen och frivilliga organisationer som till exempel Amnesty International och Human Rights Watch. Stater har som regel ett eget system med översyn över sitt rättsväsen till vilket människor kan klaga och göra anmälningar för rättsliga förfaranden. Studiet av straffens legitimitet och ändamål kallas straffteori. är en vedergällning. Den första elektriska stolen. och som återställelse eller reparation av skadan av brottet (skadestånd med mera). Foucault sysslar i den förra boken med att definiera galenskap: det är en form av oförnuft. Eftersom det förekommer att stater begår brott mot människor genom missbruk av rättssystemet. Straff kan även legitimeras med att de förhindrar fortsatt brottsverksamhet av den dömde. Folie et déraison och Surveiller et punir: Naissance de la prison. däribland domstolarna och Kriminalvården. med Foucaults . Men företeelsen legitimeras olika i olika samhällen. Sådana organisationer är FN och dess organ. När lagen tillkom var den allmänna trenden att anse att samhället delade skulden till individens brott. är numera ovanligt. att straffet legitimeras i och med att det är legalt eller i Immanuel Kants tradition att fången ska visat bättring och ånger. Med juridisk terminologi har straff som ändamål att verka som allmänprevention (avskräckande syfte) och individualprevention (förhindra återfall). Religiöst påbjudna straff.Straff 77 Översikt av straff och rättsväsen Folkrätten och de mänskliga rättigheterna avgör globalt och uttryckligt vilka former av straff som inte är legitima och vad andra stater kan göra åt detta. som förekommer i teokratier. Den svenska Brottsbalken bygger på en filosofi som kallas "humanitär kriminalvård". I Sverige finns härutöver Justitieombudsmannen. Att motivera ett juridiskt straff med vedergällning är inte vanligt i demokratier men förekommer som argument för till exempel dödsstraff. Den användes för att avrätta William Kemmler 1890 Straffets legitimitet och ändamål Straff som företeelse anses generellt vara naturligt och förekommer i alla civilisationer. Att straff har fått till funktion att rehabilitera brottsdömda kodifieras i ett par verk av poststrukturalisten och marxisten Michel Foucault. förebygger och verkar avskrämmande på människor i riskzonen. Absolut straffteori. alla moderna rättssystem bygger på tanken att straffet ska ha ett syfte bortom sig själv. har det uppstått ett behov av att internationella organisationer ser över rättskipningen i världen. Justitiekanslern har bland annat till uppgift att se över efterlevnaden av lagar och författningar samt att ta ställning till ersättning till den som suttit orätt frihetsberövad. Det svenska påföljdssystemet bygger på en blandning av prevention (negativ prevention) och rehabilitering (positiv prevention). Först och främst förekommer högre rättsliga instanser vid vilket tidigare domar och beslut kan överklagas.

vilket innebar att fångar sattes ensamma i en cell. Se även • Påföljd för brott i Sverige Fotnoter [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] https:/ / lagen. fångvaktare. Detta synsätt har implementerats i större eller mindre utsträckning i de flesta västerländska samhällen. att vårda bort galenskapen att begå brott. Foucault talar även för att synen på fängelser ska ersattas med en vårdande funktion. se/ content/ 1/ c6/ 06/ 57/ 07/ 15d0d9c8. Oscar I hade året före reformen författat Om straff och straffanstalter och där uttalat att fängelserna hade som uppgift att se till att fångar skulle återföras till samhället. se/ sb/ d/ 108/ a/ 69024 https:/ / lagen. I fångvården spelade fängelsepredikanten en framträdande roll under straffverkställandet. En central tanke var att ta hänsyn till brottslingars människovärde. 1916 reducerades cellstraffet och 1946 avskaffades det helt. I hans program från 1934. regeringen. bland annat fångarnas dilemma . Vid riksmötena 1841 och 1842 fick han stöd för sin tanke. pdf http:/ / www. men tanken att fängelserna hade till uppgift att vårda levde kvar i andra verkställighetsformer. Sverige blev även därigenom ett föregångsland för humanitär fångvård. nu/ 1962:700#K31P3 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P1 . Detta program formade idéerna bakom 1945 års lag om verkställighet av frihetsstraff och flera andra lagar. På så sätt förbättrar bestraffningar det allmänna bästa. nu/ 1962:700#K1P6 https:/ / lagen. är den kristna förbättringstanken. nu/ 1962:700#K35P1 https:/ / lagen. regeringen. berodde det på att man ansåg att fångarna därmed skulle förhindras från det okristliga inflytandet från andra kriminella. används "disciplinära straff". nu/ 1962:700#K36 Se artikel 13 och följande http:/ / www. I den senare boken gör Foucault en distinktion mellan "monarkistiska straff" (repressioner. Det gör det möjligt att undvika marknadsmisslyckanden. framlades åsikten att sinnesjuka och ungdomar inte borde sitta i fängelse. Som exempel tar Foucault upp brottslingar. I moderna civilisationer. 78 Inom samtida samhällsvetenskap I flera scenarier i spelteori. allmänningens tragedi och andra skadliga processer. och biblioteksverksamhet. etc) får makt över fångar och fängelset har till funktion att inskränka fångars fysiska rörlighet: det är enligt Foucault ett fokus på det kroppsliga. som anses oförnuftiga blir institutionaliserade. med söndagsgudstjänster. En omfattande samtida forskning betonar bestraffningens funktion i att uppmuntra till samarbete genom att avskräcka fripassagerare från svek. Ett annat motiv till rehabilitetstanken. tortyr. Att dra en skarp linje mellan psykiskt sjuka och friska har dock i praktiken visat sig svårt. vilket skett sedan åtminstone 1500-talet. där yrkesmän (psykologer. avrättningar) och "disciplinära straff".liksom allt mer allmänt i samtida samhällsvetenskap betonas vikten av bestraffningar för att kunna upprätthålla samarbete och förvalta gemensamma nyttigheter. kristendomsundervisning. som senare ledde till Sociallagarna och Brottsbalken.Straff ord. Med justitieminister Karl Schlyter väcktes debatten igen om begreppet vård i svenska straffrättsliga sammanhang. utan få vård och uppfostran av särskilda pedagoger. nu/ 1962:700#K1P3 https:/ / lagen. Avfolka fängelserna!. menar Foucault. När cellsystemet infördes 1841 i Sverige.

förordnad. som lyder under regeringen. Domstolar och myndigheter är organiserade under justitiedepartementet. [4] Kriminalvården är det statliga verk som handhar svensk kriminalvård och därmed verkställande av straff. Ryssland. verkställa påföljder samt ge stöd till brottsoffer. Kontroll av myndigheterna förvaltningsmyndigheterna. Ekobrottsmyndigheten. Åklagarmyndigheten och Kriminalvården granskar att arbetet inom de områden. För Sveriges domstolar finns det en särskild administrativ myndighet. Det svenska rättsväsendet upprätthåller svensk lag bland annat genom att förebygga brott. som inte är en myndighet men har offentligrättslig ställning genom att dess stadgar fastställts av regeringen enligt 8 kap rättegångsbalken. Även andra myndigheter som Rättsmedicinalverket och Kronofogdemyndigheten har uppgifter inom rättsväsendet. liksom Brottsoffermyndigheten. Skiljeförfarandet är en form av privat rättskipning.[2] Den som är misstänkt för ett allvarligt brott och den som är frihetsberövad har alltid rätt att få en offentlig försvarare. För den som saknar ekonomiska möjligheter att ta till vara sin rätt finns möjlighet att få rättshjälp.7 miljarder år 2007. Rättsväsendet omfattar Polisen . Brottsoffermyndigheten. bedrivs i överensstämmelse med uppdragen från riksdagen och regeringen. Kazakstan med flera länder. som samlar och sprider information och forskningsresultat. Ukraina. som ansvarar för rättsäkerhet och rättstrygghet. i allmänhet en advokat. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut är ett av världens främsta institut för tvister mellan företag i västvärlden och företag i Kina. Åklagarmyndigheten. Domstolsverket. Kustbevakningen samt Kriminalvården. utövas av Justitieombudsmannen.[3] När det gäller tvister mellan konsumenter och näringsidkare finns det en möjlighet för konsumenterna att vända sig till Allmänna reklamationsnämnden. Justitiekanslern och de centrala Rikspolisstyrelsen. Till rättsväsendet bör räknas Advokatsamfundet. Totalt kostade det svenska rättsväsendet 30. som de har tillsyn över. Myndigheter inom det svenska rättsväsendet • • • • • • • • • • • • • Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Brottsoffermyndigheten Domstolsverket Ekobrottsmyndigheten Gentekniknämnden Justitiekanslern (JK) Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Rikspolisstyrelsen Rättshjälpsmyndigheten Rättsmedicinalverket (RMV) Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) Säkerhetspolisen (SÄPO) • Åklagarväsendet • Tullverket .Sveriges rättsväsen 79 Sveriges rättsväsen Sveriges rättsväsen är en samlande benämning på dem. I Sverige förekommer det också att tvister inom näringslivet avgörs av skiljemän.[1] Domstolarna utgör stommen i rättsväsendet. utreda brott. Tullverket.

aklagare. Rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.se/) • Rättsmedicinalverket (http://www.regeringen.brottsoffermyndigheten.se/templates/StartPage. dom.pdf) • Åklagarväsendet (http://www. regeringen.en kort introduktion (Justitiedepartementet) (http://www.se/) • Ekobrottsmyndigheten (http://www.rmv. se/ se/ Tjanster/ Skiljedomsinstitut/ Se även • • • • • • Rikspolisstyrelsen Domstolsverket Svensk rätt Svensk författningssamling Sveriges rikes lag Brottslighet i Sverige Externa länkar • Det svenska rättsväsendet .advokatsamfundet. se/ templates/ DV_InfoPage____741.se/) • Sveriges Advokatsamfund (http://www.Sveriges rättsväsen • Kustbevakningen 80 Referenser Noter [1] [2] [3] [4] regeringens webbplats (http:/ / www. cci. aspx http:/ / www.ekobrottsmyndigheten.kvv.se/) • Gentekniknämnden (http://www.aspx?id=10) . nu/ 1942:740& #35.genteknik.se/content/1/ c4/05/71/541ecec6. se/ sb/ d/ 1912/ a/ 70938) 8 kap.se/) • Brottsoffermyndigheten (http://www.se/) • Kriminalvården (http://www.K8)) http:/ / www.

tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Sverige Rätt till offentlig försvarare Den som är misstänkt för ett brott har rätt att anlita en försvarare som biträder honom eller henne under förundersökningen och inför domstolen. Den offentlige försvararens förordnande kan återkallas även av andra skäl.[5] Kostnaden för offentlig försvarare Den offentlige försvararen har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete. ska den personen förordnas om det inte finns särskilda skäl mot det. Ersättningen får dock endast om det finns särskilda skäl avse de merkostnader för tidsspillan och utlägg som har uppstått på grund av att försvararen har sin verksamhet långt ifrån den ort där domstolen är belägen. Om den misstänkte är anhållen eller häktad. I undantagsfall kan även en annan jurist komma ifråga. som är behörig att vara offentlig försvarare. Offentlig försvarare ska också utses • om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet.[4] De advokater som anmäler till domstolen att de ställer upp som offentliga försvarare tilldelas i allmänhet uppdragen i turordning i de fall där den misstänkte inte har något särskilt förslag eller domstolen bedömer att hans eller hennes begäran inte kan beviljas. till exempel därför att det inte längre finns något behov av offentlig försvarare eller att han eller hon allvarligt misskött sitt uppdrag.[3] Den misstänkte kan å andra sidan bli tvungen att klara sig utan försvarare eller att själv betala för en privat försvarare även i fall då han eller hon kan komma att dömas till fängelse. Ersättningen för arbete ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av en timkostnadsnorm som regeringen fastställer.[1] Det finns emellertid inte någon absolut rätt att få ersättning av allmänna medel för kostnaden. om den skicklighet och den omsorg som uppdraget utförts med eller andra omständigheter av betydelse ger anledning till det. En offentlig försvarare får inte ta emot ersättning av den misstänkte annat än avseende tidsspillan och utlägg som inte omfattas av rätten till ersättning av allmänna . Vem som utses till offentlig försvarare Som regel kan endast en advokat utses till offentlig försvarare. Någon absolut rätt att få försvararen utbytt finns dock inte. Timersättningen får avvika från timkostnadsnormen.[2] En offentlig försvarare kan i dessa fall förordnas till och med mot den misstänktes vilja.Offentlig försvarare 81 Offentlig försvarare Offentlig försvarare är en jurist som får ersättning av allmänna medel för att ge rättsligt biträde till någon som är misstänkt för brott. Om den misstänkte har föreslagit någon. Detsamma gäller för den som är misstänkt för ett brott med en minimipåföljd på sex månaders fängelse. • om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening. När misstanken rör ett allvarligt brott utses emellertid så gott som alltid en offentlig försvarare. En åtalad som mister förtroendet för sin offentlige försvarare kan ansöka om att få en ny offentlig försvarare utsedd. ska en offentlig försvarare alltid förordnas om den misstänkte begär det. eller • om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.

i Linköping).Offentlig försvarare medel. SKL. se/ Publikationer/ Rattshjalp_och_taxor/ rattshjalp_o_taxor_web_2009. I sådant fall inlämnas en stämningsansökan och förundersökningsmaterialet . nu/ 1942:740#K21P1) Förundersökning En förundersökning är den undersökning som initieras när ett brott misstänks ha begåtts och som kräver vidare utredning.blir offentlig handling och kan begäras ut (till självkostnadspris) av vem som helst. Till sin hjälp har förundersökningsledaren utredare på den eller de polismyndigheter som berörs. vanligen 14 dagar efter en häktning. I sin roll som åklagare kan förundersökningsledaren också anhålla misstänkta. så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. I samband med detta kan förundersökningsledaren också begära att en eller flera misstänkta ska omhäktas. (https:/ / lagen. 1 § rättegångsbalken. 10 § rättegångsbalken. Av tingsrätten har förundersökningsledaren fått ett senaste datum då ett åtal måste vara inlämnat.[8] Betalningsskyldigheten ska alltså anpassas till den tilltalades ekonomiska förhållanden. En förundersökning leds av en person. under 21 kap. 3 a § rättegångsbalken. 21 kap. nu/ 1942:740#K21P10) Rättshjälp och taxor 2009 (http:/ / www. Förundersökningsledaren begär att vittnesmål ska inhämtas. oftast för att man är rädd att de misstänkta ska försvåra utredningsarbetet. 6 § rättegångsbalken. (https:/ / lagen. Därefter begär åklagaren hos tingsrätten att en misstänkt häktas. som med mordet på Anna Lindh. Om förundersökningsledaren inte anser att denna tid räcker till har förundersökningsledaren möjlighet att begära förlängd åtalstid.[6] Domstolsverket fastställer den taxa som ska tillämpas vid bestämmande av ersättningen i vissa fall (brottmålstaxan) samt meddelar föreskrifter om beräkning av ersättningen för tidsspillan. allt som oftast den åklagare som har fått fallet lottat på sitt bord. men också av rädsla för att de misstänkta ska avvika. 3 § rättegångsbalken. ljudinspelningar och förhör. Rättegångsbalken. (https:/ / lagen. domstol. FU. Det är inte ovanligt att hela kostnaden stannar på staten. nu/ 1942:740#K21P6) 21 kap. 3 § i rättegångsbalken[1] står: "Har förundersökningen inletts av polismyndighet och är saken inte av enkel beskaffenhet. nu/ 1942:740#K21P3a) Fitger. I vissa uppmärksammade fall. I de fall där den misstänkte gärningsmannen inte är straffmyndig det vill säga under 15 år när brottet begicks överlämnas ärendet till de sociala myndigheterna. (https:/ / lagen. nu/ 1942:740#K21P5) 21 kap. att olika undersökningar ska göras (exempelvis på Statens kriminaltekniska laboratorium." En förundersökningsledares arbete är att så noggrant som möjligt utreda ett brott och vara samordningsansvarig. en form av uppskov.hela förundersökningen . 82 Källor [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] 21 kap. När förundersökningen är klar har åklagaren att ta ställning till om han eller hon tycker att det insamlade materialet räcker för att lämna in ett åtal till berörd tingsrätt. 3 a §. (https:/ / lagen. I regel är den tilltalade emellertid inte skyldig att betala mer än vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). och så vidare. nu/ 1942:740#K21P3a) 21 kap.[7] Den tilltalade är i princip skyldig att ersätta staten för kostnaden för offentlig försvarare. 5 § rättegångsbalken. Han eller hon kallas då förundersökningsledare. I 23 kapitlet. Det gäller även obduktionsbilder. Åklagaren skall också i annat fall överta ledningen när det är påkallat av särskilda skäl. pdf) s. skall ledningen av förundersökningen avseende brottet övertas av åklagaren. 21–30 31 kap. hemligstämplas en mindre eller större del av materialet. om han eller hon döms för brottet. elektroniska utgåvan. (https:/ / lagen. .

Polisens personuppklaring första halvåret 2008 anses vara 15.[2] Fotnoter [1] "Lagtexten om förundersökningar" (http:/ / www. se/ RNP/ SLS/ LAG/ 19420740.se/default. men om det för det aktuella brottet föreskrivs mer än sex månaders fängelse skall åklagaren alltid vara förundersökningsledare. notisum.asp?id=1277& PTID=&refid=1280) (svenska) • Brottsofferportalens sida om förundersökningen (http://www. polisen. En polis kan vara förundersökningsledare. men där minderåriga gärnignsmän inte ingår. jsp?articleid=14041974 Externa länkar • Åklagarmyndighetens sida om förundersökningen (http://www. Personuppklaringsprocenten definieras som antalet personuppklarade brott under det aktuella året dividerat med antalet brott som anmälts samma år angivet i procent. se/ inter/ util/ nodeid=21434& pageversion=1. .aklagare.aklagare.brottsofferportalen.se/131/139/In-English/) (engelska) Förundersökningsledare Förundersökningsledare är den person som leder en förundersökning angående misstanke om brott.Förundersökning 83 Personuppklaring Den svenska polisen har etablerat termen personuppklarning för att i statistik kunna tydliggöra begreppet "uppklaring av brott".se/Aklagarens-roll/ Forundersokningen/) (svenska) • Brottsofferportalens sida om förundersökningen (http://www. htm#K23P3S1) [2] http:/ / www. Personuppklaring innebär att person har bundits till brottet efter en förundersökning.6 procent.

De bör inte pröva specifika fall. är det bäst att aristokratin får en del av den lagstiftande makten. I Sydafrika under apartheidregimen förekom trikameralt system. Men även en aristokrati kan representera folket. Även beslut om skatter kan falla på deras bord. Lagstiftarnas makt Hur mycket makt lagstiftarna har varierar kraftigt. I vilka fall som helst. bör den kontrollera hur lagarna omsätts i praktiken av den dömande makten. I diktaturer där de behållt ett separat lagstiftande organ. har denna gått regimens vägar. Som regel har ett parlament eller en kongress den lagstiftande makten. men i länder med common law har domstolar rätt att stifta lagar. men i presidentalism är husen jämställda och oavhängiga. legislativ makt. församlingar där frågor diskuteras och röstas om. Även om den lagstiftande makten inte har rätt att ta sig samma befogenheter som den verkställande. När två kammare är helt separata. men dock klaga och ifrågasätta hur den dömande makten klarat av sina uppgifter — som ju bestäms av lagarna. ska den lagstiftande makten ha rätt att upplösa armén. anser Montesquieu att folket kan välja representanter att avgöra vad de inte själva har möjlighet till. menar Montesquieu. I parlametariska statsskick är det denna instans som utser den verkställande makten. Därför. benämns de överhus eller senat och underhus eller nationalförsamling. Om den dömande makten misskött sig ska den ställas till svars inför aristokratin. Att folket som kollektiv borde välja sina representanter är unikt för den lagstiftande makten i Montesquieus doktrin. och är överställd regeringen. Former av lagstiftande makt I de flesta fall består den lagstiftande makten av en eller flera kammare eller hus. Enligt Montesquieu finns ingen frihet i ett land om inte den lagstiftande makten skiljs från den verkställande makten. eftersom det väcker farhågor om att regenten eller senaten skulle författa tyranniska lagar. är det den instansen som utför de nya bestämmelserna. Som regel ska den lagstiftande maktens beslut godkännas av den verkställande makten. I parlamentaristiska system är ofta underhuset det mäktigaste. Likaledes om den verkställande maktens armé misskött sig. men då detta är omöjligt i stora stater. Det tillkommer ofta den lagstiftande makten att godkänna krigsförklaringar och internationella överenskommelser som den verkställande makten utfärdar och ingår. menar Montesquieu. . Montesquieus teori Den lagstiftande makten är en av de tre maktinstanserna i den av Montesquieu grundade maktdelningsprincipen. I federationer brukar typiskt överhuset representera delstaterna. Om aristokratin skulle väljas på samma grunder som folket.Lagstiftande makt 84 Lagstiftande makt Lagstiftande makt. Eftersom lagarna ankommer folket borde det vara de som stiftade dessa. Den lagstiftande makten är vanligen bikameral eller unikameral. Enligt Montesquieu var det bristen av en fungerande lagstiftande makt som fick Rom på fall. I länder med presidentialism är den verkställande och den lagstiftande makten jämställda och oavhängiga varandra. skulle friheten bli deras slaveri. anser Montesquieu. är en maktinstans i demokratiska statsskick som äger rätt att stifta lagar.

Den dömande makten var den som först utkristalliserades ur de andra. och deras uppgifter regleras i lag. Han menar att där tillkom den dömande makten folket. men han påpekar att sultanen i Turkiet innehade alla dessa befogenheter. och det var där rättegångsordningen uppstod att en rättegång skulle behandla ett specifikt brott åt gången. Montesquieus doktrin Idén om att urskilja en dömande instans i maktbegreppet kommer från Montesquieus bok Om lagars anda. Prætorernas sätt att utöva sin dömande makt var enligt Montesquieu exemplarisk. Den dömande makten skulle med andra ord inte tillkomma ett visst ämbete eller statsmakten. judiciell makt. senaten. redan under Montesquieus samtid hade monarkerna lämnat bort dessa befogenheter till domstolar. men de tillhörde samma organ. och när den kombineras med den verkställande makten kan regenten använda domstolsväsendet för att utöva förtryck. borde den dömande makten bestå av folket. som Venedig där den lagstiftande (consiglia). där det också enligt Montesquieus mening var mer ofritt än i de nordligare monarkierna. I demokratier som bygger på Montesquieus maktdelningsprincip tillkommer den uteslutande ett lands domstolsväsen. samt specifika domare. eftersom om den kombineras med den lagstiftande makten blir subjektets liv utsatt för godtycke. i form av utdömande av straff och tvistlösning. Idén till den tredelade makten har Montesquieu fått från Romerska republiken. såväl den verkställande. Den dömande makten är enligt Montesquieu egentligen en form av verkställande makt. samt att så även var fallet i republikerna i Italien. Om lagars anda Se även • Dömande makt • Verkställande makt Dömande makt Dömande makt. för det skulle skrämma medborgarna. som den lagstiftande och den dömande. Maktinstansen borde bytas ut löpande under året. är den maktinstans som avgör lagars tillämpning. en senat. Vidare förespråkade Montesquieu att den åtalade skulle ha rätt att välja sina domare. menade Montesquieu. så att en tribunal inte hölls längre än nödvändigt. Orsaken att den dömande makten inte borde tillkomma statsmakten är enligt Montesquieu att den har att göra med individens frihet. magistraterna. De olika republikerna uppvisade emellertid olikheter. vilket var mycket ogynsamt för individens frihet. och i möjligaste mån ha samma rang som den åtalade. Enligt Montesquie finns ingen frihet om inte den dömande makten separeras från den verkställande och den lagstiftande.Lagstiftande makt 85 Källor • Charles de Secondat. Montesquieu avvisade idén att den dömande makten skulle utgöras av samma personer som ingick i senaten. och staten endast borde verka på ett generellt plan. . för den allmänna viljan. Till skillnad från de andra maktinstanserna. Baron de Montesquieu. Han visar där att vad som kännetecknar absolutism är att i det statsskicket har regenten all makt. den verkställande (pregadi) och den dömande makten (quarantia) var åtskilda.

• Enligt det socialistiska rättssystemet är det den lagstiftande makten som uttolkar lagar. så fjärran från landet hade han ingen myndighet. menar även att monarken kan ha svårigheter att förstå sitt folks naturliga behov. har en stor fördel framför republiker. Men i dess effektivitet kan den vara alltför hastig i sitt beslutsfattande och därtill kan monarken missbruka sin makt. I ett företag ligger den hos den verkställande direktören. ofta genom att kongressen är den högsta domstolsinstansen. enligt stare decisis-principen.Dömande makt 86 Olika principer för dömande makt • I länder med common law som rättssystem. okunskapen och impulsiviteten hos folket. Och även om monarken inte hade fallenhet för despotism. exekutiv makt eller utövande makt är den maktinstans i en stat som verkställer fattade beslut och upprätthåller lagar och ordning. Om lagars anda • motsvarande engelska artikel Se även • Lagstiftande makt • Verkställande makt Verkställande makt Verkställande makt. menar Montesquieu. Om landet är despotiskt. bildar rättsfall lag såsom rättspraxis. Montesquieu. Baron de Montesquieu. vilket brukar organiseras i en senat. eftersom han inte har någon verkställande makt. Montesquieus teori Verkställande makt som en av tre maktinstanser är en teori som grundades av Montesquieu i det att han pläderade för maktdelningsprincipen. Monarkier. med vilket Montesquieu menar att landet saknar tribunaler. . skriver Montesquieu. Eftersom folket inte på något sätt representeras i beslutsfattandet. Som exempel tar Montesquieu Karl XII som enligt hans mening inte hade rätt att ge order till riksdagen i sin frånvaro i Bender. En monarki är sällan helt korrumperad. om regenten är ointelligent och hans allierade därför undanhåller honom från att regera. men är åtminstone i teorin förbjudna att stifta lagar. kommer regenten att fyllas med hämndbegär för alla överträdelser. kunde lagstiftandet bli godtyckligt. • I länder vilkas rättssystem utgörs av civil law. fortsätter Montesquieu. Montesquieu har i övrigt en positiv inställning till monarkin som statsskick. har en grupp aristokrater såväl den lagstiftande makten som den verkställande. som trodde att klimatet påverkade människors natur. för de är lyckligare under en effektiv regering. och en monark är bäst lämpad för detta ändamål. menar Montesquieu. Och det är bättre om en regent dör än att han hålls fången. Källor • Charles de Secondat. Detta är det bästa för folket. eftersom monarken kan genomdriva sina beslut mer effektivt. anser han. varför lagar borde hålla monarken tillbaka. är detta ett ofritt system. Detta kan ske. och exemplifierar med ett uttalande av Cicero. I den skiljer han mellan verkställande makt och högsta makt (supreme). Enligt Montesquieus mening måste alltså folket hållas tillbaka. uttolkar den dömande makten lagar. I aristokratier. Till skillnad från common law bygger inte det socialistiska rättssystemet och civil law på den praxis som skapades med den romerska rätten. Den verkställande makten åligger normalt en del av ett lands statschef eller dess regering. där denne beskriver brutaliteten. så länge som folket får reglera regenten. Detta motiveras med att rätten är politisk och borde tjäna kommunismens idé.

Den verkställande maktens uppgifter är • • • • • att genomdriva lagar och se till att lag och ordning råder upprätthålla internationella relationer utse ämbetsmän.Verkställande makt Ytterst är staten regenten för Montesquieu. För att frihet ska kunna erhållas krävs i första hand att den verkställande makten skiljs från den lagstiftande och den dömande makten. Statens de jure överhuvud. Romerska senaten hade så mycket makt att andra länder uppfattade Rom som en aristokrati. och andra löpande uppgifter. och det vore slutet på friheten om monarken avsattes eftersom då skulle samma organ få två maktinstanser. I presidentstyren är det statschefen som utgör den högsta verkställande makten både de jure och de facto. Till den verkställande maktens uppgifter hör att sammankalla den lagstiftande maktens organ. Detta är fundamentalt för att frihet ska kunna erhållas i ett land. Rädsla skapar despotism. och lugn skapar en god regering. men fred är ett tillstånd som aldrig inträder egentligen. att den verkställande makten inte kunde reglera den lagstiftande makten på ett förtjänstfullt sätt. anser Montesquieu. vilket ledde till ofrihet. och att han dömer människor för att förtrycka dem. Det finns en risk att monarken stiftar tyranniska lagar. Den verkställande makten bör dock inte givas rätt att deltaga i den offentliga debatten. . Med bland annat armén skapar han vad han har ansvar för: krig och fred. samt inre och yttre säkerhet. I Rom hade regenten ringa intresse av den verkställande makten. varigenom det inte blev någon maktdelning. Den verkställande makten utgörs förutom av presidenten eller premiärministern. och att bevara regenten innebär att bevara landet. för Montesquieu. för om regenten dör kan landet intagas av en främmande makt. Folkrepresentationen bör inte vara valbar till den verkställande makten. och delegerar denna efter sedvana och praxis. för annars förlorar den sin myndighet. menar Montesquieu. Ej heller bör den verkställande makten ha rätt att besluta om skatter. och andra momentana operationer. även domare och diplomater administrera statsförvaltningen utfärda förordningar eller order Somliga stater kräver att dessa uppgifter sker i samråd med den lagstiftande maktens organ. bör den verkställande maktens instans kunna ta sig den dömande makten. menar Montesquieu. Det bästa är alltså att regenten har armén under sig. sköter landets administration (dess statsförvaltning och myndigheter). Monarken har som regel endast formellt den verkställande makten. och armén är egentligen vad som skapat staten. som biträdande chef över statschefens regering. Senaten tillsatte och avsatte regenter hastigt och blodigt. men ibland kan han leda konfliktlösning mellan folkets representanter. 87 Olika former av verkställande makt En verkställande makt i en stat är det organ som implementerar lagar. och utser en premiärminister. Därtill bör den ha rätt att avslå lagförslag. I de flesta konstitutionella monarkier med parlamentstyren (undantaget Japan och Sverige) utgör statschefen de jure den högsta verkställande makten. brukar benämnas statschef. samt departementen. kabinettet eller konseljen. eftersom folket inte är lämpat för denna uppgift — en monark är bäst lämpad för administration. Om en representant för folket i den lagstiftande maktens organ anklagas för konspiration mot staten eller annat svek mot sin uppgift. av ministrar. diplomati. Enligt Montesquieus mening var det detta som fick Rom att falla. eftersom då skulle regenten bara godkänna de lagförslag som han själv föredrog.

[11] . som bland annat deltagit i tre rån.[6] Ålder och påföljder För brott som någon begått innan han eller hon fyllt arton år får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. om inte något annat är föreskrivet.[9] • Påföljden för en 19-åring. som gjort sig skyldig till mord. som dömts för mord.[1] Fängelse är att anse som ett svårare straff än böter. har överlämnats till vård inom socialtjänsten. har bestämts till fängelse 9 år.[10] • 16-årig yngling. Baron de Montesquieu.Verkställande makt 88 Källor • Charles de Secondat.[8] Några exempel på domar där gärningsmännens ålder tagits i beaktande är: • En 15-årig pojke.[4] När någon döms för flera brott.[2] [3] Övriga påföljder får tillämpas trots att de inte är nämnda i bestämmelserna om de särskilda brotten. villkorlig dom. villkorlig dom och skyddstillsyn. har dömts till skyddstillsyn eftersom Högsta domstolen inte ansåg att synnerliga skäl förelåg för fängelse. Rättsväsen brukar utgöras av bland annat polis. Att rätten därvid i första hand skall bestämma påföljden till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Om lagars anda • motsvarande engelska artikel Se även • Dömande makt • Lagstiftande makt Rättsväsen Rättsväsen är de myndigheter som upprätthåller lagen. Rättsväsen i olika länder • Sveriges rättsväsen Se även • juridik • Lagstiftande makt Påföljd för brott i Sverige De påföljder för brott som används i svensk rätt är enligt 1 kap 3 § brottsbalken straffen böter. fängelse. domstolar och kriminalvård. skall rätten döma till gemensam påföljd för brotten.[7] För brott som någon begått efter det att han eller hon fyllt arton men innan han eller hon fyllt tjugoett år får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl enligt 30 kap 5 § andra st brottsbalken.[5] Vid val av påföljd skall rätten fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse.

nu/ dom/ rh/ 1996:19 [13] https:/ / lagen.[15] 89 Fotnoter [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P1 https:/ / lagen. 18 och 19 år har gjort sig skyldiga till bland annat gaturån och dömts till skyddstillsyn och samhällstjänst.[14] • Två ynglingar. nu/ 1962:700#K30P5 [8] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1993:10 [10] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2000s278 [15] https:/ / lagen.[13] • 19-årig yngling som misshandlat annan och förorsakat en omedelbart livshotande skada som bort förskylla tre års fängelse har beroende på att han ännu inte fyllt 21 år dömts till fängelse i ett år två månader. nu/ 1962:700#K1P5 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P5S2 [9] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 2008:34 [11] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P3 https:/ / lagen. Vid bestämmandet av fängelsestraffets längd har hänsyn tagits till hans ungdom. nu/ dom/ nja/ 1993s456 [12] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K30P4 https:/ / lagen.Påföljd för brott i Sverige • 17-årig yngling som gjort sig skyldig till mened har dömts till fängelse en månad eftersom menedsbrottet är riktat mot rättssamhället och utgör ett allvarligt hot mot den dömande verksamheten. nu/ dom/ nja/ 1994s153 Se även • Straff . varför han ådömdes ett kortare fängelsestraff än vad den aktuella brottsligheten motiverat. nu/ dom/ rh/ 1994:58 [14] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P3 https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K1P4 https:/ / lagen.[12] • 19-årig yngling som begått mened har dömts till tre månaders fängelse.

försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Är viss bötesform inte föreskriven för brottet. Kontrollavgifter och straffavgifter på till exempel bibliotek. för sak. penningböter eller normerade böter. får dagsbotens belopp jämkas. gäller dock detta. parkeringsplatser och i kollektivtrafik benämns ibland ”böter” i dagligt tal men de är inte böter enligt lag. om brottet bör föranleda lägre straff än trettio dagsböter. Om ett lägre högsta belopp är särskilt föreskrivet. . efter vad som bedöms som skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst.Böter 90 Böter Böter (pluralis av bot) är ett straff som innebär att den dömde skall betala en summa pengar. i penningböter.[7] Lagändring är på gång både i Finland och Sverige.[4] Böterna skrivs oftast ut direkt på plats i form av ordningsbotsföreläggande och godkänns sedan genom att den som fått föreläggandet undertecknar det. i betydelsen straff. att återställa någonting till det bättre. förmögenhet. i dagsböter. Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med femtio till och med ettusen kronor.[5] Böter som inte har kunnat drivas in.[9] Bötesfond Bötesfond kallas det då ett antal personer tillsammans lägger pengar i en pott för att kunna betala eventuella böter.[6] Böter som inte betalas får. som är ett fast belopp. De vanligaste typerna är penningbot. Minsta bötesbelopp är sjuhundrafemtio kronor. döms böter ut i dagsböter eller. som är proportionellt mot den taxerade inkomsten.[1] Dagsböter skall bestämmas till ett antal av minst trettio och högst etthundrafemtio. ska på talan av åklagare förvandlas till fängelse. Så här erläggs böter i Finland. men polismän kan i vissa länder kräva ut böter för bland annat trafikförseelser. om det är uppenbart att den bötfällde av tredska har underlåtit att betala böterna eller om förvandling annars av särskilda skäl är påkallad från allmän synpunkt. enligt vad som är föreskrivet för brottet i fråga. Böter ska dömas ut. Ett godkänt föreläggande gäller som en lagakraftvunnen dom. Tullverket eller Kustbevakningen. förvandlas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader enligt bestämmelserna i bötesverkställighetslagen. och dagsböter.[8] Att böta på någonting kan också användas generellt i betydelsen. Om det finns särskilda skäl. Böter utdöms oftast av domstol. om inte annat är föreskrivet.[2] Penningböter skall bestämmas till lägst tvåhundra kronor och högst fyratusen kronor. särskilt från dens synpunkt vilken böterna tillföll.[3] Indrivning av böter sker enligt bötesverkställighetslagen (1979:189). Bot utfärdad av den tjeckiska polisen Den som dömts till böter i Sverige får ett inbetalningskort. Saköre Saköre (av finlandssvenskans saköri. och öre) var en tidigare benämning på böter. Böter kan i Sverige utfärdas av Polisen.

html) (http:/ / g3. Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård . html) i Elof Hellquist. se/ content/ 1/ c6/ 12/ 61/ 42/ 754fad07. aspx https:/ / lagen. gottgörelse. spraakdata. org/ svetym/ 0146. spraakdata. html) [11] Bot (http:/ / runeberg. Svensk etymologisk ordbok (1:a upplagan. gov. nu/ 1962:700#K25P1 https:/ / lagen. gu. se/ saob/ show. domstol. fi/ oikeusrekisterikeskus/ 18405. nu/ 1962:700#K25P8S2 [8] http:/ / www. nu/ 1979:189#P15 https:/ / lagen. se Fängelse (olika betydelser). gu. oikeus. pdf [9] http:/ / www. se/ templates/ DV_InfoPage____807. htm [10] (http:/ / g3. phtml?filenr=1/ 43/ 10941. vilket är besläktat med ordet bättre med betydelsen förbättring. 1922) Fängelse För andra betydelser. nu/ 1979:189 http:/ / www. sweden. se/ saob/ show. nu/ 1962:700#K25P2 https:/ / lagen.[10] [11] Se även • • • • Botgöring Ordningsbot Vite Strafföreläggande Källor [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] https:/ / lagen.Böter 91 Etymologi Böter är pluralis av bot. nu/ 1962:700#K25P3 https:/ / lagen. phtml?filenr=1/ 38/ 9593.

Kriminalvårdsanstalten i Stuttgart. Svenska anstalter har egna celler till varje intagen. bland annat inkapacitering och rehabilitering.[3] . Livet i fängelse De intagnas villkor varierar mellan olika länder. Anstalter En anstalt. Straffet regleras i Sverige i Brottsbalken. och ger möjlighet till arbete. Flera anstalter har avdelningar specialiserade för att behandla narkotikamissbrukare. Många intagna är beroende av narkotika. av både praktiska och moraliska skäl. Stängsel runt en kriminalvårdsanstalt i USA. Fängelsestraffets syfte Det finns flera anledningar till att straffa brottslingar till fängelse. där den dömde låses in under en viss tid. utbildning. där A är den högsta säkerhetsklassen som finns på Kumla och Hall.Fängelse 92 Fängelse är en typ av straff i form av frihetsberövande. Den intagne har i allmänhet arbetsplikt. I vissa fall kan bötesstraff omvandlas till fängelse. En dom på högst sex månaders fängelse kan i Sverige i allmänhet verkställas genom intensivövervakning (elektronisk fotboja) istället för att den dömde tas in på anstalt. arbetslokaler. vilket i någon mån motsvarar det som tidigare kallades straffarbete (tukthus). är det svenska namnet för en fängelseanläggning. Slutna anstalter har klass A-D.[2] Enskilda celler anses bland annat minska risken för fängelsevåldtäkter. andra anstalter är inrättade enbart för narkotikaberoende fångar. Det kan vara tidsbegränsat eller utdömt på livstid. fritidsutrymmen och rastgårdar. Öppna avdelningar respektive öppna anstalter har klass E. Nya Zeeland. Fängelsestraff anses också ha ett preventivt och avskräckande syfte. Fängelsestraff anses svårare än böter. Svenska anstalter säkerhetsklassas från A till E. Anstalten består av låsbara celler. Man har också möjlighet att ta emot besök och åka på permission. tidigare kriminalvårdsanstalt. behandlingsprogram och annan verksamhet. Vissa samhällsdebattörer har argumenterat för fängelsernas avskaffande.[1] Mount Eden Prison i Auckland.

då de egentliga straffen var dödsstraff eller kroppsstraff. Hämtad 10 januari 2011 (tidigare version hämtad 15 oktober 2007). Därtill förekom stads. vilket på samma gång var uppfostringsanstalt för vanvårdade barn. där fångarna fick en drägligare tillvaro. som i följd av de ständiga krigen alltmer växte. se/ sv/ Fangelse/ Arbetet-mot-narkotika/ ) [4] Adolf von Mentzer: Handbok för cellfängelse-föreståndare (1878) [5] http:/ / runeberg. Maj:t Kongl. i stället sändes till fästningarna för att sysselsättas med fortifikationsarbeten. 1904–1926. såsom Marstrands eller Karlstens.och Krono-cellfängelserna i Riket.och häradshäkten för rannsakningsfångar samt gäldstugor för bysatta personer. Av reglementet framgick bland annat hur anstalterna och dess verksamhet skulle organiseras[4] . I Sverige förordnades härom genom 1624 års konstitution mot tiggare och tidstjuvar. Vid denna tid upprättades i Stockholm landets första tukthus. fl. Dessa anstalter blev småningom använda huvudsakligen för kvinnliga förbrytare. org/ nf/ index. under det att grövre manliga brottslingar. började först i England. Detta medförde en fullständig omorganisation av fängelseväsendet. Sålunda uppkom fästningsfängelser. avtjänades dessa vid slotten i länsstäderna. som lyckats undgå dödsstraffet.Fängelse 93 Historik Sverige I äldre tid. se/ sv/ Fangelse/ Arbete-klientutbildning-och-behandling/ ) [3] Kriminalvården (http:/ / www. html). I Sverige fattade 1844 års riksdag (Rikets ständer) beslut om att varje län skulle ha ett cellfängelse. i mitten av 1500-talet. Det följdes efter omkring 100 år av ett rasp. Då lagstiftningen började använda även kortare frihetsstraff. De var på landsbygden enkla stockhus ("skemmor"). kriminalvarden. Cellfängelserna I slutet av 1700-talet var samhället statt i förvandling och även fångvården berördes av Upplysningens idéer. Se även • Häkte • Fångläger • Fängelsefilm Referenser [1] Against Prisons (http:/ / f. Denna medförde en långsam åsiktsförändring kring fångvården och hur fångar skulle behandlas. 28 maj 1867 fastställde Kungl. Nya Älvsborgs m. Närmast med hänsyn till de stora skaror lösdrivare och tiggare. Fångbehandlingen var allestädes föga berömvärd. Under 1800-talet uppfördes i enlighet härmed i västvärlden nya fängelsebyggnader. i städerna och vid slotten användes även torn och källare. [2] Kriminalvården (http:/ / www. och på detta sätt uppstod länsfängelser och kronohäkten. Catherine Baker. us/ wildcat/ AGAINSTP. htm . där fångarna lämnades i den mest eländiga belägenhet. Man införde också ett blandat system där fångar med längre strafftid hölls i cell om natten men om dagen fick arbeta och umgås med andra fångar. enligt vilket fångarna skulle hållas i enrum såväl natt som dag. Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok [5]. stundom med en grop under golvet för grövre förbrytare. acetio. Majt:s nådiga Reglemente för Läns. Principen att i möjligaste mån undvika fångarnas samvaro med varandra ledde till det så kallade cellsystemet. inte straffmedel i sig själva. var fängelserna huvudsakligen förvaringsplatser under rannsakningstiden och i avbidan på straffets verkställande.och spinnhus (vid Stockholm på Långholmen) och sedermera av andra sådana i Göteborg och Norrköping. kriminalvarden. och sedermera på andra platser särskilda tukthus inrättas.

Om den dömde missköter sig kan han få ändrade eller nya föreskrifter eller en varning. Förutom själva övervakningen påminner påföljden om villkorlig dom. Skyddstillsynen kan också ersättas av en annan påföljd. arbete och bostad under prövotiden.Villkorlig dom 94 Villkorlig dom 1. Skyddstillsynen kan också förenas med fängelse eller med skyldighet att underkasta sig vård enligt en i förväg upprättad behandlingsplan (kontraktsvård). Samtidigt med domen utser tingsrätten en övervakare.se) . Den dömde kan också i vissa fall omhändertas.(domstol. OMDIRIGERING Villkorlig dom i Sverige Skyddstillsyn Den som döms till skyddstillsyn ställs under övervakning i ett års tid. till exempel fängelse. som ska hjälpa och stödja den dömde. Tingsrätten kan i domen ge föreskrifter om till exempel läkarvård. Övervakningen administreras av frivården. Vid allvarlig misskötsamhet kan skyddstillsynen komma att upphävas och ersättas av en annan påföljd. Kort tid efter det att domen har meddelats kontaktar frivården den som har dömts till skyddstillsyn för ett samtal. Skyddstillsynen kan även förenas med dagsböter och/eller med en skyldighet att utföra oavlönat arbete under viss tid (samhällstjänst). Om den som fått skyddstillsyn begår nya brott under prövotiden kan tingsrätten i det nya målet bland annat förordna att både prövotiden och övervakningstiden förlängs. För den som dömts till skyddstillsyn löper en prövotid på tre år. som i regel pågår i ett år från dagen för tingsrättens dom. Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Övervakningen kan återupptas under prövotiden som löper i tre år från domsdatum. Frivården leder övervakningen.

Ungdomsvård får dömas ut endast om socialtjänstens planerade åtgärder.[1] [2] Vid allvarligare brottslighet när påföljden kan bli strängare än fängelse i ett år.[11] Vård enligt socialtjänstlagen Denna vård kan ske enligt socialtjänstlagen (2001:453). som är av allvarligt slag. Högsta domsolen förutsatte att gärningsmannen haft starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande vilket i enlighet med 29 kap 3 § 1 st brottsbalken skall beaktas som mildrande vid bedömningen av straffvärdet.[7] Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning. får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning skall äga rum. Missbrukare Om missbrukaren kan få vård enligt lagen om vård av missbrukare kan rätten överlämna åt socialnämnden att se till att sådan tvångsvård ordnas. skall rätten meddela föreskrift om att den unge skall följa det ungdomskontrakt som upprättats av socialnämnden.[8] [9] Sådan utskrivningsprövning prövas av förvaltningsrätten. kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet.Överlämnande till särskild vård 95 Överlämnande till särskild vård Överlämnande till särskild vård är en påföljd som domstol kan ådöma en person med missbruk eller psykisk störning.[12] [13] . som begått brott.[6] Högsta domstolen beslöt dock i dom meddelad d 13 febr 1995 att även med hänsyn tagen till detta var det inte möjligt att tillämpa annan påföljd än fängelse på livstid. om det till följd av den psykiska störningen finns risk för att han återfaller i brottslighet.[5] Högsta domstolen kom till en annan utgång i ett mål där gärningsmannen i ett psykosartat tillstånd och alkoholberusning mördat sju människor och försökt mörda ytterligare tre.[3] Personer med psykisk störning Lider den som har begått ett brott. vilket innebär att han/hon ska tas in på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård. Innehållet i kontraktet skall framgå av domen. Skall åtgärderna vidtas med stöd av socialtjänstlagen. där påföljden måste bli strängare än böter.[4] Högsta domstolen har i dom 24 mars 1998 i mål nr B 3235/97 överlämnat en för mord åtalad person till rättsspsykiatrisk vård. av en allvarlig psykisk störning. fordras särskilda skäl. Sådant beslut får inte fattas utan att en rättspsykiatrisk undersökning skett enligt lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning. får rätten enligt lagen om rättspsykiatrisk vård överlämna honom/henne till rättspsykiatrisk vård.[10] Unga personer Den som är under tjugoett år och som begått brott får dömas till ungdomsvård om han eller hon har ett särskilt behov av vård.

nu/ 1962:700#K32P3 [18] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P5 [19] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P1S4 [16] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1995s48 [8] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31P3S2 [9] https:/ / lagen. [19] Fotnoter [1] https:/ / lagen. nu/ 1988:870 [3] https:/ / lagen. nu/ 1991:1137#P3 [11] https:/ / lagen.Överlämnande till särskild vård 96 Vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Vården kan ske enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. nu/ 1990:52 [15] https:/ / lagen.[18] Verkställigheten ska ske vid särskilt ungdomshem som Statens institutionsstyrelse svarar för enligt lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. nu/ 1962:700#K31P2S2 [4] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1998s162 [6] https:/ / lagen.[15] Ungdomstjänst Den som är under tjugoett år och som begått brott får dömas till ungdomstjänst om den unge samtycker till det. nu/ 1962:700#K31P3 [5] https:/ / lagen. nu/ 1991:1129#P16 [10] https:/ / lagen. nu/ 1998:603 . nu/ 2001:453#K5P1b [14] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K31 [2] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K32P1S3 [13] https:/ / lagen.[17] Sluten ungdomsvård Har någon begått brott innan han fyllt arton år och påföljden bort bli fängelse. nu/ 1962:700#K29P3 [7] https:/ / lagen.[16] Ungdomsvård kan förenas med ungdomstjänst eller med dagsböter. dock högst 200. nu/ 1962:700#K32 [12] https:/ / lagen. kan domstolen utdöma sluten ungdomsvård i lägst fjorton dagar och högst fyra år. nu/ 1962:700#K32P2 [17] https:/ / lagen. Den som döms till ungdomstjänst skall åläggas att utföra oavlönat arbete i lägst tjugo och högst etthundrafemtio timmar.[14] I så fall skall den vårdplan som upprättats av socialnämnden fogas till domen.

på vilka grunder lagbrytar bör straffas med fler. det vill säga det vetenskapliga studiet av juridik. Den överlappar både moral.) försöker förstå den grundläggande rättens natur och försöker analysera dess ändamål.och politisk filosofi och innefattar frågor om huruvida man bör följa lagen. De tre mest tydliga synpunkterna om rätt och rättvisa (det finns dock hundratals synpunkter) är rättslig positivism. rättsrealism (Uppsalaskolan) och interpretivism. Ämnet förgrenar sig i tre huvudsakliga delar: • Naturrätt är idén om att det existerar oföränderliga naturlagar som styr oss. och att våra institutioner bör vara kompatibla med dessa lagar. Den positiva rätten som infattas i de skrivna lagarna och författningarna och rättspraxisen i en rättsvetenskap används som basen för att 'testa' filosofiska teorier mot denna. jur.stud. ett rättssystems oförutsebara och osäkra natur. den makt som den utövar och dess roll i det mänskliga samhället. struktur och praktiska användning. vad den borde vara och hur den egentligen fungerar.Rättsfilosofi 97 Rättsfilosofi Rättsfilosofi är en inriktning inom filosofin och rättsvetenskapen. Se även • Etik • Jurisprudens • Rättspositivism • • • • • Naturrätt Den historiska skolan Interpretivism Uppsalaskolan Straffteori Rättsvetenskap Rättsvetenskap eller jurisprudens är huvudsakligen teorin och filosofin om rätt. Utgångspunkt En vanlig utgångspunkt i förståelsen av rättsvetenskapen är målet för en lag att uppnå rättvisa. vad som verkar vara. Rättsvetenskapliga akademiker hoppas att erhålla en djupare förståelse för av rätten. "är makt detsamma som rätt?" och "vilken är skillnaden mellan rätt och moral?" studeras. Rättsvetenskapliga studenter (juris studenter. På praktiska nivåer hoppas vissa jurister på att förbättra samhället genom att studera vad rätten är. naturlig rätt. • Analytisk jurisprudens ställer frågor som. Positivism betyder att lagen är 'positionär': rätten skapas i . "Vad är en lag?" "Vilka är kriterierna för juridisk legitimitet?" och "Vilket är förhållandet mellan lag och moral?". där grundläggande frågeställningar som "vad är gällande rätt?". • Normativ jurisprudens ställer frågor om hur lagen bör se ut. De söker en djupare förståelse för. Därför kan den vetenskapliga rättsvetenskapliga naturen argumenteras.

däribland Lon L. förhandlingstekniker. analys av västvärlden domstolsprocedurer i fråga om klassisk grekisk teater. "juridisk tillämpning"). studien av rätt och hur den relaterar till kvinnors status är en form av sociopolitisk rättsvetenskap). Tillämpningen inom rätten av utomrättsliga teorier och praktiker. eller undersökning av rätt i speciella sociala. politiska och andra sammanhang. rättslig antropologi.. i avseende på dessa krav argumenterar Fuller att vi är mindre böjda att erkänna denna som ett rättssystem eller att respektera denna. Rättsvetenskap söker att utnyttja orestrikterades element från livet och från världen för att hjälpa den kritiska studien av rätt. Rättslig vetenskap. understryker att rätten måste möta vissa formella behörighetskrav (såsom att vara ojävig och i allmänt vetande). grad och enskilda källor för inflytelse på teoretikerns arbete. De mera fastställda ämnena är listade här nedan: • • • • • • • • • • Rättsfilosofi och mera generell filosofiska tankegångar. eller åtminstone inte förneka att den är en korrekt skapad lag. Man kan försöka stärka rättvisan. Tillämpningen av rättsliga principer och teorier på rättsliga problem. såsom hävderätt i stamsamhällen i Afrika (troligen en derivation av termen genom analogin med etnomusikologi) 2. förlikning.s. till exempel den rättsliga filosofin. är den en rättfärdig lag. jurisprudens i och av en speciell etno-kulturell grupp. etc. Kritiker av lagen borde lobba för lagändring men måste ändå respektera lagens bokstav. Jämförande undersökningar av rätten som ett område inom andra områden av studier eller bemödanden. Rättshistoria. såsom 1.och naturliga rättsteorier påminner ibland om varandra mera än vad beskrivningen ovan föreslår och de kan dela på vissa punkter med den andra teorin. Rättslig teori. eller vilket annat normativt slut som helst med lagar. . och så vidare. Att identifiera en enskild teoretiker som en positivist eller en naturlig rättsteoretiker kräver ibland inblandning av ärenden såsom betoning. Naturlig rätt säger ofta att 'en orättfärdig lag är ingen lag' och teistiskt inriktade naturrättsteoretiker menar att vilken som helst orättvisa kommer att rättas till av 'högre makter'. vilket inkluderar rättslig historiografi och hermeneutik. Guds avsikter.Rättsvetenskap enlighet med. and Underkategorier av rättsvetenskap. Etnorättsvetenskap. därför kan den även inkludera reflektioner över använda juridiska färdigheter och metodologi (d. Vad som är rätt eller fel kan variera mycket beroende på vilka intresseområden man fokuserar på. till exempel. oavsett den är rättvis enligt någon annan standard.v. i enlighet med de regler som erkänts i samhället i fråga. men deras framgång eller brist på sådan avgör inte deras validitet. Andra naturliga rättsteoretiker. Därmed har rätten en intern moralitet som går förbi de sociala reglerna av vilka rättfärdiga lagar skapas från. Sociopolitisk rättsvetenskap. Därför måste de mest inhumana och orättfärdiga antagelserna efterlydas (från rättssystemet utgångspunkt och moraliska utgångspunkter). I motsats associeras naturlig rätt med moralitet och i teistiska synvinklar. undersökningstekniker. jurisprudens som en dokumenterad källa av sociala och politiska förändringar (till exempel. Uppfattningar om vad som är rätt och fel bildar grunden till den naturliga rätten. såsom användningen av distributiva undersökningstekniker i rättslig analys. till exempel socialt accepterade regler. En annan princip är att rätt inte är någonting mera än ett regelverk för att upprätthålla ordning och styrbarhet över ett samhälle. skapandet av dokument. såsom väl fungerande advokatfärdigheter. Till den utsträckning som ett institutionellt system för social kontroll inte räcker till. För att göra dessa begrepp enklare försöker den naturliga rätten att identifiera en moralisk kompass för den rättskipande makten i en stat. den samlade delen av rättslig teori som exemplifieras i arkiven över rättsliga fall. Såvida lagen är korrekt utformad. kontroverser och frågor. speciellt klassiska och återkommande rättsliga frågor. 98 Rättsvetenskap inkluderar även juridisk pedagogik vilket innebär utlärandet av rätt och juridiska ämnen till den utsträckning som juridisk pedagogik berör utbildningen av advokater och deras roll. Fuller. moralitet. Sofistikerade positivist.

"att tillhandahålla"). Antagning till detta rättsväsende var villkorligt vid uppvisande av kompetensbevis eller bevis för erfarenhet. en del av muntlig rätt och seder som verbalt fördes från "far till son"). Under den Romerska republiken skapades lagskolor och dessa blev hela tiden mera akademiska. inte på vad den skulle eller borde vara. Det vetenskapliga djupet i dessa skrifter var oöverträffat i den . Den bästa svenska definitionen för jurisprudentia är troligen "[abstrakt] juridisk kunskap.' betyder "kunskap" i latinet och kan översättas direkt till svenska som "prudens. som studerar vad lag "borde vara. från verbet providere." 'Juris' refererar speciellt till den muntliga rättsliga traditionen och till funktionella tillämpningar av lagen. Modern rättsvetenskap Den rättsvetenskapliga teorin delas vanligtvis in i två större analysfält: analytisk rättsvetenskap. vilka värden som är viktiga och som ser på frågor om moralitet. Deras domar var från början menade att vara enkla tolkningar av de traditionella sedvanorna men förändrades snart från en aktivitet som formellt beaktade vad som var traditionsenligt i varje enskilt fall i den rättsliga vanan till en mera jämbördig tolkning som antog lagen till de nyare sociala instanserna. trots att även fall dess ursprung the yrkesutövningen var monopoliserad av påvekollegiet (Pontifex). 'Prudentia. ursprungligen juris + prudens (sammandragning av providens. till och vid speciella förutsättningar och ansamlingar av fakta. I den tidsålder som sträckte sig från det tidiga Romerska imperiet till det tredje århundradet skrevs viktig litteratur inom ämnet av några noterbara grupper." och normativ rättsvetenskap." Så.' och juryer gör precis som ordet förutser: tillämpar lagen till fakta och omständigheter och drar sedan en slutsats därifrån om den svarandes straffrättsliga ansvar. den lagsamling som fastställs genom beslut av en enskild domstol eller ett domstolssystem. Fokus ligger på vad systemet är. Påvarna skapade indirekt ett lagsystem genom deras uttalanden (sententiae) i enskilda konkreta (juridiska) fall. 'juris' betyder "av lag" eller "rätt. Lagen implementerades med de nya utvecklande Institutiones (rättskoncept). Viktiga frågor inom den normativa rättsskipningen är dessa: Vad är den rätta lagfunktionen? Vilka typer av handlingar ska bli föremål för bestraffning. däribland Proculians och Sabinians. som studerar vad lag "är." Ordet innebär att man verkar korrekt och vist eftersom man har kunskapen om de möjliga konsekvenserna av en enskild handling. behandlas enbart värdefrågor till den utsträckning att man beskriver de som tankeställande frågor och lämnar frågan därhän. Analytisk rättsvetenskap använder en neutral utgångspunkt för att beskåda och ett beskrivande språk när den refererar till olika aspekter av rättssystem. Ordet "jury" kommer även från 'jus/juris." Ordet "jurisprudence" på franska refererar till rättspraxis inom sedvanerätten. När man därmed går in i analytiska rättsvetenskapliga moralfrågor. De mest viktiga frågorna inom analytisk rättsvetenskap är: Vad är en lag? Vad är ett rättssystem? Vad är förhållandet mellan lag och makt/sociologi? Vad är förhållandet mellan lag och rättvisa/moralitet? Har varje samhälle ett rättssystem? Hur ska vi förstå begrepp såsom laglig rätt och laglig skyldighet? Normativ rättsvetenskap berör vad lag borde vara. Detta är den senlatina formen av ett sammansatt ord." 'Juris' är genitivformen för Jus som betyder "rätt. som behöll en den exklusiva bestämmanderätten över fakta. genom att de var de enda experterna (periti) i jus av den traditionella rätten (mos maiorum. som förblev i det traditionella schemat. Påvarna ersattes i det 3:e århundradet före Kristus av en laglig kropp av prudentes. och vilka sorters bestraffningar ska tillåtas? Vad är rättvisa? Vilka rättigheter har vi? Är det en skyldighet att följa lagen? Vilka värden har rättsreglerna? Historia Ordet rättsvetenskap hade redan samma mening i det antika Rom.Rättsvetenskap 99 Etymologi Ordet jurisprudens (rättsvetenskap) kommer från latinets jurisprudentia.

earlham. ss 1-4. Jr: A Brief Biography of Dooyeweerd. 1982. 2002. Juridical scholar • Brocard • Rättvisa • Fiqh Externa länkar • (engelska)[1] Navigera till sidan som kallas Encyclopedia of the Science of Law (Mellen. ca/ Dooyeweerd-Centre/ biography. edu/ topics/ jurisprudence. Dooyeweerd var professor inom juridik och antik nationell rätt vid Fria universitet i Amsterdam från och me hans utnämnande år 1926 tills hans emeritation år 1965. 2002). html http:/ / www.Introduction (den 1:a delen av ett 5-volymers verk. based on Hendrik van Eikema Hommes. html http:/ / www. Det var under det Bysantinska imperiet (5:e århundradet) som juridikstudier ånyo återupptogs på djupet och det är från denna kulturrörelse som Justinianus Corpus Juris Civilis föddes. 100 Se även Herman Dooyeweerd (1894-1977)..132)[2] • (engelska)LII Law about. • (engelska)John Witte. Holländskt original. med få noterbara författare. engelsk översättning. htm . Referenser [1] [2] [3] [4] http:/ / www.) Lon Fuller's classic of jurisprudence brought up to date 50 years later. Encyclopedia of the Science of Law: Volume I . redeemer. by Peter Suber (Routledge. Se: Herman Dooyeweerd. on. Mellen. ca/ Dooyeweerd-Centre/ http:/ / www. redeemer. edu/ ~peters/ writing/ cse.. Jurisprudence [3] • (engelska) The Case of the Speluncean Explorers: Nine New Opinions [4]. cornell. 1998.Rättsvetenskap antika tidsåldern och den nådde ändå oemotsägbar hög skicklighet. Inleiding tot de Wijsbegeerte van Herman Dooyeweerd (Haag. På grundval av detta brukar man säga att romarna skapade en konstform av juridiken. Efter det tredje århundradet blev Juris prudentia mer en byråkratisk syssla. law. on.

Reglerna omfattar: • plikter inför Gud ibadat • transaktioner mellan människor muamalat. rättsprinciper som varande en del av den gällande rätten. Usul al-fiqh är läran om rättsskolorna samt metoden att tolka dem medan furu är studiet av reglernas innehåll. Sällan kommenteras behovet av trovärdiga vittnen för att någon ska kunna bli dömd. otrohet. Den tillämpas mycket olika från land till land. fiqh. En rättspositivist skulle anse att exempelvis lagen om nedärvt lyte i Tredje riket hörde till den gällande rätten. en muslimsk rättslärd. vilket vid rättegångar i vissa fall är svåra att hitta. 2) förnuftet. homosexualitet. oavsett dess innehåll. för att garantera en rättssäker tillämpning av rätten. med vilka en rättsregel måste överensstämma för att kunna anses som giltig. ett rättssystem anses dock i praktiken gällande trots att den inte är naturrättsligt giltig eller rättfärdig. I västvärlden har främst kritik mot vissa tillämpningar kommit i förgrunden. kallas faqih på arabiska.Gällande rätt 101 Gällande rätt Gällande rätt (eller "giltig rätt") är en juridisk term som åsyftar de rättsregler som är gällande inom ett rättssystem. Usul al-fiqh (arabiska: ‫ )ﺃﺻﻮﻝ ﺍﻟﻔﻘﻪ‬betyder ungefär lagens rötter och furu syftar på lagens grenar. Den islamiska rättsvetenskapen kallas fiqh och utgör den rättsvetenskapliga uttolkningen av Sharia. Ibadat behandlar till exempel bönen och gudstjänstlivet och muamalat rör samhälleliga frågor. Denna tvådelade juridiska modell har uppfattats som en förutsättning för att det ska vara möjligt att följa olika religioner under ett och samma politiska styre. En expert på sharia. den judiska lagen (se halacha). en hanterbar massa. Naturrättens förespråkare anser att det finns vissa oskrivna regler (ifrån naturen/Gud/förnuftet etc. dvs. usul al-fiqh och furu. Hudud betyder ungefär begränsning och syftar på fem olika typer av brott som man . 3) religionen. vid krig och konflikter och så vidare. vilken är grundad på förnuftet. Detta synsätt har anammat naturrättsteoretikern John Lockes idé om att en viss igenkänningsregel bestämmer vad som är gällande rätt. Hududstraffen är kanske de som oftast uppmärksammas i västvärlden.) som till exempel de mänskliga rättigheterna. Muhammeds Sunna återfinns i haditherna. Rättsvetenskapen. Sharia är ett lagsystem som stöder sig på texter ur Koranen och Muhammeds Sunna. etik och rättspatos och liknar på så sätt i mångt och mycket talmud. En sorts "mellanväg" är erkännandet av s. Religiösa bestämmelser har med andra ord hållits inom de olika religiösa samfunden. Sharia vänder sig till den enskilde troendes personliga samvete. Koranen har 350 verser med ett direkt lagmässigt innehåll. Den juridiska tudelningen hänger i sin tur samman med en historisk situation när staten var svagare och inte hade lika övergripande kontroll av medborgarnas privata sfär som i modern tid. utan på den muslimska trosgemenskapen. Enligt en rättspositivistisk inställning (vilket är det som omfattas i Sverige) är gällande rätt de rättskällor och den lag som de facto används och tillämpas av ämbetspersoner. Befogenheten att tillämpa sharia har traditionellt sett inte vilat på statens ansvar. konvertering från islam. Gällande rätt kan också ses som en avgränsad del av den positiva rätten. Sharia Sharia (arabiska: ‫ ﺷﺮﻳﻌﺔ‬Šarīʿah) betyder "vägen till vattenkällan" eller "lagen av Gud" och är ett begrepp inom islam som avser att beskriva den gudomliga viljan. Det gäller bestraffningen av brott. Parallellt med den religiösa lagen – sharia – har det i islams historia också funnits en sekulär lag (urf eller qanun) som inte stått i motsättning till sharias fem grundläggande målsättningar: värnande om 1) livet.k. brukar delas in i två delar. 4) egendomen och 5) fortplantningen. Sharia omfattar även regler för hur icke-muslimer ska behandlas i muslimska områden.

Totalt innehåller Koranen 6200 verser. Dessa verser ställer till det vid tolkningen eftersom olika personer kan ha olika uppfattningar om hur de ska översättas. I länder som Iran och Saudiarabien är sharia officiell lag.140 i rituella frågor . skilsmässa. som handlar om profetens levnadssätt och som går att läsa om i haditherna. Koranens roll i Sharia Muslimerna använder sig av två perspektiv för att fastställa de grundläggande lagarna som Gud. medan den i något mer sekulariserade länder som Egypten utgör en källa för lagstiftningen. Nutida västerländska lagar Kombinationen av dessa kan se tämligen olika ut i olika länder och regioner. Det andra är profetens sunna. Idag så baseras de flesta ländernas lagstiftning i den muslimska världen på tre källor: 1. Koranens skrifter och verser anses vara sanna och dess ”äkthet” ifrågasätts inte av muslimer. skilsmässa och arv. Länder som säger sig tillämpa sharia har därför ibland skilda åsikter om vad det innebär. arv osv. Det stora problemet med koranens innehåll är att det kan tolkas på olika sätt och dessa kan variera från person till person.70 rörande giftermål. utan har fått sin utformning inom olika skolor.30 rörande brott och straff . Det finns flera tolkningar av sharia. Lokala lagar/sedvänjor 3. Sharia är på ett annat sätt än religionens inre. I de flesta muslimska länder används sharia endast inom familjerätten. De resterande verserna anser man sig kunna tolka på ett ungefär. gav till honom Koranens verser. Inom andra juridiska områden används istället sekulära lagar inspirerade av västerländsk modern lag. 180 av verserna är sådana där avsikten anses framgå entydigt. Det första är Koranen eftersom den sägs vara guds egna ord. De fem föreskrivna straffsatserna gäller för följande brott: • • • • • Äktenskapsbrott/sexuella relationer utanför äktenskapet Stöld Rån Falsk anklagelse för äktenskapsbrott Berusning 102 Begreppet sharia syftar i grunden på Guds vilja sådan som den nedtecknas uttryckt i Koranen och sunna. dock är inte alla lagrelaterade. när han med sin order via Gabriel ängeln som uppenbarade sig för Mohammed. . Texten är alltså klar men tolkningen kan skifta vilket kan göra det svårt att tolka vilka rättigheter och straff som föreligger eller hur lagen i fråga fungerar. andliga dimension föränderlig utifrån omständigheterna. . Straffen för dessa brott är alltså redan nämnda av Gud. Sharia 2. Där ligger problemet snarare i att man behöver ta reda på om varje hadith kan antas komma från profeten från första början. De verser som handlar direkt om lagregler är 350 totalt och de är uppdelade på följande sätt. och reglerar därmed endast frågor som äktenskap. utan risk för feltolkningar. Därför är rättstraditionen inte entydig i olika frågor. När det kommer till haditerna är problemet inte detsamma.30 rörande medborgliga rättigheter och .Sharia menar att det redan finns bestämda straff för och som går att finna i uppenbarelsen. .10 som rör ekonomin (förbud mot ränta och rättigheter för arbetare till exempel) De 350 verserna kan i sin tur tolkas olika bokstavligt.

Tack vore juristens makt minskades konsulatets roll mer och mer. På senare tid har dock hanbali fått en mer dominerande roll och trängt undan shafi'i. en ensam ledare. vilket betydde att alla beslut från parlamentet skulle gå genom konsulatet och godkännas innan de togs bruk. För att upprätthålla idealen från revolutionen tillkom två andra parter i det politiska systemet. Då hade en konflikt trappats upp mellan parlamentet och konsulatet. Hur som helst gick det inte igenom utan situationen i post-revolutionära Iran kan beskrivas som en tvådelad rättsmakt. Härmed finns det en inbyggd motsättning mellan kungen och de rättslärda. där de genom tazir (möjligheten för domaren att fastställa straff genom egen bedömning) har möjlighet att utfärda domar som inbegriper hudud. Systemet är till skillnad från tidigare rättssystem hierarkiskt i fyra nivåer av rättsinstanser. Konsulatet ansåg att parlamentet slängde över för många ärenden.[1] Iran efter 1979 I Iran genomfördes år 1979 en islamistisk revolution. Detta gav konsulatet mycket mindre makt men för att jämna ut det för båda parter infördes ännu en institution. så det hann inte med alla. nämligen shafi'i och den texttrogna hanbali. Juristen ökade statens makt (parlamentet) genom att ge dem. I Saudiarabien har traditionellt sett funnits två av de fyra största sunnitiska rättskolorna. . Deras konsul hade fullständiga rättigheter. I Saudiarabien praktiseras en strängare hudud än i traditionell sharia. Dessa skulle ha absolut sista ordet i varje beslut och största delen av dess medlemmar var valda av presidenten. Detta beror dock inte så mycket på de rättslärdas inställning. Saudiarabiens rättssystem bygger delvis på det ottomanska rikets system sådant det var före 1926 men ger alltså större utrymme för domarnas egna ijtihad. han står alltså inte till svars för någon när det gäller hans beslut. Den här institutionen grundades på kärnan av Khomeinis samhällsteori av velayat-e faqih så den var anpassad efter hans begär och hans tid. Dessa lärda personer hade makten att ta beslut antingen från ett parlament eller från presidenten och det fick avgöra om deras beslut höll sig till islamiska principer. De får inte heller skilja sig förrän de blivit myndiga för först då anses de mogna nog att fatta ett sådant beslut. utan snarare på domarnas frihet. Juristernas uppgift var att bara ingripa när det var nödvändigt och det var helt oberoende av Väktarrådets beslut. utfärdar vissa förordningar som är helt fristående från rättssystemet.”Väktarrådet” .Sharia 103 Sharia i olika delar av världen Saudiarabien Idag är det endast Saudiarabien som säger sig helt basera rättssystemet på sharia. Sen 1979 har situationen i Iran varit likadan. Muftierna spelar därmed inte särskilt stor roll i domstolarna. Men domarna är alltså inte bundna av hanbali-rättsskolan. en president som ersätter Saha och ett rättssystem som är baserat på lagar utfärdade av parlamentet. Monarken. Man tror att det har gjorts försök att applicera samma modell som i Saudiarabien där Sharia är den styrande lagen i hela landet och att Ulama har full makt i rättsalarna. Det andra elementet som kom till var juristen (faqih). och den ”religiösa polis” (mutawia) som ser till att religiösa påbud följs av medborgarna. Dessa två traditioner bevarats genom att domaren dömer utifrån den rättskola som är aktuell i området. när det är nödvändig full makt att ta vilket beslut de vill även om det skulle krocka med lagarna i Sharia. Här kan man läsa om att de tillåter åttaåriga flickor i Saudiarabien att gifta sig. för närvarande kung Abdullah bin Abdul Aziz. Det har rådit rivalitet och konflikter mellan de vanliga och ovanliga institutionerna. Förutom domarna är viktiga aktörer i rättssystemet det råd av ulama (rättslärde) som utfärdar fatwor. men den stora förändringen kom 1988. Han har makten att ingripa hur han vill på eget beslut.som var sammansatt av religiösa lärda. På ena sidan har de behållit de etablerade institutionerna från Shahens regim. I det saudiska rättssystemet är qadierna (domarna) mer självständiga och dömer mer efter eget ijtihad (processen att genom tolkning av de religiösa rättskällorna utarbeta lagar) än i de mer klassiska shariasystemen. de menar att hudud kan undvikas om möjlighet finns. det vill säga ett parlament. På andra sidan av den tvådelade rättsmakten skapades andra institutioner som skulle skydda idealet och kämpa mot fienderna till revolutionen. Det ena var Shura-ye negahban .

Om en egen lag inte hade svar i ett visst ärende eller en konflikt vände man sig till Sharia för komplettering. Med hänsyn till vad som framkommit om institutet mohar har samma lagval gjorts i denna fråga. Sudans förändring till Sharia skedde genom en militärkupp 1989. På landsbygden där Sharia inte riktigt nått ut användes egna lagar men det fanns undantag. Före militärkuppen 1989 hade osmanska egyptier tagit över norra delar av Sudan redan så tidigt som 1821. Mahadi lyckades tillämpa sharia i så gott som alla regioner i landet. Men det var inte förrän mycket senare som lärda qadis kom in i landet.[2] I ett annat mål har Hovrätten för Västra Sverige. funnit att iransk rätt skulle tillämpas i fråga om mahr (brudpenning). dock var den ingen styrande lag.Sharia 104 Sudan Till skillnad från både Iran och Saudiarabien har Sudan haft spår av islamsk rätt redan så tidigt som på 1500-talet. skilsmässa. som ansågs gälla för muslimska trosbekännare i Israel. Den omständigheten att mohar är ett så kallat typfrämmande rättsinstitut har inte hindrat svensk domstol att tillämpa institutet utan hinder av reglerna om ordre public. Då ändrades lagarna än en gång i Sudan. Dessa förde hanifitiska lagar med sig och under hela den ”turkiska” eran var hanafi den gällande stadslagen. levnadsförhållanden och sociala förmåner i det landet. de fanns i början bara runt de stora städerna. eftersom den underhållsberättigade hade hemvist där. Det skedde ännu en förändring i Sudan mellan 1885-98 då landets styrdes av Mahadi-rörelsen som såg sig som revolutionärer. Britterna använde sig av en ”anglo-muslimsk” lagstiftning när det kom till brott och straff. donationer och arv.[3] . Det var den här typen av lagar som folket på landbygden stötte på. Andra fall och frågor var bestämda av brittiska domstolar som inte följde någon specifik lagkod utan baserades sina beslut på "vett och etik" samt "rättsvisa". Sverige Sharia har vid några tillfällen tillämpats i Sverige i fall där parterna har anknytning till islamisk rätt. Systemet hade utvecklats i Indien och var grundat på brittiska lagar men anpassat till muslimska principer. Av hovrättens ställningstagande följer att israelisk lag skall tillämpas på underhållsfrågan. ansvar för omyndiga. Detta ledde till att den fullständiga Sharia-baserade rätten inte fick mycket utrymme utan begränsades till att styra över frågor gällande äktenskap. I detta fall skedde prövningen enligt 1917 års ottomanska familjelagstiftning (Ottoman Family Law). I ett mål avgjort av Hovrätten över Skåne och Blekinge om underhållsbidrag och mohar (brudpenning) till en make bosatt i Israel har detta prövats enligt lagen i Israel. beroende på parternas anknytning till Iran. tolkat genom honom. "Hovrätten har ansett att det finns övervägande skäl att i fråga om underhållsbidrag till make tillämpa lagen i det land där den underhållsberättigade maken har hemvist. En sådan regel har den fördelen att underhållsfrågan i princip alltid bedöms med hänsyn tagen till värderingar. Sharia kunde få gälla i frågor utanför de ovannämnda om båda parter var överens om det. Dock så spelade Sharia mest roll när det gällde familj och personliga lagar. Det betydde att sharia fanns där i skuggan av de lokala lagarna. 1898 lyckades brittiska trupper störta Mahadi-rörelsen. där båda parterna hade medborgarskap och på hur äktenskapet ingåtts. Regeln är också lättillämpad och den kan utan olägenhet användas även i det fallet då inte någon av makarna längre bor kvar i det land där de senast haft gemensamt hemvist.

Sverige). ett omdiskuterat uttryck som med tiden har kommit att innebära en ekonomisk ränta eller ocker. däribland diskuteras försäkringar som ytterligare ett ekonomiskt risktagande. • Internationell lag: Det kan gälla lagar som är giltiga mellan länder eller stater som befiner sig i ett visst samarbete. Den gäller alla som rör sig inom gränsen. En tid senare köper kunden tillbaka samma vara men för ett högre pris. • Musharaka – Liknar ovanstående med skillnaden att banken tillsammans med kunden satsar en bestämd summa pengar och tar ut vinst från investeringen efter en förutbestämd procentandel parterna emellan. Deras strategi var att införa lite av det nya hela tiden och göra så att de gamla regelsystemen fasades ut allt eftersom folket i landet utvecklades och moderniserades. Sharia är ingen nationell lag då den inte begränsar sig till någon form av gränser eller länder. surah 2:225-9. Flera regeringar kom att domineras från västländerna och förändringen i själva rättens sammanhang utvecklades fram och det blev inte en hastig förändring. Förutom överenskommelser kan universella lagar gälla i länder som blivit erövrade. dvs. där banken köper en vara av kunden för en summa pengar som banken bestämt. Detta har lett till en unik struktur hos islamiskt bankväsende. • Nationell lag: Lagar med denna beteckning är giltiga inom landets gränser. När västländerna kom och koloniserade muslimska länder ansåg de att västerländska moderna lagar. Den gäller inte alla . Sedan var det andra sättet helt tvärtom. Det är den nationella kommittén som har till uppgift att lagarna av denna typ är i överensstämmelse med lagarna i själva landet. De nya erövrarna såg ingen inspiration i att ha kvar Sharia. Det ena sättet var att rollen Sharia hade minskades för att ge europeiska modeller större utrymme. dock fick arabstaterna redan från början anpassa sig till mindre lagändringar direkt. • Universell lag: Den här sortens lag är vanliga normer som gäller varje enskild stat eller samhälle. Det fanns stora svårigheter när man försökte anpassa de västländska lagarna till Sharia eller vid försöken att smälta ihop dem. Även de som kommer in i landet måste följa nationell lag. • Marabaha – Kanske den mest teologiskt innovativa lösningen. Men istället för att påtvinga en hastig förändring lät de införandet ske långsamt.Sharia 105 Sharia och banktransaktioner Koranen förbjuder uttryckligen riba. Problem låg i att använda Sharia som lag i ett modernt samhälle med västerländska rättsmodeller. seder och bruk skulle gälla även i kolonierna.a. Därför kan det förekomma att länder som kanske inte godkänner lagarna blir illa tvungna eftersom det större har talat. man ville öka Sharias roll genom att modernisera lagarna och ge betydligt mer utrymme till ijtihad. I realiteten hamnar det i samma kontext som spel och dobbel men även ett förbud mot andra ekonomiska risktaganden. den fyllde ingen funktion för dem. ockuperade eller koloniserade. I perioden efter 1800-talet och under 1900-talet skedde massiva förändringar i de flesta muslimska länder. Med tiden har tre grundläggande tillvägagångssätt utvecklats: • Mudaraba – Banken och kunden skapar tillsammans en investering där banken bidrar med kapital medan kunden bidrar med arbetskraft och kompetens. Därefter kommer kunden att ta över hela investeringen och hela vinsten. istället investerar kunden sin summa pengar i banken och får ut en andel av bankens årliga vinst. Bank och kund ingår då i ett handelskontrakt mellan två parter. De västerländska hade tre nivåer för lagarna. Om man ser till olika definitioner om vad en lag kan vara så passar inte Sharia in i något av dessa tre alternativ. Liknande tankesätt finns även i hur bankerna drivs inom vissa länder. Det finns till exempel fall där kunden inte startar ett konto hos banken för att enbart förvara pengarna och få ut ränta på dessa pengar (såsom det sker i bl. Sharia under den moderna perioden De stora förändringar som ägde rum inom den muslimska världen efter 1800-talet påverkade islamisk lag på två märkbara sätt. därav ville de ge det religiösa systemet så lite inflytande som möjligt. De kan skapas genom överenskommelser mellan stora stater eller organisationer såsom EU. och den är den vanligaste lagtypen. På så vis får kunden tillgång till en summa pengar under en bestämd tid men som sedan skall betalas tillbaka med en viss ökning senare. aqd. Efter en på förhand förutbestämd period så kommer kund och bank att dela på investeringens vinst från perioden.

där skulle det finnas separata Sharia-rättsalar och domare. Islamic Law. Dessutom fanns inget sätt att överklaga när en dom väl var fastställd. gm [2] Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 1993-03-04 https:/ / lagen. Sharia – Gudomlig lag i en värld av förändring. • Michael Bogdan Svensk Juristtidning 1993 häfte 7 s. 106 Förändringar inom rättssystemet De västerländska domarna fann två perspektiv i den klassiska Sharia-domstolen som skapade konflikt. Om den skulle göras till en universell lag behövdes det fortfarande variationer beroende på vilket land det gällde och hur förhållanden var där. Det visar på att Sharia inte är beroende av gränser samt att det finns skillnader även mellan muslimska samhällen. Stockholm: Norstedts. demokratiska synsättet. Först visste man inte om man skulle göra Sharia till en nationell lag som bara gällde den muslimska befolkningen i landet. På andra sidan skulle staten fortfarande ha full kontroll på det mesta och Sharia fick det ”övriga”. En lösning av problemen blev att dela upp rättsmakten i två klart olika delar. Det som lämnades till Sharia var familj och personliga ärenden som i sin tur tolkades som ”utanför lagen” av västerländsk domstol. En sån makt till en enskild domare var lite väl mycket makt enligt det västerländska. hur. nu/ dom/ rh/ 2005:66 Se även • • • • • Fiqh (islamisk rättslära) Hudud Mänskliga rättigheter inom islam Islamiskt bankväsende Mishna Vidare läsning • Jan Hjärpe (2005).Sharia människor förutom muslimer och det råder skillnad från rättskola till rättskola. alltså utan advokat och därmed kanske inte medveten om sina rättigheter. eller om man skulle göra den till en universell lag som gällde alla muslimer. barometern. Epistemology and Modernity. samtidigt som den skulle passa in i någon av de västerländska definitionerna på en lag. Noter [1] Den mäktige domarens (stormuftin Abdul Aziz al-Sheikhs) beslut http:/ / www. Det var svårt att hitta en anpassning för Sharia. när och för vem den skulle gälla för. nu/ dom/ rh/ 1993:116 [3] Hovrättens för Västra Sverige dom 2004-11-22 https:/ / lagen. London: Routledge. var. • Ashk Dahlén (2003). För det första saknades regleringar av befogenheterna i Sharia-rättsalen. se/ nyheter/ TT_utrikes/ stormufti-godkanner-barnaktenskap(1087860). En del där Sharia hade full kontroll med traditionella regler. 597 Islamisk brudpenning (mahr) inför svensk domstol . För att kunna lösa problemet behövdes en förändring i praktiserandet av Sharia. Det är svårt att sätta Sharia i ett internationellt system då systemet inte bygger på mellanstatliga överenskommelser av något slag och en universell lag är helt uteslutet då Sharia bara är till för muslimer. Detta har gjort det svårt att anpassa Sharia i en värld dominerad av det moderniserade lagsystemet från västvärlden. Det andra problemet med Sharia var att den som skulle dömas var ensam i sin rättegång.

Ackusatoriskt system Ackusatoriskt system eller partsstyrt system är ett rättssystem där förhandlingarna sker mellan den tilltalade och åklagaren som likaställda parter. I vissa civilrättsliga system förekommer det inkvisitoriska systemet. Det inkvistoriska systemet står i motsats till ett ackusatoriskt system. I Sverige dömdes i domstolarna intill 1900-talet enligt "Guds och Sveriges lag". judisk religiös lag • Tanach Inkvisitoriskt system Inkvisitoriskt system är ett rättssystem där domstolen har en aktiv del i utredningen och den tilltalade betraktas som ett förhörsobjekt snarare än en motpart likaställd åklagaren. mosaisk rätt. Domaren fungerar både som ordförande och undersökningsledare. dock mildrades den i praktiken genom leuteration. I Frankrike är en minoritet av alla domstolar organiserade på detta sätt. Domstolen fungerar endast som medlare och senare beslutsfattare. den av Moses till judarna överlämnade lagen. vars normer framgår av pentateuken. Det ackusatoriska systemet står i motsats till det inkvisitoriskt systemet. vilket innebar att den mosaiska lagen var att betrakta som lag även i världslig mening. Se även • Halakha. .Mosaiska lagen 107 Mosaiska lagen Mosaiska lagen. Den mosaiska rätten infördes av Karl IX i Sverige parallellt med landslagen.

[2] Källor [1] 21 kap. Man talar bland annat om det svenska rättssystemet. som får ersättning av staten. se/ rnp/ sls/ lag/ 19420740. praxis. 3 § rättegångsbalken. dvs. De viktigaste rättskällorna i Sverige är: 1. Det finns tre större rättssystem i världen idag: civil law. dvs. 4. 3. lagar. Normerna ska tillämpas i harmoni av tjänstemän och allmänhet. htm#K21P3) Rättssystem Rättssystem. i synnerhet vad departementschefen uttalat i den proposition som lämnats till riksdagen inför antagandet av en lag. htm#K21P3) [2] 21 kap. En tilltalad får biträdas av en försvarare. 3 a § rättegångsbalken. se/ rnp/ sls/ lag/ 19420740. 2. notisum. rättsvetenskapliga författares tolkningar av normerna. doktrin. Civil law De stora rättssystemens spridning i världen Sveriges rättssystem De böcker och andra dokument som innehåller dessa normer kallas rättskällor. Se även • Rättsväsen . notisum.[1] I många fall har han eller hon rätt till biträde av en offentlig försvarare. (http:/ / www. hur domstolar och myndigheter faktiskt har uttolkat de rättsliga normerna. förarbeten. det system av rättsliga normer som är gällande vid viss tid på viss plats. (http:/ / www. common law och religiösa rättssystem.Tilltalad 108 Tilltalad Tilltalad kallas den som vid domstol är åtalad för ett brott.

De av domstolarna skapade reglerna gäller så länge inte parlamentet stiftat en från domstolsavgörandena avvikande lag: när så skett går lagen före domstolsavgörandena. Common law-system  Common law används i viss utsträckning . Till sådan civil law räknas de flesta icke-engelska rättsystemen. till skillnad från prejudikatslag. det franska. såsom det italienska. Common law i denna betydelse skall således skiljas dels från begreppet statutory law (som betecknar parlamentets lagstiftning). inte av lagstiftaren (case law). Länder som tillämpar Common law Common law används i de flesta länder som tillhört det brittiska imperiet. Skillnaden mellan common law och billighetsrätten ligger i att den förra före 1874 administrerades av andra domstolar än den senare. Indien och Jamaica.Englands. som t.ex. Nordirlands och Wales högsta appellationsdomstol . Se även • Kodifikation Common law Common law är den engelska rättsordningen som bygger på prejudikat.bundet av sina egna prejudikat). eller skapas av domstolen i det enskilda fallet. Common law kan i denna bemärkelse ses som en rättsfamilj. men jurister som anser att begreppet civil law enbart ska användas om rättssystem som baseras på romersk rätt betraktar nordisk rätt som en självständig familj av rättsordningar. Svensk rätt och övrig nordisk rätt klassificeras också oftast som civil law. Australien. Common law grundade sig i kungens makt över rätten. svensk rätt. eftersom den romerska rättens direkta inflytande varit begränsat i Norden. civilrätt inom common law (även kallad private law). det vill säga ett utslag som innebär att domstolar av samma och lägre rang är bundna av den principiella regel som ligger till grund för utslaget i domen. Även om domstolsavgöranden alltså är den primära källan till engelska juridiska regler går parlamentets lagstiftning före dessa på de områden där lagstiftning finns. Den principiella regeln kan ha skapats tidigare av en domstol av högre eller samma rang. Kanada. samt civilrätt inom icke-engelska rättssystem. Civil law i betydelsen kodifierad lag har sin historiska grund i den romerska rätten. dels från billighetsrätt (equity). Den enda domstol som inte är bunden av sina egna prejudikat är sedan 1966 House of Lords (dessförinnan ansågs alltså även House of Lords .Civil law 109 Civil law Civil law är en allmän engelskspråkig juridisk term som kan syfta på tre olika saker: Rättssystem med kodifierade lagar (lagar i lagböcker). medan billighetsrätten grundade sig på Lord Chancellors domsmakt och således ytterst kyrkans medeltida rätt. denna del av rättsordningen är alltså skapad av domarna. I denna betydelse skall begreppet common law skiljas från begreppet civil law. det tyska och även det ryska. som USA. som betecknar de kontinentaleuropeiska rättsordningarna och de rättsordningar som bygger på dessa (till exempel den japanska rättsordningen). som anglosaxisk common law bygger på.

även kallat lagmotiv. I Sverige anses förarbetena vara en rättskälla i sig och bedöms vara av betydligt större vikt som sådan än i många andra länder. är ett samlingsbegrepp på de tryck som ges ut av departement.Common law 110 Se även • Rättssystem • Sedvanerätt Förarbete Förarbete. lagars förarbeten och rättsvetenskaplig facklitteratur (doktrin) samt allmänna rättsgrundsatser. . Den främsta rättskällan är den skrivna lagen. Se även Sökbara förarbeten från regeringens hemsida [1] Referenser [1] http:/ / www. regeringen. Hur dessa skall bedömas i förhållande till varandra har ibland varit uppe till rättsvetenskaplig debatt och den betydelse de ges kan vara olika på olika rättsområden. Propositioner. yttranden från Riksdagens utskott och yttranden från Lagrådet är exempel på viktiga förarbeten. se/ sb/ d/ 108 Rättskälla Med rättskälla avses de skrivna och oskrivna källor som anger rättssystemets uppbyggnad. kompletterad av förordningar och andra författningar. sedvänja (sedvanerätt). lagråd och regering med flera inför en lagändring. Bland övriga rättskällor finns domstolars avgöranden (rättspraxis).

Om advokater[12] 9 Kap. Rättegångsbalken i Sverige är indelad i sju avdelningar.m.[4] Tingsrätten ska vid huvudförhandling i brottmål bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Här finns lista över alla domsagor.[1] Tingsrätt är allmän underrätt och första domstol. hovrätt och Högsta domstolen. För en enskild arbetstagare som inte är medlem i eller inte har stöd av någon facklig organisation gäller att talan ska väckas vid tingsrätt. Om offentlighet och ordning m. även om den reviderats kraftigt för att anpassas till moderna förhållande. vid domstol[9] 6 kap.[3] Allmänna domstolar handlägger brottmål och tvister. Första avdelningen Om domstolsväsendet • 1 Kap.[11] 8 Kap. Om registrering av uppgifter och handlingar[10] 7 Kap. som inte handläggs av specialdomstolarna. Om hovrätt [6] 3 Kap.[2] Individuell sökning kan ske här. Lagman. Om Högsta domstolen[7] 4 Kap. Om allmän underrätt.fl. i alla allmänna mål och domstolsärenden.1. vilka i sin tur är uppdelade på 59 kapitel. Ordförande på avdelning är lagmannen eller en chefsrådman. Tingsrätt får vara delad i avdelningar. författningsnumret är 1. Detsamma gäller en arbetsgivare som inte har stöd av en arbetsgivarorganisation.1734/4. Det är Sveriges riksdag som bestämmer indelningen i domsagor. som hålls öppet för allmänheten på bestämda tider. I Sverige antogs en ny rättegångsbalk år 1942. det vill säga första instans. I tingsrätt ska även finnas en eller flera rådmän och ibland en eller flera chefsrådmän. Denne kan i vissa fall vara gemensam lagman med länsrätten om de finns på samma ort. Om domare[8] 5 Kap.[5] • • • • • • • • 2 Kap. chefsrådman och rådman skall vara lagfarna.Rättegångsbalken 111 Rättegångsbalken Rättegångsbalken var en av nio balkar i 1734 års lag. Vid tingsrätt ska det finnas ett kansli. Om en part är missnöjd med tingsrättens dom i ett arbetsrättsligt mål kan överklagande ske till arbetsdomstolen. Dess territoriella område betecknas domkrets. Den trädde sedan i kraft den 1 januari 1948. Om straff. vite och hämtning[13] . Rättegångsbalken innehåller alla grundläggande bestämmelser för rättegångar i såväl tvistemål som brottmål i tingsrätt. I tingsrätt ska det finnas lagman. Om åklagare och om jäv mot anställda inom polisväsendet m. I Finland är den fortfarande gällande rätt.

Om frister och laga förfall[36] • 33 Kap. Om rättegångskostnad[35] III. Om kvarstad[30] 27 kap. Om rättegångskostnad[22] II.Rättegångsbalken 112 Andra avdelningen Om rättegången i allmänhet I. Om inlaga i rättegång och om delgivning[37] • 34 Kap. Om husrannsakan samt kroppsvisitation och kroppsbesiktning[32] 29 Kap. Om beslag. Om bevisning i allmänhet[39] 36 Kap. Om rättegångshinder[38] Tredje avdelningen Om bevisning • • • • • • • 35 Kap. Om enskilt anspråk i anledning av brott[26] 23 Kap. Om förhör med part och med målsägande som inte för talan[41] 38 Kap. Om dom och beslut[34] 31 Kap. Om dom och beslut[21] 18 Kap. Om laga domstol[23] • 20 Kap. Om bevisning till framtida säkerhet[45] . hemlig teleavlyssning[31] 28 Kap. Om den misstänkte och hans försvar[25] 22 Kap. Om rättegångsombud[16] 13 Kap. Om kvarstad m. Om föremål för talan och talans väckande[17] 14 Kap.[19] 16 Kap. Om part och ställföreträdare[15] 12 Kap. Om sakkunnig[44] 41 Kap. Om omröstning[20] 17 Kap. Gemensamma bestämmelser • 32 Kap.m. Om förundersökning[27] 24 Kap. Om rätt till åtal och om målsägande [24] • • • • • • • • • • • 21 Kap. Om vittne[40] 37 kap. Om reseförbud och anmälningsskyldighet[29] 26 kap. Om skriftligt bevis[42] 39 Kap. Om rättegången i brottmål • 19 Kap. Om häktning och anhållande[28] 25 Kap. Om förening av mål och tredje mans deltagande i rättegång[18] 15 kap. Om rättegången i tvistemål • • • • • • • • • 10 Kap. Om syn[43] 40 Kap. Om omröstning[33] 30 Kap. Om laga domstol[14] 11 Kap.

vari sådant åtal föres[51] 48 Kap. Om mål som tas upp omedelbart[61] Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel • 58 Kap. Om mål som tas upp omedelbart[57] Sjätte avdelningen Om rättegången i högsta domstolen • • • • 54 kap. Om strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot[52] Femte avdelningen Om rättegången i hovrätt • • • • • 49 kap. Om överklagande av domar[59] 56 kap. Om rättegången i brottmål • • • • 45 kap. m.[63] . Om överklagande av domar i brottmål[55] 52 Kap. Om rättegången i tvistemål • 42 kap. Om huvudförhandling[47] • 44 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd[58] 55 kap.m. om förberedelse och om avgörande av mål utan huvudförhandling[49] 46 Kap. Om överklagande av domar i tvistemål[54] 51 kap. Om överklagande av beslut och om hänskjutande av prejudikatfrågor[60] 57 Kap. Om resning och återställande av försutten tid[62] • 59 Kap.Rättegångsbalken 113 Fjärde avdelningen Om rättegången i underrätt I. vari allmänt åtal föres[50] 47 Kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd[53] 50 kap. Om parts utevaro m. Om huvudförhandling i mål. Om väckande av allmänt åtal. Om klagan över domvilla m. Om stämning och förberedelse och om avgörande av mål utan huvudförhandling[46] • 43 Kap. Om väckande av enskilt åtal och huvudförhandling i mål. Om överklagande av beslut[56] 53 Kap.[48] II.

K46)) 47 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K25)) 26 kap. nu/ 1942:740& #35.K22)) 23 kap.K29)) 30 kap. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K15)) [20] 16 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K39)) 40 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K6)) [11] 7 kap. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K27)) 28 kap.K13)) [18] 14 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K26)) 27 kap. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K41)) 42 kap. nu/ 1942:740& #35.K12)) [17] 13 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K45)) 46 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35.K18)) 19 kap. nu/ 1942:740& #35. se/ templates/ DV_ContactSearch____518. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K42)) 43 kap.K28)) 29 kap.K30)) 31 kap.K49)) 50 kap. nu/ 1942:740& #35.K48)) 49 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35.K9)) [14] 10 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K50)) [55] 51 kap.K17)) 18 kap.K7)) [12] 8 kap. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K35)) 36 kap. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K3)) [8] 4 kap.K36)) 37 kap. nu/ 1942:740#K1P2 [5] https:/ / lagen.K11)) [16] 12 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K40)) 41 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K51)) [56] 52 kap. nu/ 1942:740& #35.K43)) 44 kap. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K44)) 45 kap. nu/ 1942:740& #35.K5)) [10] 6 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K53)) . nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K34)) 35 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K14)) [19] 15 kap.K21)) 22 kap. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35.K31)) 32 kap.K24)) 25 kap.K16)) [21] [22] [23] [24] [25] [26] [27] [28] [29] [30] [31] [32] [33] [34] [35] [36] [37] [38] [39] [40] [41] [42] [43] [44] [45] [46] [47] [48] [49] [50] [51] [52] [53] [54] 17 kap. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K33)) 34 kap. nu/ 1942:740& #35.K23)) 24 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K8)) [13] 9 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K38)) 39 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35.K37)) 38 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. dom. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K4)) [9] 5 kap. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. aspx [4] https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K2)) [7] 3 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K19)) 20 kap. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K47)) 48 kap.K1)) [2] Lista över Sveriges domsagor [3] Domstolsverkets söktjänst http:/ / www.K32)) 33 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K20)) 21 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35.Rättegångsbalken 114 Noter [1] 1 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1942:740#K1P3b [6] 2 kap.K10)) [15] 11 kap. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.K52)) [57] 53 kap.

innehåller en uppräkning av de påföljder. nu/ 1962:700#K8P4 Se även • Straffrätt • 1734 års lag • Missgärningsbalken • Straffbalken .K58)) 59 kap. • Den tredje. skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Som exempel kan nämnas stöld. Den innehåller även riktlinjer för vad som är försvårande respektive förmildrande samt regler om när påföljd bortfaller. De olika brotten i brottskatalogen är i sin tur uppdelade på ett "normalbrott" och i anslutning till detta ett grovt brott och ett ringa brott.[4] Dessa är böter och fängelse samt villkorlig dom. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K25 https:/ / lagen. i dagligt tal straff.K55)) 56 kap.K59)) 115 Externa länkar • Rättegångsbalken (http://www. som har rubriken Om brotten.Rättegångsbalken [58] [59] [60] [61] [62] [63] 54 kap. Brottsbalken består av tre avdelningar. Om stölden skett • • • • • efter intrång i bostad om den avsett sak som någon bar på sig om gärningsmannen varit försedd med vapen. nu/ 1942:740& #35. nu/ 1962:700#K3 Tredje avdelningen https:/ / lagen. • Den första innehåller allmänna bestämmelser. en så kallad brottskatalog. Se i övrigt om Grovt brott enligt svensk lag och Ringa brott enligt svensk lag. Här finner man även regler om förverkande av egendom. döms för snatteri. sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel om gärningen eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art om gärningen avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada är detta kriterier på att stölden ska bedömas som grov. nu/ 1942:740& #35. innehåller en uppräkning av de olika brotten.fi/sv/laki/ajantasa/1734/17340004000). rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. nu/ 1942:740& #35.[2] • Den andra. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. Den ersatte 1864 års strafflag. nu/ 1942:740& #35. gällande lydelse i Finland Brottsbalken Brottsbalken (1962:700 [1]) är den centrala straffrättsliga lagen i Sverige. nu/ 1962:700 Första avdelningen https:/ / lagen.K54)) 55 kap. förmögenhetsbrott samt brott mot staten och allmänheten.[5] Är stölden med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa.K57)) 58 kap. nu/ 1942:740& #35. som fått rubriken Om påföljderna. nu/ 1962:700#K1P1 Andra avdelningen https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.finlex. nu/ 1942:740& #35.K56)) 57 kap. Noter [1] [2] [3] [4] [5] https:/ / lagen. som kan följa när brott är bevisat och lagföring skett i domstol. företagsbot och övervakningsnämnder.[3] De olika brotten brukar i sin tur uppdelas på brott mot person. rättegångsbalken ( 1942:740 (https:/ / lagen.

Om gärningsmannen missbrukat ansvarsfull ställning eller begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller om gärningen varit av särskilt farlig art.Brottsbalken • Strafflagen • Brott 116 Externa länkar • Brottsbalken ( 1962:700 (https://lagen. Om stölden skett • • • • • efter intrång i bostad om den avsett sak som någon bar på sig om gärningsmannen varit försedd med vapen.[1] Rättsfall • Inbrott i läkemedelsförråd. har bedömts som grov stöld.[2] • Stöld som begåtts efter intrång i bostad har med hänsyn till omständigheterna inte bedömts som grov stöld.[5] .nu/1962:700)) Grovt brott enligt svensk lag Grovt brott är beteckningen på ett brott som i jämförelse med ett "normalbrott" framstår som grövre och därför bör bedömas efter en annan straffskala och få strängare påföljd. sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel om gärningen eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art om gärningen avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada är detta kriterier på att stölden ska bedömas som grov och påföljden blir fängelse.[4] Grov förskingring Förskingring renderar fängelse i högst två år. avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada ska det bedömas som grovt brott och påföljden blir fängelse. Exempel på grova brott Grov stöld Ett typiskt normalbrott är stöld för vilket påföljden är fängelse i högst två år. har bedömts som grov stöld av Svea hovrätt.[3] • Tillgrepp i olåst villa av egendom. värd omkring 1 500 kr. där bland annat en mindre mängd narkotikaklassad medicin samt ett större antal sprutor stals. lägst sex månader och högst sex år. lägst sex månader och högst sex år.

om åtgärden innebär fara i bevishänseende.[8] Grov urkundsförfalskning Den som framställer falsk urkund eller ock falskeligen ändrar eller utfyller äkta urkund. för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år. till men för annans rätt därtill. döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. förvarar eller tar annan sådan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk. • anskaffar. Om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning. • bjuder ut narkotika till försäljning. Han hade vidare förstört kvinnans bohag. lägst sex månader och högst sex år. transporterar.[9] Grovt sexuellt övergrepp mot barn Den som genomför en annan sexuell handling än samlag med ett barn under femton år döms för sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i högst två år. förpackar. aktiebrev eller inteckningshandling. bearbetar. såsom obligation.[6] 117 Grov skadegörelse Den som förstör eller skadar egendom. Om förfalskningen avsett myndighets arkivhandling av vikt eller urkund som är särskilt betydelsefull i den allmänna omsättningen. döms för koppleri till fängelse i högst fyra år. • förvärvar narkotika i överlåtelsesyfte. I så fall döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år för grovt sexuellt övergrepp mot barn. medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan döms för grovt koppleri till fängelse i lägst två och högst åtta år.[11] Grovt narkotikabrott Den som olovligen • överlåter narkotika. som han delvis slängt ut på gården. förvarar eller befordrar vederlag för narkotika .Grovt brott enligt svensk lag Rättsfall • Postkassörska som som förskingrat nästan en halv miljon kr dömdes för grov förskingring till fängelse ett år. Han hade även krossat de flesta av lägenhetens fönster. hall och vardagsrum. Skador för ca 138 000 kr hade uppkommit.[7] Rättsfall • En man hade totalt slagit sönder sin exhustrus lägenhets övre plan med kök. eller om gärningen eljest var av särskilt farlig art ska dömas för grov urkundsförfalskning till fängelse. badrum. Brottet var med hänsyn till omständigheterna att bedöma som grovt. fast eller lös. Om skadegörelsen medfört synnerlig fara för någons liv eller hälsa eller skadan drabbat sak av stor kulturell eller ekonomisk betydelse eller om skadan eljest är synnerligen kännbar ska för grov skadegörelse dömas till fängelse i högst fyra år. • framställer narkotika som är avsedd förmissbruk. dömes. Han dömdes av Göta hovrätt till fängelse. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.[10] Grovt koppleri Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning.

lägst två år och högst tio år. må dömas till fängelse i högst sex månader. Det var inte fastställt vilka kvantiteter farligt avfall det varit fråga om i vidare mån än att det rört sig om en beaktansvärd mängd sådant avfall.[14] 118 Grov olovlig körning För någon uppsåtligen körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad att föra sådant fordon. har dömts för grovt narkotikabrott till fängelse i två år och utvisning efter avtjänat straff.[12] Rättsfall • 19-årig flicka hade överlåtit sammanlagt 200 g amfetamin som antogs räcka till avsevärt mer än 1 000 "normala" doser. Vid bedömningen av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det har medfört eller kunnat medföra varaktiga skador av stor omfattning. om gärningen sker uppsåtligen.[15] Grovt miljöbrott För miljöbrott döms till böter eller fängelse i högst två år om det skett med uppsåt eller av oaktsamhet. avsett särskilt stor mängd narkotika eller eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art ska dömas för grovt narkotikabrott till fängelse.[13] • Slovakisk man som smugglat 21 620 Rohypnoltabletter. Hon dömdes av Högsta domstolen till fängelse ett år. Högsta domstolen fann att brottet inte var grovt och mannen dömdes till 60 dagsböter. innehållande det narkotiska preparatet flunitrazepam. burkar med färgrester och spillolja tillsammans med trädgårdsavfall och dylikt till en avsides liggande plats bredvid Hasslarpsån (Skåne) och där satt eld på detta avfall. Vid grovt brott döms för grovt miljöbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Har han tidigare innehaft körkort som blivit återkallat eller har brottet skett vanemässigt eller är det eljest att anse som grovt. 2. om gärningen annars varit av särskilt farlig art eller innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller om gärningsmannen. Riksåklagaren yrkade i Högsta domstolen att mannen skulle dömas till fängelse för grovt miljöbrott.[17] . för narkotikabrott till fängelse i högst tre år. Om gärningen har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt. dömes för olovlig körning till böter. Kvantiteten har inte ansetts så stor att hennes handlande redan på grund härav borde betecknas som grovt narkotikabrott. brukar eller tar annan befattning med narkotika döms. har gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag.Grovt brott enligt svensk lag • förmedlar kontakter mellan säljare och köpare eller företar någon annan sådan åtgärd. om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel eller • innehar. Före eldningen hade han på platsen hällt ut farligt avfall i form av bekämpningsmedel och spillolja. En här aktuell fenoxisyra.[16] Rättsfall • En man hade tagit farligt avfall i form av bekämpningsmedel/fenoxisyror.4.5-triklorfenoxisyra (mest känd under beteckningen hormoslyr) är förbjuden i Sverige sedan år 1977. när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet.

nu/ dom/ rh/ 1997:126 [3] https:/ / lagen. nu/ 1962:700#K14P3 [10] https:/ / lagen. skall för snatteri dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. nu/ 1968:64#P3 [13] https:/ / lagen.[3] Undandräkt Förskingring renderar fängelse i högst två år. nu/ dom/ nja/ 1998s24 [15] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 2003s121 [4] https:/ / lagen. nu/ dom/ nja/ 1985s164 [14] https:/ / lagen. nu/ 1951:649#P3 [16] https:/ / lagen.[2] Vid brott i butik är värdegränsen mellan stöld och snatteri 1 000 kr enligt Högsta domstolens dom i mål B5097-08.Grovt brott enligt svensk lag 119 Noter [1] https:/ / lagen. Exempel på ringa brott Dråp Straffskalan för mord är fängelse i mellan tio och arton år.[1] Snatteri Ett typiskt normalbrott är stöld för vilket påföljden är fängelse i högst två år. Om brottet med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest är att anse som mindre grovt. nu/ 1998:808#K29P1 [17] https:/ / lagen. skall för undandräkt dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. nu/ 1962:700#K8P4 [2] https:/ / lagen. dömes för dråp till fängelse i mellan sex och tio år. nu/ 1962:700#K12P3 [8] https:/ / lagen. Om det förskingrades värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa. nu/ 1962:700#K6P6S2 [11] https:/ / lagen. Värdegränsen är densamma som mellan stöld och snatteri det vill säga 1 000 kr. Om det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa. nu/ dom/ nja/ 2005s263 Ringa brott enligt svensk lag Ringa brott är beteckningen på ett brott som i jämförelse med ett "brott av normalgraden" framstår som mindre allvarligt och därför bör bedömas efter en annan straffskala och få lindrigare påföljd eller ibland ingen påföljd alls på grund av att gärningen inte är straffbelagd. nu/ 1962:700#K10P3 [6] https:/ / lagen.[4] . nu/ 1962:700#K6P12S3 [12] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1996:10 [9] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1996:2 [7] https:/ / lagen. nu/ dom/ rh/ 1995:67 [5] https:/ / lagen.

torv eller annat sådant. nu/ 1962:700#K8P2 https:/ / lagen. till men för annans rätt därtill. nu/ 1968:64#P2 https:/ / lagen.[5] Den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs eller. nu/ 1962:700#K10P2 https:/ / lagen. ollon. eller • innehar. gren. nu/ 1962:700#K14P2 https:/ / lagen. eller om förfarandet är allmänt vedertaget eller med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt. grus. näver. om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter är att anse som ringa. såsom kassakvitto. döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. Om arten och mängden narkotika samt övriga omständigheter att är att anse som ringa. skall för åverkan dömas till böter. Om skadan är obetydlig och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa. nu/ 1998:808#K29P1S3 . ris. nötter eller kåda eller vindfälle. för narkotikabrott till fängelse i högst tre år. nu/ 1962:700#K3P2 https:/ / lagen. för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år. Gränsen mellan skadegörelse och åverkan är densamma som mellan stöld och snatteri det vill säga 1 000 kr. Förvanskning av urkund Den som framställer falsk urkund eller ock falskeligen ändrar eller utfyller äkta urkund.[8] Noter [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] https:/ / lagen. kontramärke eller dylikt mottagningsbevis. löv. döms inte till ansvar. som ej är berett till bruk. bast. Om urkunden är av mindre vikt. nu/ dom/ nja/ 2009s586 https:/ / lagen. om gärningen sker uppsåtligen. [7] Miljöbrott För miljöbrott döms till böter eller fängelse i högst två år om det skett med uppsåt eller av oaktsamhet. eller om gärningen skett för att förhjälpa någon till hans rätt skall för förvanskning av urkund dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. [6] Ringa narkotikabrott Den som olovligen • överlåter narkotika eller • framställer narkotika som är avsedd förmissbruk. dömes för åverkan. dömes. fast eller lös. Om en behörig myndighet har tillåtit förfarandet. nu/ 1962:700#K12P2 https:/ / lagen. bark. brukar eller tar annan befattning med narkotika döms. om åtgärden innebär fara i bevishänseende. döms för ringa narkotikabrott till böter eller fängelse i högst sex månader. av växande träd.Ringa brott enligt svensk lag 120 Åverkan Den som förstör eller skadar egendom. sten.

dels började kungen allt mer utöva inflytande på rättsbildningen. Varje landskap hade sina lagar även om de liknade varandra. Emellertid hade staden Visby sin särskilda lag. som. Men det är inte bara från den synpunkten. Dels började nämligen småningom från bönderna avsöndra sig särskilda samhällsklasser med särskilda intressen och levnadsförhållanden. dock inte var utan inverkan på den allmänna rätten. som väl delvis var grundade på privilegier. utgörande uppteckningar av de rättsgrundsatser. i större eller mindre mån utövade inflytande på landsrätten. utan även från den synpunkten. En annan art av rättskällor. som ursprungligen utgjorde en beståndsdel av landsrätten. vilka. Den rätt. Visby stadslag. men till en stor del utgjordes av sedvanerättsgrundsatser. Vidare är att märka. likväl. trots att de ägde karaktären av speciallag. Dessutom finns fragment av en stadslag för Söderköping. Landskapslagarna Sveriges äldsta mera omfattande rättskällor är landskapslagarna. varför också i landskapslagarna i allmänhet förekommer en särskild avdelning under namn av kyrkobalk. kan de betraktas som förelöpare till den allmänna landslagen. erhöll en särskild utbildning genom stadganden. men senare tillämpades även på andra ställen. Förelöpare till den allmänna landslagen Sveriges äldsta stadslag är Bjärköarätten. Slutligen framträder kungens ökade inflytande på rättsbildningen i en rad av kungliga stadgar. som numera inte finns i behåll. Den period. av vilka den tidigaste. utgjordes av gårdsrätterna. sannolikt förskriver sig från slutet av 1200-talet. att rätten väsentligen utgår från folket. att kyrkorätten. företer emellertid begynnelserna till en förändring i båda de nämnda avseendena. men av vilka de viktigaste förskriver sig från Magnus Ladulås och i synnerhet från Magnus Erikssons tid. vilken dessa landskapslagar innehåller. som vid denna tid utgjorde det egentliga folket. som kan sägas börja med landskapslagarnas uppteckning och sträcker sig till den första landslagen. Varje landslag skyddade eller sökte skydda släkten och sina egna. som medförde behovet av särskilda rättsgrundsatser. . vilka inom de särskilda landskapen gällde för bönderna. Men även i Sverige började i städerna framträda särskilda rättsgrundsatser. kan sägas vara bondelag. som synes vara utarbetad närmare mitten av 1300-talet. av vilka några i rimkrönikan och somliga av landskapslagarna omtalas som utgångna från Birger jarl. vilken i sin tur utgör en huvudgren av den germanska rätten. trots att de ensidigt utfärdades av påvar och biskopar.Svensk rätt 121 Svensk rätt Svensk rätt är en gren av nordisk rätt. Tiden före de nedtecknade landskapslagarna Lagen förmedlades muntligen av lagmannen som täljde lag det vill säga läste upp den ur minnet på det ting dit folket hade samlats. som den rätt. Verkningarna av denna förändring framträder också i den yttre rättshistorien redan under denna period. som småningom utbildat sig. sedan kyrkans makt allt mer börjat tillväxa. är landsrätt. som sannolikt ursprungligen gällde för Stockholm. Landskapslagarna var ingalundade nystiftade utan utgjorde vad som nedtecknats skriftligen från sina muntliga föregångare. Slavar var egendom och de som skyddades genom lagarna var endast fria män och deras familjer. som landskapslagarna innehåller. Då flera av dessa stadgar är bestämda för hela riket.

men med beaktande av de insatser. av vilken emellertid inom inte synnerligen lång tid en ny redaktion utarbetades (1442). Sveriges rikes lag av år 1734. Mycket betydelsefulla insatser gjordes även av den svenska rättsvetenskapen. Visserligen tillgodosågs dessa i ganska stor utsträckning genom domstolarnas praxis. De i övrigt viktigaste förändringarna ägde rum inom processrätten. hämtade man rättelser ur landskapslagarna. i det att domstolsväsendet erhöll ökad stadga genom upprättandet av fast organiserade mellaninstanser. vars förslag efter många omarbetningar slutligen antogs av riksdagen 1734 samt av kungen stadfästes att gälla från 1 september 1736. Det ena av dessa. vilken tryckta upplaga stadfästes till allmän efterrättelse. som utvecklade sig tämligen obunden av den ålderdomliga skrivna lagen. ett för sin tid utmärkt lagverk. av vilka konungabalken och kyrkobalken framlades för ständerna. Det andra.och 1700-talen Önskvärdheten att erhålla en mera tidsenlig lagtext och att undanröja den motsats i rättsgrundsatser. som dock aldrig framlades för ständerna. vilken erhöll allmän giltighet för städerna. kung Magnus Erikssons landslag. Sedan därpå under åren efter 1640 åtskilliga kommissioner utarbetat förslag till lagförbättringar delvis.och stadslagarna innehålla rättsordningens huvudgrunder. som behärskade den äldre svenska rättegången. kallad kung Kristofers landslag. skönjs djupgående inflytande från kanonisk rätt och tysk stadsrätt samt. Då kungen fann. som under detta tidevarv tog sin början. gav anledning till strävanden att åstadkomma en ny lagavfattning. som med stöd av uttalanden från ständerna vid riksdagarna 1602 och 1604 för åvägabringandet av en lagrevision sammankallade en kommission. Det första stora genombrottet kom inom kyrkorätten. motsvarade lands. I den rättsutveckling. som framträdde vid en jämförelse mellan äldre och nyare rättskällor. där reformationen gjorde slut på den kanoniska rättens giltighet och gav upphovet till en svensk kyrkolagstiftning. men behovet av ny lagstiftning framtvingade en rad av speciella förordningar och stadgar berörande olika rättsområden. att lagens revision mötte svårigheter. den nya lagboken saknade nämligen i motsats till landslagen konungabalk. som ägde rum under tidevarvet. måste han nöja sig med att av trycket utge Kristofers landslag (1608). tillsatte Karl XI 1686 med uppdrag att utarbeta en ny lagbok den lagkommission. Landslagar under 1600. var utarbetad på grundval av landslag och stadslag jämte senare lagstiftning och rättspraxis under medvetet tillvaratagande av inhemska rättstraditioner. Avpassade efter ett medeltida samhälles rättsbehov. utarbetade under ledning av Ture Jakobsson Rosengren ett fullständigt förslag. utarbetade endast några balkar. Den nya lagboken. rådets. men i de fall. Men i stället avskildes statsrätten från den allmänna lagen. vilkas olikheter minskades. där man ej ur dem erhöll tillräcklig ledning. som dock avböjde deras behandling. som alltjämt bibehöll stor betydelse för teori och praxis. efter 1600-talets ingång. och rättskipningen alltmer frigjordes från den formalism.och stadsrätt. framför allt från den tysk-romerska rätten. gjort i svenskt rättsliv. Få år efter den första landslagen (sannolikt under åren 1349-57) utarbetades kung Magnus Erikssons stadslag ("Den yngre stadslagen"). som den nya tiden ställde.och stadslagarna snart endast ofullständigt de krav. men inte upphävdes.Svensk rätt 122 De första landslagarna Från tiden omkring 1350 förskriver sig Sveriges första allmänna lag. under Karl IX:s egen ledning. . särskilt den tysk-romerska. som likväl snart söndrade sig i två partier. Arbetet härpå upptogs av Karl IX. Under landslagens tidevarv (omkring 1350-1736) ansågs lands. Den sammanförde i en kodifikation lands. som främmande rätt. hovrätterna.

slutföra arbetet på den nya lagboken tillsattes 1841 en lagberedning. stor betydelse för belysandet av det forngermanska rättslivet över huvud. ehuru förtjänstfulla. så framträdde med särdrag. Fastän Island fått sin befolkning och därmed även grunddragen av sitt rättsväsen från Norge. en huvudgren av den germanska rätten. html Nordisk rätt Nordisk rätt. vilka under tidens lopp blev skarpare utpräglade. övergav man tanken att foga en ny lagbok till raden av den svenska rättens föregående kodifikationer och beslöt att uteslutande följa de partiella lagförbättringarnas väg. Nordisk rätt 1904–1926. Referenser [1] http:/ / runeberg. också inom den nordiska rättsbildningen en svensk. var den bestående rättsordningen. vilka. då den upplöstes efter en trettioårig verksamhetstid. likväl ansågs behöva ytterligare omarbetning. vars tioåriga arbete på grund av de politiska förhållandena likväl ej ledde till målet. då den nordgermanska folkgrenen redan tidigt skilt sig från den sydgermanska och fortsatt sin utveckling under olika yttre livsvillkor. Den nordiska rätten företer väl den germanska rättens allmänna karaktär och har. När den nordgermanska folkgrenen åter gav upphov till tre särskilda folk. [1] . Härtill måste emellertid läggas ännu en grupp. nämligen den isländska. Bedömd efter deras krav på frihet för individen och hänsyn till hans personliga välfärd. en dansk och en norsk grupp. de skandinaviska folkens rätt. Se även • Rättssystem • Sveriges rättsväsen Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok. i flera huvuddrag otillfredsställande. ger dock de egendomliga förhållanden. som. det svenska. Till att verkställa denna och. org/ nfbs/ 0723. en egen prägel åt den isländska rättshistorien. samt den politiska självständighet. det danska och det norska. som man hoppades.Svensk rätt 123 Arbete med nya lagar Efter den nya rikslagens antagande rådde under ett par mansåldrar i lagstiftningsarbetet en vilotid. som ön under århundraden bevarade. då den i det stora hela endast i ringa mån rönt inverkan från främmande håll. Å andra sidan visar den. som i mycket underordnade den enskildes tillfälliga intressen under varaktigare allmänna. För att utarbeta en ny lagavfattning överensstämmande med den nya tidens åskådning tillsattes 1811 en lagkommitté. . under vilka den isländska rätten utvecklade sig. i flera avseenden en egen karaktär. efterlämnade lagförslag. Misströstande om att kunna eftergöra gångna tiders rättsliga storverk. Därunder vann upplysningstidens idéer allt större välde över det allmänna tänkesättet.

Germansk rätt Germansk rätt är en rättstradition som utvecklades hos de gamla germanska stammarna under antiken och medeltiden.Nordisk rätt 124 Se även • • • • Dansk rätt Isländsk rätt Norsk rätt Svensk rätt Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok. [1] . . som bland annat uttryckt sig i de svenska landskapslagarna. Den germanska rätten var huvudsakligen en landsrätt. till skillnad från den romerska som var en stadsrätt utbildad krig stadsstater. Nordisk rätt 1904–1926. Nordisk rätt är en gren av den germanska rätten.

allmän underrätt och första instans inom det allmänna domstolsväsendet i både Sverige (från 1971) och Finland (från 1 december 1993). I Danmark har man en motsvarande underrätt. tingrett) från år 2002 ersatt de tidigare byrett och herredsrett. Även i Norge har begreppet (no. som heter byret.Tingsrätt 125 Tingsrätt Rättsinstanser i Sverige Denna artikel tillhör en artikelserie Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätt Kammarrätt Högsta förvaltningsdomstolen Specialdomstolar Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Mark.och miljödomstol Migrationsdomstol Hyresnämnd Arrendenämnd Patentbesvärsrätten Tryckfrihetsdomstol Försvarsunderrättelsedomstolen Skiljenämnd Se även Rättsväsen Domstol Sverige-portalen Tingsrätt. .

där en tingsrätt dömer. då vanligen i betydelsen häradsrätt. som sker inom Blekinge domsaga. Tingsrätten är överinstans till Inskrivningsmyndigheten och prövar överklaganden av vissa av myndighetens beslut. Begreppet tingsrätt skapades inte nytt inför reformen 1971. Vid större geografiska avstånd är det vanligt att tingsrätten förfogar över ett eller flera tingsställen. vilket sparar pengar för domstolen. eller på tingsstället. chefsrådmän och rådmän är ordinarie domare. i enlighet med 1686 års kyrkolag. En chefsrådman är chef för en avdelning inom tingsrätten. Ronneby. Karlshamn. Ordinarie domare utses av regeringen. fiskaler. med säte för huvudförhandlingar (rättegångar). med kansli i Karlskrona. de övriga städerna låg under häradsrätt) och häradsrätterna (häradstingen). Främst försöker man koncentrera tingsrätterna till residensstäderna i mindre län samt till de större städerna. Fram till 1993 skulle varje verksamhetsår i tingsrätten. inledas med en tingspredikan i någon av Svenska kyrkans gudstjänstlokaler. vilket vill säga i kommunerna Karlskrona. vilka fanns på landsbygden. År 1995 fanns det 96 tingsrätter i Sverige. 5 § regeringsformen. utan enbart på huvudorten (kansliorten). Med lagfaren domare avses en domare som är jurist. Nämndemän är inte jurister utan lekmän. lokaler dit rätten reser vid behov av förhandling. vilket innebär att deras anställningar är skyddade enligt 11 kap. Vid förhandlingar i tvistemål består rätten av en eller tre lagfarna domare. Administrativ indelning Huvudartikel: Domsaga Till en tingsrätt hör en domsaga. Ett exempel: Blekinge tingsrätt dömer i tvistemål. och ersatte rådhusrätterna (fanns då i 27 av landets större städer. Många domstolar har bevarat detta åldriga åliggande såsom en tradition. rådmän. och antalet tingsrätter förväntas på sikt vara cirka 40 stycken i hela Sverige. Vid avgörandet av vissa typer av mål och ärenden deltar även nämndemän.Tingsrätt 126 Tingsrätterna i Sverige Historisk utveckling Tingsrätterna i Sverige instiftades 1971. Rättens sammansättning vid avgöranden De dömande juristerna i tingsrätten utgörs av lagmän. där huvudförhandlingar kan ske. . vilken måste ersätta utlägg för resor och förlorad arbetsinkomst. chefsrådmän. Normalt är ingen personal på tingsrätten fast stationerad på tingsstället. Vid förhandlingar i brottmål består tingsrätten i regel av en lagfaren domare samt av tre nämndemän. Olofström och Sölvesborg. Därmed var de första rättsinstanserna lika över hela landet. som är det administrativa området. I familjemål kan även nämndemän ingå i rätten. men sedan dess har antalet skurits ned betydligt till dagens 48 (hösten 2010). En huvudförhandling i ett tvistemål med tre domare brukar kallas för tresits. assessorer. Lagmän. Inskrivningsmyndigheter Huvudartikel: Inskrivningsmyndighet Inskrivningsmyndighetern sorterar sedan den 1 juni 2008 under Lantmäteriverket. och med ett ytterligare tingsställe i Karlshamn. men där det inte finns någon fast anställd expedition. Parter i målet slipper på detta sätt resa långa avstånd. Lagmannen är chef för tingsrätten. beredningsjurister och notarier. utan finns belagt redan på 1600-talet. Om det krävs kan rätten utökas med en lagfaren domare och/eller en-två nämndemän.

se/ templates/ DV_InfoPage____721. angående inskrivning) Överförmyndaren (bl. • • • • • Kronofogdemyndigheten (bl. Detta brukar kallas för "hissprövning" eller "hissen" eftersom man går förbi hovrätten.a.Tingsrätt 127 Överinstans Tingsrätten är överinstans vid överklagande av vissa beslut från bl. Externa länkar • Tingsrätt .a. Beslut i frågor om utfående av allmänna handlingar från tingsrättens administrativa avdelning överklagas till en kammarrätt. angående tvångslikvidation) Lantmäteriet (bl.a. "Hissprövning" I dispositiva tvistemål får tingrätten med parternas samtycke hänskjuta en viss fråga i målet direkt till prövning av Högsta domstolen.a.a. domstol. beslut angående arvode till god man och förvaltare) Polismyndighet (bl. Domar och beslut i arbetstvister som handlagts i tingsrätten överklagas dock till Arbetsdomstolen. aspx . i fråga om utsökningsärenden och skuldsanering) Bolagsverket(bl.a. beslut om parkeringsanmärkningar) Överklagande En tingsrätts domar och beslut överklagas i regel till en hovrätt.Sveriges Domstolar [1] Referenser [1] http:/ / www.

Se även fastställelsedom. n. dennes söner och närmaste manliga anförvanter samt för vissa högre adelsmän. • Förkortning för Domarboken • En slags rundad. s. fullgörelsedom. • En benämning på domkyrka. mjukt sluttande kulle med en utsträckning upp till ca 10 km och en höjd på några hundra meter. • den huv av förorenad luft som kan välva sig över en storstad eller ett industriområde. om Matterhorn och n. i synnerhet stor och praktfull sådan. • En bergstopp i Mischabelbergen. se Dom (berg). se smog.Dom 128 Dom Dom har flera betydelser: • En domstols slutliga avgörande av själva saken i ett mål. Schweiz. Källa: Nationalencyklopedin . om Monte Rosa. • En värdighetstitel i vissa sydeuropeiska länder: • i Portugal förr en värdighetstitel för kungen. • en vid basen närmast cirkulär utgjutning av mycket trögflytande lava vilken bildar en välvd massa av stelnad lava ovanför en vulkanisk utbrottskanal. 4 545 meter över havet. tredskodom samt beslut. • Förkortning för Document Object Model • Talspråksvariant för de eller dem. vilka förlänades titeln. som kan vara av olika slag: • en upphöjning eller antiklinal struktur i jordskorpan vilken har cirkulär eller elliptisk bas och vars bergarter stupar ut från centrum i alla riktningar.ö. • en formation på månen som utgör en flack. välvd struktur. • En öppen kristallform bestående av två plana ytor vilka med varandra bildar en vinkel som halveras av ett symmetriplan (spegelplan). se Dom-debatten. konstitutiv dom. se Dom (titel) • en titel för vissa benediktin.och kartusianmunkar.

Hovrätt 129 Hovrätt Rättsinstanser i Sverige Denna artikel tillhör en artikelserie Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätt Kammarrätt Högsta förvaltningsdomstolen Specialdomstolar Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Mark. .och miljödomstol Migrationsdomstol Hyresnämnd Arrendenämnd Patentbesvärsrätten Tryckfrihetsdomstol Försvarsunderrättelsedomstolen Skiljenämnd Se även Rättsväsen Domstol Sverige-portalen En hovrätt är en allmän (andra) domstolsinstans i Finlands och Sveriges domstolsväsen.

Finland (1809) och Pommern (1815) skilts från Sverige. Genom den 1849 beslutade indragningen av lagmans. . . som under Karl IX:s styrelsetid blivit framställda till ordnande av konungens domsrätt genom en efter de förändrade tidsförhållandena avpassad utveckling av de äldre formerna därför. skulle döma konungens dom. 1634 i Jönköping. att den i Stockholm inrättade hovrätten. Finlands hovrätter I Finland finns sex hovrätter: • • • • • • Helsingfors hovrätt Kouvola hovrätt Rovaniemi hovrätt Vasa hovrätt Åbo hovrätt Östra Finlands hovrätt i Kuopio . inte lett till något resultat. Ytterligare hovrätter upprättades. likväl medan wi ega högsta dom öfver alla domare i Sverige och oss bör om alla mål sanning utleta såsom ock återbryta alla skrocksoknir. 1623 inrättades en ny hovrätt i Åbo för Finland och 1630 en annan i Dorpat för Livland. till dess genom inrättandet av Hovrätten över Skåne och Blekinge 1820 antalet ökades till tre.och kämnärsrätterna blev hovrätterna andra i stället för tredje instans i den svenska domstolsorganisationen. Grundsatsen. blev dock. såsom man finner av en antydan i rättegångsordinantien. kvarstod inom det egentliga Sverige endast två hovrätter. Göta hovrätt. vilken skulle i konungens såväl närvaro som frånvaro äga makt att döma konungens dom och ifrån vilken något överklagande inte skulle få äga rum. som finner sig besvärad öfver wår konungsliga dom icke genom något vädjande utan genom ödmjuk böneskrift gifva om sitt besvär tillkänna och njuta hos oss beneficium revisionis". att någon prövning av vad hovrätten dömt. Genom den samma år utfärdade rättegångsordnantien bestämdes. inte oåterkalleligt fastslagen. Därmed var planen att låta hovrätten utgöra den högsta instansen övergiven. i överensstämmelse med vad av konungen blivit föreslaget. framlade Gustav II Adolf till 1614 års riksdag förslag om inrättande i Stockholm av en "konungslig Hofrätt och öfversta dom". I den 1615 utfärdade rättegångsprocessen blev nämnda antydan närmare utförd på följande sätt: "ändock Sveriges lag medgifver. 1775 i Vasa och senare i Greifswald. . .Hovrätt 130 Historik Sedan de förslag. att ingen må vädja från denna wår konungsliga dom och Hofrätt. inte kunde komma i fråga. därföre må den. vilken fick namnet Svea hovrätt. Sedan Livland (1721). de så kallade lands.eller rättartingen och räfstetingen.

• Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall och • Hovrätten för Övre Norrland i Umeå. I brottmål där påföljden är svårare än böter samt i vissa familjemål deltar även två nämndemän i dömandet. Till hovrätterna är även knutna drygt 520 nämndemän. två eller flera. gör rättsutredningar och tjänstgör som protokollförare. Detsamma gäller för brottmål vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling. tvistemål och domstolsärenden som överklagas från en tingsrätt inom hovrättens domkrets. Till hovrätterna inkommer drygt 22 000 mål per år. Inom hovrätten finns också Miljööverdomstolen. I hovrätten tjänstgör också hovrättsråd. org/ nfbk/ 0490. En hovrätt är indelad i ett antal avdelningar. som var och en förestås av en hovrättslagman eller av hovrättspresidenten. Hovrätten i Göteborg Se även Hovrättsråd Referenser [1] http:/ / runeberg. Svea hovrätt har till uppgift att ha hand om vissa särskilda måltyper. Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok. Var och en av de sex hovrätterna har sin geografiskt bestämda domkrets. Hofrätt [1]. • Göta hovrätt i Jönköping. I hovrätterna tjänstgör cirka 420 domare och 250 administratörer. Kanslipersonalen sköter bland annat utskick av kallelser till förhandling samt expediering av domar och beslut.och miljöskyddsärenden. som är andra instans i mål som överklagas från någon av miljödomstolarna. Det kan röra sig om till exempel tillstånd till miljöfarlig verksamhet och naturvårds. 1904–1926.Hovrätt 131 Sveriges hovrätter Hovrätten är andra instans i de brottmål. varav minst två skall vara ordinarie ledamöter. Det finns sex hovrätter i Sverige: • Svea hovrätt i Stockholm. • Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö. Chefen för en hovrätt kallas hovrättspresident. Det förekommer även att såväl fiskaler som kanslipersonal bereder vissa mål fram till avgörandet. I vissa fall krävs att prövningstillstånd beviljas för att hovrätten skall ta upp ett överklagat mål. De nomineras av de politiska partierna och utses länsvis av landstingen för en mandattid om fyra år. Hovrätten är som regel domför med tre ledamöter. assessorer. fiskaler och kanslipersonal. Hovrättsråden och assessorerna arbetar som domare medan fiskalerna föredrar mål. html . • Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg. Hovrätten är till exempel överinstans i mål som överklagas från hyresnämnderna.

till exempel kammarrätt. Högsta domstolen i olika länder • • • • • • • • • • Högsta domstolen i Australien Högsta domstolen i Danmark Högsta domstolen i Finland Högsta domstolen i Indien Högsta domstolen i Island Högsta domstolen i Kina Högsta domstolen i Norge Högsta domstolen i Storbritannien Högsta domstolen i Sverige Högsta domstolen i USA . det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Är det ett grovt rättegångsfel så kan målet prövas på grund av domvilla. Högsta domstolen Högsta domstolen är namnet på den högsta allmänna domstolen. Högsta domstolen används på svenska också som en allmän benämning på den högsta juridiska beslutsinstansen i flera länder.Prövningstillstånd 132 Prövningstillstånd Prövningstillstånd är ett tillstånd som en domstol på högre nivå än den tidigare. hovrätt och Högsta domstolen i vissa fall måste bevilja för att ett mål eller domstolsärende ska kunna tas upp och prövas av domstolen. Huvudregeln är att prövningstillstånd till Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen lämnas bara om avgörandet kan få betydelse som prejudikat. De mål som kräver prövningstillstånd betecknas PT-mål. Alltså har den då också en så kallad författningsdomstols uppgifter. vilken ibland dock kan vara en särskild domstol. 2. Högsta förvaltningsdomstolen. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt. Prövningstillstånd i kammarrätten meddelas om 1. anledning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller 3. Meddelar inte kammarrätten prövningstillstånd står förvaltningsrättens beslut fast. I vissa länder har högsta domstolen i uppgift att bevaka konstitutionen. Genom krav på prövningstillstånd minskar antalet mål som ges en fullständig prövning i högre instans. Den omständigheten att kammarrätten eller hovrätten kan befinnas ha dömt fel räcker därför inte för att de överordnade domstolarna ska ta upp målet och pröva det. Prövningstillstånd beviljas exempelvis om det är viktigt för kommande rättstillämpning att målet prövas i högre rätt (prejudikatdispens). det vill säga vara till ledning för hur andra liknande fall ska bedömas.

och miljödomstol Migrationsdomstol Hyresnämnd Arrendenämnd Patentbesvärsrätten Tryckfrihetsdomstol Försvarsunderrättelsedomstolen Skiljenämnd Se även Rättsväsen Domstol Sverige-portalen .Högsta domstolen 133 Andra företeelser med namnet "Högsta domstolen" • Högsta domstolen (TV-program) Kammarrätt Rättsinstanser i Sverige Denna artikel tillhör en artikelserie Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätt Kammarrätt Högsta förvaltningsdomstolen Specialdomstolar Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Mark.

mål om beslut av tullmyndighet i samband med in. Färgerna visar vilken kammarrätts domkrets en förvaltningsrätt tillhör. skatt eller annan avgift som meddelats med stöd av regeringens bemyndigande. mål om tillstånd att hålla provianteringsfrilager. Vid förvaltningsrättsreformen 1972 byggdes kammarrättsorganisationen ut genom att Kammarrätten i Göteborg skapades samt att två avdelningar från Kammarrätten i Stockholm flyttades till Sundsvall. Hallands och Värmlands län samt de delar av Västra Götalands län som tidigare utgjordes av Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län. Västernorrlands. som tidigare anförts hos Konungen. Organisatorisk indelning Kammarrätterna är fyra till antalet: 1. Om den enskilde får rätt till handlingarna i kammarrätten. Uppsala. Jönköpings. Jämtlands. Historia Kammarrätten var från början en del av Kammarkollegiet som hanterade rikets räkenskaper. Västerbottens och Norrbottens län. Kammarrätterna som första besvärsinstans Den enskilde som nekas att få ut handlingar från en myndighet. Kammarrätten i Sundsvall för Dalarnas. Kammarrätten i Göteborg för Skåne. Kammarrevisionen var ett centralt ämbetsverk som hade hand om dömande och revision. Kammarrätten i Jönköping för Östergötlands. för att myndigheten anser att offentlighetsprincipen inte gäller. 2. Enligt lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål ska besvär mot beslut. mål om annan ersättning som enligt författning utgår av statsmedel.mål om val till befattning eller uppdrag. kan inte myndigheten överklaga denna dom. såvida ej författningen hänvisar den som gör anspråk på ersättning att vid tvist anhängiggöra talan hos allmän domstol eller expropriationsdomstol eller ersättning enligt författningen utgår till kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet eller fråga är om ersättning eller hittelön enligt lagen (1942:350) om fornminnen. 4. Blekinge och Örebro län samt de delar av Västra Götalands län som tidigare utgjordes av Skaraborgs län.eller utförsel av vara med undantag dock för sådant beslut om befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull. 1799 bytte Kammarrevisionen namn till Kammarrätten.sekretesslagens bestämmelser. överklagar sådana beslut direkt till kammarrätt. Sveriges kammarrätters domkretsar. • 5. Kalmar. . Södermanlands.[1] Mål om sekretess prövas alltså inte av förvaltningsrätt. Om myndigheten får rätt i kammarrätten kan den enskilde överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen. Gotlands och Västmanlands län. 3. År 1695 beslöt kung Karl XI att bryta ut Kammarrevisionen från Kammarkollegiet. Gävleborgs. i stället anföras hos kammarrätt i följande mål:[2] • 1. Dessa två avdelningar bildade två år senare Kammarrätten i Sundsvall. • 4. mål om val för upprättande av förslag till befattning eller uppdrag. Kronobergs. Kammarrätten i Jönköping bildades 1977. Det handlar oftast om att myndigheten hänvisar till offentlighets. Kammarrätten i Sundsvall har därigenom Sveriges till ytan största domkrets. Kammarrätten i Stockholm för Stockholms.Kammarrätt 134 Kammarrätt är en allmän förvaltningsdomstol i Sverige. En kammarrätt är andra instans efter förvaltningsrätt och före Högsta förvaltningsdomstolen.

såvida det inte är fråga om skyldighet. föreläggande. • 7. Kammarrätten avgör frågan om prövningstillstånd. kommunens eller annan kommunal förvaltningsenhets uttagande enligt gällande föreskrift av skatt eller annan avgift. smittrening. anmärknings.och avkortningsmål. såvida ej beslutet meddelats med stöd av regeringens bemyndigande eller avser avgift vars uttagande genom utmätning förutsätter beslut av allmän domstol. Överklagande Enligt huvudregeln överklagas domar i förvaltningsrätten till kammarrätten utan att det krävs prövningstillstånd för att målet skall tas upp i kammarrätten. såvida ej beslutet avser nedsättning eller befrielse och meddelats med stöd av regeringens bemyndigande eller fråga är om oljeavgift eller avgift. böter eller andra allmänna medel. • 11.eller växtsjukdomar eller rörande djurs vård eller behandling i särskilt fall meddelats angående förbud. Överklagandeskriften ställs till kammarrätten men lämnas in eller sänds till länsrätten. mål om beslut rörande statens. allmänna ordningsstadgan (1956:617). mål om föreläggande vid vite. Domar och beslut av kammarrätten kan normalt överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. såvida ej fråga är om skyldighet. föreskrift. • 12.Kammarrätt • 6. vars uttagande genom utmätning förutsätter beslut av allmän domstol. . oskadliggörande eller liknande åtgärd. mål om beslut som i särskilt fall meddelats angående behandlingen av häktad eller den som anhållits eller gripits för brott eller som eljest hålles i förvar tillfälligt eller angående verkställighet av straff eller annan brottspåföljd eller av intagning i arbetsanstalt. 135 Migrationsöverdomstol Kammarrätten i Stockholm fungerar sedan 2006 även som migrationsöverdomstol och är högsta insats i dessa mål. mål om beslut rörande återbetalning av utskylder. som enligt författning åvilar kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet. • 14. som prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. mål om beslut som enligt författning eller föreskrift rörande den allmänna hälsovården. mål om handräckning Ansökningar om resning och om återställande av försutten tid i förvaltningsmål prövas av den kammarrätt inom vars domkrets ärendet först prövats. Målen handläggs enligt Förvaltningsprocesslagen. eller om beslut enligt arbetarskyddslagen (1949:1) eller med stöd därav meddelade föreskrifter. I många lagar finns det emellertid särskilda bestämmelser som säger att det krävs prövningstillstånd för överklagande till kammarrätten. mål om utdömande av vite. tillstånd eller godkännande eller angående omhändertagande. Prövningstillstånd krävs för att Högsta förvaltningsdomstolen ska ta upp överklagandet till prövning. jordförvärvslagen (1965:290) eller jordhävdslagen (1969:698). lagen (1956:618) om allmänna sammankomster eller strålskyddslagen (1958:110) eller i ärende som avses i skogsförläggningslagen (1963:246). eller om föreläggande enligt lagen (1950:596) om rätt till fiske. rörande förebyggande eller bekämpande av djur. • 9. som enligt författning åvilar kommun eller annan kommunal förvaltningsenhet. mål om tillsyn över stiftelser. • 13. • 8.

[1] Det nya namnet på en allmän förvaltningsdomstol i första instans är ”Förvaltningsrätten i” följt av namnet på kansliorten. nu/ 1971:309 Regeringsrätten 1. Rättegången i förvaltningsdomstolarna regleras i förvaltningsprocesslagen. Källor [1] https:/ / lagen. Merparten av målen anhängiggörs genom att enskilda överklagar myndigheters beslut. Sverige Förvaltningsdomstol används i dagligt tal som beteckning för allmän förvaltningsdomstol. se/ content/ 1/ c6/ 12/ 27/ 86/ 4f86a1d5. regeringen. Prövningstillstånd erfordras i allmänhet. pdf) .2008/09:165) (http:/ / www. nu/ 1977:937#P5 [2] Regeringens proposition En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans (prop. OMDIRIGERING Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige) Förvaltningsdomstol Förvaltningsdomstol är en domstol som främst avgör mål som rör tvister mellan enskilda och det allmänna. Länsrätterna har slagits samman till tolv förvaltningsdomstolar betecknade förvaltningsrätter. Finland Förvaltningsdomstol är även benämningen på den första instansen av de allmänna förvaltningsdomstolarna. Domar eller beslut meddelade av kammarrätt kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Prövningstillstånd erfordras. nu/ 2009:400 [2] https:/ / lagen.[2] Domar eller beslut meddelade av förvaltningsrätt kan i allmänhet överklagas till kammarrätt.Kammarrätt 136 Noter [1] https:/ / lagen.

• LVU-mål.eller landstingsbeslut prövade. • LPT-mål. • Socialförsäkringsmål. • skattemål. Motpart i dessa mål är Försäkringskassan. Motpart i dessa mål blir den myndighet vars dom eller beslut överklagats enligt Förvaltningsprocesslagen.Förvaltningsrätt (domstol) 137 Förvaltningsrätt (domstol) För det rättsvetenskapliga ämnet förvaltningsrätt. Förvaltningsrätten är i Sverige den lägsta instansen av förvaltningsdomstolar. arbetsgivaravgift eller fastighetstaxering. se Förvaltningsrätt. som rör tvister i ärenden som rör arbetsskadeersättning. det vill säga alla typer av skattemål vare sig de avser inkomstskatt. Förvaltningsrätterna ersatte den 15 februari 2010 länsrätterna. Motpart i dessa mål är enligt Socialtjänstlagen kommunens socialnämnd. . • Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Förvaltningsrätterna Det finns tolv förvaltningsrätter: • • • • • • • • • • • • Förvaltningsrätten i Falun Förvaltningsrätten i Göteborg Förvaltningsrätten i Härnösand Förvaltningsrätten i Jönköping Förvaltningsrätten i Karlstad Förvaltningsrätten i Linköping Förvaltningsrätten i Luleå Förvaltningsrätten i Malmö Förvaltningsrätten i Stockholm Förvaltningsrätten i Umeå Förvaltningsrätten i Uppsala Förvaltningsrätten i Växjö Förvaltningsrättens uppgifter Förvaltningsrätten är en förvaltningsdomstol. • LVM-mål. Motpart i dessa mål är Skatteverket. Förvaltningsrätten handlägger därför en stor mängd vitt skilda typer av mål. som till exempel mål om offentlig upphandling eller stöd inom jordbruket. vapenlicens eller frågor som berörs i djurskyddslagen eller mål med EU-rättslig anknytning. Övriga mål kan handla om bygglov och tilldelningsbeslut vid tillstånd rörande utskänkningstillstånd av alkohol. som handlar om att få kommun. Motpart i dessa mål är enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård chefsöverläkaren på den vårdanstalt där den intagne vistas. föräldrapenning eller till exempel bilstöd till handikappade. Den nya indelningen (förvaltningsrätterna). vilket innebär att den prövar frågor där myndigheter utövat sin makt som påverkat eller rört enskilda vare sig det rör fysiska eller juridiska personer. moms. Det kan vara • mål enligt socialtjänstlagen. Motpart i dessa mål är enligt Socialtjänstlagen kommunens socialnämnd.

Överklagande En dom i förvaltningsrätten kan överklagas till kammarrätt. av Kammarrätten i Sundsvall när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten i Falun. Förvaltningsrätten i Växjö eller av en förvaltningsmyndighet som är belägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar. Lagmannen utses av regeringen efter en ansökningsprocedur. utan särskilda sakkunniga lekmannadomare. Valet kan vara proportionellt. i Gotlands län. Denne skall leda arbetet på domstolen och är chefsdomare.eller kommunvalet. 3. Förvaltningsrätten i Umeå. av Kammarrätten i Göteborg när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten i Malmö. I vissa typer av mål har förvaltningsrätten inte nämndemän. Förvaltningsrättens sammansättning Förvaltningsrättens chef betecknas lagman. av Kammarrätten i Jönköping när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten i Linköping. Normalt består förvaltningsrätten av en lagfaren domare och tre nämndemän.Förvaltningsrätt (domstol) 138 Migrationsdomstolar Tre förvaltningsrätter är även migrationsdomstol. Förvaltningsrätten i Härnösand. som prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Kammarrätten prövar frågan om prövningstillstånd. Övriga ordinarie domare vid förvaltningsrätten har titeln rådman. av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. En icke ordinarie domare kan vara assessor eller fiskal. Så är till exempel fallet när rätten avgör mål om kommunalbesvär. Förvaltningsrätten i Jönköping. Överklagande till kammarrätt kommer att tas upp 1. i synnerhet när det rör sig om mål av enklare slag. Förvaltningsrätten i Uppsala eller av en förvaltningsmyndighet som är belägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar. Överklagande ställs till kammarrätten. Nämndemännen utses genom val i landstingsfullmäktige eller. Den nuvarande huvudregeln att det bara är att överklaga kommer att finnas kvar. Förvaltningsrätten i Luleå eller av en förvaltningsmyndighet som är belägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar. men lämnas in till förvaltningsrätten. men i många lagar finns det särskilda bestämmelser som säger att det krävs prövningstillstånd för överklagande till kammarrätten. Förvaltningsrätten i Malmö och Förvaltningsrätten i Stockholm. 2. Förvaltningsrätten i Göteborg. Förvaltningsrätten i Karlstad eller av en förvaltningsmyndighet som är belägen inom dessa förvaltningsrätters domkretsar eller av en utlandsmyndighet. antal nämndemän per parti avgörs då av partiernas storlek i landstings.[1] . Flera måltyper kan avgöras av en domare ensam. Dömande uppgifter i enklare mål kan också tilldelas en notarie men i de fall tvist föreligger kan en notarie enbart avgöra mål tillsammans med nämndemän. Dessa är Förvaltningsrätten i Göteborg. och 4. av Kammarrätten i Stockholm när beslut i närmast föregående instans har meddelats av Förvaltningsrätten i Stockholm.

se/ article521407. De gamla länsrätterna levde kvar som Länsrätten i Göteborg. domstol. 3/ SFSdoc/ 09/ 090872. det departement i det svenska regeringskansliet som ansvarar för frågor om rättsväsendet. Oppositionen röstade emot förändringen i riksdagen. forts. nwt. kammarrätternas presidenter och Regeringsrättens kanslichef träffades och diskuterade det framtida förvaltningsdömandet på hösten 2006. se/ opinion/ brannpunkt/ artikel_2802619.Det förekom även kritik i den allmänna debatten utanför riksdagen. Några av invändningarna var att många remissinstanser hade sagt nej till förändringen eller ställt sig starkt kritiska till denna.[5] I motionen fanns kritik på många punkter. Arbetet ledde fram till propositionen En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans. aspx) [4] proposition 2008/09:165 (http:/ / www. 2008/09:165 En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans (http:/ / www. riksdagen.eller regionindelning var inte löst och ett antal utredningar som rörde rättsväsendets inre arbete var inte klara och utvärderingar som borde vara relevanta var ej gjorda. ece) [9] Riksdagens protokoll 2008/09:130.[9] Referenser [1] 1 § förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m. . Domstolsverkets rapportserie 2008:2 (http:/ / www. förordning 2009:872 (http:/ / 62. Det har påverkat dömandet och möjligheten att rekrytera kompetent personal till de domstolarna. torsdagen den 11 juni. regeringen. Sedan 1970-talet har allt fler typer av mål tilldelats länsrätterna. ostran.[6] [7] [8] Riksdagen beslutade torsdagen den 11 juni 2009 att bifalla regeringens proposition om förvaltningsrätterna och att avslå de motioner som hade följt på propositionen.m.fl. De (Thomas Bodström m. Utredningen skulle ge förslag till en ny organisation med färre och större domstolar och lämnade förslag på antalet domstolar och deras geografiska placering. De små länsrätterna har haft så liten personalstyrka att de har varit mycket sårbara för frånvaro.[2] Arbetet leddes av Sten Heckscher och resulterade i rapporten Länsrättsutredningen. svd. den 27 april 2009 (http:/ / www. Domkretsindelningen har varit i stort sett oförändrad under denna tid och påverkades exempelvis inte av att Göteborgs och Bohus län. Svenska Dagbladet.[4] som regeringen beslutade den 12 mars 2009. Medan de stora länsrätterna har haft tillräckligt mycket personal för att dessa skall kunna specialisera sig på olika områden. beslut under 15 § (http:/ / www. se/ sb/ d/ 108/ a/ 122786) [5] Motion 2008/09:Ju24 med anledning av prop. Eftersom länen har haft stora skillnader i befolkningsunderlag har antalet anställda vid de olika länsrätterna varierat kraftigt. i 13 §. har det inte varit möjligt hos de små länsrätterna. Brännpunkt. se/ webbnav/ index. i dess lydelse från den 15 februari 2010. 11 § En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans. Skaraborgs län och Älvsborgs län slogs ihop till Västra Götalands län. 95. riksdagen. PDF) [2] Domstolsverket (http:/ / www. se/ Webbnav/ index.) lade en gemensam motion i samband med detta om att propostionen borde avslås av riksdagen. se/ nyheter/ kalmar/ kalmar_baesta_platsen_foer_ny_laensraett) [8] Örebro vill behålla länsrätt. Länsrätten i Mariestad respektive Länsrätten i Vänersborg. aspx) [3] Länsrättsutredningen. svd) [7] Östran den 29 maj 2009 (http:/ / www. frågan om ny läns. se/ templates/ DV_Publication____7789. Detta var bakgrunden när lagmännen på länsrätterna. NWT den 28 april 2009 (http:/ / www. Den 22 november 2007 gav regeringen i uppdrag till Domstolsverket att fortsätta utreda länsrättsorganisationen. aspx?nid=101& bet=2008/ 09:130) .[3] Länsrättsutredningen behandlades på Justitiedepartementet.Förvaltningsrätt (domstol) 139 Historik Länsrätterna har funnits sedan 1970-talet och har i stort sett haft samma domkretsar som Sveriges län. domstol. aspx?nid=410& typ=mot& rm=2008/ 09& bet=Ju24) [6] Regeringen vill ta för snabbt beslut. 69. vilket har ställt högre krav på varierande kompetens hos länsrätternas personal. Detta ledde fram till en skrivelse som lämnades till regeringen. se/ templates/ DV_InfoPage____7785.

Kriminalomsorgens centralförvaltning är en avdelning i justitiedepartementet. Regler för rättegången finns främst i rättegångsbalken. Finland • I Finland är termerna fångvård och kriminalvård. Kriminalvård Kriminalvård. De administreras av Brottspåföljdsverkets två huvudavdelningar: Fångvårdsväsendet/Vankeinhoitolaitos (fängelsestraff och häkten) och Kriminalvårdsväsendet/Kriminaalihuoltolaitos (frivård och ungdomsstraff). I de flesta länder förs brottmål å det allmännas vägnar av en åklagare. Norge • I Norge är termen kriminalomsorg. Den administreras av Kriminalomsorgen. tidigare Fængselsvesenet. Sverige • I Sverige administreras kriminalvården av myndigheten Kriminalvården. Joliet. Förfarandet kan hänföra sig till brott såväl enligt brottsbalken som till annan strafflagstiftning.Brottmål 140 Brottmål Med brottmål avses samtliga mål i vilka talan förs om ansvar för brott. Illinois • I Danmark är termen kriminalforsorg. Brottmål handläggs vid allmän domstol. Den administreras av Direktorat for kriminalforsorgen. Kriminalvården i världen Europa Danmark Joliet State Prison. tidigare fångvård. är en form av anstaltsvård i verkställighet av fängelsestraff och frivård. Se även • Statens institutionsstyrelse • Fängelse .

Se även • Fyllecell • Polisarrest Kronobergshäktet i Stockholm. . bland annat för den som anhållits av åklagare eller häktats av domstol. I Danmark kallas ett häkte för arresthus.Häkte 141 Häkte Frihetsberövande Omhändertagande LVU Gripande Anhållande Häktning Fängelse Rättspsykiatrisk vård Ett häkte är en lokal för tillfälligt frihetsberövande. I Finland kan en häktad sitta upp till fyra veckor i polisarrest. I Sverige administreras häktena av Kriminalvården.

Terrorism refererar till ett fenomen som inkluderar den faktiska aktionen.[2] Om aktören i stället är en stat. Därmed kontrasteras terrorism mot enskilda våldsdåd. Begreppet härstammar från Jakobinernas s k regime de la terreur. liksom de ansvariga och deras motiv. att undvika ordet 'terrorist' i sina nyhetsrapporteringar. etniska och revolutionära grupper samt regeringar.[5] Då det råder delade meningar om begreppet försöker vissa nyhetskanaler. statsterrorism eller en krigshandling. kallas samma handling i de flesta västländer[opålitlig källa?] istället för terror. särskilt mot civila mål. brott mot krigets lagar faller därmed utanför terrorismbegreppet.och 80-talet försökte FN att termen terrorism. under franska revolutionen i slutet på 1700-talet. Förstörelse efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Internationellt etablerade definitioner av terrorism inkluderar endast de handlingar som har som syfte att skapa skräck. Definitioner Det finns en rad olika definitioner för begreppet terrorism. Studier har visat att det finns över 100 definitioner med ett flertal olika element.Terrorism 142 Terrorism Terrorism (från latin terror 'rädsla.[7] Konceptet är kontroversiellt eftersom begreppet ofta används av stater för att avlegitimera politiska motståndare.[5] liksom att begreppet är omstritt och politiskt kontroversiellt.[4] Terrorhandlingar är kriminaliserade på flera samtidiga nivåer i nästan alla länder i världen och betraktas som ett av de grövsta brotten som kan begås.[8] Enligt terroristexperten Walter Laqueur är det enda som förenar de olika definitionerna att de inkluderar våld och hot om våld. definiera begreppet men misslyckades då det rådde delade meningar hos de olika medlemsländerna främst vad gäller användandet av våld för självständighet. En definition som har skapats i en antiterror-resolution från FN:s Generalförsamling lyder:[10] . till exempel BBC. både högerinriktade och vänsterinriktade politiska organisationer liksom religiösa. Ingen definition har lyckats bli universell och accepterad av alla.[9] Det finns dock en rad definitioner som används mycket brett och som har stora likheter. ofta i syfte att legitimera den egna statens användande av våld mot dessa Jakobinernas välde under franska revolutionen gav upphov till motståndare.[5] Begreppet är starkt politiskt och känslomässigt laddat. Attacken krävde nära 3 000 döda och 6 200 skadade. vilka utförs för att uppnå ett ideologiskt mål och som har en uppsåtlig inriktning mot att bortse från civila personers säkerhet. För att en en serie våldshandling ska kallas terrorism ska aktören vara en icke-stat. En person som praktiserar terrorism kallas för terrorist. Vissa definitioner inkluderar dock att våldshandlingarna ska vara olagliga. nationalistiska. Under 70.[6] vilket ökar svårigheten att ge begreppet en precis definition.[3] Terrorism har använts av en bred skara politiska organisationer för att genomdriva sina mål. fruktan')[1] avser det systematiska användandet av våld eller förstörelse. för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer av förändringar.

och viktiga mål används för att manipulera det direkta målet (målgrupp (er)) och omvandlar den till ett mål för terror. alltid och överallt."[11] FN:s organ för brottsbekämpning anger även en lång akademisk konsensus-definition som tagits fram av Alex P. kriminella eller politiska skäl. ger i sin skönlitterära bok the Turner Diaries denna definition av politisk terrorism. eller • allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska.i motsats till mord .[14] . (fara) offer.Terrorism 143 ” ” Terrorism är en handling som syftar till att döda eller allvarligt skada civila eller icke-stridande. konstitutionella. Inom EU används en definition som tillkommit med de nya direktiven om lagar mot terroristbrott. Det andra viktiga syftet är att skapa oro genom att förstöra befolkningens känsla av trygghet och deras tro på att regeringen inte kan besegras (genom direkt aktion). i syfte att skrämma andra människor att utföra handlingar de annars inte skulle utfört. eller hot om användning av våld.direkt våld inte är det viktigaste målet. vilket alienerar en del av befolkningen och skapar sympati för terroristerna.och våldsbaserade kommunikationsprocesser mellan terrorism (organisation). ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation. „ „ „ Filosofen och terrorexperten Igor Primoratz gör följande definition:[13] ” ” Terrorism är avsiktlig användning av våld. utförd av (semi) olagliga individer. och tjänar som meddelandeskapare. Schmid inom FN:s arbete mot terrorism lyder: "Act of Terrorism = Peacetime Equivalent of War Crime. av idiosynkratiska. Schmid och A. eller ett mål för uppmärksamhet. man kan dömas för terroristbrott om man begår någon av vissa gärningar. Den svenska lagen om straff för terroristbrott använder samma definition. William Pierce. är att framtvinga repressalier från myndigheterna och att tvinga dem att bli mer repressiva. gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är att: • injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp. beroende på om hot. grupper eller statliga aktörer. Hot. ett mål för krav. tvång eller propaganda eftersträvas i första hand. Det omedelbara mänskliga offret för våldet väljs i allmänhet slumpmässigt (målmöjligheter) eller selektivt (representativt eller symboliskt mål) från en målgrupp. mot oskyldiga människor. Ett av de viktiga syftena för politisk terror. med avsikt att skrämma en befolkning eller utöva tvång på en regering eller en internationell organisation. vid vilken . ideolog och ledare för amerikanska National Alliance. Jongman:[11] [12] Terrorism är en metod för framkallande av fruktan med upprepade våldsaktioner. • otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd. J. „ En minimal definition som föreslagits av terrorexperten Alex P.

IRA. Vid tiden för Kristi födelse kämpade de mot det romerska imperiets ockupation. Då ordet terrorism infördes i Academie Française 1798 var det som något förknippat med det statliga skräckvälde som följde på den franska revolutionen.[15] Under andra världskriget verkade framgångsrika statsstödda terrorgrupper av vilka många var gerillor. Grupper som PLO och PKK var aktiva i Mellanöstern. I juni 1914 mördade han Österrike-Ungerns tronföljaren Franz Ferdinand vilket utlöste första världskriget.[18] Under 1970-talet blev terrorismen en vardagsvara i Västeuropa genom tyska Röda armé-fraktionen (Baader-Meinhof-ligan).[15] År 1881 mördade de tsar Alexander II.[16] I kampen för en judisk stat i Palestina utförde de judiska organisationerna Irgun och Lehi terrordåd. Maximilien de Robespierre var en av jakobinernas ledare och han menade att försvaret av revolutionens höga ideal mot dess yttre och inre fiender krävde terrorn. deras medlemmar skickades ut i små grupper som tog livet på befälhavarna i de arméer som hotade deras fästen. En av dessa var den serbiske studenten Gavrilo Princip som ingick i den serbiska nationalistiska gruppen Svarta handen. Israel och Palestina är sedan den tiden drabbat av återkommande terrorism och statsterrorism. Medlemmarna i den ryska revolutionära gruppen Narodnaja Volja (Folkets vilja) använde stolt ordet terrorism.Terrorism 144 Historik De judiska Seloterna brukar utnämnas till historiens första terrorister. Under det kalla kriget använde sig båda sidor av terroristgrupper för att kriga via mellanhänder.och 1200-talet med fästen runt om i Mellanöstern. Den första större självmordsattacken i modern tid var bombningen av den Irakiska ambassaden i Beirut 1981. Mellanöstern och Sydamerika har varit drabbade av terror både från staten och enskilda terrorgrupper. Den brittiska Special Operations Executive utvecklade många av de taktiker och tekniker som används av terroristgrupper idag. År 1969 utgjorde kapningarna nära 50 % av alla internationella terrorattacker det året. och några år senare hade antalet kapningar minskat med över 90 %. De utomeuropeiska motståndsrörelserna utvecklades efter kriget ofta till nationalistiska terroristgrupper eller gerillor som verkade för avkolonisering.[17] En variant av terrorism som tillkom under 1960-talet var flygplanskapningar. en muslimsk shiitisk sekt under 1100. En annan tidig form av terrorism var grupper av assassiner.[17] . men gruppen misslyckades med att starta den revolution de drömde om. Begreppet terrorism myntades först i slutet på 1700-talet i samband med franska revolutionen och jakobinernas skräckregim regime de la terreur. enligt en terrordatabas. var framför allt riktat mot politiker och andra ledare. De ansåg att tsaren och det dåvarande politiska systemet var omoraliskt och att det var berättigat att använda våld mot regimen. partisangrupper och motståndsrörelser som organiserades och utrustades av de allierade. såväl ryska tsarer som amerikanska presidenter mördades. Under 1973 installerades metalldetektorer på flygplatserna. De flitigaste terroristerna under perioden var anarkister. ETA och Röda brigaderna. Våldet Den assasinska fästningen Alamut. Blodig statsterrorism användes av Kambodja och Iran och många länder i Afrika. Gruppens metoder kom dock att inspirera andra som hoppades att det skulle vara möjligt att förändra de politiska villkoren med radikala metoder. Under 1800-talet förknippades terrorismen först med små oppositionella grupper som använde våld för att uppnå sina politiska mål. Ett exempel är hur CIA medverkade till att bygga upp flera av dagens islamiska terrorgrupper genom träning i Afghanistan. Assassinerna använde lönnmordet som vapen.

Efter en ny minskning i terrorns omfattning mot slutet av 1990-talet. trots åtgärderna. En minskning av den internationella terrorismen inträffade under åren för de östeuropeiska kommunistregimernas fall. varav två flögs rakt in i World Trade Center i New York och ett flögs in i Pentagon. Gruppen leddes av Mohammed Atta. Ett annat steg för samverkan mot terrorismen var Tokyo-konferensen (1986) som hade som mål att få med Sovjetunionen i det internationella samarbetet mot terrorismen. Bombay och Oslo har drabbats av särskilt allvarliga attacker. Terroristerna var islamister och en majoritet av kaparna var saudiarabiska medborgare. Inom EU hade man sedan tidigare enats om den Europeiska konventionen om undertryckande av terrorism (1977) och TREVI-systemet (1976)[19] för samarbete mellan europeiska länder. stadsdelar och infrastruktur förstördes till värden av många miljarder dollar.[18] inträffade angreppen den 11 september 2001 i nordöstra USA. Efter terrorattackerna den 11 september 2001 inledde USA kriget mot terrorismen.Terrorism 145 Nutida terrorism I det nutida Europa har bland annat Irländska republikanska armén (IRA) i Storbritannien och Nordirland samt Euskadi ta Askatasuna (ETA) i Spanien fortsatt sin politiska kamp med hjälp av terrorism. Detta även om det politiska syftet varit något oklart. Madrid. Attacken är historiens allvarligaste terroristdåd liksom det mest mediala och uppmärksammade. 6 200 skadades och flygplan. Indelningar . Städer som London. Områden och länder som Indien. till exempel japanska Aum shinrikyo som spred saringas i Tokyos tunnelbanesystem 20 mars 1995. Fyra passagerarflygplan kapades. Moskva. Tjetjenien. räknas i normalfallet som terrordåd. Algeriet. De senaste åren har en rad terrorangrepp drabbat världen. har införts. byggnader. Pakistan. Indonesien och Irak är särskilt utsatta. många som tidigare ansågs otänkbara. Numera definieras samverkan mot terrorismen genom den tredje pelaren i Maastrichtfördraget (1992). Åren efter 2001 har samarbetet mot terrorismen intensifierats avsevärt och en rad åtgärder. Colombia. Nära 3 000 människor dog. Usama bin Ladin och hans terroristnätverk al-Qaida har tagit på sig det ultimata ansvaret för dådet. Även attentat utförda av religiösa sekter. men samtidigt växte den internationella islamistiska terrorismen. Kriget riktar sig mot terrororganisationer och stater som USA anser stödjer terrorism. Mot mitten av nittiotalet hade antalet dödade per år ökat till fler än någonsin tidigare.

Terrorism

146

Terrorism kan indelas på olika sätt. En vanlig indelningsgrund utgår från metoden. Då talar man om terroristkategorier som självmordsbombare och flygplanskapare. På senare tid har det även diskuterats om informationskrigföring (från engelskans information warfare) skulle vara en terrorinriktning. Även det antyder en indelning som utgår från metoden. Vanligast är dock en indelning utgår från räckvidd och terroristorganisationens förhållande till staten. En indelning då är kategorierna inhemsk terrorism, internationell terrorism och statsterrorism.

Efter räckvidd och statsmotsättning
• Inhemsk terrorism Terroraktioner som verkar inom de nationella gränserna. Uppstår vanligen på grund av politiska, sociala och etniska konflikter. Identiteter och territorium spelar stor roll, liksom statlig repression. Exempel på organisationer kan vara ETA, 17 november och andra. • Internationell terrorism

Blommor där tre polismän sköts ihjäl under terrorangreppen i Bombay i november 2008. Indien är det land som drabbas av flest terrordåd varje år.

Terroraktioner eller terrororganisering som verkar över de nationella gränserna. Den här typen av terrorism har ökat kraftigt under de senare decennierna. Viktiga faktorer är nationalistiska territoralkonflikter och ideologisk och religiös övertygelse. Identiteter och internationella konflikter spelar stor roll. Exempel på organisationer är Al-Qaida, Hamas, PFLP, Islamiska Jihad och JRA. • Statsterrorism Huvudartikel: Statsterrorism Statsterrorism är en term som avser terrorism som styrs eller har sitt ursprung från en statsledning, det vill säga när en stats regering arrangerar terroristdåd eller stödjer terroristgrupper verksamma mot den egna eller andra länders befolkningar. Också om termen normalt används om terrorhandlingar skilda från egentligt krig, passar många aktioner inom krigföring allmänt in på terrorismdefinitionen. Exempelvis de tyska reaktionerna på angrepp från motståndsrörelser under andra världskriget, som exempelvis kunde innebära avrättningar av slumpvis valda civila, är terrorism om man inte enkom undantar sådant från definitionen. Stater som ofta anklagas för statsterrorism inkluderar Colombia, Iran, Israel, Pakistan, Syrien och USA.
Dimensioner av terrorism Variabel
Antal förövare Relation till auktoriteter Räckvidd Militär status Spirituell motivation Ekonomisk motivation Politisk ideologi Hierarkisk roll Beredd att dö

Dimension

Individ eller grupp Anti-stat / separatist eller pro-stat / pro-etablissemang Inomstatlig eller internationell Civil eller paramilitär / militär Religiös eller sekulär Idealistisk eller entreprenörsmässig Anarkistisk eller vänster / socialistisk eller höger / fascistisk Sponsor eller ledare eller mellanled eller följare Självmordsbenägen eller ej självmordsbenägen

Terrorism

147
Måltavla Metod

Egendom eller individer eller massor av människor Bombningar, mord, kidnappning / gisslantagande, massförgiftning, våldtäkt, övrig
[20]

Källa: Victoroff, Jeff (2005).

Efter ideologi
En annan vanlig typologi utgår från den grundläggande ideologin eller motivationen: nationalistisk terrorism, religiös terrorism, etnisk terrorism, högerterrorism (högerextremism), vänsterterrorism (vänsterextremism), anarkistisk terrorism eller liberal terrorism (Robespierres "skräckvälde" 1793).

Efter typ
Statsvetaren Robert Pape delar in terrorism efter dess typ i en artikeln om självmordsterrorister:[21] • Demonstrativ terrorism är sådan terrorism som främst är ägnad åt att få uppmärksamhet. Aktionerna kan vara kidnappningar, flygplanskapningar och explosioner som gruppen har varnat för på förhand. I dessa fall undviker terroristerna ofta allvarliga skador och grövre våld i syfte att inte få opinionen emot sin sak. • Destruktiv terrorism är mer aggressiv och har ett starkare tvingande element. Destruktiva terrorister försöker orsaka verkliga skador på målgruppen, med risk för förlorade sympatier. Balansen mellan skada och sympatier beror på den politiska frågan; handlingarna riktas mot mål som inte väcker alltför stort motstånd bland potentiella sympatisörer. • Självmordsterrorism är enligt Pape den mest aggressiva formen av terrorism. Där tas den tvingande våldsnivån till så höga nivåer att terroristen riskerar att förlora i stöd även inom den egna närgruppen. Självmordsterrorister dödar sig själva och målet är ofta valt med syfte att döda så många fiender som möjligt.

Orsaker
Som ett komplext samhällsfenomen finns det en rad orsaker till terrorism. För tillfället pågår en omfattande forskning inom flera olika samhällsvetenskapliga fält om terrorismens orsaker. När man ser på orsakerna till terrorism bör man även beakta att det som en person definierar som terrorism av en annan kan betraktas som helt legitima och nödvändiga handlingar för att uppnå någon form av högre mål, även om det leder till att civila skadas och dödas. En person som av några betraktas som terrorist kan alltså av andra betraktas som en frihetskämpe. Ett exempel på detta är organisationen ANC:s väpnade gren Umkhonto we Sizwe som hade Nelson Mandela som ledare och som räknades som en terroristorganisation av Apartheid-regimen.[22] I efterhand har istället Mandela hyllats för sin kamp mot rasism och för demokrati i Sydafrika.

Ideologi och religion
En viktig orsak till terrorism är ideologisk övertygelse. Själva idégrunden kan skilja sig starkt, ofta är den politisk eller religiös. Grupper som motiverats av vänsterideologi inkluderar Röda brigaderna, Farc och 17 november. Grupper som motiverats av högerideologi är något färre och inkluderar Bozkurtlar och Combat 18. En mycket stor andel av dagens terrorism utförs av islamiska grupper, enligt en studie över 45 %. Världens största och mest uppmärksammade terrornätverk anses vara det islamistiska al-Qaida. Dess ledare Usama bin Ladin motiverar sina aktioner med texter från Koranen. Andra islamiskt motiverade grupper är Hizbollah och Ansar al-Islam, Jemaah Islamiya och al-Aqsa Martyrernas Brigader. Även kristna grupper har använt terrorliknande metoder, till exempel Herrens motståndsarmé. Forskning om religiös tro visar att den kan hjälpa till att få individer att samarbeta i grupp och med att motivera handling, problem som delas av alla terroristgrupper. Vissa samtida forskare menar att en evolutionär syn på religion

Terrorism kan förklara hur dagens terrorism utvecklas. Terrorister använder komplicerade religiösa ritualer för att associera känslor med heliga symboler och signalera gruppens gemensamma vilja till uppoffring. Dessa heliga symboler är emotionellt framkallande och starkt motiverande. De skapar solidaritet och tillit inom gruppen. Religiösa föreställningar, inklusive utlovade belöningar efter döden, tjänar till att underlätta samarbete genom att förändra bedömningen av nyttan med negativa, kostsamma handlingar, inklusive självmordsterrorism. Utvecklingsmönster i hjärnan som är unika för tonårstiden gör den till en ideal period för att rekrytera nya självmordsterrorister, exponera dem för religiös ideologi och få dem att delta i högriskbeteenden.[23]

148

Fattigdom och ojämlikhet
Enligt ekonomisk teori borde risken för politiskt våld tillta när utbildningsnivåer, per capita inkomster och tillväxt minskar. Det beror på att alternativkostnaden för att begå terrorhandlingar minskar; det en fattig terrorist ger upp är mindre värt än vad en rik riskerar förlora. Det är också tänkbart att de demokratiska kanalerna fungerar bättre i samhällen med välutbildade, resursstarka invånare. Flera studier har dock undersökt om internationell terrorism kan ha sin grund i fattigdom eller ekonomisk ojämlikhet. Den omfattande forskningen har visat att faktorer som social och ekonomisk ojämlikhet och låg utbildning saknar samband med internationell terrorism. Internationella terrorister är ofta högutbildade och mycket kosmopolitiska. Etnonationalistiska ledare har ofta formats i sina nationalistiska ståndpunkter genom sin utbildning. Internationella terroraktioner är ofta kostsamma i förhållande till enskilda inkomster. För inhemsk terrorism skiljer sig resultaten delvis.

Självbestämmande och nationalism
En statsvetare som argumenterar för denna förklaring, istället för religion, är Robert Pape, som har studerat självmordsbombare. Pape har dock kritiserats av senare forskare. IRA och ETA är två exempel.[förtydliga]

Förtryck och bristande rättigheter
I ett stort antal av de empiriska studier som gjorts över orsakerna till terrorism framträder förtryck, autokratiskt styre och bristande rättigheter som en av de viktigaste bakgrundsfaktorerna. Däremot tycks demokratier vara mer utsatta som måltavlor för internationell terrorism.

Statlig eller organisatorisk hjälp
En viktig anledning till att terrorism kan fortsätta är olika former av hjälp från stater, organisationer, etniska grupper eller individer i samma land eller i andra länder. Islamiska grupper får finansiering från Saudiarabien och Iran, två exempel är den kosovoalbanska gruppen UCK och separatistgrupper i Tjetjenien. IRA fick mycket av sin finansiering från staden Boston i USA, där många irländare bosatt sig. USA har stött terrororganisationer över stora delar av jorden, till exempel grupper som Contras i Latinamerika. Syrien har stött en rad terroristgrupper. Studier har även visat att internationellt bistånd till en stat har ett samband med ett ökat antal terroristattacker från den staten.[24]

såsom platser i det offentliga livet som är svåra att skydda (t. Ett annat syfte med terroristverksamhet är mobilisering av sympatisörer och radikalisering av politiska rörelser som är nära sammankopplade till terroristgruppen.ex. kan fiendens ekonomi och regering destabiliseras och de egna politiska målen främjas. offentliga byggnader). Därför har organisationer som ETA eller PKK ofta en koppling till den organiserade brottsligheten. Under senaste tid har en strategi varit att åstadkomma ekonomisk skada. Effekten av terrorism framkommer genom rapportering i massmedia. Genom spridningen av osäkerhet och kaos. Ålder.ex. religiösa platser. angrepp på oljeanläggningar eller på turistorter). till exempel genom spridning av avrättningsvideor från offer av människorov. Genom att utsätta kraftigt skyddade mål av ekonomisk betydelse för angrepp (t. nästan alltid mellan 18-30 år och många gånger (men inte alltid) ogifta. som inte primärt är politiskt motiverad. kan terroristernas ideologi verkställas. Den berörda målet blir chockat och överväldigat. och vissa terrorister nyttjar medvetet denna kanal. Studier visar att terrorister nästan alltid är män. brutala aktioner eller provokativa svarsåtgärder. Det förekommer även gisslantaganden och kidnappningar. Skapande av nya supporters sker ofta genom att responsen från "fienden" på terrorattackerna blir en sådan som gynnar terroristerna. Gynnande responser kan vara undfallenhet och eftergifter men även oproportionerliga. Terroristerna tenderar att se sig själva som befriare av "förtryckta". socioekonomisk status och andra faktorer spelar in. såsom en relativt svag ställning i förhållande till den omtvistade maktapparaten. Om det senare inträffar kan terroristerna positionera sig som försvarare snarare än angripare. En terroristcell kan självständigt besluta när och var de ska ta initiativet. Våldet riktas ofta mot mål med högt symbolvärde (t. Den forskning som finns sedan tidigare om våldsbrott visar att individuella psykologiska faktorer har stor betydelse. personlighet.Terrorism 149 Individuella faktorer Terrorhandlingar är nästan alltid en form av våldsbrott. Med relativt lite arbete och utrustning kan mycket stor skada och stort intryckt åstadkommas. i syfte att förödmjuka fienden och att provocera. Oftast är offren för terroristhandlingar helt oskyldiga åskådare exempelvis kvinnor och barn eller medborgare i för konflikten inte deltagande länder. kön. till exempel hos officiella företrädare för "fienden". Terroristgrupper blomstrar ofta samtidigt med brottslig verksamhet.ex. Faktum är att alla terroristorganisationer delar vissa grundläggande egenskaper. En viktig egenskap hos terroristgrupper är att de tenderar att organisera sig i oberoende terroristceller som kan handla helt självständigt. Förövare . restauranger). kollektivtrafik. Strategi och metoder Strategin för terrorism av främst beroende av psykologiska effekter. Sett till förhållandet mellan insats och resultat kan terrorism vara en mycket effektiv form av krigföring. Den reguljära brottsligheten används för att skapa finansiella resurser för att kunna agera. uppväxtfaktorer. men också allt mer mot så kallade mjuka mål.

eftersom den baseras på nationalitet.0 6.5 46. Man kan därför göra skillnad på medel (terrordåd) och den moraliska bedömningen av utföraren utifrån hans politiska mål (terrorist eller frihetskämpe).3 4.0 4. Ett terrordåd är ett terrordåd oavsett vem som utför det (utom att handlingar utförda av stater i allmänhet undantas från definitionen). Den som har makten har också tolkningsföreträdet. Tabellen underskattar andelen islamisk terrorism och överskattar den västerländska andelen. Terrorgruppers motiv och syfte med aktionerna varierar. Eftersom våld som påtryckningsmetod i politiska sammanhang är vanligt stämmer definitionen ovan in på väldigt många organisationer.5 11. Nelson Mandela och ANC betraktades under många år som terrorister av den sydafrikanska vita regimen (se apartheid). inte på etno-religiös tillhörighet. inte som islamiska. Organisationer Terroristorganisationer är organisationer som använder sig av våld mot civila för att uppnå politiska mål. . Även om en titulerad frihetskämpe med rätta kan kalla sig just "frihetskämpe". Spanska ETA har som mål att skapa en självständig baskisk stat. utesluter det inte att han använder sig av terrordåd för att sätta skräck i etablissemanget och befolkningen för att nå sina mål.0 2.1 4. Den numera upplösta västtyska Röda armé-fraktionen hade som mål att genom terror medverka till en ökad statlig repression och på så sätt få arbetarklassen att mobilisera. Ursprung Antal dödade 1304 415 4307 415 1034 369 560 268 735 Andel % 14. likaså kallade de tyska nazisterna under andra världskriget medlemmarna i de olika motståndsrörelserna för terrorister. har som mål att först befria den muslimska världen från icke-muslimskt inflytande för att slutligen erövra världen och införa ett islamiskt världsomspännande kalifat.Terrorism 150 Terroristernas ursprungsområde och antal dödade inom internationell terror. De judiska organisationerna Irgun och Lehi urförde terroristattacker men dess medlemmar betraktas inte av alla dagens israeler som terrorister.9 7.9 Afrikansk Hinduisk Islamisk Japansk Latinamerikansk Ortodox Övrig Kinesisk Västerländsk [25] Källa: Nuemayer & Plûmper 2008. Uttrycket "en mans terrorist är en annan mans frihetskämpe" brukar användas för att rättfärdiga terrorism. 1969-2005. Det vill säga islamska terrorister med till exempel brittiskt medborgarskap räknas som västerländska. Al-Qaida. Huruvida man klassar en organisation som terroristorganisation eller inte – och i synnerhet huruvida man talar om den i termer av terrorism – är i hög grad en subjektiv bedömning.

och rättigheter. Säkerhetspolisen anser främst två politiska grupper utgöra ett hot: vit makt-miljön och autonoma miljön. Attentatsmännen Anton Nilson och Algot Rosberg dömdes först till döden. Hinzes motiv var att stoppa Stockholms planer på att ordna sommar-OS år 2004. Alfred Stern dömdes till livstids straffarbete. hotade aktionsgruppen med att "lamslå Sverige". Inom Sverige finns idag ingen inhemsk och aktiv gruppering som använder så mycket våld att de kan klassas som terrorister.och splitterskador. ett bombattentat som begicks i Malmö hamn mot fartyget Amalthea natten mellan den 11 och 12 juli 1908. En våld. varav sju fick föras till sjukhus för vård av svåra bränn. Attentatet utfördes av tre ungsocialister. Bombattentaten var nära med att lyckas förstöra två centrala kraftledningar.[29] År 1998 bombades två kraftledningar i Jämtland av den samiska gruppen "Aktionsgruppen mot fria fjälljakten".[26] Ett attentat av terroristkaraktär var det som utfördes 1940 under en tid av stark anti-kommunism i Sverige. och apterade en bomb på dess skrov. Under tiden pågick den stora hamnarbetarstrejken. Mats Hinze greps år 1997 efter ett flertal bomber. Anton Nilson (1887-1989. Totalt fanns vid tillfället åtta stycken stamledningar genom Sverige. Enligt Säkerhetspolisen har användningen av våld och olagliga metoder ökat de senaste åren.[28] Exempel på en grupp i vit makt-miljön är Svenska motståndsrörelsen. Amalthea. individer och nätverk som är beredda att använda Hålet i fartyget Amaltheas skrov efter sprängningen. Algot Rosberg. Enstaka terrordåd har utförts av helt andra grupper. En person dödades och 23 skadades. Kraftledningarna var 400 kilovolts stamledningar. De skrev vidare att "Sverige har jävlats nog med samerna – ursprungsbefolkningen i landet" och att "Svenska Kraft (.Terrorism 151 Terrorism i Sverige Svensk inhemsk terrorism Ett historiskt bombdåd i syfte att med våld tvinga fram en politisk förändring var Amaltheadådet. I brev till tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under augusti och september 1998 tog gruppen på sig flera attentat.. Bombdådet var även en hämnd för att dessa hade beskjutit demonstrerande hamnarbetare. Den nyliberale OS-bombaren. Det är ett av de grövsta inhemska terroristattentaten i Sverige.och rättigheter och kan också utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet.) får symbolisera utsugningen av samernas land.. enskilda individer från att utöva sina grundlagsfästa fri. i media känd som Amaltheamannen) och Alfred Stern. Walter Close. och fartyget var ett logementsfartyg med brittiska strejkbrytare. brandattentat och bombförsök i Mellansverige. Mordbrandsattentat mot Norrskensflamman. vilket ändrades till livstids straffarbete. och 23 andra personer skadades.[27] I dessa finns grupper. Om det inte skedde. Natten till den 12 juli rodde Anton Nilson ut till den båt som britterna var förlagda på. Hinze dömdes av Svea hovrätt till sju års fängelse för allmänfarlig ödeläggelse och mordbrand. hot eller tvång för att nå politisk vinning eller hindra person avled och 23 skadades.som dödade fem människor. Även om vit makt-miljön och autonoma miljön inte utgör allvarliga hot mot demokratin så hindrar de enskilda personer från att utöva sina lagstadgade fri. Han frisläpptes 2002 och lever idag under ett annat namn."[30] . I hotbreven krävde gruppen att "1992 års riksdagsbeslut om att införa fri fjälljakt på småvilt måste rivas upp". och därmed två av Sveriges viktigaste ledningar. Exempel på en grupp i den autonoma miljön är Antifascistisk aktion. varför de två ledningarna stod för en omfattande del av strömförsörjningen till södra Sverige. Attentatet kan sägas vara ett av de mest spektakulära politiska attentaten i Sveriges historia. I den kraftiga explosionen dödades en person.

har många mellanstatliga organisationer antagit konventioner som relaterar till terrorism. och godkändes av en styrgrupp. nationellt överskridande. däribland diplomater. och filosofen Yisrael Eldad. Ligan ansåg att Bernadotte stod i vägen för ett omfångsrikt Israel eftersom han tänkte sig att det vid sidan om den judiska staten också skulle finnas en palestinsk stat. däribland ambassadören Dietrich Stoecker. Religiös terrorism i Sverige Religiös terrorism i Sverige inskränker sig till de av islamistiska förtecken präglade Bombdåden i Stockholm 2010. antagen 1979 • Konventionen för att förhindra terrorbombningar. Ockupationen tog slut.två ambassadpersonal och två terrorister . Den västtyske förbundskanslern Helmut Schmidt meddelade Olof Palme att man vägrade att ge efter för kraven. På natten detonerade en laddning på ambassaden. som under tiden för mordet var en av Sternligans högsta ledare. Endast gärningsmannen omkom men två personer skadades. Attacker mot svenskar utomlands Den 17 september 1948 mördades FN-medlaren Folke Bernadotte av den sionistiska organisationen Lehi. Ockupanterna. som gisslan. Fem svenska medborgare dödades 2002 i en terrorattack på ön Bali i Indonesien. Totalt dödades fyra personer . Attacken utfördes av den islamistiska terrorgruppen Jemaah Islamiyah. Både Talb och Imandi dömdes till livstids fängelse. bestående av den framtida israeliske premiärministern Yitzhak Shamir. mera känd som Sternligan.[32] Den 28-årige Taimour Abdulwahab utförde ett självmordsattentat på Drottningsgatan i Stockholm den 11 december 2010.Terrorism 152 Internationella attacker i Sverige Under ambassadockupationen i Stockholm 1975 intogs Västtysklands ambassad på Gärdet i Stockholm av Kommando Holger Meins en gren ur den väpnade vänsterextrema terrorgruppen Röda armé-fraktionen. År 1989 och 1991 dömdes fyra palestinier i Sverige för medverkan i en serie bombdåd i Stockholm. det visade sig vara en handgranat som exploderat av misstag. tog ambassadpersonalen. FN:s generalförsamling har antagit fem fördrag om terrorism. Sternligans ledare i Jerusalem. Eftersom en stor del av terrorismen är av internationell karaktär. skadade terrorister försökte fly men omhändertogs av svensk polis. antagen 1997 • Konventionen för att förhindra sponsring av terrorism. Sternligans operative chef i Jerusalem. antagen 2005 . Nathan Yellin-Mor. Terroristen Dellwo sköt då ihjäl två personer ur gisslan. Det var det första självmordsattentatet i Sverige. Två av de dömda var Abu Talb och Marten Imandi. Ambassaden omringades av polisen och förhandlingar inleddes. Juridiskt ramverk Terrorism är enligt lag förbjudet på ett flertal sätt. [31] Bombdåden omfattade bland annat spikbomber mot den judiska synagogan samt Northwest Airlines kontor i Köpenhamn under 1985. sammanlagt tolv personer. Köpenhamn och Amsterdam under 1985-86. vilka utgör en del av folkrätten:[33] [34] • Konventionen om skydd av internationellt skyddsvärda personer. antagen 1999 • Konventionen för att förhindra kärnvapenterrorism. med attentatsmannens egen död som följd. och att de palestinska flyktingarna skulle få återvända. Kommando Holger Meins krävde att 26 fångar ur RAF skulle släppas i Västtyskland. Talb misstänks även för planering av bombattentatet över Lockerbie i Skottland 1988.14 personer skadades. En svensk medborgare dödades vid självmordsattackerna mot WTC. antagen 1973 • Konventionen mot gisslantagning. Mordet planerades av Yehoshua Zetler. 11 september 2001. bland andra Karl-Heinz Dellwo och Siegfried Hausner. I respektive land finns förbud mot våldsdåd.

from Fr. Inside terrorism. med hänsyn till statsterrorism och befrielseorganisationer [8] Martyn. Europarådet. se/ templates/ Level2Page____397. Inside Terrorism. htm) Australian Law and Bills Digest Group. [7] Se ipsnews. com/ gp/ product/ 1412804698/ qid=1136245575/ sr=8-1/ ref=sr_8_xs_ap_i1_xgl14/ 002-2967789-9200824?n=507846& s=books& v=glance) [13] Primoratz. bbc. Angus (2002). Jeffrey (2003). [11] United Nations Office on Drugs and Crime: Definitions of Terrorism (http:/ / web. in Primoratz. . Justitiedepartementet (http:/ / www. [14] Enligt presentation av Lagen om straff för terroristbrott (Lag 2003:148). army. Igor (2004).Terrorism (http:/ / www. php?term=terrorism). Non-State Actors and the Logic of Transnational Mobilization: A Perspective from International Relations". The Right of Self-Defence under International Law-the Response to the Terrorist Attacks of 11 September. archive. strategicstudiesinstitute. Strategic Studies Institute (http:/ / www.J. Cfm?pubID=207) [6] Hoffman. Schmid & A. org/ law/ cod/ finterr. britannica. The New Terrorism: Fanaticism and the Arms of Mass Destruction. Parliament of Australia Web Site.net (http:/ / ipsnews.. Den första av dessa är en konvention om kränkningar ombord på flygplan.Terrorism FN-organ har dessutom enskilt antagit många konventioner. Online Etymology Dictionary: "1795. [5] Record. nytimes. ISBN 1-58487-146-6. . den så kallade Tokyokonventionen. umich. ”International Convention for the Suppression of the Financing of Terrorism” (http:/ / www. red. terrorisme (1798). ISBN 0-231-11468-0. sid 28.) (1988). co. sid 6 (sid 12 i PDF dokumentet). “What Is Terrorism?”. org/ unodc/ terrorism_definitions. [10] General Assembly of the United Nations (1999). html) [4] ”Terrorism” (http:/ / www. Den antogs 1963. Hoffman . org/ gsc/ gsc_activities/ adamson/ ). Use of Language When Reporting” (http:/ / www. Basingstoke and New York: Palgrave Macmillan. Jongman (red. citerar fotnot 11: Walter Laqueur (1999). sid 15-27. in specific sense of "government intimidation during the Reign of Terror in France" (1793-July 1794). asp?idnews=29633) för en diskussion om att definiera "terrorism" inom FN. Läst 2006-08-11.[34] 153 Se även • • • • • • • • • Kontraterrorism Våld Väpnad konflikt Asymmetrisk krigföring Motståndsrörelse Gerilla Lista över organisationer som har terrorismstämplats av EU Lista över organisationer som har terrorismstämplats av Storbritannien Lista över organisationer som har terrorismstämplats av USA Referenser Noter [1] Terrorism (http:/ / www. sid 32. sidan läst 7 januari 2009 [3] Bruce Hoffman. Columbia University Press. Bruce (1998). ssrc. sid 6. publicerad vid SSRC. (http:/ / www. International Relations and Terrorism"” (http:/ / programs. un. se/ sb/ d/ 10939) [15] Vad är terrorism? (http:/ / www. from L. edu/ satran/ files/ science-gst. terror". unodc. första kapitlet. html) [12] A. etymonline. (2004). org/ web/ 20070627231104/ http:/ / www. gov. Terrorism: The Philosophical Issues. .png|14px| (http:/ / sitemaker. uk/ guidelines/ editorialguidelines/ advice/ terrorismlanguage/ ourapproach. föredrag vid konferensen "International Law. Data Bases. [2] ”Fiona Adamson. .P. Columbia University Press.se [16] Churchill's Secret Army. "International Terrorism. pdf)] PDF]. Encyclopædia Britannica. shtml) (på Engelska). com/ books/ first/ h/ hoffman-terrorism. Political Terrorism: A New Guide to Actors. com/ eb/ article-9071797). regeringen. au/ library/ Pubs/ CIB/ 2001-02/ 02cib08. mil/ Pubs/ Display. Theories and Literature. Bounding the Global War on Terrorism. amazon (http:/ / www. Concepts. com/ index. aph. British Broadcasting Corporation. . Scott (2003). net/ news. Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences. sakerhetspolitik. Utanför FN har regionala konventioner antagits av bland annat Arabförbundet. 12 February 2002 [9] BBC (2009). Science. ”Guidance: Terrorism. Authors. Channel 4 television UK [17] Atran. aspx) säkerhetspolitik. Genesis of Suicide Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. 299:1534-1539. htm) (på Engelska). New York: Oxford University Press. amazon. 3. United Nations. och Brittiska samväldet.

[25] Nuemayer. svd)”.png|14px| (http:/ / www. uconn. [31] Berkshire (2005) (på Engelska). Säkerhetspolisen. 2004. 4. html)”. Ordfront.1177/0022002704272040 [21] Pape. Eric & Thomas Plûmper (2008). se/ opinion/ brannpunkt/ artikel_509757. . submitted. New York. 49(1):3-42. ISBN 91-89442-51-2 Bommi Baumann: Hur det hela började. . anth.2006. Steve Sem-Sandberg: Theres. Författarförlaget. Aftonbladet. [33] ”The United Nations Today. sidan läst 13 januari 2009 [34] United Nations Treaty Collection. se/ forfattningsskydd/ politiskextremism. Walter Laqueur: No End to War . MA: Berkshire Publishing Group.atkinson/Terrorist Networks. sakerhetspolitik.png|14px| (http://www.Terrorism in the 21st century. Applying Intermediate Microeconomics to Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. . Leopard 2005. ” Kartlägg Abu Talb och Lockerbie (http:/ / www. asp). edu/ departments/ economics/ RePEc/ Anderton_Terrorism. University of Pennsylvania Press. . Jean-Paul & Alexandra Delacroix (2005). holycross. Natural security: A Darwinian approach to a dangerous world. ” OS-bombaren: Jag längtar efter ett "ordnat" liv (http:/ / www. 7671d7bb110e3dcb1fd80004657. 2005. se/ nyheter/ article108015. DOI: 10. sakerhetspolisen. International law” (http:/ / www. The Strategic Logic of Suicide Terrorism (http:/ / www. The Journal of Economic Education. com/ sol3/ papers.png|14px| (http:/ / www.pdf)] PDF] Noam Chomsky: 9-11.1467-9361. ” Det var inte meningen att någon skulle dö (http:/ / sydsvenskan.. edu/ faculty/ handwerker/ 309readings/ Victoroff 2005 J Con Res Terrorist Mind. sid 3 [22] ”"Terrorist eller frihetskämpe?" . Igor Primoratz. se/ Sakerhetspolitik/ Media/ Terrorist-eller-frihetskampe/ ). [32] Anders Karlgren (19 oktober 2007). aftonbladet. International Terrorism and the Clash of Civilizations (http:/ / papers.dialup4less. html). sidan läst 13 januari 2009 154 Litteratur • • • • • • • • • • Björn Kumm: Terrorismens Historia. Svenska Dagbladet. 2008.1111/j. Säkerhetspolisen. pdf)] PDF]. Defining Suicide Terrorism.se” (http:/ / www. Aftonbladet. se/ forfattningsskydd/ politiskextremism/ konfrontationer. Review of Development Economics. 2003. [24] Azam. Jeff (2005). ssrn. . 2003. Sydsvenskan. red: Terrorism: The Philosophical Issues. ” Flera bombattentat mot kraftledning (http:/ / wwwc.: Political Terrorism. Great Barrington. American Political Science Review. 2004. 3b063add1101207dd46800055430. [26] Kristin Nord (5 juli 2008).png|14px| (http:/ / idei. det finns ingen officiell tolkning [20] Victoroff.x. com/ assets/ pdf/ pogt/ Part4_Chronology. fr/ doc/ wp/ 2005/ aid_delegated. org/ English/ Terrorism. ISBN 0-8264-1435-4 Mattias Gardell: Bin Ladin I våra hjärtan. Extrémisme et Violence Internationale.. ece)”. 10(2):330-344. 37(4):442-58. svd. com/ research/ guest/ Pape1. Militants and Martyrs: Evolutionary Perspectives on Religion and Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. danieldrezner. Marc Sageman: Understanding Terror Networks. i Sagarin & Taylor (2007). Lund. un. 1988. Robert (2003).00321. | förord [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. University of California Press. Läst 10 november 2008. 1976.Terrorism [18] Anderton & Carter (2004). html). DOI: 10.Chronolgy [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. pdf) PDF. htm).com/~gerald. cfm?abstract_id=952208). Journal of Conflict Resolution. Radicalisme. [30] Oisin Cantwell (19 september 1998). org/ aboutun/ untoday/ inetlaw. ab)”.Säkerhetspolitik. . [23] Sosis. The Mind of the Terrorist [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. Läst 10 november 2008. [27] ”Politisk extremism” (http:/ / www. [28] ”Konfrontationer mellan miljöerna” (http:/ / www. . . . Hansén/Nordqvist: Kommando Holger Mains.png|14px| (http:/ / www. pdf)] PDF]. se/ malmo/ article343315. 4. Aid and the Delegated Fight against Terrorism [[Fil:Noia 64 mimetypes pdf. 2008. British journal of political science. 97(3):1-19. Conventions on Terrorism (http:/ / untreaty. Richard & Candace Alcorta (2005). 2001. webster. Patterns of Global Terrorism 1985-2005: Part 4 . un. pdf)] PDF]. pdf)] PDF]. Stacey Fleet et al. . berkshirepublishing. Transaction Books. Modernista. [19] I franska skrifter förekommer uttydning av TREVI som Terrorisme. pdf)] PDF]. aftonbladet.png|14px| (http:/ / www. [29] Katarina Sternudd (28 november 2002). edu/ religion-violence/ Readings/ Militants_and_Martyrs. sakerhetspolisen. Seven Stories Press. se/ nyheter/ 9809/ 15/ bomb.

umich.danieldrezner.start.de/volltexte/2005/2604/pdf/ cesifo1_wp1341.info/tilly/2004_Terror.pdf) PDF av sociologen Charles Tilly vid University of Columbia • The Moral Logic and Growth of Suicide Terrorism (http://www.pdf) PDF av Manuel Torres med flera statsvetare • crimestart (http://www.pdf) PDF av psykiatrikern Jeff Victoroff vid University of Southern California School of Medicine • Analysis and Evolution of the Global Jihadist Movement Propaganda (http://hera.gov/rr/frd/pdf-files/Soc_Psych_of_Terrorism. cgi?Area=sr&ID=SR3104). pdf) PDF av Federal Research Division vid Library of Congress i USA • The Evolution of Terrorism in 2005. A statistical assessment (http://statbel.pdf) PDF av statsvetaren Robert Pape vid University of Chicago • Calculating Tragedy: Assessing The Costs of Terrorism (http://opus.europol. organisationen Middle East Media Research Institutes lista över 25 islamistiska webbplatser och forum med anknytning till bland annat al-Qaida och Hamas.stanford.com/Terrorism/) terrorism resources .se: Terrorism (http://www.loc.se/) produceras av Styrelsen för psykologiskt försvar • Europol: Terrorism Situation Report 2008 (http://www.zbw-kiel.iiss.pdf) PDF | EUs polismyndighet Europol: EU Terrorism Situation and Trend Report 2008 Forskningsinstitut och databaser • Islamist Websites and Their Hosts Part I: Islamist Terror Organizations (http://www.memri.be/studies/ac424_en.pdf) PDF av antropologen Scott Atran vid University of Michigan • The Strategic Logic of Suicide Terrorism (http://www.crimestart.un. Igor Primoratz i Stanford Encyclopedia of Philosophy • The Sociology and Psychology of Terrorism (http://www.mipt.edu/faculty/handwerker/309readings/Victoroff 2005 J Con Res Terrorist Mind.eu/publications/ EU_Terrorism_Situation_and_Trend_Report_TE-SAT/TESAT2008.edu/data/gtd/) utvecklas av National Consortium for the Study of Terrorism vid University of Maryland Forskningsartiklar • Terrorism (http://plato.org/) • Memorial Institute for the Prevention of Terrorism (http://www.ugr.un.umd.Terrorism 155 Externa länkar Myndigheter • • • • FN: UN Action to Counter Terrorism (http://www. Terrorists (http://professor-murmann.se/sb/d/10939) Säkerhetspolitik.org/sc/ctc/) Justitiedepartementet: Bekämpning av terrorism (http://www.sakerhetspolitik. Terrorism.org/terrorism/) FN:s Säkerhetsråd: Counter-Terrorism Committee (http://www.edu/satran/files/ twq06spring_atran.org/bin/articles.pdf) PDF av statsvetarna Rik Coolsaet och Teun Van de Voorde vid Universiteit Gent • Terror.uconn.com/research/guest/Pape1.europa.regeringen.anth.fgov.pdf) PDF av ekonomen Bruno Frey mfl • The Mind of the Terrorist (http://www.org/) inkluderar databas över terrorincidenter • Global Terrorism Database (http://www.es/doi/16517003.edu/entries/terrorism/) terrorism och filosofi.sitemaker. • The International Institute For Strategic Studies (http://www.

Massakern i Indonesien 1965–1966 är ett annat exempel.[8] [9] Enligt ett synsätt som företräds av bland andra Palestinas talesperson Nasser al-Kidwa finns emellertid ingen egentlig skillnad mellan terrorism. liksom militärdiktaturerna i Argentina.[1] Ibland avses i stället aktioner som stater företar mot den egna befolkningen. I samband med detta ändrade också terrorismen karaktär. eftersom en handling är terrorism oavsett om den utförs av en enskild person. Vilka handlingar som faller under kategorin "statsterrorism" är i likhet med "terrorism" kontroversiellt. saknar juridisk definition och används ofta av representanter av en stat i anklagelser mot andra staters agerande.[3] Ett annat historiskt exempel som uppmärksammades under 2008 var DDR:s stöd till Baader-Meinhof.Terrorism 156 Media • Wikimedia Commons har media som rör Commons:Category: Statsterrorism Statsterrorism är terrorism som anbefalls av eller har sitt ursprung från en statsledning. ofta hemligt. [6] Statsunderstödd terrorism Till statsterrorism förs ibland även statssponsrad terrorism. ekonomi och vapen. en organisation eller en stat. i form av till exempel utbildning.[10] . med fejkade rättegångar eller genom att konfiskera eller frysa deras egendom utan giltig anledning och utan rättegång inom rimlig tid. statsterrorism och statsspronsrad terrorism. har denna betydelse av ordet kritiserats. Bruce Hoffman. På grund av hur begreppet "terrorism" definieras. Framför allt Iran. professorn i kontraterrorism och säkerhetspolitik. Sådana handlingar kallas även proskription. Libyen och Syrien visade sig stödja terroristorganisationer under denna tid. Detta kan exempelvis ske genom våld. Irak. Grekland och Chile. varmed internt våld som utförs av en statsmakt snarare bör uppfattas som "terror" än "statsterrorism".[3] Fenomenet med statligt understödd terrorism är yngre än terrorism och statlig terror. som innebär ett direkt stöd till en terroristorganisation. Mussolinis Italien och Stalins Sovjetunionen är några stater om vilka regimernas aktioner mot dess medborgare ofta benämns som statsterrorism.[3] Syftet med statssponsrad terrorism är att anfalla en annan makt utan att själv kunna bli utsatt för hämndaktioner. genom att döda eller skada oskyldiga. stöd en stat kan ge en terroristgrupp. det vill säga att en stats regering beordrar terrordåd eller stödjer terroristgrupper verksamma mot den egna eller andra länders befolkningar.[1] eller genom annat. Nazityskland. och började uppmärksammas av USA i Mellanöstern under 1980-talet. hålla folk i förvar under lång tid utan rättegång.[2] menar att terrorism är våld som företas av icke-stater.[3] Exempel från 2010 på handlingar som skulle kunna betecknas som statsterrorism är Bordningen av Gazakonvojen [4] [5] och virusangreppet mot Irans kärnkraftsanläggningar. Mänskliga skallar från offer under Pol Pots styre i Kambodja.[7] och företas framför allt av militärt svaga stater mot starkare. När israelisk militär dödar ledare för grupper som av bl a Israel definieras som terrorgrupper har begreppet använts av vissa kritiker inom svensk vänster. och flera andra stater under efterkrigstiden. Andra menar att det är att betrakta som en krigshandling i en väpnad konflikt. Staters våld inom och utom landets gränser Begreppet innefattas som regel i paraplybenämningen "internationell terrorism". i form av nationell terrorism.

1991 ISBN 91-7007-011-3 . läst 2011-02-15 [10] Nasser al-Kidwa.Statsterrorism Författaren Noam Chomsky.[20] Se även • Terrorbombning Litteratur • Björn Kumm. Stirling. har fått uppmärksamhet på senare tid för att ha använt termen i sin kritik av bland annat USA:s krig mot terrorismen. behandlas inom ramarna för krigsrätt. och att stater som använder våld mot andra i kampen mot terrorismen begår brott mot FN-stadgan. Boston 1988 Noter [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] FOI Faktasamling. Inside Terrorism.[12] 157 Juridiskt ramverk Medan terrorism som regel straffas på grundval av nationell lagstiftning. dn. Lund 2003 • Noam Chomsky. William: CIA och USA:s verkliga utrikespolitik. com/ books/ first/ h/ hoffman-terrorism. foi. utan att i stället de stater som förhindrar genomdrivandet av dessa FN-beslut bör sägas begå statsterrorism. uppnås sällan någon enighet om vilka staters handlingar som kan benämnas statsterrorism.[14] [15] Debatter om statsterrorism Eftersom definitionen av statsterrorism är kontroversiell och ingen enighet mellan stater har kunnat uppnås. georgetown.[16] Å andra sidan har USA satt upp Libyen på en lista över länder som sysslar med sponsring av terrorism. se/ nyheter/ utrikes/ ofattbart-vald-pa-ship-to-gaza_5381085.[18] Israel har å sin sida anklagat bland annat Libanon och Hizbollah för statssponsrad terrorism. I samband med detta uttalande 1998 menade Libyen att de av USA utsatts för statsterrorism. 1177384 Jan-Ivar Askelin. Leopard förlag. nytimes. Libyen definierade 1998 inför FN "statsterrorism" som en illegal kontraterrorism. un. Terrorismens Historia . Epsilon press.[11] William Blum har utförligt dokumenterat USA:s stöd till terrorverksamhet runtom i världen. I grund och botten handlar oenigheten om bedömningen vilket våld och vilket försvar som är legitimt. framtiden. svd Mikael Löfgren (red) Ship to Gaza. Enligt afghaner tränas emellertid terrorister i Pakistan. 2010. org/ News/ Press/ docs/ 2002/ SC7276. Bakgrunden. dn. men hade 2006 enligt FN:s ledare för kontraterrorism. Javier Rupérez. se/ baader-meinhof). ISBN: 9789173433037 http:/ / www. se/ dnbok/ dnbok-hem/ myternas-meinhof). professor emeritus i lingvistik. Scotland: AK Press [12] Blum. Som exempel tar han Indiens agerande i Jammu och Kashmir och Israels i Palestina.[17] Pakistans president Pervez Musharraf har i likhet med bland andra Libyen ifrågasatt att de som kämpar efter en FN-stödd självständighet med våld. ISBN 91-89442-51-2. foi. Terrorismens Kultur. mänskliga rättigheter eller som brott mot mänskligheten. se/ nyheter/ varlden/ riktad-virusattack-mot-irans-karnkraftsanlaggning-1. html) Bruce Hoffmans hemsida vid Georgetown University (http:/ / explore. Dagens Nyheter Nationalencyklopedin: Baader-Meinhof (http:/ / www. bör betraktas som terrorister. tal i Säkerhetsrådet 18 januari 2002 (http:/ / www.[13] Genom Säkerhetsrådets Resolution 1373 (2001) är alla FN:s medlemsstater förpliktigade att motverka terrorism och undlåta sig till att medverka i statsfinansierad terrorism eller i att skydda terrorister. fastän termen ofta brukas. förordas som regel att statsterrorism. Göteborg. när stater missbrukar makt. Kriminalitet & terrorism (http:/ / faktasamlingcbrn. fortfarande en bit kvar innan landet gjort sig av med terrorismen i samhället. FOI Myternas Meinhof (http:/ / www. länderna har dock börjat samarbeta i kampen mot terrorismen. kapitel 1 (http:/ / www. ne. html) http:/ / www. edu/ people/ brh6/ ?PageTemplateID=81) Bruce Hoffman. htm) [11] Se exempelvis Terrorizing the Neighborhood: American Foreign Policy in the Post-Cold War Era (1991). i form av embargo. hot om kärnvapen och blockader. doc. se/ FOI/ templates/ Page____759. en terroristhandling en stat företar i kamp mot terrorism.[19] Pakistan har visserligen medverkat aktivit i kampen mot terrorismen. svd. Terrorismen har bytt ansikte (http:/ / www. resan. aspx). se/ filer/ a_sidor/ 4/ 1.

un. shtml) [16] Abdussalam A. april 2006 (http:/ / www. är straffbart enligt internationell rätt. liksom stadgar och rättspraxis vid Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien och motsvarande tribunal för Rwanda samt den internationella brottmålsdomstolens stadgar. eduskunta. gal3094. Krigets lagar kan också uppdelas i humanitär rätt. org/ News/ Press/ docs/ 2002/ SC7276. gov/ s/ ct/ index. Vidare finns stadgan för den internationella militärdomstol som upprättades i Nürnberg efter andra världskriget. Folkrätten består av två slags regelsystem.State Sponsors of Terror Overview. asp?NewsID=20707& Cr=terror& Cr1=) 158 Brott mot krigets lagar Brott mot krigets lagar. traktaterna. un. tal i Säkerhetsrådet 18 januari 2002 (http:/ / www. Även krigets lagar består av såväl traktaträttsliga som sedvanerättsliga regler. htm) [19] Israels ambassadör Gold till Säkerhetsrådet. Nürnbergprocessen. NSF/ eed216406b50bf6485256ce10072f637/ 58133fb0dffd8a2585256a7d0060ca8c!OpenDocument) [20] Senior UN counter-terrorism official holds talks with officials in Pakistan. Konventionen om förbud mot antipersonella minor (Ottawakonventionen) och Haagkonventionen om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Det kan även förekomma nationella lagar om folkrättsbrott som kan medföra rättegång vid nationella domstolar. som går under samlingsbenämningen den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter. Chapter 6 . Wolamassakern. Warszawaupproret. html) [17] Office of the Coordinator for Counterterrorism. fi/ faktatmp/ utatmp/ akxtmp/ utub_15_2002_p. htm) [18] Pervez Musharraf. Haagkonventionerna. gov/ s/ ct/ rls/ crt/ 2005/ 64337. och krigets humanitära lagar innebär inte att man godkänner krig men innebär ett försök att lindra mänskligt lidande i de krig som trots våldsförbudet förekommer. 22 november 2006 (http:/ / www. htm) [14] Resolution 1373 (2001) (http:/ / www. state. 30 juni 1999 (http:/ / domino. Dessutom definieras krigsförbrytelser också i flera olika länders nationella lagstiftning. Anfallskrig är förbjudna enligt FN:s stadga. tal inför Generalförsamlingen 10 november 2001 (http:/ / www. Regelkomplexet bestå till största delen av skyddsregler. org/ apps/ news/ story. Krigets lagar Krigets lagar är den del av folkrätten som reglerar krigförande och neutrala staters uppträdande i krig och under ockupation. org/ News/ Press/ docs/ 1998/ 19981111.Statsterrorism [13] Jeremy Greenstock. Kemvapenkonventionen. Sergiwa. Flera juridiska texter innehåller definitioner av krigsförbrytelser. dels den internationella sedvanerätten. neutralitetsrätt och samt ockupationsrätt. doc. dels de formaliserade internationella avtalen. . S/1999/740. un. Country Reports on Terrorism. org/ webcast/ ga/ 56/ statements/ 011110pakistanE. cfm?docid=5108) [15] Finlands riksdag. state. Utrikesutskottets betänkande 15/2002 rd (http:/ / www. tal inför FN (http:/ / www. un. Straff kan utdömas av internationella rättsorgan som Internationella brottmålsdomstolen. un. Sjätte kommittén för att bekämpa internationell terrorism. org/ UNISPAL. även kallat krigsförbrytelse. bland annat Genèvekonventionerna och deras Tilläggsprotokoll. som utvecklats genom staternas löpande praxis.

Domstolen skall komplettera nationella domstolar när dessa inte kan eller vill åtala exempelvis krigsförbrytare. civila) tortyr och omänsklig behandling av skyddad person avsiktligt orsakande av stort lidande eller handling som allvarligt hotar en skyddad persons fysiska integritet eller hälsa. brott mot mänskligheten. dömd till döden i Nürnberg i sin frånvaro • Karl Dönitz. inledning och förandet av anfallskrig brott mot krigets lagar. eller etnisk rensning. Diverse domstolar Speciella domstolar har upprättats för krigsförbrytelser bland annat i Sierra Leone och i Rwanda Krigsförbrytare Krigsförbrytare är personer som gjort sig skyldiga till brott mot krigets lagar Några personer som dömts som krigsförbrytare är • Martin Bormann.Brott mot krigets lagar 159 Krigsförbrytelse Krigsförbrytelser utgörs av grova brott mot internationella humanitära rättsnormer som begås under internationella eller interna väpnade konflikter. till 10 års fängelse .ex. anfall mot civilbefolkningen deportering eller illegal förflyttning av befolkningsgrupper bruk av förbjudna vapen eller krigsmetoder missbruk av det röda korset eller den röda halvmånen eller andra skyddssymboler plundring av offentlig eller privat egendom Domstolar Internationella brottsmålsdomstolen Internationella brottmålsdomstolen. Exempel på handlingar som betraktas som krigsförbrytelser är • • • • • • • • • • • deltagande i planering. krigsfångar. avsiktligt dödande av skyddad person (t.d. Tribunalens ändamål är fyrfaldigt: • • • • att lagföra ansvariga för brott mot internationell humanitär rätt att bringa rättvisa åt offren att motverka fortsatta brott att bidra till en fredlig utveckling i f. där segrarmakterna i andra världskriget ställde militära och politiska ledare från det besegrade Nazityskland inför rätta. En del länder motsätter sig domstolens existens. Jugoslavien genom att med sin verksamhet främja försoningsprocessen där Nürnbergrättegångarna Nürnbergprocessen är benämningen på den rättegång i Nürnberg 1945-1946. sårade eller sjuka soldater. dömd i Nürnberg. The International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY) är en domstol som inrättades av FN:s säkerhetsråd 1993. även kallad FN:s krigsförbrytartribunal i Haag (ICC – International Criminal Court). vad gäller behandlandet av krigsfångar. bildades genom ett fördrag i Rom 1998. Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien. slavarbete och användandet av förbjudna vapen. såsom upprättande av koncentrationsläger.

int/Menus/ICC?lan=en-GB Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien: http://www.wikipedia. 1991. ISBN13: 9789100116248 • Christina Wahldén: "Du kan glömma bort ditt eget barn" : kvinna i krig. inte heller t. Kambodja och Chile.ictr. Stockholm. Cypern.org/Web/Eng/siteeng0. dömd i Haag till elva års fängelse 2003 160 Problem Tidigare brottmålstribunaler.Brott mot krigets lagar • Hermann Göring.icty.ex. dömd i Nürnberg till livstids fängelse • Biljana Plavsic. Historiska Media 2005.org/ • Amnesty International: http://www. (1999).icc-cpi. ISBN10: 9100116246. Albert Bonniers Förlag 2008. Englands och USA:s terrorbombning av tyska och Japanska städer betraktades inte som krigsbrott. 2001. I Nürnberg och Tokyo efter andra världskriget definierades brotten först efter att de hade begåtts. Ett exempel är att USA 1986 fälldes av Internationella domstolen i Haag för sitt agerande i Nicaragua och dömdes till skadestånd. ISBN 1-85984-631-9 Externa länkar • • • • Internationella brottmålsdomstolen: http://www. ISBN 91-7007-011-3 • Christopher Hitchens:The Trial of Henry Kissinger.org Internationella Röda Kors-kommittén: http://www. Det gäller till exempel Russelltribunalen som granskade USA:s krig i Vietnam. Albert Bonniers förlag. ISBN10: 917331241X ISBN13: 9789173312417 • Niclas Sennerteg: Warszawas bödel : ett tyskt öde. ISBN 91-0-057051-6 • William Blum: CIA och USA:s verkliga utrikespolitik. Göteborg. Carlsson 2003. • Rudolf Hess. En svaghet är också att En del länder motsätter sig Internationella brottmålsdomstolens existens eller struntar i internationella domstolars utslag. som i Christopher Hitchens bok Rättegången mot Henry Kissinger.org/wiki/List_of_war_crimes • Human Rights Watch: http://www.amnesty.Verso. dömd i Nürnberg år 1946 till döden genom hängning. USA struntade i domen. Epsilon press.icrc. där Kissinger anklagas för krigsförbrytelser. Katynmassakern begången av Sovjetunionen.org/ FN:s krigsförbrytartribunal för Rwanda http://www.org/ . Se även • Brott mot mänskligheten • Krigets lagar • Haagkonventionerna Litteratur • Slavenka Drakulić: Inte en fluga förnär : krigsförbrytare inför rätta. Stockholm. bland annat gentemot Vietnam. 1944 • Sven Lindqvist: Nu dog du: Bombernas århundrade.nsf/htmlall/ section_ihl_international_criminal_jurisdiction/ • Lista över krigsförbrytelser: http://en. som Nürnbergprocessen. Det har även förekommit att någon i en bok genomfört en rättegång. ISBN13: 9789172637702 • Sven Lindqvist: Avsikt att förinta. har kritiserats för att representera segrarnas eller de starkastes rättvisa. ISBN10: 9185057991. I en del fall har symboliska tribunaler upprättas på privata initiativ.hrw. Norstedts Pocket ISBN10: 9172637706. ISBN13: 9789185057993 • Fritz Bauer: Krigsförbrytarna inför domstol.

godtyckligt och i stor omfattning förstöra eller tillägna sig egendom som åtnjuter ett särskilt folkrättsligt skydd. I brottsbalken 22 kap 6 § står: "Den som gör sig skyldig till en svår överträdelse av något sådant avtal med främmande makt eller någon sådan allmänt erkänd grundsats. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas.[1] Sådana svåra överträdelser är bland andra • 1. skall dömas till fängelse i högst tio år eller på livstid. i andra fall än som anges i 1--6. kännetecken som avses i lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m. • 2. m. att missbruka Förenta Nationernas kännetecken. • 4. att anfalla civilpersoner eller den som är försatt ur stridbart skick. • 5. nu/ 1962:700#K22P6S3 Se även • Brott mot krigets lagar • Brott mot mänskligheten • Nürnbergprocessen . • 6. om det har förövats genom ett stort antal skilda handlingar eller om många människor dödats eller skadats eller omfattande egendomsförlust uppkommit på grund av brottet. skall också hans förman dömas i den mån denne haft möjlighet att förutse brottet men inte gjort vad som ankommit på honom för att förhindra detta. [2]. att tillfoga av folkrätten särskilt skyddade personer allvarligt lidande. Om ett folkrättsbrott har begåtts av den som är krigsman. nu/ 1962:700#K22P6 [2] https:/ / lagen. • 7.[3] Noter [1] https:/ / lagen. är ett brott enligt svensk lag som består i svår överträdelse av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter. Straffsatsen för brottet är fängelse i högst fyra år. att använda stridsmedel som är förbjudna enligt folkrätten.Folkrättsbrott 161 Folkrättsbrott Folkrättsbrott. parlamentära flaggor eller andra internationellt erkända kännetecken eller att med hjälp av förrädiskt förfarande av något annat slag döda eller skada en motståndare. Är brottet grovt. • 3. skall dömas för folkrättsbrott till fängelse i högst fyra år. att inleda anfall mot anläggningar eller installationer som åtnjuter särskilt folkrättsligt skydd. som rör den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter. att inleda ett urskillningslöst anfall med vetskap om att anfallet kommer att förorsaka synnerligen svåra förluster eller skador på civilpersoner eller civil egendom. att. att tvinga krigsfångar eller civilpersoner att tjänstgöra hos deras motparts väpnade styrkor eller att i strid mot folkrätten beröva civilpersoner friheten. nu/ 1953:771 [3] https:/ / lagen.

svår kroppslig skada eller svårt själsligt eller fysiskt men. påtvingat sexuellt slaveri. Historik Möjligen började begreppet användas redan i mitten av 1800-talet. Vidare inräknas det som begicks i koncentrationsläger och förintelseläger samt förföljelser i politiskt. Året därpå fastslog FN:s generalförsamling de principer som fanns i Nürnbergstadgan. det vill säga man kan dömas för brottet i alla stater oavsett om någon konvention är ratificerad eller inte. förintandet av de två tjeckiska byarna Lidice och Ležáky i juni 1942 samt den franska staden Oradour-sur-Glane i juni 1944. slaveri.Brott mot mänskligheten 162 Brott mot mänskligheten Brott mot mänskligheten är ett brott som definierats i artikel 7 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. rasligt och religiöst syfte. vilket innebär att de ger upphov till universell jurisdiktion. • • • • • • • • • • • a Mord b Utrotning c Förslavning d Deportation e Fängslande i strid med grundläggande folkrättsliga regler f Tortyr g Våldtäkt. påtvingad prostitution. massavrättningar verkställda av SS-trupper och Einsatzgruppen. påtvingat havandeskap med flera liknande brott h Förföljelse av identifierbar folkgrupp med flera liknande brott i Påtvingat försvinnande av personer j Brottet apartheid k Andra liknande handlingar som uppsåtligen förorsakar svårt lidande. folkmord och krigsförbrytelser är numera brott mot den primära folkrätten. Enskilda mordaktioner. Nürnbergstadgans definition Nürnbergstadgan definierar brott mot mänskligheten som mord. Det kan beläggas att brittiska regeringen använde uttrycket efter de turkiska massmorden på armenier under tidigt 1900-tal. utrotning. Enligt artikel 7 är envar av följande gärningar när de begås som en del i ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkning brott mot mänskligheten. deportation och dylika handlingar mot civilbefolkning.[1] . räknas även hit. Nürnbergstadgan Ytterligare kodifiering av brott mot mänskligheten skedde inte förrän segrarmakterna i andra världskriget antog stadgan för Nürnbergrättegångarna 1945. Romstadgans bestämmelser Brott mot mänskligheten. Alla stater har alltså rätt att ställa dem till svars som är misstänkta för dessa brott oavsett var de har begåtts och oavsett förövarens eller offrens nationalitet.

• • • • • • Internationella brottmålsdomstolen Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien Internationella Rwandatribunalen Specialdomstolen för Sierra Leone Internationella domstolen i Kambodja Tribunalen för Libanon Ytterligare försök har gjorts att tillämpa Romstadgan dock utan större framgång.htm Se även • Internationella brottmålsdomstolen • Romfördragen • Brott mot krigets lagar . Ett exempel på detta är försöket som en spansk undersökningsdomare gjorde för att ställa förre diktatorn Augusto Pinochet inför rätta i Spanien. Belgien har länge haft en kontroversiell lagstiftning där alla som begått brott mot mänskligheten (oavsett medborgarskap) kan ställas inför rätta om de sätter sin fot på belgisk mark. Förundersökningen är dock numera nedlagd.Milano . Deutschland: Die Renaissance des Naturrechts und die Verbrechen gegen die Menschlichkeit. Noter [1] Romstadgan på engelska och svenska http:/ / www.Roma http://www. in: Rivista di Diritto e Procedura Penale.Brott mot mänskligheten 163 Tribunaler Följande domstolar (tribunaler) tillämpar Romstadgans artikel 7. Ibland används begreppet brott mot mänskligheten på ett alltför allmänt sätt.larchivio. brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. regeringen. Germany: The renaissance of natural law and crimes against humanity. Man bör emellertid skilja mellan folkmord. Vecchiarelli Editore Manziana (Roma) 2004 ISBN 88-8247-153-5 • Raoul Muhm: La natura giuridica dei crimini contro l'umanità e le attuali critiche in Germania . Detta gjorde att den israeliske premiärministern Ariel Sharon blev anmäld för brott mot mänskligheten i landet med anledning av massakern i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila. Band 1/1997. sedan Pinochet gripits i Storbritannien. pdf Litteratur • Raoul Muhm: Germania: La rinascita del diritto naturale e i crimini contro l'umanità. se/ content/ 1/ c4/ 19/ 89/ e3aae876.org/xoom/muhm-crimini.

Kompletterar FN-deklarationen. Wienkonventionen 1969 om internationella traktat. havsrätt Regler om utnyttjande av internationellt luftrum och rymden. Regeln om staters suveränitet upphävs alltså vid de grova brott mot mänskligheten som anses omfattas av jus cogens-reglerna. Regler för hur internationella domstolen i Haag arbetar. Dessa rättsregler kallas ius cogens och omfattar bland annat förbudet mot folkmord. Här listas de mer kända. eller ens är med i FN där de gemensamt tvingande stadgarna omfattar förbud mot folkmord. Kompletterar ICCPR. mer bindande. Internationell traktaträtt Regler för lösning av internationella tvister Regler för internationell samverkan kring terrorism. • FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. medborgarnas rätt. Internationella organisationer. ICJs stadgar. Internationella Röda Korset och Internationella domstolen i Haag. är bindande för FNs medlemsländer. Regler rörande flyktingskap. varav namnet.Folkrätt 164 Folkrätt Folkrätten (latin: Ius gentium) är en juridisk disciplin och den offentliga delen av internationell rätt. Wienkonventionen om konsulära förbindelser (1961). Det innebär att även stater som inte undertecknat 1948 års folkmordskonvention. ICCPR. Regler för hur FN arbetar och vilka regler stater anslutna till FN åtar sig att följa i sina kontakter med varandra. FN:s stadgar. traktater. företag och enskilda individer berörs emellertid också av folkrätten. lufträtt och rymdrätt. kollektiv säkerhet Regler om internationella sanktioner Regler om statsimmunitet och diplomatisk immunitet Regler om utnyttjande av världshaven. Geneva Convention regarding the Status of Refugees (1951). Internationell miljörätt Traktater inom folkrätten Folkrätten omfattar en mängd internationella avtal. Regler om mellanstatliga avtal. • • • • • Genèvekonventionen. och stod i motsats till ius civile. ICESR. alltså "Allmän internationell rätt". sociala och kulturella rättigheter. Folkrättens omfattning Bland de områden som folkrätten omfattar kan nämnas: • • • • • • • • • • • Mänskliga rättigheter Vad som kännetecknar en stat Regler om krig och fred. Förbud mot folkmord. jus cogens. Uppmaning om de mänskliga rättigheterna. Termen "folkrätt" härstammar från romerska rättens begrepp ius gentium. Den primära folkrätten innehåller regler som är bindande även för de stater som inte ratificerat tillämpligt internationellt avtal eller erkänner viss internationell sedvänja. En mer beskrivande benämning är engelskans "Public international law". Detta gäller trots att stater normalt sett anses vara suveräna. Begreppet tillkom för den del av rätten som behandlade andra folk än romarna. • Konventionen om ekonomiska. Folkrättens rättskällor utgörs av internationell sedvänja och av internationella avtal. till exempel FN. Reglerar rörande diplomater. av majoriteten av världens stater anses bundna av förbudet mot folkmord i alla fall. Folkrätten är det rättssystem som reglerar förhållandet mellan stater. • Folkmordskonventionen. det vill säga människors rättigheter och skyldigheter inom staten Rom. . • FN:s konvention om civila och politiska rättigheter.

som sedan följts av antagande av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den internationella privaträtten består nämligen i grunden av rent inhemska rättsregler som kompletterats av EU-lagstiftning och bildandet av internationella organisationer som till exempel World Intellectual Property Organization (WIPO) och konventioner och överenskommelser. inrättandet av Internationella domstolen och Internationella brottmålsdomstolen har grunden lagts till en kodifierad folkrätt.skrivna eller underförståddaöverenskommelser som binder eller anses binda olika stater i deras handlande med andra stater eller dess medborgare eller dess juridiska personer. Regler för barns rättigheter. Med start 1945 då FN-stadgan trädde i kraft. Folkrätten var tidigare till stor del okodifierad.Regler för kvinnors rättigheter. Regler för funktionsnedsättning. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. inte enskilda medborgare. Fortsättning har sedan till exempel lagts med instiftandet av olika tribunaler. Regler för hur internationella brottsdomstolen i Haag arbetar. Överenskommelse om hur arbetet mot hotande klimatförändringar ska bedrivas. Kyotoprotokollet. Förbud mot tortyr. Den internationella privaträtten bygger på lagstiftning och rättspraxis i varje enskilt land. Tvingande lag för EUs medlemsländer.Folkrätt • • • • • • • • Tortyrkonventionen. ICCs stadgar. Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen 165 Se även • • • • • • Internationella samfundet Internationell domstol Genèvekonventionerna Naturrätt Krigets lagar Diplomatiskt erkännande Internationell rätt Internationell rätt är en term som betecknar ett system av lagar och internationella . Europakonventionen. FN:s kvinnokonvention. Det skiljer sig från andra legala system i det att rätten i första hand är en angelägenhet för stater. . Regler om mänskliga rättigheter inom Europa. Internationell rätt består i sin tur av folkrätten som är den offentliga delen och internationella privaträtten som är den privata delen. Barnkonventionen.

rasistiska eller religiösa skäl". deportation och andra omänskliga handlingar.dels råder ingen enighet om vad folkmord egentligen är. Att döda medlemmar av gruppen Att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslag eller själslig skada Att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor. etnisk. 4. eller förföljelser av politiska. rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp med avsikt att förgöra gruppen helt eller delvis. för vilken enligt lag är stadgat fängelse i fyra år eller däröver. I artikel II definieras som folkmord vissa uppräknade gärningar under förutsättning att de förövats i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell. Begreppet genocid introducerades och definierades av den polske juristen Raphaël Lemkin. mot en nationell. I och med den svenska lagen har alltså folkrättens anspråk förverkligats i svensk lag. förslavande. rasmässigt bestämd eller religiös grupp som sådan. som är avsedda att förhindra födelser inom gruppen Att med våld överföra barn från gruppen till annan grupp. 1948 upprättades genom FNs försorg en Lik i Nordhausen koncentrationsläger. konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide). 5. Sverige har ratificerat konventionen och har härutöver antagit lag (1964:169) om straff för folkmord. Brottsrubriceringen folkmord togs i bruk inför Nürnbergprocessen i följderna av det andra världskriget. även kallat genocid.[1] Folkmordskonventionen är en del av folkrätten. dömes för folkmord till fängelse på viss tid. eller på livstid.000 man som brände alla städer och tältläger i Midjan och dödade alla män och barn av mankön samt alla kvinnor som hade haft samlag med en man.[2] 1 § Förövar någon gärning. Förbudet mot folkmord anses förpliktiga även stater som inte ratificerat konventionen. är den medvetna och systematiska förstörelsen av en etnisk. Mose sände en armé om 12. Alla flickor som inte varit tillsammans med en man fick dock leva och behölls för erövrarnas egen räkning. Kritiker menar till exempel att FN:s definition är allt för snäv. förberedelse eller stämpling till folkmord. begångna mot någon civilbefolkning före eller under kriget. religiös eller nationell grupp. Att frågan splittrar forskarvärlden beror på flera olika faktorer . Förbudet är vad man kallar jus cogens. 3. som är avsedda att medföra dess fysiska undergång Att genomföra åtgärder. 2. andra världskriget. För det första inkluderas bara grupper . Gärningarna som räknas upp i konventionen är 1. Den definierades som "mord. 2 § För försök. Ett exempel som talar för den senare uppfattningen är folkmordet på Midjaniterna som beskrivs i Bibelns Fjärde Mosebok kapitel 31 och som utfördes som hämnd av israeliterna på uppdrag av Gud. brottsbalken [3] stadgas. etnisk. utrotande. så ock för underlåtenhet att avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. lägst fyra och högst tio år. Folkmordens historia Olika historiker och folkrättsexperter är oense huruvida folkmord är en relativt "ny" företeelse i historien (drygt 100 år gammal) eller om det är något som förekommit så länge människor krigat mot varann och organiserat sina samhällen i stater.Folkmord 166 Folkmord Folkmord.

även de skickades efter krigets slut till deras familjer. 1943 . frimurare. etnisk tillhörighet eller religion och för det andra måste det finnas ett uppsåt. Med FN:s definition är naturligtvis förintelsen . så var det folkmord liksom kulakutrotningen i slutet av 20. homosexuella. Uppemot 17 miljoner civila sovjetmedborgare dog under andra världskriget och de allra flesta föll offer för tysk krigsapparat och följderna av dem (till exempel svält). Däremot skulle stora delar av Josef Stalins kampanj jezjovsjtjina 1936-38 och andra liknande aktioner före och efter andra världskriget i Sovjetunionen inte vara folkmord. fackföreningsmän. etnisk eller religiös grupp och skulle då om man tolkar FN:s formulering ordagrant inte utsatts för folkmord trots att målet faktiskt var att fysiskt eliminera dessa grupper.och början av 30-talet och den "röda terrorn" under Lenins ledning. 2004 av: Anna Politkovskaya [5] Om man förhåller sig till de brott mot mänskligheten som begicks under andra världskriget menar kritikerna att detta är klara exempel på att FN:s definition inte på långa vägar räcker för att klassificera många av brotten som folkmord. Dock en etnisk rensningsförsök ägde rum Februari 23 1944 då tjetjener och ingusjer från norra kaukasus skickades till Kazakstan och Kirkizstan till att dö av hunger då Stalins främste bödel ansåg de som Anti-Sovjetisk ställda. vilket de enligt kritikerna egentligen var.det vill säga Nazitysklands försök att utrota Europas judar och romer. och även som sympatiserande till nazisterna. Utrotningsprogrammet omfattade även funktionshindrade. sinti och slaver. Som exempel kan nämnas att endlösung (förintelsen) inte bara berörde judar. klasser och politisk åskådning. Det drabbade alla (oavsett folkgrupp etcetera) som regimen klassade som "folkfiender" och det inkluderade även många medlemmar i kommunistpartiet. Soldater från Röda Armén med etnecitet från Tjetjenien hade dock ingen aning om detta och bland de fanns även soldater som deltagit i Berlinens fall. romer. etnicitet eller religion. Nazityskland utövade dessutom (framförallt i Östeuropa) mord och tortyr mot civilbefolkningen även om de inte tillhörde ovan nämnda grupper.Folkmord kategoriserade efter nationalitet. Den överväldigande delen av dessa var civila varav ca hälften var etniska polacker och således inte omfattades av de grupper som fysiskt skulle förintas. under och efter andra världskriget att likställa med folkmord. fösts in i tågvagnar utan några personligaegendomar förutom de kläder de bar skickats iväg. Polen led under kriget större förluster än något annat land i förhållande till folkmängden. Skulle man utvidga folkmordsbegreppet till att även omfatta social tillhörighet. Tjetjenerna och deras närbesläktade Ingusjer hade i likhet med Tysklands metoder under den tid. det vill säga målsättning från förövarna att verkligen helt eller delvis fysiskt utplåna en sådan grupp. samt även greker under första världskriget (folkmordet på armenierna) eller massakrerna på Tutsis i Rwanda (folkmordet i Rwanda) år 1994 glasklara exempel på folkmord. kommunistsympatisörer och andra politiska motståndare med flera. Ingen av dessa kategorier utgör någon nationalitet. Tilläggas kan att även Sovjetunionen begick svåra människorättsbrott mot polacker 167 Offer för en massaker begåtts av Organisationen för ukrainska nationalisters (OUN) militära gren UPA i Volynien i dåvarande Polen (nu Ukraina). ca 6 miljoner döda av 35 milj inv. turkarnas systematiska utrotning på armenier och assyrier (Assyrier/Syrianer). Miljontals människor avrättades 1936-38 eller förvisades till Gulag (där många avled) där offren inte tillhörde en kategori baserad på nation. Däremot är enligt nämnda definition Stalinregimens deportationer av vissa folkgrupper före. "From the Chechen people" [4]Putins Ryssland.

1000 dödade. I den Oberoende staten Kroatien.Folkmord 1939-40. Andra menar att folkmord begåtts i tusentals år. Bulgarien och Rumänien dödade civila under kriget. Dessa massmord ryms emellertid under gällande definitioner. En följdfråga kan då naturligtvis bli vad innebär massmord? 100 dödade. för att de inför upprättandet av en ukrainsk stat ville att alla icke-ukrainare (främst polacker och judar) i Volynien och Galizien skulle försvinna[6] . 100 000 dödade? Var går gränsen mellan "massaker" och folkmord? Eftersom det inte finns någon enighet om definition av vad folkmord egentligen är råder ingen enighet om hur länge sådana brott begåtts. turk. med samma brutalitet efter hans död fram till 1294. utrotningen av indianerna i Nord. när barnbarnet Khublai Khan avled. Vidare lemlästades ännu fler och miljontals blev hemlösa. Men våldet riktade sig inte mot specifika grupper. vilket också var tillfället med Organisationen för ukrainska nationalister. I den karibiska övärlden utplånades urbefolkningen helt. Historikerna Kristian Gerner och Hans-Göran Karlsson menar att det utan tvekan finns seriösa skäl att utvidga gällande definition men att det inte är oproblematiskt att dra en "ny" gränslinje för folkmordsbegreppet. Samtidigt finns det de som hävdar att alla former av massmord på civila borde jämställas med folkmord. homosexuella etc riskerar begreppet folkmord att bli urvattnat enligt dem.och Sydamerika. Hur många grupper utöver de som nu omfattas ska inkluderas. häxförföljelserna och den katolska kyrkans hänsynslösa förföljelser av grupper med "fel" kristen tro under medeltiden. Bombningarna dödade hundratusentals civila i både Japan och Tyskland med atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki som "klimax". Ett annat omdiskuterat fall på folkmord under andra världskriget enligt många är Japans krigföring i Östasien och Stilla havet som präglades av extrem brutalitet mot civilbefolkningen och miserabel behandling av krigsfångar. Man syftar då till exempel på bombingarna mot tyska och japanska städer och röda arméns massakrer och massvåldtäkter på civila tyskar i krigets slutskede. ryss eller arab och det finns ingenting som tyder på att Djingis Khan och hans söner och sonsöner hade några som helst planer på att utplåna hela folkgrupper just därför att de var till exempel perser. politiska och socioekonomiska minoriteteter. Även de axel-allierade länderna Ungern. romarnas erövring av Gallien och krossandet av det judiska upproret 66-70 e kr. OUN. andra religiöst motiverade krig. Exempel på "förmoderna" folkmord skulle till exempel vara korstågen. I samtliga fall utövades massvåld mot civila och krigsfångar som ackumulerat av allt att döma krävde många fler dödsoffer än hela andra världskriget. pers. Resultatet av den förda politiken var många miljoner indianers död och en drastisk minskning av ursprungsbefolkningen. Andra (det finns fler) exempel skulle kunna vara mongolernas erövringskrig under 1200-talet. Det spelade ingen roll om man var kines. Erövringskrigen fortsatte. nationella. En del menar som nämnts att folkmorden är en företeelse som i princip hör hemma i 1900-talet. Kanske så många som 20 milj civila kineser dukade under för japansk krigskrigföring och dess följder men däremot fanns ingen uttalad målsättning att utrota kineserna som grupp och då blir det svårt att kalla det folkmord. ska begreppet "uppsåt" slopas och så vidare? Inkluderar man samtliga etniska. Hade däremot Nazityskland vunnit kriget hade säkerligen massmorden på icke önskvärda grupper fortsatt tills målet var uppnått. Alla som stod i vägen för Djingis Khans och hans ättlingars erövringskrig och som inte underkastade sig utan strid massakrerades. Om man tar Djingis Khan som exempel dödades sannolikt många miljoner (vissa hävdar tiotals miljoner) civila under erövringarna 1206 fram tills hans död 1227. En del menar att även de allierade under andra världskriget begick folkmord. Däremot är det svårare att belägga att kolonialmakterna hade som målsättning att utrota indianerna. Majoriteten 168 . Att historierevisionister dessutom framfört liknande resonemang för att relativisera nazisternas förintelsepolitik gör detta till ett känsligt ämne. Men en avgörande skillnad vad gäller bombningarna och Endlösung är att amerikaner och britter aldrig hade ett uppsåt att utrota tyskar eller japaner som grupp. Vad gäller utrotningen av indianerna finns det ingen forskare som fönekar att de behandlades fruktansvärt illa av de europeiska stater som erövrade deras land/länder. närmare sagt koncentrationslägret i Jasenovac dödade den kroatiska fascistiska Ustaša-rörelsen med tyskarnas goda minne hundratusentals serber och judar. religiösa. När Tyskland och Japan väl kapitulerade upphörde bombningarna och den massdöd som de orsakade. handikappade. Timur Lenks härjningar i slutet av 1300-talet. åtminstone enligt FN:s gällande definition. De har anklagats för folkmord och massiva etniska rensningar under andra världskriget. med vissa avbrott.

romarnas krig mot gallerna. Det fall som fått mest uppmärksamhet i nutid är belgarnas behandling av ursprungsbefolkningen i Belgiska Kongo. Folkmorden 169 . samordning mm. Mongolerna med flera försökte som sagt aldrig att utrota hela befolkningsgrupper just för att hela gruppen som sådan ansågs sakna existensberättigande. särskilt i Syd. Många andra mördades i massakrer och ursprungsbefolkningen decimerades under ett drygt sekel med åtminstone 80 %.och som förstörde deras ursprungliga samhällen. Därmed inte sagt att vissa härskare kanske hade velat utrota vissa grupper. Sammantaget gjorde detta menar även många andra historiker som inte motsätter sig en breddning av folkmordsbegreppet att massmördandet under 1900-talet blev av ett annat slag än tidigare.och Mellanamerika. Kolonin var ursprungligen kungen Leopold II:s privata egendom under namnet Fristaten Kongo och våldet mot ursprungsbefolkningen hade sådana proportioner att man inte kan kalla det något annat än folkmord enligt Karlsson/Gerner. En del av de forskare som vill hålla fast vid en mer konservativ definition av folkmordsbegreppet och att det är en ung företeelse har introducerat begreppet folkmordsliknande massakrer för att beskriva det massvåld som utövats i tusentals år före 1900-talet mot civila och krigsfångar i samband med kolonialkrig. ungturkar. I den kategorin skulle till exempel mongolernas krig. Gerner och Karlsson menar att de första "äkta" folkmorden enligt gällande FN-definition begicks i slutet av 1800och början av 1900-talet i Afrika under européernas i många fall hänsynslösa erövringar av kontinenten. • Ideologin. Den enligt dessa forskare viktigaste skillnaden. före 1900-talet begränsade teknologin möjligheterna att utrota hela befolkningsgrupper och då handlar det inte bara om vapenteknologi utan i minst lika hög grad om transportsvårigheter. Ett annat begrepp som etablerades under krigen på Balkanhalvön på 1990-talet är etnisk rensning vilket i princip betyder att en folkgrupp fördrivs från sina hem bara för att de tillhör just den folkgruppen som förövarna inte anses som önskvärda. Den behandling som USA utsatte indianerna för på 1800-talet kan mycket väl kallas etnisk rensning då hundratusentals indianer fördrevs från sina ursprungliga boplatser och/eller förvisades till reservat med usla levnadsvillkor. åtminstone vad gäller antalet döda offer.någon sorts av utopiskt samhälle. massmorden på indianerna etc enligt dem höra hemma. "övriga" krig. Begreppet är närbesläktat med folkmord och åtminstone en del anser att det bara vara ett annat ord för folkmord. Utan dessa visioner om "idealsamhället" hade massmorden troligen inte skett anser man. korsfarare. Vad är då skillnaden mellan "riktiga" folkmord och "folkmordsliknande massakrer"? Oerhört många människor dödades ju i båda fallen. statligt och kolonialt förtryck mm. Det finns emellertid en del som tyder på att sjukdomarna åtminstone i vissa fall spreds medvetet. Denna typ av välutvecklade ideologier saknade romare. Det var inte längre bara frågan om att till varje pris krossa fienden. Däremot dödade korsfararna oerhört många muslimer och även andra människor med icke-kristen tro (eller fel kristen tro) i otaliga massakrer. med andra ord primitiv biologisk krigföring. • Teknologin. förstörelsen av Karthago. även enligt gällande definitioner. Enligt de forskare som använder sig av begreppet finns det några på ytan kanske luddiga men ändå uppenbara skillnader: • Till att börja med har vi uppsåtet.Folkmord anses ha dödats av de sjukdomar som européerna förde med sig. till exempel i Tyska Sydvästafrika (nuvarande Namibia). De var "nödvändiga" för att nå slutmålet . Även på andra håll i Afrika begick kolonialmalmakter folkmord. Nazister. Korsfararna utrotade aldrig hela muslimska folkgrupper och något påbud från påven att alla muslimer skulle mördas kom aldrig. Under några decennier runt år 1900 beräknas 10 miljoner människor ha dödats. skrämma folk till underkastelse eller massakrera och hänsynslöst utnyttja människor i kolonialkrig för att plundra länderna på deras rikedomar. I sådana fall blir det uppenbara fall av folkmord. Nu massmördade man folk just för att de hade oturen att tillhöra grupper som ansågs utgöra ett hinder på väg mot idealsamhället eller på något sätt ansågs motarbeta härskarens ambition att nå dit. Sovjetsocialister och de flesta andra andra massmördarna på 1900-talet byggde upp sina brott runt olika ideologier som enligt dem rättfärdigade brotten.5 miljarder människor ha offrats för en europeiskt styrd politik som passade indierna illa . Här kan uppemot 1. mongoler etc. Andra forskare hävdar att det brittiska styret av Indien under perioden 1765-1947 innebar ´det största folkmordet av alla.

Det finns en rad exempel på påstådda folkmord både före och efter andra världskriget. Folkmordet ägde rum under 3 månader (april-juli) och anses vara historiens snabbast genomförda folkmord. • I krigen på Balkanhalvön på 1990-talet i samband med upplösningen av Jugoslavien begicks många brott som rubricerats som folkmord (folkmorden i Jugoslavien). • Folkmordet i Rwanda 1994 anses ha krävt ca 800 000 liv när hutuextremister försökte utrota minoritetsgruppen tutsi. Ca 85 % av tutsibefolkningen mördades. Likväl har mängder med folkmord utförts sedan dess.[10] • I Sovjetunionen sjönk nivån på den inhemska terrorn radikalt efter Josef Stalins död 1953.Folkmord under 1900-talet fortsatte med folkmordet på armenierna (även kallad folkmordet på alla kristna i Turkiet. som till exempel armenier. människor vilket utgjorde cirka 25 % av Kambodjas befolkning. Uppskattningsvis 150 000 människor förlorade sina liv. sedan 1999) anses emellertid Sovjetunionen och Ryssland ha begått brott som rubriceras som folkmord. • Idi Amins regim i Uganda (1971-79) beräknas bära ansvaret för 300 000 . Även en del hutus mördades som ansågs sympatisera med tutsiminoriteten.500 000 människors allt för tidiga död. sovjetsocialisternas massmord på egna medborgargrupper. • Kina anses av en del historiker ha gjort sig skyldigt till folkmord på den tibetanska befolkningen efter Tibetanska upproret 1959[7] [8] [9] . Efter att Indonesien 1975 invaderade Östtimor anses Suharto (nu som president) även vara huvudansvarig för folkmord på Östtimors civilbefolkning med hundratusentals dödsoffer. 170 Folkmord efter andra världskriget När vidden av nazimens utrotningspolitik stod klar efter andra världskriget förfärades hela världen och aldrig mer skulle något liknande få ske igen. Antalet dödsoffer anses vara hundratusentals. Allra hårdast drabbades den muslimska befolkningen i Bosnien-Hercegovina (bosniakerna) under kriget 1992-95. (1994-96. enligt vissa bedömare kanske flera miljoner. pengar och allt annat som uppfattades som "borgerligt" utrotats. Även i krigen i Kroatien och Kosovo förekom övergrepp mot civilbefolkningen. • De Röda khmererna anses under sin knappt 4 år långa regim (1975-79) i Kambodja ha mördat ca 2 miljoner Skallar från offer i folkmordet i Rwanda 1994. greker med mera). förintelsen och en rad folkmord i efterkrigstiden t ex folkmordet i Rwandaoch Röda Khmerernas förföljelser i Kambodja (folkmordet i Kambodja). Antalet dödsoffer är inte känt exakt men beräknas av många till ca 2 000 000. Nedanstående sammanfattning omfattar inte alla folkmord eller folkmordsliknande brott som begåtts efter 1945. Se även länkar till separata artiklar. I det Afghansk-sovjetiska kriget 1979 -89 och i Tjetjenien. Förföljelsen riktades mot alla som ansågs stå i vägen för deras utopiska version om ett samhälle där begrepp som städer. Massakrer och massvåldtäkter på civilbefolkningen var vardagsmat och omfattande etnisk rensning bedrevs. Offren utgjordes till stor del av politiska motståndare men folkmordspolitik mot minoritetsgrupper förekom också. vietnameser och thailändare. • Saddam Hussein anses vara skyldig till massmord på såväl politiska motståndare som inhemska minoriteter under sin tid som Iraks "starke man" 1968-79 och därefter diktator 1979-2003. • I Indonesien bedrev president Suharto (då generalmajor och landets "starke man") en jakt på kommunistsympatisörer 1965-66. assyrier/syrianer. Det riktades även direkt mot minoritetsgrupper som chamfolket. Andra forskare kallar det "massakrer av folkmordskaraktär".Gasattacken mot den kurdiska staden Halabja där ca .

eftersom Pol Pot inte hade i syfte att utplåna en ras eller etniskfolkgrupp. nu/ 1964:169 [3] https:/ / lagen.Folkmord 6000 civila kurder dödades 1988 var en del av Saddam Hussiens etniska rensning av den kurdiska befolkningen. Källor • Gerner. dömdes i december 2006 efter ett tolv år långt rättslig process för folkmord på tiotusental etiopier och eritreaner. tex Stalinregimens deportationer av flera folkgrupper under andra världskriget. Massmorden i Kambodja och Idi Amins förföljelse i Uganda. • Politiska massmord – till exempel Stalinregimens våld mot inbillade fiender och politiska grupper.J. regeringen. Av alla de folkmord som begåtts i historien anser ändå många att förintelsen intar en viss särställning på grund av det sätt den utfördes. chechnyaadvocacy. marxist-leninistisk ledare i Etiopien mellan 1974 och 1991. • Mengistu Haile Mariam. Det går att urskilja åtminstone fyra huvuddtyper: • Folkmord på urbefolkningar – till exempel indianerna och aboriginerna i Australien • Folkmord till följd av etniska eller etnopolitiska konflikter – massmord på vissa grupper i samband eller som följd av självständighet efter kolonialism – till exempel folkmordet i Rwanda. Flertalet folkrättsexperter anser idag ändå att olika varianter av politiska massmord också är folkmord även enligt gällande definitioner då grundideologin bakom brotten är väldigt lik de andra kategorierna.[12] Israels blockad av Gazaremsan kallades i september 2008 av en grupp arabiska advokater och människorättsaktivister för folkmord. nu/ 1962:700#K23 [4] http:/ / www. Klas-Göran. Folkmordet i Kambodja räknas inte som ett folkmord enligt Fn:konventionen. åtminstone så länge våldet "bara" omfattar politiska och sociala grupper/klasser. Inget annat känt massmord i historien har haft ett så "väloljat" maskineri och knappast några andra som begått folkmord har så tydligt pekat ut vilka grupper som skulle utrotas. I båda fallen dominerade politiskt massvåld men där fanns även inslag av folkmord på etniska minoriteter. Democide R. och enligt vissa Kinas övergrepp mot tibetaner. I sin forskning har Rummel redovisat antal offer enligt democide-begrepped för tiden före 1900-talet och för 1900-talet. Närmare 180 000 kurder dödades av Saddam Husseins terror mot den kurdiska befolkningen i Kurdistan.[11] • Israels justitieminister Yosef Lapid sade 2004 att rivningarna av bostäder i Rafah skulle kunna leda till att Israel åtalas för krigsförbrytelser i Internationella brottmålsdomstolen. Rummel har lanserat begreppet democide som omfattar olika sorters mord som en regering kan utföra. pdf . Nazisternas utrotning av "icke önskvärda" befolkningsgrupper utfördes på rent "industriellt" sett.[13] • Se även: Konflikten i Darfur 171 Olika typer av folkmord Folkmord utförs av olika skäl. pdf [2] https:/ / lagen. org/ history/ From%20the%20Chechen%20people%20-%20MPohl. Kristian och Karlsson. En del folkmord har inslag av flera olika typer även om en variant "dominerar". till exempel folkmorden i Kambodja och Sovjetunionen. Folkmordens historia • Nationalencyklopedin • Engelska Wikipedia [1] http:/ / www. Se democide för sammanställning av statistiken. se/ content/ 1/ c6/ 06/ 90/ 22/ 5abaef87. Notera då att den sistnämnda kategorin officiellt inte omfattas av folkmordskonventionen. folkmordet på armenierna. • Folkmord på minoritetsgrupper – till exempel förintelsen.

. The Reconstruction of Nations. wikipedia. dn. org/ svenska/ Johansen/ israel_kallar_egna_handlingar_för_nazistförbrytelser. Torbjörn (2006). Läst 16 maj 2009. Definition av folkmord Folkmordskonventionens artikel 2 definierar folkmord.mrforum. [13] ”Israel anklagas för folkmord” (http:/ / www.251.154f [10] Jean-Louis Margolin. se/ nyheter/ varlden/ israel-anklagas-for-folkmord-1. org/ wiki/ Putin%27s_Russia [6] Timothy Snyder. [11] (http:/ / www. se/ DNet/ jsp/ polopoly. Den tillkom redan 9 december 1948 (i New York). vilken som helst av följande gärningar begångna med uppsåt att förgöra helt eller delvis en nationell. som: " . jsp?a=596888) DN 2006-12-12 [12] Johansen. dn. 777857). ”Israel Kallar Egna Handlingar för Nazistförbrytelser” (http:/ / www. (b) Förorsaka allvarlig kroppslig eller mental skada på medlemmar av gruppen. Den inspirerades av förintelsen som nazisterna utsatte judarna för och det armeniska folkmordet.se/upload/files/2/ MR-instrument/Konvention om folkmord.. European American Evangelistic Crusades.Folkmord [5] http:/ / en. s. (d) Införa åtgärder som förhindrar födslar inom gruppen. google. Konventionen innebär att folkmord strider mot folkrätten. page 164 (http:/ / books. s. etnisk. htm). Läst 16 maj 2009. Inc. (c) Avsiktligt skapa sådana levnadsförhållanden för gruppen som förmodas åstadkomma dess fysiska utrotning i sin helhet eller i delar.M1) [7] Vania Kewley Tibet behind the Ice Courtain 1990. eaec. DN. 172 Externa länkar • Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (http://www. såsom (a) Döda medlemmar av gruppen.. raslig eller religiös grupp. Kommunismen i Asien i Kommunismens svarta bok. . vilket fallet inte var dessförinnan.pdf) Se även • Internationella brottmålsdomstolen • • • • • Internationella domstolen i Haag Mord Massaker Massmord Rasism Folkmordskonventionen Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide) är en av de första specialkonventioner som Förenta nationerna antog.[1] . (e) Tvångsvis överföra barn från gruppen till en annan grupp.269f [8] Pierre-Antoine Donnet Tibet mort ou vif [9] Jasper Becker Hungry Ghosts: China's Secret Famine s. com/ books?id=xSpEynLxJ1MC& pg=PA164& dq=Roman+ Shukhevych+ Poles& sig=ACfU3U3VN6mYgaONrLtTsJpxyJtZqLaDTw#PPA164. 555. 7 september 2008.

org/ wiki/ En%3Amain_page Externa länkar • Regeringen.se: Sveriges överenskommelser med främmande makter.pdf) – Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide). wikipedia. [2] http:/ / en.pdf) . hrweb.mrforum.regeringen.Folkmordskonventionen 173 Referenser Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia [2] [1] Text of the Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide (http:/ / www. org/ legal/ genocide. se/content/1/c6/06/90/22/5abaef87. html).se/upload/files/2/MR-instrument/ Konvention om folkmord. SÖ 1952:64 • MRforum: Konvention om folkmord (pdf) (http://www. N:o 64 1952 (pdf) (http://www.

Kr. – 476 e.Kr. – 27 f.Kr.Romersk rätt 174 Romersk rätt Romarriket En del av Romportalen Administrationen i Romarriket Historiska perioder Romerska kungadömet 753 f. Västromerska riket 330 – 476 Östromerska riket 330 – 1453 Ordinära magistrater Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor Edil Kvestor Tribun Censor Curator Extraordinära magistrater Diktator Magister Equitum Ståthållare triumviri Decemvir Ämbeten. titlar och hederstitlar Roms kejsare Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina Institutioner och juridik Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet . Romerska republiken 510 f. – 510 f.Kr. Romerska kejsardömet 27 f.Kr.Kr.

var under den republikanska tiden den väg. Denna gamla nationella rätt var stel och trångt begränsad. namnet härrör från den viktigaste delen av Corpus juris civilis. vars grundsatser borde äga tillämpning i varje tid och hos varje folk. Till jus civile hörde sedvanerätt. Folkförsamlingarnas lagstiftande makt överflyttades i början av kejsartiden på senaten (vars beslut redan förut haft betydelse för rättsbildningen). Lagstiftning. gjordes till föremål för ett kodifikationsarbete. Den enda lag.Romersk rätt Romersk rätt (latin jus romanum) är beteckningen på det rättssystem. Den romerska rätten betraktas med rätta som en av de mest betydande insatserna i den mänskliga kulturens utveckling.) 175 Jus civile och jus honorarium Man skiljer mellan jus civile i äldre mening (även jus Quiritium) och jus honorarium. varvid nämligen rättsreglerna uppväxte direkt ur det konkreta fallet och till dettas lösning. vars resultat ("den justinianska eller bysantinska rätten") sedermera fått namnet Corpus juris civilis och för eftervärlden förmedlat kännedomen om den romerska rätten. en gång för alla fixerad naturrätt. Sedvanerätt Sedvanerätten var hos romarna liksom hos varje annat folk den tidigaste form. (Jfr Responsa prudentium och Jus honorarium. och avsedd endast för de romerska medborgarnas inbördes affärer utan hänsyn till främlingar eller till en mera utvecklad handel. strängt nationella rätten.den skulle vara att betrakta som ett slags "raison écrite". var "Tolv tavlornas lag". Slutligen talar man om romersk rätt särskilt med hänsyn till dess framställning i modern tid på den justinianska rättens grundval ("pandekträtten" . utan däri. att romarna i sitt rättssystem för första gången och på ett förebildligt sätt förstått att förena en fast logik och formell stringens med ett realistiskt sinne för det praktiska livets skiftande behov. delvis utbildad redan.som man en tid ansåg . som utvecklades i det gamla romerska riket. varpå nya Justitia. Konstantinopel. rättvisans gudinna i romersk mytologi rättsgrundsatser skulle fastslås. Den har denna sin betydelse icke däri. Förklaringen härtill ligger. som principiellt omfattade hela rättssystemet och som ägde giltighet under den romerska rättens klassiska period. i det sätt. medan det romerska samhället befann sig på ett primitivt stadium. . Den var av så gammalt datum som 449 f. de så kallade pandekterna). det vill säga av behörig folkförsamling (Comitia) fattat beslut (lex i sträng mening). att . men övertogs så småningom helt och hållet av kejsaren. vilket. De kejserliga förordningarna utfärdades efter beredning i det kabinett. senare blev en bestående inrättning under namnet consistorium principis. men utgjorde historiskt sett grundvalen för den romerska rättens utveckling. men den spelade dock för rättsutvecklingen i det hela en väsentligt mindre roll än andra faktorer och även en mindre roll. folklagstiftning (senare ersatt av senatsbeslut och kejserliga författningar) samt vissa i rättstvister avgivna utlåtanden av rättslärda. i vilken den positiva rätten framträdde. Kr. förutom i romarnas juridiska läggning och förmåga att fixera det i rättsligt hänseende väsentliga i det konkreta fallet. än vad fallet är i det moderna samhället. framgånget ur det redan av Augustus inrättade consilium principis. i vilket vissa av de högre ämbetsmännen var ledamöter och i vilket sedan Hadrianus tid framstående rättslärda särskilt inkallades. Jus civile i denna betydelse var den gamla. där det nådde sin höjdpunkt under de tre första århundradena efter Kristi födelse ("den klassiska perioden") och på 500-talet i östromerska rikets huvudstad. varpå de för rättsutvecklingen viktigaste delarna av den romerska rätten utvecklades.

i en tredje (Institutiones) meddelades i lättfattlig form en närmast för undervisningsändamål avsedd översikt över rättssystemet. som 1900 definitivt upphävde den romerska rättens giltighet i Tyskland. åtminstone kvantitativt sett. Justinianus kodifikation Men alla dessa samlingar överskuggas i betydelse vida av den kodifikation. var detta rättssystem vida överlägset de germanska rättssystemen. delvis måhända under inflytande av den uppfattningen. det vill säga sammanfattningen av de rättsgrundsatser. särskilt franska och tyska. var man för besvarande av uppkommande spörsmål i stor utsträckning hänvisad till de av de klassiska juristerna gjorda uttalandena. som fått det gemensamma namnet Corpus juris civilis. Då emellertid ändamålet med kodifikationen inte var att bevara en svunnen tids rättssystem. När i den efterklassiska tiden dugande jurister blev alltmera sällsynta. jättelikt. utan man verkställde de ändringar. I en samling (Codex Justinianeus) gavs en sammanställning av ett synnerligen stort antal kejserliga förordningar av äldre och yngre datum. som framträder i de edikt. Att åtskilja den klassiska rätten från den justinianska är en uppgift. så till exempel det så kallade Edictum Theodorici (av år 500) i östgoternas rike. som kejsar Justinianus lät den gamla romerska rätten undergå. Det starka romerskt rättsliga inflytande. Samtliga dessa verk fick karaktär av lag. särskilt på civilrättens. 534. speciellt obligationsrättens. istället för av rättsvetenskapen. Påverkan på germansk rätt I formbehärskningens fulländning och i mångfalden av de praktiska frågor. framställningar eller lagverk. i en reviderad upplaga. sådana dessa utbildat sig intill tidpunkten för kännedomen om romersk rätt. det som idag i Sverige motsvaras av rättskällan "doktrin". Även i de germanska riken. Tvistiga rättsfrågor avgjordes dåmera genom reskript av kejsaren. som erfordrades för att bringa de gamla uttalandena i överensstämmelse med gällande rätt. genom sedvanerätt upptagen såsom subsidiärt (det vill säga i brist på inhemska rättsregler) gällande rätt (den romerska rättens "reception". yttranden av juris consulti (rättslärda män). som alltsedan senare delen av medeltiden kan spåras även i svensk rätt. Även den nya tyska civillagboken ("Bürgerliches Gesetzbuch"). fullbordad väsentligen under medeltiden). i en annan (Digesta eller Pandectae) lämnades utdrag ur omkring 2 000 av 40 olika klassiska jurister författade libri. Det är hela denna justinianska lagstiftning. Codex 529 och. liksom överhuvud på alla kulturstaters rättssystem. Resultatet av det på synnerligen kort tid utförda arbetet är. . som först i senaste tid metodiskt påbörjats (den så kallade interpolationsforskningen). utan förmedlats genom kanonisk rätt och genom utländska. vilka hade jurisdiktion och av vilka pretorerna var de ojämförligt viktigaste. upptog man inte de gamle juristernas och författningarnas uttalanden i oförändrat skick. utan att åstadkomma en för dåtida förhållanden lämpad lagbok. dels på offentligt föranstaltande till en början ett antal kejserliga förordningar. har mestadels inte grundats direkt på de romerska källorna.Romersk rätt 176 Responsa prudentium och kodifiering Den viktigaste av de rättskällor. som den romerska rätten behärskade. Härvid mötte då svårigheten att bland mängden av juridiska arbeten och kejserliga författningar återfinna det närmast tillämpliga uttalandet. Viktigast av dessa var den 438 officiellt utgivna samlingen Codex Theodosianus. att det tyska kejsardömet bildade en fortsättning av det gamla romerska kejsardömet. Institutiones och Digesta år 533. sätts Jus honorarium. utgörs av responsa prudentium. Därför samlades dels på privat initiativ. I Tyskland blev till och med Corpus juris civilis. som utfärdades av de republikens ämbetsmän. Ett mycket starkt inflytande har därför av den romerska rätten utövats på alla germanska. område. I motsats till jus civile. vilar i väsentliga delar på romerskt rättslig grund. Härtill kom senare en samling (Novellae) av de nyaste kejserliga förordningarna. förekom särskilda samlingar av de då gällande romerska rättsgrundsatserna. som uppstod på ruinerna av Västromerska riket. i den nu ifrågavarande meningen. Mot slutet av 200-talet började responsa prudentium dock att förlora i betydelse. som räknades till jus civile.

Denna kodex återspeglar senantikens samhällsordning. P. constitutiones. liksom de andra delarna i lagsamlingen. Kejsarens position som absolut monark med obegränsade legislativa. 1904–1926. förbjuda deras utövare att tillträda offentliga befattningar. materialism var annars något nazisterna förknippade med judiska köpmän.och 200-talen f. Trots att originaldokumenten egentligen bara återgav de enskilda juristernas personliga ståndpunkter. består av tre delar: Digesta. ett arbete man lyckades slutföra 534 och som publicerades som Codex repetitae praelectionis eller kort och gott Codex. Institutiones samt Codex. man ansåg att materien bestod av fyra element och utformade således även läroboken i fyra delar). Digesta Digesta (Pandectae) som stod färdig innan Codex. Theophilus och Dorotheus.a. Institutiones Ungefär samtidigt som arbetet med Digesta närmade sig sitt slut sammanställde Tribonianus och två andra professorer. till exempel judendomen. vilket också gjordes och publicrades i den s. utgjort grunden för i princip all civilrättslig lagstiftning sedan dess.Romersk rätt Den romerska rätten var av särskilt intresse för nazisterna. Codex Justinianus Justinianus gav order att befintliga romerska författningar skulle sammanställas och omstöpas till nya. författade av romerska kejsare från Hadrianus fram till Justinianus egna lagar. Många bestämmelser hade till uppgift att säkerställa kristendomens status som statsreligion i riket och motverkade ofta uttryckligen andra religioner.a. . "kyrkan verkar genom romersk lag". med motiveringen att den romerska var materialistisk. Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok [5]. en tjänsteman vid Justinianus hov och professor vid universitet i Konstantinopel. laglig status. Lagsamlingen. som togs fram under ledning av Tribonianus. latin) var ett viktigt juridiskt arbete som publicerades 529-534 på uppdrag av den bysantinske kejsaren Justinianus.g. I den 24 februari 1920 i München antagna Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiets program krävde nazisterna i 19 § att den romerska rätten skulle ersätta tysk civilrätt. Läroboken började användas i undervisningen från den 21 november 533 och fick status som lag 30 december samma år samtidigt som Digesta. Senare tillkom en fjärde del med Justinianus senare författningar: Novellae Constitutiones. de juridska reformer som Justinianus själv genomfört måste dock denna Codex Justinianus omarbetas. Verket består till två tredjedelar av direkta citat från Gajus verk med samma namn. Kompilatorerna utgick från tidigare arbeten som den officiella Codex Theodosianus och privata samlingar som Codex Gregorianus och Codex Hermogenianus. är en samling utdrag från olika rättsliga avhandlingar och utlåtanden från framför allt 100. vad som kan kallas en juridisk lärobok. Institutiones ("elementen". Lagsamlingen fick också stor betydelse för kyrkorätten genom fomuleringen ecclesia vivit lege romana. fick Digesta. 177 Corpus juris civilis Corpus juris civilis (ungefär: "samling av civilrättsliga lagar". Däri samlades skrivna lagar. Corpus juris civilis blev senare grunden för den romerska lagens återupprättande under medeltiden vilket. genom att bl. Codex Justinianus som stod färdig 7 april 529.Kr.k.. i sin tur. exekutiva och judiciella befogenheter finns underförstått närvarande genom hela verket. aktuella förordningar.

Deras undervisningsteknik gick till så att de reciterade passager ur lagsamlingen så att studenterna kunde kopiera dem och kommenterade därefter den antika texten i form av glosor.k. cib. de s. Möjligen låg den obemärkt i något bibliotek ända dess till den av en slump återfanns då den juridiska forskningen återupptogs i samband med påven Gregorius VII:s reformer. Irnerius lärjungar. Köpmannaklassen i de medeltida italienska kommunerna krävde en lagstiftning som byggde på sedvanerätt och som bättre hanterade de urbana samhällenas situationer än primitiva germanska. 1932)) • Ed.Corpus juris civilis 178 Lagsamlingens återupptäckt I Västeuropa fanns knappast något behov av Justinianus lagsamling under de primitiva förhållanden som rådde sedan Odovakars kungarike gått under i slutet av 400-talet. orala traditioner. Schoell & Kroll [2] The Roman Law Library • Corpus Iuris Civilis [3]. Dessa kommentarer sammanställdes på 1200-talet av Franciskus Accursius med titeln Glossa ordinaria. upmf-grenoble. Mommsen. constitution. Under vilka omständigheter Corpus juris civilis sedan återupptäcktes i norra Italien omkring 1070 är omdiskuterat. En ny klass av jurister växte fram med de förvaltningsorganisationer som Europas furstar behövde. Scott. Dessutom tilltalade upptäckten av lagsamlingen de lärda som i det tysk-romerska riket såg ett återuppväckande av ärevördiga föregångare från det klassiska arvet. där man började undervisa i Justinianus lagar. Referenser [1] http:/ / www. Hugues de la Porte. 1558-1560. Lion. fr/ Haiti/ Cours/ Ak [3] http:/ / amshistorica. Förutom Littera Florentina. Krueger. Universitetet i Bologna. unibo. förblev högmedeltidens viktigaste centrum för juridiska studier. org/ sps/ sps. htm [2] http:/ / web. tillhörde de första "glossatorerna" som grundade studiet av romersk rätt. "fyra doktorerna".P. Se även • Romersk rätt • Lista över romerska lagar Länk till sida med romersk rätt i engelsk översättning • The Civil Law [1] -(En online-översättning av S. den överlevande kodex som antas ligga närmast Justinianus original och som ömt vårdades i Florens. php?inv=176 . kan andra manuskript ha använts till den undervisning som började hållas i Bologna av Pepo och sedan Irnerius. it/ diglib.

Habj.wikipedia. Lavallen. Yogidoo.php?oldid=14675530  Bidragsgivare: Crocuta. Slartibartfast. 4 anonyma redigeringar Häktning  Källa: http://sv.php?oldid=9960032  Bidragsgivare: E. MagnusA.G.php?oldid=9276023  Bidragsgivare: Sakletare.wikipedia. Quadrigarius. RaSten. Petri Krohn. Tomas e. Quadrigarius. 45 anonyma redigeringar Åklagare  Källa: http://sv. Ternarius. Kung Midas. Ghostrider.wikipedia. 9 anonyma redigeringar Tvångsmedel  Källa: http://sv. Balterboy. Ulner. Gurksaft. Rapvatten. Hejkompis.G. Majorek. Zax0r. Sjö. Kimhak.org/w/index. Tulo Stämning (juridik)  Källa: http://sv. Sekreterare. Hunden. Yvwv. Expat. Esquilo. Tigresse. Ulner. Tulpan. Godfellow. Adelsö-Sven. Indigo. Goombah. Fagrell. Marcustisk.org/w/index. Gonzo. Sertion. Tomas e. BjörnF.org/w/index. Nicke L. Gruppc. Yvwv. EnDumEn. Merkurius. Gegik.org/w/index. ChrisPsi. Jlundqvi. Thomas Blomberg. Rosp. Strangnet. Narym.org/w/index.php?oldid=13949906  Bidragsgivare: 5info. IP. Dinglenisse. E. Nordelch. Lord Pelle. Ylva. MagnusA. Idunius.wikipedia. Tomas e. ThureP. Apalsola. Graktd. Tegel. Emj. Quadrigarius. Yvwv. TKU.org/w/index. Quadrigarius. Luke. Sjö. ReDefiner.wikipedia. Kielmann. Torvindus. Lord Pelle. Rudolf 1922. MickeLundin. Doctrina. Donyc. Tomas e. Bruno Rosta. Sjö. Palnatoke. Hubba. IP. IP. Hagman. Nordelch. Thoasp. E23. Heyyou. J 1982. Essin. 3 anonyma redigeringar Rättsstat  Källa: http://sv. Ulner. Inteloutside2. Ezeu. Servant Saber. Moralist. Gröschen.php?oldid=13745272  Bidragsgivare: Ben-hur.org/w/index. Wolfgangus Mozart. Lars Törnqvist.G. Virina. Tulo. Hallonsoda.php?oldid=14603100  Bidragsgivare: Agneta. Quadrigarius.org/w/index. NERIUM. Skratch. IP. Ulner. Lamré.php?oldid=12030787  Bidragsgivare: E. Lokal Profil. SebastianGS. Yvwv. LPfi. VIlhelm J. Rudolf 1922. Lokal Profil. Tournesol. Micke2. FredrikT. LX. Notwist. Jkl. Daymark. Stromdal. Nevermind. Ulner. Ste. Poxnar. Ulner. Yogidoo. Tetraedycal. Muneyama. Riggwelter. Ghostrider.G. Crocuta. 2 anonyma redigeringar Oaktsamhet  Källa: http://sv. Crocuta. Kamfjord. Grillo. Poxnar. 3 anonyma redigeringar Mord  Källa: http://sv. Rudolf 1922. Hjärter.. Lord Pelle. StefanB.wikipedia. Bronks.php?oldid=14065837  Bidragsgivare: Flydet. Marfuas. Mankash. Erif. Lojak. Ternarius. Jorva. Knuckles. Ricjac. Bensin. Elis 91. Torvindus.. Ricjac. Evergreen. Arnef. IP. Sjö. TKU. Yvwv. Dodde. Lord Pelle. Jopparn. 3 anonyma redigeringar Gripande  Källa: http://sv.php?oldid=14509007  Bidragsgivare: AnjaA. Tamino. Quadrigarius. Grillo.G. Torvindus. Majorek.org/w/index. Yvwv.G. 3 anonyma redigeringar Åtal  Källa: http://sv. Yvwv. Ghostrider.o. Obelix. Matpe. P.wikipedia. 8 anonyma redigeringar Uppvigling  Källa: http://sv. Yvwv. Godfellow. Yvwv.php?oldid=9202807  Bidragsgivare: Godfellow.org/w/index.wikipedia. Jlarsson1978. Knuckles. Herr X. Rudolf 1922.org/w/index. Quintus. Grillo. 11 anonyma redigeringar Rättssäkerhet  Källa: http://sv. Yvwv. Mason. Ulner. Thoasp.org/w/index. 1 anonyma redigeringar Mordbrand  Källa: http://sv.org/w/index.wikipedia. Nicke L. Sacto. Quintus. Rudolf 1922. Staffel.php?oldid=14668452  Bidragsgivare: Crocuta. Notwist. Icarus. Calandrella.wikipedia. Tegel. Erif.php?oldid=14665003  Bidragsgivare: 3dor. Pellaj. Yvwv. Thuresson. Jvano. E23. 70 anonyma redigeringar Misstankegrad  Källa: http://sv. Mnemo. Arnef. Utopia. Sison. Anderssonskans. SweJohan. Hejkompis. Boivie. Moberg. Sjunnesson. Bibl. Godfellow.h. Ghostrider. Henrik Littorin. TKU. OxiDia. StefanB. E. Tobsan. Limeisafruit. Indigo. Joakim Löfkvist. Lelle1987. Ntb. Bairn. Lojak.org/w/index. Yvwv. Lavallen. Rudolf 1922. Calandrella.G. Sjö.agren. Yjg. CHG. 1 anonyma redigeringar . Tournesol.org/w/index.wikipedia.org/w/index. Janders. MHedman. Gottfried Multe. Yger.wikipedia. Lapplänning.org/w/index. Ankara. Nikai. Rogper. Yakolev. Historien.php?oldid=14162327  Bidragsgivare: Calandrella. Yger. Thoasp. DVNO. Jomp. Vatten. Slartibartfast.G. Luke. IP.php?oldid=13738569  Bidragsgivare: Caesar.wikipedia.wikipedia. Kattis. Sanya3.org/w/index. Jacke.org/w/index.php?oldid=14479769  Bidragsgivare: Andejons. Steinberger. Grillo. Ghostrider. Workingclasshero. Bruno Rosta.wikipedia. Icaros. Ludde23. 8 anonyma redigeringar Dolus  Källa: http://sv. Dubbelosix. Vatten. Den fjättrade ankan. Humulus. Koyos. Ankara. Blomman. Fitmotu. Evalowyn. Torvindus. Isthmus. Steinberger. Den fjättrade ankan. Ntb. E70. Inteloutside2. Castrup. Thuresson. Cpn. Bomkia. Hannibal. Den fjättrade ankan. Jkl. LPfi. Slipzen. Kevin9898. Notwist. Luke. Northstorm. Notwist. Rudolf 1922.php?oldid=11719126  Bidragsgivare: Quadrigarius. Laxskinn.. Patrik77. Moberg. Bairn. Lord Pelle. Tournesol. 1 anonyma redigeringar Underlåtenhet att avslöja brott  Källa: http://sv.org/w/index. Elinnea. Pralin. Indigo. Twincinema. Vatten.wikipedia. Fitmotu. Yger. Quadrigarius. Yvwv. Hejkompis. Ulner.. TKU.Artikelkällor och författare 179 Artikelkällor och författare Anstiftan  Källa: http://sv. Rageru.php?oldid=12963995  Bidragsgivare: E. 8 anonyma redigeringar Rättsregler  Källa: http://sv. Sjö. Gonzo. FamilyGuy. DG. EAman. Baversjo. Olivero. Yvwv. TKU. Quadrigarius. Grön. TKU. Mason. Fkk. Bjohan. Fru X. Civilspanaren. E. DG.php?oldid=14443545  Bidragsgivare: E. Mgr. Dr Fredrik Haeffner. LX. Riggwelter. Zaphod. Tegel. 20 anonyma redigeringar Svenska polisen  Källa: http://sv. Dillinger.Löser. Yvwv. Lojak. Yger. Calandrella. Mikaande81. Quadrigarius. Dan Koehl. E.php?oldid=14441639  Bidragsgivare: Aktalo. Johna. Mr Bullitt. Mr Bullitt. Rudolf 1922. Rosp. Goombah. TKU. Joshua06. Stenen. Ulner.org/w/index. Indigo.php?oldid=14675664  Bidragsgivare: BIL. Tulpan. 4 anonyma redigeringar Våldsmonopol  Källa: http://sv. Bruno Rosta. TKU. Fernbom2. Mgr.wikipedia. Sintram.org/w/index. Rapvatten. Mr Bullitt.org/w/index.wikipedia. Lullebulle. Hannibal. 3 anonyma redigeringar Medverkan till brott  Källa: http://sv.. Nitramus. Spaceflower.org/w/index. Depsidee. Fifo. Dalsland. 4 anonyma redigeringar Lag om rättspsykiatrisk vård  Källa: http://sv. 36 anonyma redigeringar Domstol  Källa: http://sv. Nicke L. Hejkompis..php?oldid=14672356  Bidragsgivare: Axelv. Crocuta. Thuresson.php?oldid=14392288  Bidragsgivare: B****n. 110 anonyma redigeringar Säkerhetspolisen  Källa: http://sv. Markuslarsson. Godfellow. Paracel63. Jkl.. Thomas Blomberg. Quadrigarius. Caesar.php?oldid=8545543  Bidragsgivare: JerkerES. Lokal Profil. J 1982. NERIUM.wikipedia. Bero.php?oldid=13842366  Bidragsgivare: Agge2. Marcustisk. Rudolf 1922. Lars Törnqvist. 1 anonyma redigeringar Gärningsman  Källa: http://sv. Yvwv. Kaiketsu.wikipedia. E. Yvwv. Lojak.org/w/index. Jolleman. Lamré. Essin. 12 anonyma redigeringar Arrestering  Källa: http://sv.. Koios. Daymark. Gegik. Leif Stenberg. Mgr. Vatten. かんぴ. Daymark. Scuzzer. Jacob Lundberg. Stora Kogha.php?oldid=14016712  Bidragsgivare: Entheta. Luke. Yvwv. Greverod.org/w/index. Narym. Joakim von Braun. Idunius.wikipedia. Pontan86. Betasoft.wikipedia. Quadrigarius. Lojak. Elinnea. Oden. C.. Mkh. TKU. Dcastor.wikipedia. Xenus.php?oldid=13309720  Bidragsgivare: Jt. 1 anonyma redigeringar Uppsåt  Källa: http://sv. Lars Törnqvist. Chaan. 1 anonyma redigeringar Casus  Källa: http://sv.php?oldid=14428282  Bidragsgivare: ClaesWallin. Motståndsmannen.org/w/index.wikipedia. Quintus.php?oldid=11252032  Bidragsgivare: Doctrina. Lokpest. Riggwelter. Jordgubbe.wikipedia. Ghostrider.. Ghostrider. Vatten.php?oldid=14469827  Bidragsgivare: Ado.org/w/index.org/w/index. Linsenhejhej.php?oldid=13670474  Bidragsgivare: Godfellow. Den fjättrade ankan. Ymer.G. 1 anonyma redigeringar Culpa  Källa: http://sv.wikipedia. Koios. LPfi. Sjö. EnDumEn. MagnusA.wikipedia.wikipedia. Mickey81. Jvano. Indigo.G. Martin. Yvwv. Fenrir. Yvwv.wikipedia. OJH. Vatten.. Rudolf 1922. Spaceflower Stämpling  Källa: http://sv. Peterhamrin. NH. 4 anonyma redigeringar Anhållande  Källa: http://sv. Dnm. MrC. ShineB. Vivo. Wrightbus. Wolfgangus Mozart.wikipedia. Sjö. IP. LilyKitty. Yvwv. Peope. Ulner. Tournesol. Yvwv. GregoryLund. Gottfried Multe. Anigus. E. Obelix. 13 anonyma redigeringar Jurisdiktion  Källa: http://sv.org/w/index. LA2. Indigo. Cajo.wikipedia.org/w/index. Humulus. Hejkompis. Plrk.php?oldid=14607591  Bidragsgivare: 0nomato. Idunius. Andersju. E. Bronks. Ulner.org/w/index. 2 anonyma redigeringar Förberedelse  Källa: http://sv. Allant.wikipedia. I99pema. Ioannes.php?oldid=14659544  Bidragsgivare: Adelsö-Sven.G.

Artikelkällor och författare
Frihetsberövande  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13962860  Bidragsgivare: Omhändertagande  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13831518  Bidragsgivare: Bensin, FkSelecta, Kaj@kth.se, Mr nemo, Quadrigarius, Schh, TKU, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Kroppsvisitation  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13796270  Bidragsgivare: DVNO, Esquilo, FöredettaMH, Heyyou, Imonai, Lavallen, Quadrigarius, Sjö, Tomas e, Tulo, Ulner, 3 anonyma redigeringar Kroppsbesiktning  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11728095  Bidragsgivare: CHG, E.G., Sertion, Ulner, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Husrannsakan  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14637958  Bidragsgivare: 87110, Buggwiki, CalleC, Deken12, Dh8b, E.G., Hallabro, KJG2007, Korall, Kruosio, Lavallen, Vatten, 14 anonyma redigeringar Avlyssning  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12140847  Bidragsgivare: Agge2, BjörnF, Fenix, Quadrigarius, Riggwelter, Stoffe, TJ, Tomas e, Torvindus, 5 anonyma redigeringar Beslag  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13227946  Bidragsgivare: Ezekiel, Kr-val, Quadrigarius, Tomas e, Yvwv, 5 anonyma redigeringar Kriminalvården  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14619151  Bidragsgivare: Argali, Bruno Rosta, Daymark, Dillinger, Ericus Rex, Ghostrider, Gotogo, Hejkompis, I99pema, Idefix, Jorchr, Jssfrk, Koios, Kr-val, Lokal Profil, Luen, Luke, Perra67, Pralin, Quadrigarius, Riggwelter, Rudolf 1922, Sjö, TKU, TrackM, Vatten, Ylva, 16 anonyma redigeringar Straff  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14537797  Bidragsgivare: Ace90, Artifex, BIL, Bjohan, CayenneGaramonde, CommonsDelinker, Dnm, Entheta, Evalowyn, Idunius, J 1982, Kielmann, Koios, LX, Libb, Lojak, Nicke L, Paracel63, Quadrigarius, Rosp, Rrohdin, Rudolf 1922, Sten André, TKU, Thomas Blomberg, Ulner, Vatten, Vires, Xenus, Ylva, Yvwv, 17 anonyma redigeringar Sveriges rättsväsen  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14688596  Bidragsgivare: Blanka, Calandrella, Damast, Dnm, Erif, Fyrfatet, Hejkompis, IP, Jurre, Lojak, MickeLundin, Nicke L, PMP, Paracel63, Quadrigarius, Redux, TKU, Tomas e, Vatten, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Offentlig försvarare  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14248927  Bidragsgivare: Agneta, Framhein, Lojak, Quadrigarius, StefanB, Vatten, Yvwv Förundersökning  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14481671  Bidragsgivare: Ainali, Entheta, Fredde 99, Law Lord, Ordmärkaren Hampus, Peterhamrin, Riggwelter, Vinterfrid, Yger, Yvwv, 11 anonyma redigeringar Förundersökningsledare  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9567383  Bidragsgivare: Bomkia, Quintus, Yvwv Lagstiftande makt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14447834  Bidragsgivare: Daymark, Hobe, IP, Lamré, MoZilla, TKU, 3 anonyma redigeringar Dömande makt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14431155  Bidragsgivare: Bairn, Ehn, IP, MoZilla, TKU, 3 anonyma redigeringar Verkställande makt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14488389  Bidragsgivare: IP, Isthmus, MoZilla, Ricjac, SamirGunic, TKU, 3 anonyma redigeringar Rättsväsen  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13961250  Bidragsgivare: BjörnF, Brox, Duribald, Frederico, NERIUM, Petri Krohn, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Påföljd för brott i Sverige  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14644137  Bidragsgivare: Dnm, E.G., Obelix, Popperipopp, Quadrigarius, Yger Böter  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14413173  Bidragsgivare: E.G., Frisko, Gonzo, Grillo, HSE, Isthmus, Khuis, Kyllo, LA2, Lelle1987, Natox, Philippos, Profero, Quadrigarius, TKU, Ulner, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Fängelse  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14225274  Bidragsgivare: BjörnF, Calandrella, ChrisPsi, CommonsDelinker, Degeröbo, E.G., Einarspetz, Fru X, Gew, Habj, Hannibal, Isthmus, J 1982, Jurre, LPfi, Mumiemonstret, Nordelch, Popperipopp, Pralin, Riggwelter, Rudolf 1922, Sjunnesson, Torvindus, Wasell, Yger, Yvwv, 14 anonyma redigeringar Villkorlig dom  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13997757  Bidragsgivare: Skyddstillsyn  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13737859  Bidragsgivare: Ericus Rex, Eskildalenius, Kung Midas, Lord Pelle, Popperipopp, TJ, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Överlämnande till särskild vård  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12276605  Bidragsgivare: Fredde 99, Hjärter, Quadrigarius, Yger, 1 anonyma redigeringar Rättsfilosofi  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14442264  Bidragsgivare: Armfeldt, BjörnF, Flinga, IP, J b, Popperipopp, Rudolf 1922, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Rättsvetenskap  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13932058  Bidragsgivare: Alers, Bairn, BjörnF, Brox, Capum, Den fjättrade ankan, E.G., Elinnea, Ettrig, Fernbom2, Grillo, Grundin, IP, LA2, Mambo, Marcustisk, MoRsE, Rosp, Rudolf 1922, Sjunnesson, Skalman, Yvwv, 21 anonyma redigeringar Gällande rätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=9980678  Bidragsgivare: Grundin, IP, Indigo, Lord Pelle, 1 anonyma redigeringar Sharia  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14332298  Bidragsgivare: -nothingman-, Adelgren, Aktalo, Auc, Bairn, Blériot, Buggwiki, Dnor, E23, EliasAlucard, Fenix, Fernbom2, Gab., Ghostrider, Greverod, Grey ghost, Gthyni, Göttingen, HSE, Herr X, Höstblomma, IP, ISL02, ISL11, ISL19, ISL98, Idunius, Isl83, Jorva, Josephus, KallePopper, Knuckles, Koios, Kr-val, Kruosio, Kung Midas, Lenitha, Mariannez, Markus a, Moemar, Notwist, Obelix, Pettern, Quadrigarius, Reljons, Rrohdin, Sjunnesson, Skåningiexil, Sofokles, Stora Kogha, TKU, Thuresson, Torvindus, Wvs, 45 anonyma redigeringar Mosaiska lagen  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13755813  Bidragsgivare: Bairn, Janee, Natox, Nicke L, Pieter Kuiper, Rudolf 1922, Yvwv, 2 anonyma redigeringar Inkvisitoriskt system  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14581365  Bidragsgivare: Bairn, ElComandanteChe, Lojak, Lokal Profil, Lord Pelle, Staretsen, 2 anonyma redigeringar Ackusatoriskt system  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14613167  Bidragsgivare: Bairn, Lojak, Lokal Profil, Ooo86, Staretsen, 1 anonyma redigeringar Tilltalad  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14616709  Bidragsgivare: Dubbelosix, Jmk, Jssfrk, Lord Pelle, Mippzon, Sjö, Softssa, TKU, Vatten, 2 anonyma redigeringar Rättssystem  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11650539  Bidragsgivare: B****n, Bairn, Ettrig, JerkerES, MagnusA, Matador, Popperipopp, Rudolf 1922, Sarnalios, TKU, 2 anonyma redigeringar Civil law  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14586890  Bidragsgivare: Bairn, David ekstrand, Godfellow, IP, Karpeth, Koebilein, MagnusA, Nodar kherkheulidze, Thomas Blomberg, Torsten2, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Common law  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14586737  Bidragsgivare: Baffilo Emilius Leto Andrew Vitvinge, Bairn, BjörnF, Bruno Rosta, David ekstrand, Daymark, Ettrig, Gottfried Multe, Habj, Isthmus, Karpeth, Koebilein, Leopoldo1971, MagnusA, Thoasp, Thomas Blomberg, Torvindus, Ulner, Yger, 4 anonyma redigeringar Förarbete  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14216794  Bidragsgivare: Barzam2, E.G., Lamré, Narym, Nicke Lilltroll, Ooo86, Sjö, Warrakkk, 1 anonyma redigeringar Rättskälla  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12765545  Bidragsgivare: -nothingman-, B****n, Dcastor, E.G., Lars Törnqvist, Lm06pj1, MagnusA, Pieter Kuiper, Ternarius, Torvindus, Tournesol, 14 anonyma redigeringar Rättegångsbalken  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13838426  Bidragsgivare: Agneta, Christer Romson, E.G., Essin, Evalowyn, Kvack, Kzam, Lord Pelle, Quadrigarius, Rudolf 1922, Sten André, Yvwv, 2 anonyma redigeringar Brottsbalken  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14689130  Bidragsgivare: Adelsö-Sven, Alaska, Annihilation, Fred J, HSE, Idunius, J 1982, Joakim Löfkvist, Kurtan, Kzam, Lars Törnqvist, Lojak, Marsve, Mux, Quadrigarius, Ricjac, Rudolf 1922, Sjö, TKU, Tegel, Tommy Kronkvist, Wasell, Yger, Yvwv, 11 anonyma redigeringar Grovt brott enligt svensk lag  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14589467  Bidragsgivare: Imperto, Quadrigarius, Tanzania, 1 anonyma redigeringar

180

Artikelkällor och författare
Ringa brott enligt svensk lag  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13935261  Bidragsgivare: Lokpest, Quadrigarius, Yger, 1 anonyma redigeringar Svensk rätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12683352  Bidragsgivare: Annika64, Bairn, Christian47, Elinnea, Fernbom2, Kr-val, Misopogon, Quadrigarius, Tomas e, Yvwv, 3 anonyma redigeringar Nordisk rätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14208707  Bidragsgivare: Annika64, Bairn, Caesar, Den fjättrade ankan, Ettrig, Fernbom2, IP, Nicke L, Njaelkies Lea, Ulner, Yvwv Germansk rätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13157104  Bidragsgivare: Yvwv, 1 anonyma redigeringar Tingsrätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14434377  Bidragsgivare: Andhanq, Angriffer, Bero, Bjohan, D.O.G., Dato12, Daymark, E.G., Essin, Farrington, Fernbom2, Gonzo, Gutman, IP, J 1982, Kaj@kth.se, Lamré, Lars Törnqvist, Rogper, Sarnalios, Sjö, Staffel, Template namespace initialisation script, Tomas e, Ulner, Vatten, Yvwv, 26 anonyma redigeringar Dom  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13641939  Bidragsgivare: Adelsö-Sven, B****n, Bounce1337, E.G., E70, Gallallsdsada, Grillo, Jojan, Kielmann, MagnusA, Magol, Melo man, Purodha, Rosp Hovrätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11513988  Bidragsgivare: Ainali, Aloxinus, Dan Koehl, Daymark, E.G., Gonzo, Goombah, IP, Icarus, Isthmus, Jorchr, Ludde23, MFalk, Permanently recorded, Quadrigarius, Rogper, Torvindus, Ulner, 15 anonyma redigeringar Prövningstillstånd  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13397951  Bidragsgivare: E.G., Lord Pelle, Markus a, Quadrigarius, Sjö, Ulner, Yger, 3 anonyma redigeringar Högsta domstolen  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14389541  Bidragsgivare: Bairn, Birgerbar, Bruno Rosta, D.O.G., Daymark, Dcastor, E.G., Fernbom2, Gunnar Larsson, Lokpest, Nitramus, Notwist, Obelix, Pingy, Slartibartfast, Sloman, Stenas, Ternarius, Ulla, Urbourbo, Yvwv, Zerblatt, 6 anonyma redigeringar Kammarrätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13280472  Bidragsgivare: Castrup, DG, Daymark, Dubbelosix, Duribald, E.G., Hejkompis, Isthmus, J 1982, Lokal Profil, Ntb, Quadrigarius, Strangnet, Template namespace initialisation script, Thuresson, Tomas e, Urbourbo, 3 anonyma redigeringar Regeringsrätten  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13278582  Bidragsgivare: Förvaltningsdomstol  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14299268  Bidragsgivare: DG, E.G., Isthmus, Mason, Ntb, Quadrigarius, Thoasp, Tomas e, Ulner, Vatten, Yvwv, 6 anonyma redigeringar Förvaltningsrätt (domstol)  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13883705  Bidragsgivare: Amerias, DG, Glentamara, Isthmus, J 1982, Jopparn, Mr Bullitt, Quadrigarius, Testa2009, Tomas e, Vatten, Yvwv, 2 anonyma redigeringar Brottmål  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=11638011  Bidragsgivare: Entheta, Herr Gregers, Luke, Necator, TKU, Vatten, Yvwv, 9 anonyma redigeringar Kriminalvård  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14602795  Bidragsgivare: Coffa92, Dnm, Kaj@kth.se, Luke, Riggwelter, TKU, Vatten, Yvwv, 4 anonyma redigeringar Häkte  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14677882  Bidragsgivare: Ghostrider, Luke, Mimarob, Prinsen, Torvindus, Tournesol, Yvwv, 11 anonyma redigeringar Terrorism  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14686532  Bidragsgivare: Aktalo, Ankara, Athn, Auc, Bopper93, Bruno Rosta, Caesar, Caspian Rehbinder, Castrup, CommonsDelinker, DavidS, Dinglenisse, Dnm, DrBizzar0, E23, E70, Entheta, Ergo, Esquilo, Fenix, Fluff, Fred J, Fyrfatet, GO, GameOn, Ghostrider, Godfellow, GolfarN, Grillo, Grundin, Gurksaft, Hangsna, Hejkompis, Hinder Nr73, Hokori, IP, Icaros, Idunius, Inteloutside2, JKn, Jacob.jose, Janee, Jkl, Jlundqvi, Jojan, JonasJH, Jordgubbe, Jsdo1980, Jvano, Kaj@kth.se, Koios, Kruosio, LA2, LPfi, Lamré, Lars Törnqvist, Lelle1987, Lenitha, Liftarn, Lord baver, Lrtz, MHedman, MagnusA, Maka93, Markus a, Marsve, Mats Kindahl, Mattias NJ, Micke2, Muneyama, NH, Narym, Nicke L, Nirmos, Njaelkies Lea, Nosy, Notwist, Pellaj, Phnix, Pieter Kuiper, Popperipopp, Poxnar, Profs, Rapvatten, Remere, Rex Sueciæ, Riddle12345, Riggwelter, Rogper, Rosp, Rovanion, Rudolf 1922, Sarnholm, Servant Saber, Sjö, Skorpan, Slartibartfast, Slipzen, Slowmotion, Sofokles, Softssa, Spaceflower, Staffan Jacobson, Sten André, Stigfinnare, Strangnet, SweJohan, TKU, Tanzania, The gunners, Thuresson, Torvindus, Tournesol, Vascalias, Vest, Wasell, Widar Nord, Xenus, Yakolev, Yinandjang, Yvwv, Zman, Ztaffanb, conversion script, 150 anonyma redigeringar Statsterrorism  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=13574027  Bidragsgivare: Alexeller, Av1123581321, Bero, Bibliotekstjänst, Cutthecrap, Dinglenisse, Greverod, Grillo, Hejkompis, IP, Icaros, JKn, Kaj@kth.se, LX, MHedman, Motståndsmannen, Popperipopp, Rapvatten, Riddle12345, Rudolf 1922, SEMats, Servant Saber, Slartibartfast, Slowmotion, Staffan Jacobson, TKU, Tomas e, Torvindus, Vest, Yakolev, Yvwv, 7 anonyma redigeringar Brott mot krigets lagar  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14639632  Bidragsgivare: Dinglenisse, Gurksaft, Jaksel, Pastorn, Sjö, Wojgniew, Yvwv, 7 anonyma redigeringar Folkrättsbrott  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=12483955  Bidragsgivare: Mippzon, Quadrigarius, Sjö, Ulner Brott mot mänskligheten  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14660648  Bidragsgivare: 320rwekfpl, Adelsö-Sven, Bruno Rosta, Caesar, Chez alexito, Crocuta, Drongou, Essin, Hannibal, IP, LX, Lamré, M.M.S., Mschlindwein, NH, Pjotr'k, Quadrigarius, Richardlejon, Rudolf 1922, Skryinv, Sten André, TKU, Tense, Torvindus, Yvwv, 7 anonyma redigeringar Folkrätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14537789  Bidragsgivare: Aloxinus, Bairn, Daymark, Dpol, Ezeu, Godfellow, Grape, Hemorojder, Hsahl, IP, Johna, Knuckles, LilyKitty, Nicke L, Quadrigarius, Rudolf 1922, Salisbury, Sjö, Slartibartfast, Stern, Yvwv, 14 anonyma redigeringar Internationell rätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14650428  Bidragsgivare: Bruno Rosta, Hannibal, MagnusA, Quadrigarius, Rudolf 1922, Sanya3, Steinberger, Yvwv, 1 anonyma redigeringar Folkmord  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14467660  Bidragsgivare: Ace90, BjörnF, BobbyGalt, Bongoman, Buggwiki, Caesar, Coetzeeze, Den fjättrade ankan, Diupwijk, E23, EliasAlucard, Entheta, Ezeu, FredrikT, Garib, Godfellow, Grillo, Gunnar Larsson, Hejkompis, Henkeboj, Herr X, Håkan Fransson, IP, Jerkersen, Jlundqvi, Jsdo1980, LX, Lars Törnqvist, Lellan 07, Lelle1987, Litany, Mattvätten, Mjateznik, Nicke L, Oblaserad, Petter Strandmark, Pjotr'k, Prezen, Quadrigarius, Radiantx, Sazarin, Sjunnesson, Sjö, Stigfinnare, Stiwed, SweJohan, TKU, Tegel, Ternarius, Tompa76, Torvindus, Tournesol, Vints, Wasell, Wvs, Xenus, Yvwv, Zaijaj, Zman, Ztaffanb, 50 anonyma redigeringar Folkmordskonventionen  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14644916  Bidragsgivare: IP, Isthmus, Lars Törnqvist, Luke, Ptunen, Quadrigarius, Rudolf 1922, Yvwv, 5 anonyma redigeringar Romersk rätt  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14440746  Bidragsgivare: Arve, Bairn, Bjohan, Caesar, Gottfried Multe, IP, Jakke Neiro, Jeltz, Johna, Ludde23, Mux, Rudolf 1922, TKU, Yvwv, 9 anonyma redigeringar Corpus juris civilis  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=14535374  Bidragsgivare: Aaker, Aubrey, Caesar, Cnettel, Ettrig, FöredettaMH, Hjjh, IP, Obelix, Oskila, PJ, Rudolf 1922, Ulner, 5 anonyma redigeringar

181

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare

182

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Paul Cézanne 039.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Paul_Cézanne_039.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: EDUCA33E, Irate, LeadSongDog, Zolo Fil:Polisen vapen bra.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polisen_vapen_bra.svg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5  Bidragsgivare: Koyos Fil:Bundesarchiv Bild 102-12835, Schweden, Polizei-Patrouille.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bundesarchiv_Bild_102-12835,_Schweden,_Polizei-Patrouille.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Germany  Bidragsgivare: High Contrast, J 1982, Pieter Kuiper Fil:1974plymouthvaliantpolicecar.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:1974plymouthvaliantpolicecar.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported  Bidragsgivare: Liftarn Fil:ridande polis.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Ridande_polis.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User Pellaj on sv.wikipedia Fil:Svensk polisbåt.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Svensk_polisbåt.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported  Bidragsgivare: Tord Strømdal, Sweden Fil:Polishelikopter.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polishelikopter.jpg  Licens: Creative Commons Attribution 3.0  Bidragsgivare: Oskari Löytynoja Fil:Swedish patrol car new livery.JPG  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Swedish_patrol_car_new_livery.JPG  Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported  Bidragsgivare: Riggwelter Fil:Stockholmspiketen.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Stockholmspiketen.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Peter Isotalo Fil:Polisattack.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polisattack.jpg  Licens: Creative Commons Attribution 2.0  Bidragsgivare: Eva Ekeblad, Liftarn, Rd232, Ulf Abrahamsson, Wolfgangus Mozart, 2 anonyma redigeringar File:Kronobergshäktet, Polhemsgatan.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kronobergshäktet,_Polhemsgatan.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0  Bidragsgivare: I99pema Fil:Old Bailey Microcosm edited.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Old_Bailey_Microcosm_edited.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Thomas Rowlandson and Augustus Pugin Fil:Kriminalvarden vapen bra.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kriminalvarden_vapen_bra.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Koyos Fil:Port Arthur inside Modell Prison.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Port_Arthur_inside_Modell_Prison.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AndreasPraefcke, Foroa, Lc95, Mariluna, Schieber, 1 anonyma redigeringar Fil:Gapestokk.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Gapestokk.jpg  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: AndreasPraefcke, Helga, Jibi44 Fil:Martin Van Maele - La Grande Danse macabre des vifs - 02.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Martin_Van_Maele_-_La_Grande_Danse_macabre_des_vifs_-_02.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Frank C. Müller, FrankyLeRoutier, Glotz, Kilom691, LeastCommonAncestor, Liberaler Humanist, Pieter Kuiper, Quibik, Simonxag, TwoWings, ŠJů Fil:Code-de-Hammurabi-1.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Code-de-Hammurabi-1.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.0  Bidragsgivare: User:Rama Fil:Prokudin-Gorskii-21.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Prokudin-Gorskii-21.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: , digital rendering for the Library of Congress by Walter Frankhauser / WalterStudio Fil:Electric chair.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Electric_chair.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Chris 73, Dodo, Wesha Fil:BlokNaPokutu100KC.JPG  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:BlokNaPokutu100KC.JPG  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Julo Image:Mount Eden Prison Frontage.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Mount_Eden_Prison_Frontage.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Original uploader was Ingolfson at en.wikipedia (Original text : Uploader.) File:Justizvollzugsanstalt Stuttgart (3).JPG  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Justizvollzugsanstalt_Stuttgart_(3).JPG  Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported  Bidragsgivare: Manecke Bild:Fence of Prison-BPO.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Fence_of_Prison-BPO.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Federal Bureau of Prisons Fil:Small_Sketch_of_Owl.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Small_Sketch_of_Owl.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Fred Chess Fil:Scale of justice.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Scale_of_justice.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Work of the United States Government, modified and uploaded on enwiki by en:User:This user has left wikipedia Fil:LegalSystemsOfTheWorldMap.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:LegalSystemsOfTheWorldMap.png  Licens: Public domain  Bidragsgivare: Aldaron, C.Löser, CRGreathouse, Cassowary, Conscious, David Kernow, Dsmurat, Eugrus, Herbythyme, J intela, Javitomad, Maphobbyist, MendozaMX, Munci, Pseudomoi, Ran, RedCoat, Saguamundi, Santosga, Satesclop, WhisperToMe, Wikiliki, 4 anonyma redigeringar Image:Common law world.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Common_law_world.png  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: Maphobbyist, Roke, Tael Fil:Coat of Arms of Sweden Lesser.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Coat_of_Arms_of_Sweden_Lesser.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Koyos Fil:Entrance-hovrättenvästrasverige.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Entrance-hovrättenvästrasverige.jpg  Licens: Creative Commons Attribution 3.0  Bidragsgivare: Fluff Fil:SWE-Map Förvaltningsrätter-Kammarrätter.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:SWE-Map_Förvaltningsrätter-Kammarrätter.svg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5  Bidragsgivare: Lokal_Profil Fil:SverigesDomstolar2010.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:SverigesDomstolar2010.png  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0  Bidragsgivare: Testa2009 (även känd som Mrkommun) File:Joliet Prison.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Joliet_Prison.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported  Bidragsgivare: Daniel Schwen Fil:Kronobergshaktet.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kronobergshaktet.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported  Bidragsgivare: Yvwv Fil:September 17 2001 Ground Zero 01.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:September_17_2001_Ground_Zero_01.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: U.S. Navy photo by Chief Photographer's Mate Eric J. Tilford Fil:Reignofterror.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Reignofterror.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anne97432, Athaenara, Joancreus, Trycatch Fil:Assassins2-alamut.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Assassins2-alamut.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: FunkMonk, Sir Gawain, Zereshk, 1 anonyma redigeringar Fil:2008 Mumbai terror attacks Karkare's death location.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:2008_Mumbai_terror_attacks_Karkare's_death_location.jpg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0  Bidragsgivare: Nicholas (Nichalp) Fil:Amaltheahole.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Amaltheahole.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Liftarn, Mr Bullitt, Siebrand, Stunteltje, Ö Fil:Noia 64 mimetypes pdf.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Noia_64_mimetypes_pdf.png  Licens: GNU Lesser General Public License  Bidragsgivare: Caiser, Gennaro Prota, Omegatron, Rocket000 Bild:Skulls from the killing fields.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Skulls_from_the_killing_fields.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Gryffindor, Nono64, Quadell Image:Polish civilians murdered by German-SS-troops in Warsaw Uprising Warsaw August 1944.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polish_civilians_murdered_by_German-SS-troops_in_Warsaw_Uprising_Warsaw_August_1944.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Andros64, Cinik, Jarekt, Starscream, Timeshifter, Zac allan, 1 anonyma redigeringar Fil:Rows of bodies of dead inmates fill the yard of Lager Nordhausen, a Gestapo concentration camp.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Rows_of_bodies_of_dead_inmates_fill_the_yard_of_Lager_Nordhausen,_a_Gestapo_concentration_camp.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: T4c. James E Myers Fil:Lipikach.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Lipikach.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Władysława Siemaszków, Ludobójstwo, page 1294, from Henryk Słowiński collection

Bildkällor.0  Bidragsgivare: Ssolbergj Fil:Frankfurt Am Main-Gerechtigkeitsbrunnen-Detail-Justitia von Westen-20110408. Kelly.php?title=Fil:Rwandan_Genocide_Murambi_skulls.php?title=Fil:Frankfurt_Am_Main-Gerechtigkeitsbrunnen-Detail-Justitia_von_Westen-20110408.svg  Licens: Creative Commons Attribution 3.org/w/index.php?title=Fil:Roman_SPQR_banner.org/w/index. Gryffindor.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: BanyanTree.org/w/index.wikipedia.wikipedia. HenryLi.jpg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Mylius 183 .svg  Källa: http://sv.wikipedia. Orgullomoore.jpg  Källa: http://sv. -licenser och -bidragsgivare Fil:Rwandan Genocide Murambi skulls. Tsui Image:Roman SPQR banner.jpg  Källa: http://sv.

org/ licenses/ by-sa/ 3.Licens 184 Licens Creative Commons Attribution-Share Alike 3. 0/ .0 Unported http:/ / creativecommons.

You're Reading a Free Preview

Download
scribd
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->