Swedish Suicide Guide

Denna sajt r Irmst till som en resurs Ir personer som r dende (mindre n sex mnader kvar).
De mnniskor som vill kontrollera deras dd, p samma stt som de varit i kontroll ver alla andra
aspekter av deras liv.
Jag inser dock att materialet kommer att lsas av andra personer, t.ex. deprimerade unga individer.
Jag har nd valt att respektera den viktiga inIormationsIriheten vi vrderar s hgt i Sverige IramIr
censur.
Om du r ung och deprimerad, rekommenderar jag att du besker Vrdguiden eller laddar ner
inIormationsbladet Hjlpa ngon att inte ta sitt liv.
Nu uppdaterad med ett chattrum!
Samhllskritik nr den r som bst!
Ra:ors pain vou,
Rivers are damp,
Acids stain vou,
And drugs cause cramp,
Guns arent lawful,
Nooses give,
Gas smells awful,
You might as well live.
- Dorothy Parker.
Mnniskor sger ofta att de vill rdda planeten,
men de misslvckas att gra kopplingen,
att om du vill rdda planeten.
Ta ditt liv'
Planeten kommer att rddas utan dig.
- Bill Hicks.
Senast uppdaterad: 2010-12-12
Innehllsfrteckning
InnehllsIrteckning I.
Senaste uppdateringarna II.
Tillgnan III.
Introduktion
Topp 15
Bidra med material & Kontakt
Lnka till guiden
Upphovsrtt
Chatta
IV.
Svensk Sjlvmordsguide - www.sjalvmord.com - www.dodshjalp.com http://www.sjalvmord.com/
1 av 115 2011-02-20 00:33
SUIGUI CHAT
Riktlinjer Ir SUIGUI CHAT
Fler mjligheter att chatta
Frberedelser
Mental Irberedelse
Att vlja plats
Att vlja datum
Finna modet att d
Lagar
Sjlvmordskliniker
VarIr begr mnniskor sjlvmord?
Historia
V.
Biologi
Den biologiska ddsprocessen
EIter dden
Obduktion
Ddsattest
Organdonation
VI.
Begravning
Planera din begravning
Lista p begravningsmetoder
Balsamering
Kremering
Frystorkning
Uppstoppning
Upplsning
Kyrklig begravning
G ur den svenska kyrkan
Borgerlig begravning
VII.
Grundmnen
Guld
Silver
Uran
Plutonium
Tallium
Litium
Salt
Bly
VIII.
Kemikalier
Syror
Ammoniak
Lsningsmedel
Aceton
Bensen
LacknaIta
Terpentin
Bensin
Fotogen
Dieselolja
DesinIektionsmedel
Blekmedel
Tvttmedel
Klor
Klorgasmetoden
Spa & Tvl
Japansk badrumsgas
Bekmpningsmedel
RtttgiIt
Insektsmedel
Lista p giItiga insektsddande medel
Malkulor
Vxtskyddsmedel
Eter
Argon
Fluor
Tandkrm
Munvatten
Formaldehyd
Kolsyra
Kvve
Kvvetlts-metoden
Lustgas
MlarIrg
Frgmnen
ParIym
Murbruk/kalk
PCB
Flytande gdningsmedel
Lut
IX.
GiIter
Arsenik
Asbest
Curare
Cyanid
Kvicksilver
Amalgam
Stryknin
Kemiska stridsmedel
Mjltbrand
Senapsgas
Sarin
X.
2 av 115 2011-02-20 00:33
GiItvxter
Atropin
Alger
Bolmrt
Fingerborgsblomma
GiItsvampar
Hemlock
Idegran
Kolkicin
Oleander
Paternosterbna
Ricin
Tuvvaktelbr
nglatrumpet
Mexikansk kaktus
Vit trolldruva
Stormhatt
Mat & Dryck
Svlta ihjl
Uttorkning
ta sig till dds
Mgel
Matlagningsprodukter
Bakpulver
Bikarbonat
ttika
Muskotnt
Avloppsvatten
XI.
Lkemedel
Ntapotek
Frslag p bortIrklaringar
Kan man lita p ntapotek?
Antidepressiva medel
Antipsykotika lkemedel
Acetylsalicylsyra
Paracetamol
Barbiturater (smnpiller)
Stt att I tag p barbiturater
LD-50/MLD
30 giItiga droger och deras LD-50/MLD
Bst Ire-datum Ir lkemedel
mnen som saktar ner upptagning av lkemedel
Anvndbara redskap
Bensodiazepiner
Drogcocktails
Darvon Cocktail (DC)
Chloroquine Cocktail (CC)
Amitriptyline Cocktail (AC)
Heath Ledgers drogcocktail
Ddliga droger som anvnds Ir ddsstraII och lkarassisterat sjlvmord
Hormoner & Steroider
Insulin
Adrenalin
Preventivmedel
Kaliumklorid
Kevorkians sjlvmordsmaskin
KloroIorm
Nembutal
Semestershoppa Nembutal
Sjlvmordspiller
Depplster
Laxermedel
Metod Ir allehanda tabletter
Muskelavslappnande lkemedel
Medel mot krkning & illamende (antiemetika)
Tomma kapslar
EIedrin
Narkosmedel
Lista p olika narkosmedel
Anestesins etapper
Betablockerare
BlodIrtunnande medel
Antibiotika
Vtskedrivande medel
Qualude
Potenshjande medel
XII.
Narkotika/Droger
Alkohol
AlkoholIrgiItning
Bardex
Metanol
AmIetamin
Cannabis
GHB
Glykol
Farmakologi
Klinisk presentation
Opiater
Heroin/morIin
Flytande morIin
Administrationsmetoder vid injicering
XIII.
3 av 115 2011-02-20 00:33
Skillnaden mellan kanyl och spruta
Kodein
Metadon
Fentanyl
BuprenorIin/Subutex
KoIIein
ReceptIria koIIeintabletter
Kokain
Kokain-verdos
LSD
Nikotin
Recept Ir nikotinsirap
Ketamin
PCP
DMT
Kratom
DXM
Ecstasy
SniIIning
Poppers
SyreIrlust
Drnkning
Floder
Bassng
Tidvatten
Drnkning inombords
Huvudet i en gasugn
Metangas
Hngning
Alternativ till rep
Bdelns knut
Alternativ Bdelns knut
Tabell Ir mtning av Iallhjd
Garderoben
Duschen
Kolmonoxid
Skillnaden mellan kolmonoxid och koldioxid
Bilavgaser
Problem med katalysator
Tabell Ir utrkning av CO i utslpp vid sjlvmord
Exempel p sjlvmord med CO-gas Irn bil
Engngsgrillen/kolgrillen
De tv lttaste stten att skapa CO kemiskt
COGEN
Delar som behvs
Metod
Varningar
Illustration
Alternativ illustration
Plastpse ver huvudet
Bestll EXIT-psen
Skapa din egen EXIT-pse
Sovsck
Stta i halsen (jordntter)
Levande begravd
Stryplekar
Kompressionsstrypning
Guide till lderskrp runt halsen
Strypning nr du somnar
Somna in i badkaret
Tejpa ver munnen
Kvvas p sina egna spyor
Helium
Dd mans handtag
Gasmask
Helium i en bil
Populr teknik med helium & plastpse
Bestll helium-psen
XIV.
Djur
Bli uppten levande
Ormbett
Arter
Spindelbett
Fyra Iarligaste
Maneter
Parasiter
GiItgrodor
TusenIotingar/MngIotingar
Skorpioner
BlsIiskar
XV.
Vassa blad
Frbldning
Handleder
Stora artrer/vener
Var hittar man vassa blad?
Var kan man I tag p klassiska rakblad?
Venpunktion (tappa blod)
Blodgivning
Giljotin
Ritning
Halshuggning
XVI.
4 av 115 2011-02-20 00:33
Harakiri
Kniv i hjrtat
Motorsg
Vapen
Eldskjutvapen
Kaliber
Skillnader mellan de olika vapentyperna
Regler Ir anvndning av skjutvapen
Kp vapen online
Guide till sjlvmord med pistol mot huvudet
Hemmagjort skjutvapen
Spikpistol
Sjlvmord genom polis
Jaktolycka
Sprngmedel
Fyrverkier
Konstgdsel
verIallsprodukter
Trgas
Pepparspray
Elchockpistol
Hammare mot kraniumet
LuItpistol
Stinkbomber
Spjutvapen
Pilbge/armborst
Signalpistol
Bultpistol
XVII.
Sjukdomar
BlodIrgiItning
Botulism
Cancer
CancerIramkallande Ireteelser
Kemoterapi
RadioIarmaka
Chock
Feber
Folksjukdomar/barnsjukdomar
Hepatit
Hepatit-varianter
Smitta dig sjlv med HIV
Stelkramp
Meningokocker
HjrninIlammation
LunginIlammation
Hjrnskakning
Blodpropp
XVIII.
Sjlvmord som ser ut som olyckor
Dykning
Fallskrmshoppning
Krasha bilen/MC
Bryta nacken
Bergsklttring
OIrklarliga ddsIall
XIX.
Hopp Irn hg plats
Broar
Byggnader
Flygplan
Hga platser i Sverige
Slice and Dice
Pariserhjul
Viadukter
Klippor
LuItballong
Bungeejumping
XX.
Kasta sig IramIr Iordon
Tg
TgsurIning
Tunnelbana
TraIikdd
Sjlvmordskrock
XXI.
NaturkraIter
Elektricitet
Att d Irn blixtnedslag
Elektrisk stt genom eluttaget
Det tredje spret
ElektriIiering med bilbatteri
Hypotermi (Irysa till dds)
Frysskp
Vrmeslag
Eld
Brandrk
SjlvuppoIIring
Blbrnning
Skogsbrand
Vind
Snlaviner & Jordskred
Vulkaner
XXII.
Tillsammans
Sjlvmordspakter
Kollektivt sjlvmord
XXIII.
5 av 115 2011-02-20 00:33
Webbkamera
Sjlvmordssmitta
Mediaregler Ir rapportering av sjlvmord
Diverse
Headbanging
Krossmaskiner
Vikter tappade p huvudet
Borra hl i huvudet eller hjrtat
Krossad av hiss
Tortyrmetoder
Utomlands
Lavemang
Industrialiserade omrden
Sjlvmord i andra miljer n hemmet (icke Irihet)
SmnIrlust
TrIlisare
Sjlvmordsrobot
Bli ihjlslagen
KorsIstelse
XXIV.
Kombinationer
Drunkning/Handvapen
FrgiItning/Kvvning
FrgiItning/Kvvning/Hypotermi
Halshuggning med bil
Sammansttning/Halshuggning
Sparka radion i badkaret
XXV.
Myter
Cyanid i Iruktkrnor
Dricka ditt eget urin
Injicerad luIt i dror
Jrnpiller
KroppsIrg
Penna uppkrd i ansiktsppning
Suga ut ngon annans hjrna
Vitaminer
Hyra en yrkesmrdare
AutoIellatio
Spikmatta
Stoppa hjrtat genom att sl sig sjlv p brstet
Injicera vatten
Destillerat vatten
En tesked vatten i lungorna
St p huvudet
Tuggummi
XXVI.
DeIinitioner
Aktiv ddshjlp (eutanasi)
Passiv ddshjlp
Lkarassisterat sjlvmord
Rationellt sjlvmord
Barmhrtighetsmord
Tung nedsvning (palliativ sedering)
Rtten att tacka nej till Iortsatt livsuppehllande behandling
XXVII.
Knda svenskar som tagit sina liv XXVIII.
Ordlista XXIX.
Mttabeller XXX.
Organisationer Ir ddshjlp XXXI.
Ls vidare XXXII.
Respons XXXIII.
Media XXXIV.
Statistik
Suicidstatistik
Suicidstatistik eIter ldersgrupp
Internationell suicidstatistik
Besksstatistik
Guidestatistik
XXXV.
Kllor XXXVI.
Senaste uppdateringarna
Upp
Uppdateringar mellan 2009-03-02 och 2010-12-12.
Introduktion (uppdaterad)
Tillgnan
Upp
Denna guide r tillgnad Sveriges alla nackdelar, dess Irsvarare och upprtthllare. Och till alla som haIt
modet att Ily Irn sitt helvete och ta sina liv.
Introduktion
Upp
Bakom den hr Iilen dljer sig webmastern till FajaI , Magnus Brahn (FajaI Nya Medier ), som med sin
cynism slpper nnu en Iil p Sveriges alternativa inIormationsamhlle. Jag har tidigare bl.a. slppt Bli hg
p rtt stt: en skerhetsmanual Ir sprutnarkomaner och Det svenska rttsystemet och dina rttigheter.
6 av 115 2011-02-20 00:33
SSG hade premir i maj 2005 och det tog nstan tv r att Irdigstlla sajten Irn en rad texter, manualer,
artiklar och nyhetsgrupper. SSG har uppdaterats Irekvent nda sedan dess, oItast med mindre tillgg och
enstaka textavsnitt.
Guiden r skriven Ir den som Iunderar p sjlvmord men inte vet hur dom ska g tillvga. Jag kan inte
garantera att inIormationen r absolut korrekt, men jag hoppas att den kan Iungera som en vgledning p
vgen till det mer perIekta sjlvmordet och mindre lidande Ir dig som planerar att ta ditt liv eller Ir vem
som helst som kommer att lsa den...
Denna guide vnder sig Irst och Irmst till dende patienter som vill lmna denna vrld p ett mer vrdigt
stt n p ett sjukhus, i plgor eller i ett hospits. Att sjlv ta kontroll ver sin egen dd istllet Ir att lta
ngon Irmmande och stressad lkare bestmma tidpunkt och plats.
P.g.a. lagar som Irbjuder ddshjlp Ir dende i Sverige, s kan denna guide vara till hjlp Ir er som vill
kontrollera tidpunkt och metod Ir er dd. Annars Iinns Dignitas (www.dignitas.ch ) eller Ex International
(www.exinternational.ch) i Schweiz som lagligt hjlper terminala mnniskor Irn hela Europa med ddshjlp.
Det intressanta med en sjlvmordsguide r att om inIormationen som Irses hr r Ielaktig p ngot stt och
en person misslyckas med sitt sjlvmord p.g.a. inIormation han/hon hmtat hr, s ser samhllet det som
ngot positivt, medan sjlvmordskandidaten ser det som ngot negativt. Samtidigt betraktar samhllet det
negativt att man Irser sdan hr inIormation...
Om metoden inte utfrs riktigt kan det resultera i skador, paralysering, medvetslshet, smrta och
obehag. Generellt rekommenderas bara fysiska metoder efter att andra mer acceptabla medel har
uteslutits, t.ex. verdosering av lkemedel.
Ta informationen som frses i denna fil med en matta av skepticism, och anvnd sunt frnuft nr du
vervger sjlvmord. Vnta hellre nagon dag extra fr att fundera och planera, sa kar du dina
chanser. Detta r ett oaterkalleligt vgval, som far konsekvenser fr dina nrmaste, men samtidigt r
det ditt liv du avslutar, och ingen annans...
Hela sidan r utskriItsbar, se bara till att utskriItIormatet r rtt instllt p din webblsare, Irhandsgranska
allts att sidan ser bra ut innan du skriver ut. Du kan ocks vilja spara och ladda ner detta material.
Manualen Ianns tidigare tillgnglig som en PDF-Iil. Denna version r dock borttagen tills vidare d den sllan
blev uppdaterad, vilket HTML-versionen alltid blir omedelbart.
Lnkar med denna symbol ( ) gr till webbsajter utanIr denna sajts kontroll och r allts att berkna som
externa, i motsats till interna, som t.ex. en lnk till ett uppslagsord i ordlistan.
KOM IHAG: SKADA INTE ANDRA! Se till att inte skada andra mnniskor n dig sjlv genom att alltid
vlja en exitmetod som har lgst chans att drabba ngon annan levande varelse. Om valet str mellan tv
exitmetoder, vlj alltid den med minst risk att Iysiskt drabba utomstende och oskyldiga Irbipasserare och
medmnniskor. Du vill inte att dina anhriga ska behva genomg mer skuldknslor n de behver. Att
knslomssigt skada eller chocka ngon som tvingas se din dda kropp eller oavsiktligt dras in med i ditt
sjlvmord, som t.ex. att tvinga en tgloksIrare att uppleva nr han/hon kr ver dig, r godtagbart, men
etiskt tveksamt.
Magnus Brahn
adminsjalvmord.com
Topp 15
Upp
Detta r Ir dem som inte har tid eller lust att lsa igenom hela manualen. En lista p de Iemton mest
eIIektiva ocht genomIrbara (med tanke p att vi lever i Sverige) metoderna.
Nembutal 1.
Barbiturater (smnpiller) 2.
Opiater 3.
Drogcocktails 4.
Hngning 5.
Helium 6.
Tg eller tunnelbana 7.
Hopp Irn hg plats 8.
Drnkning 9.
Engngsgrillen/kolgrillen 10.
Frbldning 11.
Plastpse ver huvudet 12.
Skjutvapen 13.
Uttorkning 14.
Hypotermi (Irysa till dds) 15.
Bidra med material & Kontakt
Upp
EItersom jag vet att det Iinns dem som r bttre p vissa saker som beskrivs hr nedanIr, s r denna guide
ppen Ir uppdateringar. Folk uppmuntras att skicka in bidrag p realistiska metoder de saknar, Irslag p
Irbttringar, tips, ndringar, tillrttning av Ielaktigheter och korrigeringar. Datum nr denna guide
uppdaterades Iinns ovanIr innehllsIrteckningen i svart text.
Om du vill bidra eller har ngra andra Iunderingar kan jag ns p exitIajaI.com eller
adminsjalvmord.com.
Lnka till guiden
Upp
Anvnd domnnamnet http://www.sjalvmord.com/ om du vill lnka till denna guide p din hemsida eller
bara sprida internetadressen.
Upphovsrtt
Upp
FrIattaren ger hrmed lsaren rtten att Iritt distribuera, kopiera och sprida detta material, detta gller ven
Ir kommersiella syIten, utan ngra som helst Irhinder eller restriktioner.
7 av 115 2011-02-20 00:33
Chatta
Upp
Att smprata eller chatta kan vara viktigt Ir att reda ut sina knslor eller bara prata av sig. Det Iinns rtt
mnga olika alternativ.
SUIGUI CHAT
Upp
Fr.o.m. den 11 april 2008 Iinns en chattIunktion tillgnglig Ir dem som vill stlla Irgor om metoder, dela
med sig av erIarenheter, ha std, eller bara diskutera etik eller IilosoIi.
Chattrummet har ingen censur och krver inget medlemskap utan r helt anonymt, Irutom en e-postadress
Ir att veriIiera att du inte r en spamrobot. Ingen logg skapas av diskussionerna. Inte heller Iinns det ngra
moderatorer.
Chatten riktar sig Irst och Irmst till svenskar och i andra hand till personer bosatta inom Skandinavien.
Du hittar SUIGUI CHAT hr.
NOT 1! Fr att I lsenordet till den inre cirkeln mste du ha varit medlem en lngre tid och bevisat att du r
mogen Ir detta.
NOT 2! Fr att byta mellan sommar/vintertid gr ni in p Instllningar eIter att ha loggat in.
Riktlinjer fr SUIGUI CHAT
Upp
Ingen publicering av ngon annans personuppgiIter. Om ni ska byta personuppgiIter med varandra, gr
det med privata meddelanden.
1.
Egna personuppgiIter r okey att sprida. 2.
Inga hot mot ngon. 3.
Respektera varandras sikter. 4.
Inte IelidentiIiera dig som ngon annan medlem. 5.
Tnk p att en del som besker chatten kanske mr psykiskt dligt. 6.
Desto mer inIormation du skriver om dig sjlv i din proIil, desto strre chans att inte bli bannad. 7.
Skapa inte Iler Iler n ett konto eller logga in med olika anvndare. 8.
Fr en mer detaljerad version av reglerna, se: Regler & DeIinitioner.
Om ni upptcker ngot som bryter mot dessa regler, kopiera texten som rr regelbrottet och e-maila den och
anvndarnamnet ansvarigt till adminsjalvmord.com.
Fler mjligheter att chatta
Upp
Det Iinns ven en hel del andra mjligheter att diskuera med likasinnande.
Tv nyhetsgrupper (bland tusentals) som jag kan rekommendera r alt.suicide.methods och
alt.suicide.holiday .
Ett lite nyare chattIorum r alt.suicide.chat . Ett pro-choice chattrum dr du endast behver registrera en
e-post adress Ir att I tillgng till. Lsenordet r prochoice. Eller varIr inte Flashback Chat .
En IRC-kanal som kan vara intressant r #asbs. Detta chattrum tillter dock ingen diskussion om
metoder. ven sjlvmordssamariter r Irbjudna. Du kan chatta Irn din webblsare med hjlp av Mibbit .
Frslag p stdIorum r Suicide Forum (engelska), Bipolarna , Korallhavet och Terapisnack .
Frberedelser
Upp
Hr r en checklista p saker att betnka och Irbereda innan du vljer ut en metod och sen genomIr ditt
sjlvmord.
Avskedsbrev - Rabbla inte p i lnga, trttsamma eller oIrsteliga meningar. Hll det kort, koncist
och intressant. Starta grna ngra dagar innan s du tnker klart. Ett handskrivet brev ger ett mycket
mer personligt intryck, undvik klicheer som "Hej d grymma vrld" och "ingen Irstr mig", var rlig
och sg inget du ngrar senare. Kolla eIter stavIel, du vet aldrig vem som kommer lsa ditt
avskedsbrev. VIKTIGT: Avslja inte vilka giIter eller lkemedel du tagit eller vilken bro du hoppat
iIrn. Detta gr det bara lttare Ir dem att Irska teruppliva, stoppa ditt sjlvmord, tvngsvrda
eller lgga in dig Ir 'behandling'.
Testamente - Vem ska ha vad?
Livstestamente - Instruktioner att du inte vill bli terupplivad eller Irbli i koma i ratal.
Begravningsnskeml - BegravningsIorm, vill du kremeras?, gravsten och gravstensskriIt, snger att
spelas p begravningen, etc.
Husdjur - Se till att de har vatten och mat i ngra dar tills ngon upptcker ditt lik.
Klder - Vad vill du att dina vnner, Iamilj eller sjukvrdspersonal som upptcker dig ska I Ir
intryck?
LivsIrskring - Har en person tecknat en livIrskring och tar sjlvmord inom ett r eIter tecknadet
s kan Irskringsersttningen Ialla bort.
Betala rkningar - Du vill inte belasta vnner och slktingar med extra utgiIter.
Vem ska hitta dig och nr? - Om du vill bli hittad inom en viss tidsram posta ett brev till ngon anhrig,
polis eller kompis Ire akten.
8 av 115 2011-02-20 00:33
Sortera - Organisera alla dina godelar i kartonger och gra dig av med allt ondigt skrp.
Stda - Gr lgenheten eller bostaden Iin och diska ger ett bra intryck.
Olycka eller sjlvmord? - Kanske vill du av ngon (ekonomisk, knslomssig eller moralisk) anledning
dlja Ir omvrlden att du omkom i ett sjlvmord.
Gmma sin identitet? - r du orolig ver att dina surIvanor ska avsljas och Irhindra upptckt av
dina mrka planer kan det vara en bra ide att titta in p ANFI (ANtiFIlter).
Mental frberedelse
Upp
Att Irbereda sig mentalt inIr sjlvIrstrelse kan vara svrt att verkomma, eItersom det nstan alltid Iinns
ngot slags tvivel i de Ilesta Iallen. Dem mer rutinerade sjlvmordsbengna som har Ilera misslyckade
sjlvmord bakom sig, har strre chanser att lyckas, n nybrjarna och debutanterna.
Att g igenom sitt eget sjlvmord i huvudet och Iantasiera om sin egen dd, konsekvenserna, och hur
Iamiljmedlemmar kommer reagera r ngot normalt. Dremot kan man trna sig och sina tankar s nr du
genomIr akten, verkar inte sjlvmordet s konstigt och Irmmande Ir dig och dina tankegngar.
Att kl upp sig till sitt eget sjlvmord r ngot en del gr, nr de bestmt sig till 100 procent och det inte
lngre Iinns ngon nger, som en del av en mental Irberedelse. Finklder, smycken, rena underklder,
manikyr, styla hret, makeup, avgr alla hur andra mnniskor kommer att uppIatta dig och pverka deras
intryck nr din kropp hittas. Sjlvklart pverkar sjlvmordsmetoden detta resultat.
En del av de mer Iysiska sjlvmordsmetoderna kan vara estetiskt upprrande. Medan andra metoder kan
orsaka mindre rdsla och oro och vara snabbare, smrtIriare, humanare och mer praktiskt n andra Iormer
nr de anvnds ordentligt och med rtt utrustning.
Att vlja plats
Upp
Att vlja rtt scenario eller plats kan ha betydelse Ir hur du upplever akten. Det r vldigt individuellt. Om
du r en artistisk person kanske du vill omge dig av skogen eller havet men om du uppskattar svart humor
kanske en vergiven industrilokal eller en soptipp passar dig bttre.
OItast dikterar ditt val av metod platsen, vilket gr att du inte har ngot val, men det r vrt att tnka p hur
du vill att din dd ska se ut och projicera Ir slags knslor.
Hr r ngra Irslag som kanske kan hjlpa dig p vgen.
En varm sommarkvll eller natt omgiven av en ng Iull med blommor och kvittrande grshoppor.
Ett ensamt stilla hav har nstan en religis ton.
En undangmd grotta med levande ljus i massor.
P toppen av ett berg eller liknande plats med vacker utsikt.
Vid Iullmne.
En kyrkogrd p en dimmig och Iuktig natt.
Medan du utIorskar vergivna platser och lokaler Ir sig sjlv.
Att vlja datum
Upp
En del gillar att gra sitt sjlvmord till en hgtid och ge den speciell mening. Hr r ngra Irslag p datum.
Fdelsedag/Namnsdag
Minnesdag
Ett matematiskt speciellt datum, t.ex. 2008-08-08 eller 2006-06-06
Arsdagen Ir en speciell hndelse i ditt liv
En viss period eIter att du bestmde att ta ditt liv
JulaIton/NyrsaIton
Nationaldagen (6 juni)
Frsta maj
Alla hjrtans dag (14 Iebruari)
Fars Dag (andra sndagen i november)
Mors Dag (sista sndagen i maj)
Frsta April
Finna modet att d
Upp
Vad ska man gra Ir att hitta modet att "g hela vgen"?
Man gr igenom mnga knslor nr man tar ett sdant ht svrt belsut. Det Iinns mnga saker att tnka p
och om man ska hnga kvar i en dag till eller inte? Ibland har man bestmt sig, men Iinner nd att modet
sviker nr stunden kommer. Hr r ngra Irslag p ideer och metoder du kan prva Ir att Irhoppningsvis
verkomma din rdsla Ir dden.
Droger
Fantasier
Brja med ngon vghalsig sport eller aktivitet som bungyjumping eller bergsklttring
Skriv ner din oro
vervinn en Iobi
Se p mycket skrckIilm
Sammanstll en lista p din suicidprocedur och va p punkterna som leder upp till sjlvmordsIrsket
Lagar
Upp
Enligt lag r aktiv ddshjlp Irbjudet i Sverige, ven om det sker p den ddes begran s blir den som
utIrt handlingen skyldig till mord eller drp. Passiv ddshjlp (Irnhlla behandling) dremot praktiserats
regelbundet i Sverige, ven om lkaretablissemanget inte gillar att anvnda den termen.
9 av 115 2011-02-20 00:33
I Sverige r sjlvmord inte olagligt. P 1800-talet var dremot sjlvmordsIrsk eller bara Irberedelse till
sjlvmord straIIbart enligt svensk lag. Personer som bervat sig sjlva om livet Iick t.ex. inte begravas i vigd
jord, d.v.s. p kyrkogrden.
I Sverige r det inte heller straIIbart att hjlpa eller att Irse en mnniska med medel att ta sitt liv i vissa Iall,
s.k. assisterat sjlvmord, inte ens om det grs av en lkare. Lkaren riskerar dock att Irlora sin legitimation.
Var grnsen gr r oklart. I vissa Iall s kan en person som hjlper en person att beg sjlvmord dmas Ir
mord. Det r inte straIIbart att exempelvis kpa ett rep t personen som vill hnga sig och hjlpa till att knyta
snaran. Dremot r det straIIbart att sparka undan stolen vid hngningen ven om den som hller p att ta
sjlvmord ber om det.
Se deIinitioner Ir mer inIormation p detta mne.
Sjlvmordskliniker
Upp
Schweiz har legaliserat assisterat sjlvmord. Detta Iaktum gr att Ilera organisationer etablerat sig i landet
som hjlper svrt sjuka patienter som kvaliIicerar, att med hjlp av en drogcocktail administrerad av en
lkare, ta sina liv. De mste innan de godknns underskas, vilket gr att du kommer behva dina
lkarjournaler samt betala en medlemsavgiIt.
Dignitas r den mest bermda gruppen av sitt slag eItersom man i sina stadgar ven tar emot patienter
med andra nationaliteter. Flera svenskar har som ett resultat tagit sina liv med hjlp av deras program.
Dignitas bildades 1998 av den schweiziska advokaten Ludwig Minelli.
Man hjlper ven vuxna personer med obotliga psykologiska sjukdomar, Irutsatt att de kan bevisa att de r
kapabla och kan presentera en omIattande rapport Irberedd av en psykolog som Iaststller patientens
tillstnd som tillIredsstllande av de speciIikationerna utlagda av landets hgsta domstol.
Engelska aktivistorganisationer Ir ddshjlp varnar dock sina medlemmar, bde i UK och andra lnder, att
se upp nr de begr ut sina medicinska arkiv Irn sin sjukvrdsinstans/lkare Ir att vara alltIr uppriktiga
och rliga med sina avsikter att anvnda Dignitas.
Detta eItersom Ilera Iall har rapporterats dr lkare i sdana Iall vgrat lmna ut patientens egna papper. En
Irklaring du kan anvnda i dessa sammanhang r att du har en vn utomlands som du snart kommer I
besk av och som du vill diskutera din medicinska situtation med.
Fr medlemsinIormation, se denna guide Ir anskan till Dignitas .
Den ngot mindre och okndare schweiziska organisationen Ex International har just ppnar upp Ir
utlndska turister. De r lokaliserade i Bern och r billiagre n Dignitas, men nackdelen r att man ligger i en
stad utan direktIlyg. Se dess sajt Ir adress och kontaktinIormation.
Bda sajter r i huvudsak p tyska. Anvnd Google Translate Ir att verstta till engelska.
Varfr begr mnniskor sjlvmord?
Upp
SuicidIorskning erknner tv olika lger p 'varIr' mnniskor Irsker beg sjlvmord. Precis som med mord
Iinns det sjlvmordsbengna mnniskor som agerar impulsivt och passionerat. Dessa personer utlses oIta
eIter en personlig kris utan lite eItertanke.
Sedan har vi dem som planerar och Iunderar lnge ver deras exit och som vljer metoder som krver
noggrann planering.
P Irgan varIr det mnskliga dggdjuret, det enda djur som kan Irestlla sin egen dd, Iinns inga korrekta
svar.
Anledningar r lika mnga som sjlvmordsIrsken och sanningen r att alla samhllen i mnniskans historia
upplevt Ienomentet i en Iorm eller annan.
Valet att avsluta sitt liv eIter eget bevg r p ett stt styrkande. Man tar kontroll ver sitt eget de. Vissa
anser det romantiskt, andra ser dden som en beIrielse. Vissa vill ha uppmrksamhet eller ser ingen annan
utvg och dr terapi och hjlp kanske vara bttre.
Vad Iorskare vet idag r att har man gjort ett sjlvmordsIrsk en gng kar risken Ir ett nytt dramatiskt.
Det kan handla om ett Iriskt pensionrspar som inte vill hamna p ett vrdhem, en person med hgt
sjlvIrtroende, integritet, och sjlvknsla med Ir mycket sjlvrespekt eller en gravt deprimerad person som
prvat alla behandlingsmetoder utan Iramgng.
Traditionellt har sjlvmord setts som ngot negativt. Man har Irskta straIIa bort det med IngelsetraII Ir
verlevande och hot om att inte Is begravas p helig mark p religisa skl. Inget har hittills hjlpt.
Historia
Upp
Att avsluta sin existens i Irtid har en lng historia inom mnniskans civilisation.
Under bl.a. antiken kunde det vara roIullt att beg sjlvmord - eller lta sina kamrater ta ens liv - Ir att inte
Ialla i Iiendens hnder. Den karthagiske Iltherren Hannibal begick exempelvis sjlvmord inIr hotet att bli
utlmnad till Rom. EIter det judiska upproret i Masada Iann romarna bara tv kvinnor och Iem barn vid liv,
960 andra hade tagit sina liv.
ven politiska intriger har historiskt kunnat Irambringa sjlvmord. Den romerske politikern Marcus Antonius
begick sjlvmord nr han Iick hra ryktet att modern till ngra av hans barn, Egyptens drottning Kleopatra,
begtt sjlvmord. I bakgrunden Ianns en politisk Iejd mellan Antonius och Kleopatra p sin sida och
imperator Octavianus p den andra, och bara ngra dagar eIter Antonius begick ven Kleopatra sjlvmord.
Under perioder har vissa samhllen ven ptvingat mnniskor sjlvmord som en Iorm av roIullt ddsstraII.
Den grekiske IilosoIen Sokrates Iick vlja mellan att Irkasta allt han sa sig st Ir eller dden. Han valde
dden och verkstllde domen sjlv genom att dricka .
10 av 115 2011-02-20 00:33
I delar av det Ieodala Kina och i Japan har sjlvmordet under vissa omstndigheter kunnat ses som ett
Iullgott stt att behlla ran vid exempelvis ett personligt misslyckande.
I de Ilesta abrahamitiska religionerna s har sjlvmord betraktats som en tabubelagd grning. I historisk tid
har oIta personen som Irskt ta sitt liv setts som en brottsling, som Irskt sig p ett mord men misslyckats.
Det hnger samman med att livet inte sgs som ens eget utan tillhrande Gud eller staten. I modern tid ses
sjlvmrdaren mer som psykiskt sjuk eller i ett Irvirrat tillstnd.
Det Iinns ett religist undantag. Inom buddhismen har man olika uppIattningar om Irgan att ta sitt eget liv. I
skriIter str det att det r tilltet att beg sjlvmord nr man har ntt en viss upphjd niv i livet Ir de
upplysta. De upplysta har inga nskningar kvar i livet och kan uppg i nirvana. Dremot var det inte tilltet
att beg sjlvmord om man tillhrde icke upplysta. De oupplysta har en lng vg att g med mnga
terIdslar medan en upplyst persons handlingar inte lngre anses generera karma, varken ond eller god.
I Sverige blev sjlvmord lagligt 1856, men trots det kan uppenbart sjlvmordbengna Irihetsbervas och
underkastas psykiatrisk tvngsvrd.
Biologi
Upp
I Ilera bcker ("Ddens biologi", "Palliativ vrd" och "Palliativ vrd vid terminala sjukdomstillstnd")
beskrivs dendet och dden s att man begriper hur kroppen Irbereder sig eller drabbas av dessa tillstnd
biologiskt, Iysiskt och kemiskt. Den som vill veta mer hnvisas till dessa bcker.
Nr man begr sjlvmord s br man ha kunskap om dessa ting och om kroppen. Fr att d eller beg
sjlvmord r det inte smrtan man tillIogas eller tillIogar som gr att man dr, det primra r huruvida man
pverkar de livsuppehllande systemen i mnniskokroppen som spelar roll, desto strre skada desto bttre.
I boken "Ddens biologi" s Iinns det Iem system i kroppen som r att betrakta som livsuppehllande system,
en obalans i det ena systemet ger en obalans i de andra systemen, systemen r allts Irenade kretslopp. Hr
kommer ett lngre citat Irn bckerna nmnda ovanIr som beskriver vad som hnder med kroppen nr man
dr och dess inverkan p kroppens Iem livsviktiga system: 1. hjrta och blodomlopp, 2. andningsorganen, 3.
matspjlkningsorganen, 4. utsndringsorganen (bla. njurar och lever) och 5. hjrnan och nervsystemet.
Anomalier i sjlva hjrtat, t.ex. kranskrlssjukdom kan ge upphov till arytmer. Den cirkulerande
blodvolymen kan Irminskas som vid chock eller bldning. Om de vriga systemen Iallerar pverkar
detta ocks hjrtats aktivitet som t.ex. elektrolytstrningar eller svr anemi. Hjrtats pumpIrmga blir
drmed smre, vilket i sin tur leder till hypoxi ngon annanstans.
1.
Bristande syresttning beroende p lungdysIunktion kan Irorsakas av inIektion, tumrinIiltration,
bronkospasm eller astma, dem, pneumathorax eller inIarkt, lunginIlammation.
2.
och 4. Hinder, inIektioner, tumrinIiltration och lever- eller njurinsuIIiciens kan ge upphov till olika
toxiska strningar och elektrolytstrningar som pverkar hjrtats och hjrnans Iunktion. Uremi r
srskilt vanligt.
3.
Hjrnan och ryggmrgen (inneslutna i en Iast benstruktur) r srskilt srbara Ir alla tillstnd som ger
upphov till kat tryck eller som tar extra utrymme. Faktorer som kan ge skador p det centrala
nervsystemet r inIektioner, krlbristningar eller Irtrngningar, toxiska och metaboliska strningar,
tumrer, hypoxi.
Faktorer som kan ge skador p det centrala nervsystemet r Iljande: inIektioner, t.ex. meningit,
enceIalit, hjrnabscess; krlbristningar eller Irtrngningar t.ex trombos, bldning, emboli; toxiska och
metaboliska strningar t.ex njur- eller leverinsuIIiciens eller intagna toxiska produkter ssom
lkemedel eller droger; maligna och primra tumrer eller metastaser, samt hypoxi beroende p
cirkulationsinsuIIiciens eller lungsvikt. Hypoxi och bristIllig blodcirkulation i hjrnan leder till att
toxiska metaboliter, ssom mjlksyra, ackumuleras. Detta r en viktig orsak till hjrndd, d denna
process ger upphov till svullnad, vilket kar trycket p kraniumet och ytterligare minskar cirkulationen
och syrgastillIrseln.
Tecken p dysIunktion i det centrala nervsystemet r, i denna ordning: Irvirring och desorientering,
letargi och apati, stupor, semikoma och koma. EIIekter p kroppsstllningen som motsvarar
hjrnskadan kan anta Iormen av varierande typer av paralys, t.ex Irlamning av halva kroppen eller
spasticitet i en eller Ilera kroppsdelar. Muskelspnning uppstr vid letargi och stupor. Om patienten
stimuleras orsakar detta spridning i de nedre kroppsdelarna med utbredning i tr och krkning av de
vre kroppsdelarna.
5.
Den biologiska ddsprocessen
Upp
Under slutskedet avtar kroppens biologiska Iunktioner allt mera Ir att till slut upphra. Det sker i steg som
Iljer p varandra under en lngre tid eller kortare tidsperiod.
Blodcirkulationen brjar svikta. Ett tecken p detta kan vara IramIrallt Itter och ben blir kalla och
Ir blaktiga Ilckar.
1.
EItersom huden har svrt att avge vrme stiger kroppstemperaturen och den dende Ir Ieber. 2.
Hjrtverksamheten och pulsen blir oregelbunden. 3.
Andningen Irndras ptagligt, den blir lngsam och oregelbunden. 4.
Frmgan att kontrollera tarm och blsa Irsvinner. 5.
SugreIlexen Iinns kvar ven om Irmgan att svlja r borta. 6.
Blodtrycket sjunker. EItersom hjrnan d Ir mindre syre grumlas sinnesIrnimmelser och
medvetande, men de Ilesta blir medvetslsa relativt sent. Ibland ser man att en dende medvetsls
mnniska strax Ire sin dd vaknar upp Ir ett gonblick.
7.
De sista sinnen som Irloras r hrseln och knseln. I ddsgonblicket slutar hjrtat sl, andningen 8.
11 av 115 2011-02-20 00:33
upphr och pupillerna blir stora och reIlexlsa.
Alla celler i kroppen dr inte p samma gng. Celler som Irbrukar lite syre kan Iortstta sin verksamhet
mnga timmar eIter det att hjrtverksamheten och andningen har upphrt. Detta gller bl.a. cellerna i gats
hornhinna, i skelettet och i huden. S smningom dr ocks dessa celler, dels p grund av syrebrist och dels
p grund av de giItiga mnen som bildas under Irruttnelseprocessen.
Vid semikoma Irndras elektroenceIalogrammet vid knslig stimulering. Vid vad som kallas djup koma
uppstr ingen reaktion vid knslig stimulering, och de yttre rytmerna bestr i ett relativt stadigt mnster.
VarteIter som hjrthypoxin Irvrras utvidgas pupillerna, som till slut inte reagerar p ljus. Blodtrycket Ialler
och pulsen blir snabb, svag och oregelbunden. KrampanIall kan ibland uppst. Cheyne-Stokes andning r
mycket vanlig vid hjrnhypoxi och den snabba andningen avbryts av apneperioder som blir allt lngre.
Vid terminalkoma, ett tillstnd som oIta kan observeras under den sista timmen av personens liv innan
andningen upphr, vergr den yttre rytmen gradvis till ett isoelektriskt tillstnd, vilket dock inte
ndvndigtvis behver vara irreversibelt.
Enligt svensk lag r en mnniska dd nr hjrnaktiviteten upphrt, s kallad hjrndd. I allmnhet s
Iaststlls dden kliniskt, nr andning och blodcirkulation upphrt och stillestndet varat s lng tid att det
med skerhet kan avgras att hjrnans samtliga Iunktioner totalt och oterkalleligt har Iallit bort. Majoriteten
av alla ddsIall konstateras sledes genom att en lkare Irskrar sig om att andning och blodcirkulation
upphrt, i allmnhet genom att lyssna p hjrtat, knna p pulsen och Irska se om personen andas. I vissa
Iall krvs noggrannare underskningar Ir att kunna konstatera en persons dd.
Ett likIenomen som ibland kan intrIIa r ddsryckningar eller eIterddsspasmer. De har observeras
omedelbart eIter ddens intrIIande nr hjrnan Iyrar av nervsignaler nr den stnger ner Ir gott.
Efter dden
Upp
Detta r en medicinsk genomgng vad hnder med kroppen eIter dden.
Hudblekhet (pallor mortis). Den blekhet som syns i en kropp eIter dden. Orsakas av att
blodcirkulationen avstannat och blodet lmnar de kapillra blodkrlen. Pallor mortis intrIIar ganska
omedelbart, ibland redan Iem minuter eIter ddsgonblicket.
1.
Likkyla (algor mortis). Beskriver den snkning av kroppstemperaturen i en dd kropp tills
omgivningens temperatur uppntts. Kroppstemperatur r dock lngt iIrn ett skert kriterium p om en
person r dd eller levande. En person som utsatts Ir lga temperaturer lnge kan ha lg
kroppstemperatur, men IortIarande vara vid liv.
2.
Likstelhet (rigor mortis). Den Irlust av kroppens normala rrlighet och plasticitet som vanligen
brjar upptrda inom de Irsta timmarna eIter dden och r Iullt utvecklad eIter ca 6-12 timmar.
Likstelheten beror p kemiska Irndringar i muskulaturen d syrebristen i muskelcellerna gr att
muskeln stannar i det lge som nr dden intrIIade. Likstelheten Irsvinner nr autolysen stter in.
3.
Likflckar (livor mortis). Ett likIenomen i den dda kroppen. EIter dden intrIIat sjunker blodet p
grund av tyngdkraIten och Iyller blodkrlen i kroppens lgst belgna delar. D bildas vanligen blrda
Ilckar av varierande storlek. Blodrika personer kan utveckla mycket kraItiga likIlckar medan
blodIattiga kan sakna likIlckar helt och hllet. LikIlckarnas utbredning kan hjlpa en rttsmedicinare
att gra en grov uppskattning av tidpunkten Ir ddens intrIIande.
4.
Nedbrytning- och frruttnelseprocessen. Nr all levande materia upplever omIattande celldd inleds
Iruttnelseprocessen eller septik. Denna kadavrets ekologi r en mikrobiologisk aktivitet av saproIyter
som stadkommer rta, ett tillstnd av gradvis tergng till de enklaste bestndsdelar som det
ruttnande objektet bestr av nda ner till skeletterade. En viktig Iaktor vid nedbrytningen r insekter
och dess larver som str Ir den enskilt strsta reduceringen av biomassa. ven kroppens egna
magbakterier bidrar till nedbrytningen. Vi br allts med oss vr egen avIallskvarn skulle man kunna
sga utan att vara alltIr morbid.
5.
Skeletterade. r det avslutande steget i nedbrytning av en organisms benstruktur. Denna process
leder till att alla vvnader avlgsnats och bara ett skelett terstr. Hur Iort denna process gr beror p
klimat, temperatur, insektsmngd och om kroppen r nedsnkt i vatten eller inte. I tempererade klimat
tar det vanligtvis tre mnader till Ilera r Ir en kropp att helt brytas ned till ett skelett.
6.
Obduktion
Upp
Obduktion r en medicinsk underskning av en dd mnniskas kropp Ir att Iastsl dds- eller
sjukdomsorsak till varIr personen avled.
Det Iinns tv olika typer. Klinisk obduktion utIrs av patologer eller andra lkare p begran av den lkare
som vrdat den avlidne. Rttsmedicinsk obduktion utIrs av rttslkare p begran av rttsvrdande
myndighet (polis, klagare, domstol).
En obduktion omIattar dels granskning av hela kroppsytan, dels underskning av inre organ. Tilltelse krvs
ibland Irn anhriga innan en intern obduktion kan genomIras. Nr den interna obduktionen r klar sys
kroppen ihop.
Ddsattest
Upp
En ddsattest utIrdas av lkare nr ngon avlidit. Den utvisar ddsorsaken och r ett juridiskt dokument.
Numera anvnds i Sverige i stllet ett s.k. ddsIallsintyg (ven kallat ddsbevis), som endast utvisar tid Ir
ddsIallet. Det utIrdas av Skatteverket p grundval av ett ddsorsaksintyg, som lkaren inger till
Skatteverket.
Organdonation
Upp
Organdonation avser organ- och vvnadsdonation Ir transplantation.
12 av 115 2011-02-20 00:33
Det rder brist p organ i Sverige och detta avhjlps inte av det Iaktum att det svenska Iolket r nst smst
p att donera organ. En underskning 2003 visar att hlIten av alla barn och var Iemte vuxen med behov av
ett nytt organ dr i vntan p hjrta eller lungor.
Om du planerar ditt sjlvmord och vill donera dina organ eIter din dd, mste du ta detta med i
berkningarna och valet av metod. Du mste vlja en metod som inte skadar din kropp alltIr mycket och
som upptcks relativt snabbt. Detta r en svr balansgng eItersom du inte vill bli tagen till ett sjukhus
akutavdelning IortIarande vid liv.
Metoder som r gynnsamma Ir donation r krosskador eller skottskador med skjutvapen som resulterar i
svra hjrnskador som gr att du hamnar p en livsIrsrjningsmaskin. I grund och botten metoder som inte
Ir ditt hjrta Irn att sluta sl, men som orsakar hjrndd, allts grava oterkalliga skador och bldningar p
din hjrnvvnad. OItast sker detta indirekt genom syrebrist eller direkt genom huvudtrauma.
Om du inte vill donera dina organ, ska du inte behva knna dig skyldig Ir det. Det r din kropp, du ger
den och har rtt att gra vad du vill med den s lnge du r ver 18 r. Oavsett vad vran lagstiItning och
politiker sger om saken.
En anmlan till Socialstyrelsens donationsregister kan gras online hr .
Begravning
Upp
Jordbegravning anvnds som begrepp Ir den begravning dr kistan snks i jorden. ven urnor, med aska
eIter kremering, grvs som regel ner i jord, men det kallas inte Ir jordbegravning. Nedsnkningen i jord kan
ske som en del av begravningsceremonin, eller utIras utan begravningsgsternas nrvaro.
Planera din begravning
Upp
Du kan i Irvg ge detaljerade instruktioner p hur du vill att din begravning ska g till. Hr r ngra Irslag
p saker som kan vara bra att komma ihg att skriva ner.
Dessa nskeml br placeras i ett dokument kallat begravningsinstruktioner som Irklarar hur du vill att din
begravningsceremoni ska utIras. Placera dokumentet i ett bankvalv, kassaskp eller annat skert stlle.
Kistval. Ska kistan vara av tr, ekologisk eller metall?
Musik. Ska det spelas musik vid begravningsceremonin och isIall vilken musik ska spelas?
Minnestal. Har du ngra nskeml att en viss person ska sga ngra ord?
Religs. Vill du ha en borgerlig ceremoni eller kyrklig?
Gravsten. Vad vill du ha Ir Iorm, material, symbol och text p din gravsten?
Likvaka. Vill du att det hllas en likvaka i ditt namn?
Gravsttning. Hur vill du att nedsnkningen ska g till? Tal, blommor, kldval, prst?
Kyrkogard. Vilken kyrkogrd vill du ska bli din sista vila?
Besksfrbud. r det ngon du (inte) vill ska beska din begravning?
Kontakt. r det ngon du vill att dina anhriga ska kontakta och inIormera eIter din begravning?
Ddsnotis. Vill du ha en ddsnotis i en tidning och vad ska den sga?
Lista p begravningsmetoder
Upp
Lista p olika begravningsmetoder samt de gravskick som r tilltna enligt den svenska begravningslagen.
Askgrav (laglig)
Begravningsplats (laglig)
Brandgrav
Btgrav
Domarring
Ds
Familjegrav (laglig)
Gravhg
Gravkammare
GnggriIt
Hllkista
Kistgrav (laglig)
Kolerakyrkogrd
Kolumbarium (laglig)
Massgrav
Mausoleum
Minneslund (laglig)
Pyramid
Rse
Stensttning
Skeppssttning
Urnegrav
Urngrav (laglig)
Balsamering
Upp
Balsamering, i de Ilesta moderna samhllen, r konsten och vetenskapen om att temporrt konservera
mnniskolik Ir att Irhindra Irruttning och gra mjligt att ha en ppen kista vid begravning. Balsamering
har en lng historik, och ngra Iorna kulturer hade balsameringsprocesser som hade stor religis innebrd.
I Sverige balsameras en dd kropp nr man vill skjuta upp Irruttnelseprocessen och nr man ska
transportera kroppen utomlands, men ocks nr man nskar gra den avlidna Iin Ir visning.
I det sistnmnda Iallet gr man en del Irberedelser Ire sjlva balsameringen. Man ser till att se till att den
ddas mun och gon r slutna och att Iingertoppar och naglar r rena. Ibland behver man ocks snygga till
kroppen med smink. Fr att inte vtska ska rinna Irn kroppen punkterar man blsor, tmmer buken p
vtska och gaser. Ty dessa bildas ltt om kroppen har legat lnge eller legat varmt.
13 av 115 2011-02-20 00:33
Om den avlidne r en man rakar obduktionsteknikern Irst ansiktet. Formalinet Ir nmligen kroppen att
stelna en aning och huden att svlla ngot skgget dras in lite och huden blir sltare.
Vid balsamering skr obduktionsteknikern Irst ett snitt vid nyckelbenet, s lngt ned som mjligt. Detta Ir
att mrket ska dljas av skjortan, klnningen eller svepdrkten nr den dda ligger i kistan. Via halsartren
sprutar man med luIttryck in Iormalinlsningen ut i kroppens blodkrl.
Man ppnar halsvenen Ir att trycket i blodkrlen inte ska bli Ir hgt, och ibland kommer det d ut blod.
Trots att en vuxen mnniska har ungeIr Iem liter blod i kroppen kommer det sllan ut mer n en halvliter.
Det beror p att kroppen vanligtvis har legat lnge d balsameringen genomIrs. Kroppen brjar nmligen
torka ut direkt eIter dden. Fr att Iormalinet ocks ska sprida sig kring tarmarna gr man ner i bukhlan
med ett spjutliknande instrument.
Obduktionsteknikern masserar hnderna och ansiktet Ir att gra det lttare Ir Iormalinet att trnga in.
Mda lggs p dessa kroppsdelar eItersom de syns vid visningen. Det ser ut som om livet kommer tillbaka
nr den svagt rdIrgade vtskan driver Iram i handens vener. Vid behov injicerar man Iormalin direkt i
Iingertopparna. Det gller ocks gonen, som mest bestr av vatten och torkar ut snabbt. Dr anvnder man
Iormalin utan Irgmne.
Man stoppar in cellstoII som suger upp Iukt i snittet vid nyckelbenet innan man syr ihop. Fr att ytterligare
hindra lckage stoppar man ven cellstoII i munnen och nsan.
DreIter syr man ihop munnen. Det lr Iinnas lika mnga stt att gra det p som det Iinns
obduktionstekniker. Ett stt r att g in med nl och trd igenom nsans skiljevgg, in under lppen, lgga ett
stygn i hakans insida det r detta stygn som hller upp underkken och sedan tillbaka till verkken.
Ingreppet syns inte.
Hela balsameringen brukar ta ungeIr en halvtimme, men i mer komplicerade Iall kan den ta s mycket som
en och en halv timme. EIter balsamering tvttas hela kroppen och Ir torka under ett lakan.
En balsamering i samband med obduktion genomIrs ngot annorlunda. D sprutar man in Iormalin p sex
stllen: benen, armar, halsen samt i buken innan man terstller kroppen.
En obduktionstekniker kan rekommendera att en balsamering utIrs, men normalt sett r det de anhriga i
samrd med begravningsbyrn som bestmmer.
Den vanligaste balsameringsvtskan r en Iormalinlsning som bestr av tio procent Iormaldehyd, vatten och
Irgmnet eosin ett organsikt mne som ocks anvnds Ir Irgning av lppstiIt och rtt blck. Det tillstts
Ir att ge den avlidna lite mer Irg ver hela kroppen. Formalin har konserverande egenskaper. Halten
Iormaldehyd hjs till Iemton procent p sommaren eller om kistan ska skickas utomlands.
Den dda kroppen Irlorar mycket vtska genom uttorkning. Vid en balsamering gr det t tv till Iem liter
Irdigblandad tioprocentig Iormalinlsning.
Kremering
Upp
Kremering eller likbrnning r ett alternativ till jordbegravning, dr den dda kroppen Irbrnns och endast
de kalcinerade skelettdelarna terstr, vilket i dagligt tal kallas aska.
Kremering har anvnts i olika kulturer i tusentals r, men Irst i mitten p 1800-talet brjade man konstruera
speciella kremationsugnar. Dessa ugnar kan vrmas med koks, olja, gas eller elektricitet. Den Irsta svenska
kremeringen gde rum den 15 oktober 1887 kl. 09.30 nr stoItet eIter disponenten Ernst Kjellerstedt,
rebro, Irbrndes i den provisoriska likbrnningsanstalten i Hagalund.
Idag kremeras c:a 72,5 av de avlidna i Sverige, och i storstadsomrdena r andelen lngt ver 80.
Moderna kremationsugnar drivs idag av gas som med en pulserande eIIekt skickar lgor p kistan och dess
innehll, vilket d brnns upp och omvandlas till aska. Sjlva kremationen kan ta mellan 2-5 timmar
beroende p kroppsvikt, kistmodell med mera och om den avlidne har varit nedIrusen av sanitra skl.
Freml som pacemaker och insulin-dosor som sitter inopererade i kroppen som ska kremeras, tas ut av
sjukhuspersonal redan vid brhuset om man vet att kroppen ska kremeras. Anledning till att dessa Ireml
tas bort r att Iremlen kan explodera d de utstts Ir den vrme som uppstr i kremationsugnen under
kremeringen. En sdan explosion orsakar ett ljud som ett hagelskott och kan ge personalen allvarliga
hrselskador.
Innan man startar ugnen kr man in kistan i ugnen och lgger med en keramikplatta med ett id-nummer Ir
att Irhindra Irvxling av aska eIter sjlva kremeringen. Denna id-bricka Iljer alltid med askan ven ner i
graven.
EIter kremeringen hlls de brnda benen ned i ett metallkrl, som sedan Ir svalna. Obrnda ting som spikar,
hItproteser med mera plockas dreIter bort, och skelettdelarna pulveriseras sedan i en speciell apparat
kallad benkvarn. Askan kan dreIter hllas i urna eller annat Irvaringskrl i vntan p begravningsplats i
jord, i en nisch, i ett kolumbarium, eller att "spridas" (grvas ned) i minneslund (anonymt gravskick), eller
eIter srskilt tillstnd Irn lnsstyrelsen om "egen spridning" spridas p en annan plats n kyrkogrd.
Som annan plats rknas naturomrden och hav med 100 meters avstnd Irn land. Regler gllande hantering
av askan r i Sverige relativt strnga; exempelvis Ir man som privatperson tillhandahlla askan endast
samma dag som urnsttning eller spridning sker Ir att ingen skall behlla askan av en avliden hemma istllet
Ir att lta askan komma "i jord".
En annan regel r att askan inte Ir delas om det inte Iinns mycket speciella Irhllanden till att gra detta,
ngot som oItast drabbar skilda Irldrar som vill begrava ett avlidet barn i bda Iamiljegravarna eller
invandrare som vill begrava en del av askan i hemlandet. Den vanligaste anledningen till att I dela p askan
r dock att den avlidne var hindu och ville bli spridd i den heliga Iloden Ganges.
Frystorkning
Upp
Ett omdiskuterat gravskick, som presenterats p ett Irsksstadium, r Irystorkning eller ekologisk
begravning. Gravskicket r i detta sammanhang att likstlla med kistgrav, men kistan r betydligt mindre,
och innehller ett vitt pulver, det som terstr av den mnskliga vvnaden eIter att ha snkts ner i Ilytande
kvve. Det Ilytande vtet gr kroppen mycket skr och kroppen Ialler snder till vitt pulver nr den givits en
ltt skakning.
14 av 115 2011-02-20 00:33
Hittills avrder svl Fonus som andra begravningsbyrer Irn praktiken och har tagit avstnd Irn vad de
anser r en oseris marknadsIring av metoden. De Ital kroppar som Irvarades i avvaktan p beslut i
Irgan har i dag begravts p andra stt. Metoden r nnu inte tillten som begravningsmetod enligt svensk
lag.
Uppstoppning
Upp
Taxidermi eller djuruppstoppning r konsten av att montera och reproducera djur Ir uppvisning som
jakttroIeer eller museumobjekt.
Uppstopning kan gras p alla djurarter, inklusive mnniskan. EIter att ha rensat ur inlvor, organ, blod och
gon erstts dem med kemikalier Ir konservering och gonen erstts med glaskulor. Specialister inom detta
omrden Iinns bde som yrkesverksamma och hobbyister.
Denna begravningsmetod r inte laglig i Sverige Ir mnniskor, det nrmaste man kommer r balsamering.
Upplsning
Upp
En begravningsmetod Ir Iramtiden r att upplsa liket med starka kemikalier som sen spolas ner i avloppet.
Processen kallas alkalisk hydrolys och utvecklades i USA i brjan p 90-talet Ir att disponera av
djurkadaver. Den kemikalie som anvnts inom Iorskning Ir detta syIte r lut.
I processen vrms luten upp samtidigt som en press som liknar en tryckkokare anvnds Ir att Irvandla
liken till en brunaktig sirap och en torr benmassa som liknar aska.
Hittills har inga begravningshem i USA eller andra lnder adopterat metoden och bara tv sjukhus anvnder
den p mnniskolik donerade Ir Iorskning.
Metoden har mnga miljvnliga Irdelar samt att upplsning avhjlper den kande bristen p gravplatser
och utrymme p kyrkogrdar.
Denna begravningsmetod r inte laglig i Sverige n.
Kyrklig begravning
Upp
En kyrklig begravning r den begravningsceremoni som nra 90 av dem som avlider i Sverige Ir. UtIrs
den av en prst som oIIiciant (som regel i en kyrka eller kapell) som tillhr Svenska kyrkan grs det "enligt
Svenska kyrkans ordning" Ir begravningsgudstjnst. Den r Irbehllen medlemmarna i Svenska kyrkan.
Begravningen i Svenska kyrkan r avgiItsIri som gudstjnst Ir medlemmarna, vilket innebr att prst,
musiker och lokal r avgiItsIritt. vriga kostnader, till exempel extra musik utanIr det som ingr i ritualet,
eventuella solosnger, kista, eventuell urna, kistdekorationer, Irtring, ddsannonser o.s.v. r kostnader som
belastar ddsboet.
I takt med att andelen medlemmar i Svenska kyrkan minskar genom uttrden eller avsaknad av dop, krymper
dock andelen avlidna som automatiskt har rtt att I en kyrklig begravning. Enligt Svenska kyrkans synstt
skall man respektera den ddes nskan och inte utIra en kyrklig begravning ver ngon som ej r medlem.
En kyrklig begravning kan ocks hllas i ngon Irikyrka, till exempel pingstkyrkan, baptistkyrkan osv., Ir
deras medlemmar. Hit kan vi ocks rkna begravningar i katolska eller ortodoxa kyrkorna.
Resterande avlidna begravs utan gudstjnst, vilket innebr allt Irn borgerlig begravning till judisk och
muslimsk begravning. Nr det gller begravningsgudstjnster/ceremonier Ir dem som ej r medlemmar i
Svenska kyrkan r det viktigt att ta reda p vilka kostnader som belastar ddsboet, detta kan variera
beroende p i vilket sammanhang begravningen ingr. Den begravningsavgiIt som alla IolkbokIrda i Sverige
mste betala reglerar nmligen bara de delar som har att gra med gravsttning och sktsel av
begravningsplatser.
G ur den svenska kyrkan
Upp
Om du tycker det r hyckleri att automatiskt vara medlem i svenska kyrkan bara Ir att du Ids i Sverige,
kan du begra uttrde Irn den svenska kyrkan. Det tar normalt ngra veckor innan den beviljas av ditt
lokala kyrkostiIt, men eIter det behver du inte lngre betala ngon kyrkoskatt, vilket sparar dig pengar varje
r vid taxeringen.
Mer inIormation om hur du gr tillvga Iinns p webbsajten www.uturkyrkan.se .
Borgerlig begravning
Upp
Endast en liten del av begravningarna i Sverige utIrs som borgerlig begravning. (ca 10 i
Stockholmsomrdet) Alternativet att begra borgerlig begravning r en medborgerlig rttighet, det r en
privat angelgenhet vad man vljer. Vid en sdan begravning str det alla Iritt att lgga upp begravningsakten
som man sjlv vill. Det str dock i lagen att det "m intet Irekomma som strider mot Irrttningens helgd
och allvarliga innebrd". Borgerlig begravningsIrrttare, oIIiciant, anvisas av begravningsbyrn eller
kommunen. Man r dock inte tvungen att ha en oIIiciant vid begravningen. Alla, oavsett om man r med i
ngot religist samIund eller ej, mste gravsttas.
Grundmnen
Upp
Ett grundmne eller element r ett mne som endast innehller atomer med samma antal protoner i
atomkrnan. Man sger ibland att atomerna tillhr samma atomslag, ven om detta ord inte har en Iaststlld
betydelse. Ngra vanliga exempel p grundmnen r vte, syre, svavel och guld i alla dess Iormer. De Ilesta
andra mnen r sammansatta av atomer Irn olika grundmnen.
Se Wikipedia Ir en komplett lista .
15 av 115 2011-02-20 00:33
Guld
Upp
Gulds verkan p mnniskokroppen r tvetydlig. Guld har Irr tidvis tnjutit anseende som lkemedel och
rekommenderas IortIarande Ir sdant ndaml av och till dels av lkare, dels av kvacksalvare dr guld
tillhr homeopaternas medicin, men ocks av tandlkare.
Rent guld r icke giItigt eller irriterande nr det intas i kroppen och anvnds ibland som matdekoration eller i
alkoholdrycker.
Vissa guldsalter dremot, som guldklorid och natriumguldklorid, som anvnds inom galvanisering och
Iotoutrustning, stadkommer IrgiItningar, krkningar och Irlamning, oIta med konvulsioner, skada p
levern och njurar. Det existerar sllsynta Iall av guldIrgiItningar.
Silver
Upp
Silver har lnge anvnts utvrtes inom medicinen Ir dess antibakteriala egenskaper. Nr det gller invrtes
spelar inte silver ngon knd biologisk roll Ir mnniskokroppen. Silver r inte giItigt men de Ilesta
silversalter r och ngra kan vara cancerIramkallande. Om de konsumeras kan de lagras i Iett- och
kroppsvvnader. Jag skulle inte hoppas Ir mycket p att smlta ner dina smycken och svlja dem.
Uran
Upp
En rtt s meningsls metod, men anledningen jag tar med den nd r Ir att Iolk ska iallaIall veta om den
Iinns.
Uran r ett tungt kemiskt grundmne, silvergrtt till Irgen, ytterst giItigt och radioaktivt som anvnds i
krnkraItsreaktorer (plutonium) och i krnvapen. Det Iinns ocks i vldigt sm mngder naturligt i berg,
vxter, vatten och djur. GiItigheten kan vara ddlig. I mindre doser r den begrnsad till terhmtbar
njurskada.
Uran kan inte absorberas via huden, utan mste svljas genom mat eller vatten eller inhaleras genom damm i
luIten, s uran utanIr kroppen r mindre skadlig n de andra alternativen. Inuti kroppen kan uran leda till
cancer eller njurIel. Som sagt r det inget att rekommendera, om inte du har tur och 3:e vrldskriget bryter ut
och vi alla dr Irn ett eller Ilera krnvapenkrig.
Plutonium
Upp
Plutonium r ett radioaktivt grundmne som tillhr aktiniderna. Plutonium Iramstlls i krnreaktorer ur uran.
Det anvnds i sin tur som reaktorbrnsle och i atombomber.
Plutonium, som r en silvervit metall, rknas som det Iarligaste mnet av alla knda. Det samlas i benmrgen
och r extremt cancerIramkallande och har en halveringstid p 24 110 r.
Din chans till sjlvmord borde ka om det blir ett vrldsomIattande krnvapenkrig och du utstts Ir
tillrckligt med radioaktiv strlning, men d kan det knappaste betecknas som ett sjlvmord.
Tallium
Upp
Tallium r ett blygrtt metalliskt grundmne. mnet bildar giItiga salter, vilka bl.a. anvnds i insekts- och
rttgiIt. Tallium r ven ett cancerIramkallande mne. mnet ger grn lgIrg och har drIr Ielaktigt angetts
som ingrediens i Iyrverkerirecept. mnet r helt doIt- och smaklst vilket gjort att det har anvnds av ett
Ilertal skerhetstjnster under kalla kriget Ir att lnnmrda personer utan att kunna spra mordet tillbaks till
Irvarna.
Om du kan I tag p det, anvnd det! Men var beredd p att m illa och ligga och vrida i kramper p golvet.
Litium
Upp
Litium r ett grundmne som anvnds Irmst i olika legeringar, i batterier och i mediciner mot bipolra
syndrom. Nr det anvnds som lkemedel med Irebyggande verkan mot manier och manodepressiv
(bipolr-) sjukdom r dosering av preparatet svravvgt p.g.a. dess snva terapeutiska index.
Det r dessutom svrt att I tag p och Irvara/hantera s detta grundmne r inget att rekommendera. En
verdos leder bara till illamende och dsighet.
Salt
Upp
Gr det att verdosera p bordsalt?
Vanligt salt (NaCl eller natriumklorid) som anvnds vid matlagning r knappast en ddssker metod.
Forskare vet att nr mnniskor konsumerar mycket salt hjs deras blodtryck, ngot som kan vara Iarligt Ir
vissa personer som redan beIinner sig i riskzonen Ir hjrt- och krlproblem p.g.a. vervikt, tidigare
hjrtproblem eller diabetes. Kortsiktigt Iinns det inga negativa livshotade symptom registrerade ngonstans.
Istllet anvnds t.ex. koksaltlsning inom medicinen Ir t.ex. intravens vtskeersttning (dropp), i
laboratoriesammanhang, Ir skljning av olika typer av venkatetrar och under operation.
Trots ovanstende text Iinns det vissa bevis p att magnesiumsulIat eller epsomsalt i hga doser kan ge
andning- och hjrtstillestnd vid Irtring. Du riskerar dock att krkas upp saltvattnet innan du Ir i dig
tillrckligt Ir att det ska vara Iarligt.
Salt utvinns oItast ur saltgruvor eller genom evaporering (avdunstning) av havsvatten.
Bly
Upp
Bly r ett metalliskt giItigt grundmne som r Iruktat eItersom dess Ireningar har en tendens att lagras i
16 av 115 2011-02-20 00:33
mnniskokroppen och kan ge Iosterskador, njurskador, nervskador, kardiovaskulra problem och inIertilitet,
blodsjukdomar, kolik och bestende skador p det centrala nervsystemet.
Det hnder att Iolk dr av blyIrgiItning nr mnet absorberas av kroppen antingen genom Iiskesnken,
gruvarbete, blysalter i keramikglasering, inhalerat damm Irn sandad ldre mlarIrg, ammunition, batterier
eller industrivatten.
Kronisk eller akut blyIrgiItning konstateras genom ett blodprov och orsakar illamende, magsmrtor,
smnlshet, metallsmak i munnen, huvudvrk, brstsmrtor, viktIrlust, och trtthet, och eventuellt koma.
DdsIall i vst r idag vldigt sllsynta, dremot intrIIar blyIrgiItning i u-lnder dr lagar och
arbetsIrhllanden r smre.
Kemikalier
Upp
Visst kan man anvnda starkt Irtande syror som saltsyra, svavelsyra och salpetersyra till att beg sjlvmord,
genom att t.ex. hoppa i en tunna med det speciIika mnen. Men d brjar vi g mer mot Iantasihllet n
verklighetshllet, om vad som r mjligt och realistiskt att genomIra. Du vill troligen inte ta livet av dig
genom att Irta, eller upplsa sakta i outhrdlig smrta. Dremot Iinns det andra kemikalier som Iungerar,
alla med olika verkningar, men det gller att du vet vad gr. Ingr under denna rubrik ingr ocks gaser som
kan vara bra att knna till.
Syror
Upp
Saltsyra, svavelsyra och salpetersyra r tre starkt Irtande syror som oIta nmns som de starkaste. Men
Iaktum r att det Iinns nnu starkare syror som kallas supersyror. DeIinitionen r syror som r starkare n
100 svavelsyra. Ett exempel r carboransyra, som gr att lagra p glasIlaska, medan de Ilesta andra
supersyror ssom Iluorsvavelsyra Irter igenom glaskrl.
Saltsyra (HCl) bestr Iormellt sett av en vattenlsning av gasen vteklorid. Tillrckligt utspdd saltsyra r
relativt oIarlig och Iinns till exempel i mnniskans magsck och magsaIt.
Koncentrerad svavelsyra (H2SO4) anvnds vid tillverkning av bl.a. sprngmnen, gdselmedel och
Irgmnen. Den tar upp vatten ur luIten, och anvnds drIr i vissa sammanhang Ir att torka luIt.
Salpetersyra (HNO3) r en Irtande stark syra med en stickande lukt. Syran anvnds som reagent i
laboratorier och ingrediens i bde sprngmnen (nitroglycerin och TNT) och konstgdsel.
Alla dessa syror r i dess koncentrerad Iorm mycket starka och kan i en strre mngd med ltthet upplsa en
dd kropp, dremot r det inte skert att samma sak kan sgas med en levande kropp. Det r dessutom
mycket svrt att I tag p dessa vtskor utanIr industrin eItersom de r mycket hlsovdliga och regleras
hrt av kemikalieinspektionen.
Syror r annars associerade med psykopater, seriemrdare och diktatorer som anvnt lut eller andra syror Ir
tortyr och radering av dess oIIer i behllare och kllare.
Ammoniak
Upp
Ammoniak r en kemisk Irening som vid standardtryck och -temperatur r en Irgls gas med starkt
stickande lukt som av gammal urin. Gasen r lslig i vatten och gr ven under namnet ammoniumhydroxid.
Den r en viktig Irelpare i mat och gdningsmedel och en viktig komponent i kretsloppet.
Dess anvndning Iinns som desinIektionsmedel, brnsle, cigaretter, produktion av metamIetamin och
'Ireebase kokain', och i kylskp.
Rekommendationer Ir exponering/inhalering ligger p 15 minuter i dess Iarligaste Iorm, gas, Ir 35 ppm och
har en 8-timmars grns Ir 25 ppm. Dess toxicitet utgr inte ngon strre Iara Ir dgdjur i sm doser.
Utsttande Ir ammoniak i vldigt hga koncentrationer r Irtande och kan drIr resultera i lungskada och
ddsIall.
Lsningsmedel
Upp
Ett lsningsmedel r en Iluid Ias (en vtska, en gas eller ett plasma) som kan lsa upp en gas, ett Iast mne
eller en vtska och bilda en lsning. Det vanligaste lsningsmedlet r vatten. De Ilesta andra lsningsmedel
som anvnds r organiska, till exempel etanol och terpentin. Bland oorganiska mnen som anvnds som
lsningsmedel Iinns Irutom vatten ven ammoniak och superkritisk koldioxid.
Lsningsmedel har oItast lg kokpunkt s att de avdunstar ltt eller kan avlgsnas med destillation, s att
endast det lsta mnet blir kvar. Anvndbara lsningsmedel ska drIr inte reagera med de lsta mnena.
Lsningsmedel kan ocks anvndas Ir att extrahera lsliga komponenter i en blandning. Det vanligaste
exemplet p detta r te- och kaIIebryggning. Lsningar r oItast transparenta och Irglsa mnen med en
karakteristisk lukt.
Organiska lsningsmedel anvnds bland annat vid kemtvtt, Ir att spda ut Irger, som nagellackborttagare
och klisterlsningsmedel, i Ilckborttagningsmedel, tvttmedel, parIym och kemisk syntes.
Thinner r samlingsnamnet p en rad lsningsmedel som anvnds Ir att tunna ut oljebaserade mlarIrger
eller som rengringsmedel, t.ex. terpentin, aceton och lacknaIta.
Aceton
Upp
Aceton r ingen bra exit-substans eItersom den r tmligen ogiItigt och snabbt nedbrytbart i miljn. Den
anvnds oIta som lsningsmedel Ir mnga plaster, Ietter, oljor och organiska Ireningar i allmnhet. Aceton
r mycket brandIarligt och ngorna kan vara irriterande Ir gonen men inga ddsIall har direkt rapporterats
Irn dess Irtring.
Bensen
Upp
17 av 115 2011-02-20 00:33
Bensen (bensol) r i sin enklaste beskrivning ett kolvte. Det anvnds industriellt som ett lsningsmedel, men
eItersom det r cancerIramkallande anvnds det numera inte i lika stor utstrckning som Irut.
Under 2006 kom det larm om att lskedrycker kan innehlla spr av bensen. Som en kemisk reaktion mellan
nedbrutna produkter av E 211 (natriumbensoat) och E 300 (askorbinsyra) kan bensen uppst.
Detta mne har egentligen inget intresse Ir sjlvmordsbengna eItersom det inte orsakar ddsIall
omedelbart.
Lacknafta
Upp
LacknaIta r ett annat lsningsmedel som anvnds Ir att tunna ut oljebaserade mlarIrger, eller som
rengringsmedel. Det kallas ven Ir mineralterpentin. Den bestr av en blandning av kolvten. Vid
rumstemperatur r lacknaIta en klar lttrinnande vtska, som r lslig i organiska lsningsmedel men olslig i
vatten.
Frutom att vara vldigt brandIarlig ligger dess giItighet p samma niv som aceton och terpentin.
Terpentin
Upp
Terpentin r ett organiskt lsningsmedel destillat Irn IramIrallt olika arter av barrtr, srskilt olika arter av
tall. De r lttIlyktiga, eteriska oljor i kvaliteter beroende p rvara och tillverkningsstt och anvnds Irmst
Ir att spda Irg.
Terpentin har anvnts utvrtes inom medicinen, bl.a. Ir behandling av lss och mot hals- och nsproblem.
Invrtes anvndes en gng i tiden Ir behandling mot tarmparasiter p.g.a. sin antiseptiska och urindrivande
Irmga.
Att dricka terpentin r extremt Iarligt och kan vara livshotande. Dess ngor kan svida gon och huden, skada
lungorna och andningssystemet, svl som det centrala nervsystemet nr det inhaleras. Det kan ven orsaka
njursvikt. Vldigt lttantndligt.
Bensin
Upp
Att andas in bensin eller injicera det i blodystemet r ovisst. Bensin r cancerIramkallande, men jag gissar att
du sker eIter ngot snabbare utgngspunkt. Andas man in eller sniIIar bensin Ir att bli hg, har man nog
bara ihjl ett antal hjrnceller. Injicerar man bensin i en der eller artr, s lr levern Ir arbeta vertid.
Hgst oviss exit-metod.
Fotogen
Upp
Fotogen r en Ilytande petroleumprodukt som r tyngre n bensin, Irn vilket den destillas, men lttare n
dieselolja. Den anvndes ursprungligen till belysning (t.ex. i Iotogenlampor) och var den viktigaste av
petroleumIraktionerna. Ett senare anvndningsomrde var som brnsle till Iotogentraktorer. I dag anvnds
Iotogen mest som brnsle Ir Ilygplan. D krvs det Iotogen av hg kvalitet, som kallas Ir jetbrnsle.
Vtskan r mindre giItig n bensin och vldigt lttantndlig vilket gr att den lmpar sig Ir
sjlvmordsmetoder som innebr eld.
Dieselolja
Upp
Dieselolja r en ltt brnnolja, uppkallad eIter motorkonstruktren RudolI Diesel och avsedd som brnsle Ir
mindre, hgvarviga dieselmotorer och tillverkas Ir det mesta med petroleum som rvara. Men ven
modiIierade vegetabiliska oljor, t.ex. rapsmetylester (RME) som gr att Iramstlla ur biomassa, kan anvndas
i dieselolja, och kallas d biodiesel (istllet Ir petrodiesel).
Diesel anvnd i bilar, lastbilar, Ilygplan, och i Irbrnningsmotorer. Dess giItighet ligger p samma niv som
bensin.
Desinfektionsmedel
Upp
DesinIektionsmedel eller germicida anvnds Ir att dda ett brett spektrum av mikroorganismer som
bakterier, svampar, parasiter och virus, oIta p objekt som bord, golv, byggnader, etc. Antiseptika r
germicida som anvnds p hud och slemhinnor Ir att Irebygga att inIektion uppstr i den underliggande
vvnaden. I dagligt tal anvnds oIta antiseptika och desinIektionsmedel synonymt. Antibiotika Iungerar p
liknande stt, men hindrar tillvxten av bakterier i kroppen.
DesinIektionsmedel eller germicida ingr i en grupp av substanser som kallas biocider. Det r mnen som
kan dda levande organismer. Biocider, betecknas oIta med ett preIix som anger typen av organism som
medlet ddar, till exempel Iungicid (svampddande), rodenticid (rttgiIt), insekticid (insektsgiIt), och
baktericid (antibakteriellt medel).
Exempel pa olika former av biocider:
Pesticid (insektsmedel)
Fungicid (svampddande medel)
Herbicid (vxtgiIt)
Insekticid (insektsddande medel)
Rodenticid (rttgiIt)
Algicid (substans Ir anvndning till algbekmpning)
Molluscicid (substans Ir att dda mollusk-, bltdjur)
Miticid (kvalsterddande substans)
Rodenticid (substans som ddar gnagare)
Avicid (medel Ir att dda Iglar)
Baktericid (antibakteriellt medel)
Antibiotika (medicin mot inIektionssjukdomar)
Antiviral (medicin mot virus)
AntiIungal (medicin mot svampinIektioner)
18 av 115 2011-02-20 00:33
Antiprotozoal och antiparasit (lkemedel mot parasiter och mikrober)
Spermicid (spermaddande medel)
Exempel pa olika kemikalier som fungerar som desinfektionsmedel:
Klor i dricksvatten och simbassnger
Blekmedel
Balsameringsvtska
Trkonservering
Konserveringsmedel
Hygienprodukter
Hur giItigt ett mne r och dess skadeverkningar beror helt och hllet p mnet som anvnds, koncentration
och hur det ntrar den mnskliga kroppen. En bra start r att kolla in innehllsIrteckningen och ska eIter
namnen p internet Ir att I en uppIattning hur hlsovdligt det egentligen r. Det existerar alltIr mnga
kemikalier Ir att kunna lista dem alla hr.
Varning Ir att Irtring av desinIektionsmedel kan vara Irvirrande och gra s du misslyckas med
sjlvmordet om du kombinerar tv metoder.
Bde lsningsmedel, bekmpningsmedel och desinIektionsmedel r inga droger, utan giIt, och sledes tar de
en lng och plgsam tid att verka. Organsvikt r den vanligaste ddsorsaken. Positivt med
desinIektionsmedel r att de luktar gott, oItast ngon slags IruktdoIt Ir att dlja kemikalielukten.
Blekmedel
Upp
Blekmedel och andra Irtande medel r inte direkt ngot trevligt stt att sga adj till den hr vrlden. Det
lr iallaIall behvas minst en liter, och utgngen r hgst osker. Troligtvis Irter den bort din mage och
tarmar och du Irblder internt. I bsta Iall. Frtmedlet lr erstta dina magsyror och sen Iortstta mot andra
organ.
Tvttmedel
Upp
Tvttmedel r en sorts rengringsmedel som Irmst r avsett Ir rengring av textilier. Tvttmedel saluIrs
oItast i Iast Iorm som ett pulver eller i Ilytande Iorm.
Om man tittar p vad tvttmedel innehller r de ganska otrevliga mnen, men inget som riktigt str ut som
ddande, dremot Irtande. Allts ingenting som en eventuell sjlvmordskandidat skulle kunna anvnda
eItersom vad vi letar eIter r metoder/substanser som gr jobbet utan alltIr mnga obehagliga eller
smrtsamma biverkningar.
Innehall i tvttmedel:
Surfaktanter - Ytaktiva mnen som i tvttmedelsammanhang oItast kallas tensider eller detergenter.
SurIaktanter har sdana egenskaper att de kan gra smuts som bestr av Iett vattenlsligt. SurIaktanter
snker ven vattnets ytspnning vilket kar vattnets tvttverkan.
Vattenavhrdare - Vattenavhrdande mnen snker vattnets hrdhet Ir att ka tensidernas
eIIektivitet och att hindra uppkomsten av bl a kalktvl och andra svrlsliga salter som kan skada bde
tvtten och tvttmaskinen. Vanliga vattenavhrdande medel r IosIater av olika slag.
Blekmedel - Anvnds endast i vittvttmedel dr det bleker bort svrlsliga Ilckar.
Enzymer - Enzymer i tvttmedel r oItast amylas och proteas. Dessa mnen bryter ned proteiner och
proteinhaltiga Ilckar som t ex Ilckar av gg, mjlk och blod.
Parfym - ParIymer i tvttmedel tillstts Irst och Irmst Ir att dlja doIten av tensiderna som luktar
ganska oangenmt, men parIymen ger ven de tvttade klderna en Irsch lukt.
Klor
Upp
Klor r ett kemiskt gasgrundmne och halogen med en grngul Irg och en kvvande lukt. Den r extremt
giItig i hga koncentrationer och avnds till bl.a som en stark oxiderare, blekmedel och desinIektionsmedel.
Det behvs s lite som 3.5 ppm Ir att knna av och bara 1000 ppm Ir att vara ddlig och anvndes drIr
under WW1 som en krigsgas.
Klor irriterar andningssystemet, slemhinnor och r Irtande. Akut kontakt med hga koncentrationer av klor
medIr lungdem, eller vatten i lungorna, ett vldigt obehagligt tillstnd som gr att man drunknar
inombords. En kronisk exponering Ir gasen under en lng tid r riskabel Ir hlsan och Ir med sig
Irsvagning av lungorna och en kad mottaglighet Ir andra lungsjukdomar.
GiItiga ngor bildas nr blekmedel blandas med t.ex urin, ammoniak eller andra rengrande produkter. Dessa
ngor bestr av en blandning av klorgas och kvvetriklorid och br helst inte anvndas utan att du vet vad du
gr, eItersom de kan skada personer du inte vill skada (Irutom dig sjlv).
Klorgasmetoden
Upp
Klorgas anvndes under Irsta vrldskriget i skyttegravarna, s man vet att det r ddligt nog. Fr att
Iramkalla klorgas behvs ca Iyra liter koncentrerat blekmedel och samma mngd ammoniak. Du stnger sen
in dig i ett litet rum och blockerar av all ventilation. Hll sen blekmedlet och ammoniaken i en hink
tillsammans. Detta producerar klor, som du andas in, och slutet r nra. Kan vara rtt s plgsamt dock, och
om du "rddas" Iinns det en risk av antingen lungskador eller en sakta dd.
Spa & Tvl
Upp
Spa r en typ av, antingen seg geleaktig, eller Ilytande tvl, som Iramstlls genom att vegetabiliskt eller
animaliskt Iett kokas tillsammans med kaliumhydroxid. Vanlig hrd tvl Iramstlls dremot med hjlp av Iett
och natriumhydroxid.
19 av 115 2011-02-20 00:33
Tvl r en allmn beteckning Ir metallsalter av Iettsyror men i dagligt tal avses ett rengringsmedel som
bestr av Irmst natriumsalter, men ven kaliumsalter av olika Iettsyror. Bde spa och tvl innehller stora
mngder glycerol.
Oljor Irn animaliskt Iett (svl - biprodukt Irn slakterier) ger gul spa, s ven oljor Irn barrtrd (tallolja -
biprodukt vid pappersIramstllning), medan olja Irn hampa (hampIrn - biprodukt Irn reptillverkning) ger
grn spa. Den grnspa som i dag Irekommer i handeln r dock gjord p tallolja, som har Irgats grn och
parIymerats.
Det gr runt vissa sgner om att Ingar p Ingelser, hkten och anstalter ska ha svalt tvl Ir att livet av sig.
Detta r en skrna och ingenting annat. Om en intagen tar livet av sig r det nio utav tio gnger genom att
hnga sig i skosnren, lakan eller skrp. Eller ha skrt upp en blodder och Irbltt till dds.
Bde tvl och spa innehller inte egentligen ngra Iarliga giIter. Tnk p det! Om de gjorde det, skulle vi
utsttas Ir Iara varenda gng vi tvttade vra hnder. Den enda eIIekten av att kka tvl eller dricka spa r
magont i ngon dag. DrIr r detta en av de dummaste metoderna du kan vlja.
Japansk badrumsgas
Upp
Japan har den senaste tiden upplevt en vg av sjlvmord med en helt ny giItgas som skapas nr man blandar
vanliga hushllskemikalier Ir att skapa ddlig vtesulIidgas (Iormeln H2S) som de inandas vanligtvis
instngda i ett badrum. Enligt polisen har Ilera hundra mnniskor redan tagit sina liv med gasen.
Receptet i Japan verkar vara en blandning av Iyra liter WC-rengrare av mrket Sanporu och en liknande
stor mngd badsvavel av mrket Mutohappu.
Fr att svenskiIiera det japanska receptet behver du hitta produkter med 9.5 procent klorvtesyra (Iinns i
WC-rengrare/avloppsrenare eller eller andra hushllsrengringskemikalier) och sulIidsalter (salt som
innehller svavel men inte syre; Iinns i vissa badsalter).
Gasen ddar genom att IrgiIta Ilera olika kroppssystem samtidigt, mestadels nervsystemet och liknar cyanid
p mnga stt. Tillvgagngssttet r den samma som helium eller kolmonoxid, d.v.s. gasen blockerar syre
Irn att upptas av kroppen och du avlider genom syrebrist utan anstrngning.
0.0047 ppm Du kan knna lukten av gasen.
10-20 ppm Irritation av gon, hals och lungor.
50-100 ppm gonskador.
150-250 ppm Lukten av gasen Irsvinner sedan luktsinnet paralyseras.
300-350 ppm Kroppen blir vervldigad och man upplever trtthet, huvudvrk och medvetlshet.
320-530 ppm Lungdem vilket kan leda till dden.
700-800 ppm Livshotande och leder till dden Ir 50 av personer eIter Iem minuter exponering.
1000 ppm Orsakar omeldelbar kollaps med andningsstillestnd redan eIter inhalering av ett andetag.
Problemet med den sulIidhaltiga gasen r att den ltt sprids till andra boende i samma hus och kan p s stt
skada andra. Du kan dremot stta upp varningsskyltar som varnar Iolk p drren.
Kom ihg att det r en stor skillnad mellan vtesulIat och vtesulIid, bda har dock en hemsk lukt av ruttna
gg, men vtesulIat r oIarlig och Iinns bl.a. i kroppen i sm mngder tillsammans med enzymer som
oskadliggr den och Irvandlar vtesulIid till vtesulIat.
Det r svrare att skaIIa badsalt med vtesulIid eItersom dessa r enbart populra i Japan dr de anvnds Ir
huden likt ett traditionellt vulkaniskt vrbad. Badsalter med svavel Iinns inte inom den vsterlndska
kulturen, men dessa japanska salter (kallade onsen) verkar Iinnas att bestlla Irn en rad hlsokostaIIrer
online .
Du kan ocks skapa en badtillsats med kalciumsulIid. Olika kalciumpolysulIider-blandningar (med kedjor av
olika vteatomer) kan hittas i trdgrd- och Iarmbutiker och diverse jrnhandelsaIIrer.
Ett mindre knt och mer bekvmt stt att producera klorvtesyra r att reagera aluminiumsulIid med vatten
genom Iormeln: H2O + Al2S3 H2S + Al2O3..
Bekmpningsmedel
Upp
Ett bekmpningsmedel r en kemikalie som r avsedd Ir att dda, Irhindra Iramvxt av, eller p annat stt
reglera tillvxt av skadliga organismer och vxter. Bekmpningsmedel indelas av Kemikalieinspektionen i
vxtskyddsmedel respektive biocidprodukter. Vxtskyddsmedel anvnds i huvudsak inom jordbruket medan
biocidprodukter anvnds i industriella sammanhang.
Skador som uppstr vid exponering r ett Irsmrat nervsystemet, hormonrubbningar och cancer. Men dessa
r kroniska, d.v.s. de sker ver en lngre tid, t.e.x. bnder som anvnder besprutningsmedel p sina krar r
eIter r.
Det mest anvnda bekmpningsmedlet i Sverige r kreosot som anvnds Ir att tryckimpregnera virke.
Rttgift
Upp
Ett av de verkligt otrevliga stten att ta sitt liv p. Tillgngligheten r bra, men metoden r som sagt dlig.
RttgiIt ddar genom att ge rttorna hjrnbldningar och interna bldningar. Och det r inte s
snabbverkande som man skulle vilja, p.g.a. att tillrckligt med rttor mste hinna ta av det, och om det
Iungerar Ir snabbt, blir de misstnksamma. S en hemsk dd med andra ord. Det kan ta upp till Ilera dagar
att d.
Insektsmedel
Upp
Insektsddande medel r olika giItiga, beroende p vilka insekter de mnar att dda. De Iinns oItast
tillgngliga Irn trdgrdscenter i stora kvantiteter. Igen, ett av de mer otrevligare stten att avsluta ditt
underbara, eller miserabla liv p. Drick minst en Ilaska outspdd, skaka Ilaskan Irst eItersom medlen brukar
lgga sig p botten. Orsakar diarre eIter en halvtimme.
Ngra exempel r IosIingas och malathion om du vill Irska ta reda p mer om doser och inhandla dem.
20 av 115 2011-02-20 00:33
Lista p giftiga insektsddande medel
Upp
Acephate
Aldicarb
Amitraz
Azinphosmethyl
Bendiocard
Carbaryl
CarboIuran
ChlorpyriIosmethyl
Cyhexatin
Cypermethrin
Demeton
Diazinon
Dichlorvos
Dieldrin
Dioxathion
DisulIoton
Endrin
EndosulIan
EsIenvalerate
Ethoxychlor
Famphur
FensulIothion
Malathion
Methomyl
Methyl parathion
Naled
Nicotine Sulphate
Oxamyl
Parathion
Permethrin
Phorate
Rotenone
Solprophos
Temephos
Tetrachlorvinphos
TrichlorIon
Trimethacarb
Zeta-cypermethrin
Malkulor
Upp
Malkulor r sm bollar av kemiska bekmpningsmedel och deodorant som anvnds nr man lngtidslagrar
klder och andra artiklar knsliga Ir mgel eller insekter som mallarv.
Frr i tiden brukade malkulor innehlla naItalen som var mycket giItig Ir vattenorganismer och kan orsaka
lngvarig skada p vattenliv. Den starkt luktande naItalen Iramkallar illamende och diarre och r bde
cancerIramkallande och brandIarligt. Idag anvnds andra mindre giItiga kemikalier som t.ex. kamIerolja och
insektsmedel.
Malkulor har anvnts Ir missbruk via sniIIning, men eItersom de r lngtidsverkande Iungerar malkulor,
ven om de kommer i hndiga sm bollar redo att svlja, rtt dligt Ir personer som vill avsluta sitt liv
snabbt.
Vxtskyddsmedel
Upp
Det Iinns mnga ddliga vxtgiIter, varav en del s skadliga att dem idag r totalIrbjudna, det utstende
exemplet r insektsmedlet DDT (dichloro diphenyl trichloroethane). Dessa mnen r svra att I tag p, men
om du skulle gra det kan det vara bra att veta att dessa mnen oItast inte r akut giItiga, utan pverkar bara
vid kronisk utsttning. Resultat r hjrnskador och cancer.
FrgiItning Irn bekmpningsmedel intrIIar nr kemikalier avsedda Ir att kontrollera pest pverkar andra
organisamer som mnniskor, naturliv eller bin. I de Ilesta Iallen nr detta intrIIar r det p.g.a. vertrdelser
mor etikettvarningar och instruktioner.
Fr vissa mnen rcker det med hudkontakt Ir att dda. Paraquat r ett exempel. Det anvnds Ir att dda
ogrs och r extremt Iarlig Ir mnniskor om det svljs eItersom det reagerar med membran som lungor och
man dr av kemisk lunginIlammation och massiv organsvikt. Andra medlemmar i denna klass r r diquat,
cyperquat, diethamquat, diIenzoquat, och morIamquat.
Det Iinns inga botemedel mot paraquat och ven mnniskor eIter en lungtransplant upplever att deras nya
lungor eventuellt Irter snder eItersom giItet lagras i Iettet runtomkring. I tredje vrlden r giItet ett av de
mest anvnda Ir sjlvmord.
Industristandard Ir varningssymboler p giItiga kemikalier r oIta en vgvisning om dess giItighet Ir
mnniskor. Det r viktigt att komma ihg att hantering av giItiga kemikalier r reglerat i lagen och bara
yrkesutvare har rtt att beIatta sig med dem mest skadliga. Etiketten p ett bekmpningsmedel ses som ett
juridiskt dokument och att anvnda materialet i motsats till anvisningar r en vertrdelse, avsiktlig
anvndning i strid mot etiketten anses ett brott.
Om du vet namnet p intressant kemikalie kan du kan sjlv kolla upp dess giItighet hos
bekmpningsmedelsregistret p Kemikalieinspektionens webbsida .
Det Iinns generellt tre vlknda symboler p alla bekmpningsmedel internationellt som r viktiga att komma
ihg.
21 av 115 2011-02-20 00:33
1 2 3
Iaktta frsiktighet: mttligt giItig,
mer n 28 gram r en ddlig dos Ir en
mnniska (mindre Ir barn).
Varning: giItig, en tesked till en
matsked r en ddlig dos Ir en
vuxen.
Fara: mycket giItig, en
minimal mngd kan dda en
vuxen person.
I Sverige Iinns varningssymboler med en orange ton Ir Iarliga kemikalier.
Hlsoskadlig/
Irriterande
GiItig/
CancerIramkallande
Frtande BrandIarlig
Eter
Upp
Nedsvningsmedlet eter har en hg upplsbarhet i blodet och Iramkallar en sakta bedvning, den r
irriterande Ir gon och nsa och r en allvarlig Iara pga dess lttantndlighet. Eter r brnnbar och explosiv
och br inte anvndas nra en ppen lga eller ngon annan antndningsklla. Explosion har Irekommit nr
djur, avlidade med eter, placerades i en vanlig kyl, Irys eller Irbrnningsugn.
Allt man behver r en plastpse, t.ex en vanlig plastkasse eller sopsck, ett stort gummiband (som bde kan
trs ver ditt huvud, men nd drar t ordentligt runt nacken) och en burk av startvtska Ir en motor (eter).
Se till att etern inte r utblandad!
Gummibandet placeras runt ppningen av plastpsen, spruta sen en rtt stor mngd av eter i psen. Du kan
ocks placera etern p en trasa och sen i psen. Betnk ocks att eter r ett kraItIullt lsningsmedel, s se
upp s du inte vaknar upp med en dlig huvudvrk och en plastpse permanent smlt p ditt ansikte och hr.
Ligg helst ner och tr p psen ver huvudet, metoden r dock inte IridIull. Etern kan Irta snder din
nsvgg, gon och lungor, och du kvvs innan du somnar nr syret tar slut. Du drunknar nr ditt automatiska
nervsystem tvingar dig att andas etern och din kropp svullnar upp.
Argon
Upp
Argon r ett annat kemiskt element som smrtIritt erstter syret i din kropp och orsakar omedelbar
medvetlshet inom sekunder. Fortsatt exponering leder till hjrndd inom ngon minut.
Argon r den vanligaste delgasen i jordens atmosIr och anvnds vldigt oIta som skyddsgas dr kvve r
Ir reaktivt och andra delgaser r Ir dyra. Argon har en stor anvndning i gldlampor dr den skyddar
wolIramtrden Irn oxidering. Gasen anvnds ocks som skyddsgas vid svetsning av till exempel jrn dr
metallen hade reagerat med luIten syre p grund av att den r s varm.
Det r svrt att I Iram komprimerad argon-gas i behllare svida du inte har industriella kontakter, vilket
gr att denna gasen troligen r bortom den vanliga sjlvmordskandidatens omIng.
Fluor
Upp
Fluor r ett icke-metalliskt grundmne dom inte Irekommer i ren Iorm i naturen. Fluor r en vldigt giItig,
blek gulgrn gas och det mest kemiskt reaktiva av alla grundmnena. Fluor Iramstlls industriellt och kan
hittas i bl.a. tandkrm och teIlonbehllare.
I hga och rena koncentrationer r mnet starkt Irtande och lsliga Iormer r direkt ddande. Fem gram av
rent natrium ddar de Ilesta vuxna mnniskor. En ddlig dos ligger ungeIr p 70 mg / kilo kroppsvikt.
Tandkrm
Upp
Tandkrm innehller Iaktiskt en rad otrevliga kemikalier som r skadliga Ir kroppen.
Tandkrm bestr av vatten, konstgjorda stningsmedel, smakmnen, pyroIosIat (Irhindrar tandsten),
strontiumklorid och kaliumnitrat (reducerar tnders knslighet), vteperoxid (blekmedel som gr tnderna
vita), sulIat som ger ldder, och kiselsyra (sand som anvnds som slipmedel).
Tandkrm innehller ven ett mne som inte Iinns med p innehllsIrteckningen: Iluorid, en kemisk
Irening som anvnds Ir att Irhindra karies och strka tandemaljen och som Iaktiskt kan dda dig om du
konsumerar alltIr stora mngder.
Fluorid r ett salt dr en ingrediens r Iluor. Det kemiskt tillverkade saltet i tandkrm r saltIluorid, en jon
med en elektrisk laddning som binder med andra molekyler som plack och avlgsnar dem Irn tnderna.
SaltIluorid har anklagats Ir att orsaka cancer, benskrhet, kronisk trtthet och IdelsedeIekter, men inte
22 av 115 2011-02-20 00:33
kunnat lnkas till ngon skada, men den har en ddlig dos som kan dda dig inom tv dar.
Det r oklart hur stor dos du mste ta Ir att lyckas. En vlknd uppskattning r 32-64 mg per kg kroppsvikt.
En person p 73 kilo mste Irtra mellan 2300 och 4600 mg. En kvinna p 54 kilo behver mellan 1700 och
3400 mg. En annan mer trovrdig uppskattning sger att den giItiga dosen r s liten som 5 mg/kg, d.v.s. 272
mg vid 55 kg och 363 mg om du vger 73 kilo.
Nstan alla tandkrmstuber innehller cirka 0.24 saltIluorid. Den normalstora tuben innehller 226 gram
tandkrm eller 226,000 mg. S en tub innehller i genomsnitt 542.4 mg saltIluorid. Du behver troligen 272
mg Ir att ta livet av en kvinna p 55 kilo och 363 mg Ir en manlig person p 73 kilo. S en ddlig dos
tandkrm borde ligga p mellan en halv och tv tredjedelar av en Iull tub.
Fre du Irsker br du ha detta i tanke. Denna metod r mycket plgsam. SaltIluorid vertar bokstavligen
hela ditt system och binder till kalcium och allting annat den kan hitta. Den ter upp din magsck och tarmar
vilket orsakar krkning, bldning, Irhindrar koagulering av ditt blod och hjrnIunktioner vilket leder till
epileptiska attacker. DdsIall intrIIar vanligtvis Irn respirationsIrlamning, rytmrubbning av hjrnvgor
eller hjrtIel. Allt ver tv-tre lnga dagar.
Vldigt I Iall har rapporteras av denna typ av IrgiItning. De Ilesta Iallen rr oavsiktliga doser nr ett
Iluorsystem gtt snder.
Det har ven varit en debatt under 1990-talets slut om huruvida det miljIarliga mnet triklosan ska I Iinnas
i tandkrm eller inte. Idag r det mnga mrken som anvnder detta mne eItersom det har en bra verkan
mot tandkttsproblem, men dock en smre verkan p naturen. Det Iinns dock inga data p en ddlig dos
triklosan.
Munvatten
Upp
Munvatten anvnds Ir oral hygien och har en bakterieddande eIIekt, motverkar plack och dlig andedrkt.
Aktiva substanser i munvatten kan vara olika Iormer av enzymer, mentol, vatten, stningsmedel, blekmedel,
Iluor och kalcium. Tidigare innehll munvatten oIta ansenliga mngder alkohol, men numera r de Ilesta
munvatten alkoholIria.
Precis som tandkrm r detta en idiots suicidmetod, ven om den r lttare att svlja, som r plgsam och
otrevlig. ven om du luktar gott nr din kropp hittas.
Formaldehyd
Upp
Formaldehyd r en giItig gas som anvnds i industri (Iramstllning av Ilera olika typer av plaster) och Ir
desinIektion. Lst i vatten kallas den Ir Iormalin och anvnds Ir balsamering av dda lik. Formaldehyd r
giItig vid inandning, hudkontakt och Irtring samt allergi- och cancerIramkallande enligt
kemikalieinspektionen. Den har en stickande lukt och r ganska olmplig att Irtra utan att krkas. Vtskan
Iinns Irutom hos obducentkliniker ven tillgngliga hos en konservator/djuruppstoppare.
Vid s sm koncentrationer som ver 0.1 ppm i luIten irriterar den gon och slemhinnor. Inhalerad orsakar
den huvudvrk, brnnande hals, och andnd. En av de vanligaste luItIroreningarna inomhus.
Kolsyra
Upp
Vid koncentrationer p 30 till 40 av CO2 i syre, Iramkallas bedvning inom 1-2 minuter, vanligtvis utan
kramp, eller Irsk att krkas. Inandning av CO2 i hga koncentrationer kan orsaka irritation och
andningsproblem. Det anvnds till djurslakt och kan kpas i solid Iorm som kolsyreis, vilket r billigt,
oantndbart och inte explosivt.
Komprimerad CO2-gas i cylindrar r att Iredra till kolsyreis eItersom tillIrseln till ett gastlt eller litet
utrymme man valt kan regleras exakt. Koldioxid genererade Irn andra metoder som eldslckare eller
kemiskt som Alka-Seltzer r oacceptabelt. En svr metod Ir amatrer utan kunskap om kemi, satsa hellre p
ngot annat.
Kvve
Upp
Flera arbetsolyckor vittnar om kvves ddlighet. Personer som andats in rent kvve leder till extrem snabb
medvetslshet, ett eller tv andetag rensar lungorna av allt syre och oIIret har inte tid att reagera. Det Iinns
troligen inga varningssymptom. Man dr Irn Ir lite syre i vvnaderna.
5-10 minuter lr vara en rimlig tid innan man r dd, smrtIritt och hndelseIattigt. Inga kramper eller
Ilmtningar eIter luIt, etc. Helium och Argon har liknande eIIekter eItersom och den brukar Iinns tillgnglig
som komprimerad gas. Kvve r en luktls, Irgls, gas som r oantndbar och inte explosiv som bestr av
78 atmosIrisk luIt. Eutanasi p djur med kvve tar ca 5-6 minuter.
Ett bra tips Ir att I tillgng till kvve r svetsnings-miljer, rrmokare, hobbyaIIrer och verkstder.
Ett annat bra tips p hur man kan inIrskaIIa kvvgas. AGA (AB Gasaccumulator) sljer det Ir bruk bl.a. i
livsmedelsindustrin. Genom deras webbsida www.aga.se kan man Irhoppningsvis skaIIa sig nog med
inIormation s man kpa en tub eller tv. Om de Irgar kan du ange att det r till Ir industribruk eller att du
ger en livsmedelsaIIr. S vitt jag vet Iinns det heller inga Irbud p att slja kvvgas till privatpersoner i
Sverige.
Kvvetlts-metoden
Upp
Du Iyller ett inneslutet utrymme med kvve och bara sitter dr. Kvvet IrIlyttar koldioxiden i dina lungor,
och hindrar dig Irn att knna vad du skulle knna nr du hller andan i en lng tid. Du svimmar och dr av
kvvning medan du r medvetsls, ganska trevligt. Idealt ska du anvnda salpeteroxid som en bedvare.
Samma mne som Iinns i kolsyre-matprodukter.
Lustgas
Upp
23 av 115 2011-02-20 00:33
Lustgas (Salpeteroxid, N2O) kan anvndas med andra inhalerare Ir att snabba upp en bedvning, men
ensam Iungerar det inte som bedvningsmedel, ven vid 100 koncentrationer. Om N2O anvnds som
ensamt eutanasimedel, utvecklas syrebrist Ire andningsstillestnd.
N20 kan vara svrt att I tag p, men det Iinns internetaIIrer som sljer allt mellan himmel och jord, s det
r inte omjligt. Andra inkpsstllen r headshops eller special-matvaruaIIrer och dragracer-cirkeln, de
anvnder en typ som r utblandad med rutten gg lukt som bara Ir dig att m illa. De i aIIrer som i
vispgrdde och hos tandlkaren r en annan sort. Djuruppstoppare och konservatorer r ett annat tips.
N2O kar Iaktiskt respirationstakten. N20 administerat ensam (utan kompletterande syre) kan orsaka
kvvning, p.g.a. syreIrlust Ir att kroppen kan inte tillvarata syremolekylen i N2O till att Irmedla syre till
vvnader. Den avsaknaden av syre leder till celldd. En ddlig dos varierar Irn person till person och
beroende p vikt och tlighet.
Mlarfrg
Upp
MlarIrg r egentligen inte ddligt giItigt. Den innehller vissa mttligt giItiga komponenter som
lsningsmedel (aceton, terpentin), men mestadels bestr mlarIrg av bindemedel (akryl, polyuretaner,
polyestrar, melaminer, olja eller gummi), pigment (Irger), vatten och tillsatser (katalysatorer,
Irtjockningsmedel, stabiliseringsmedel, emulsionsmedel). Detta gller oavsett om vi talar om oljeIrg eller
akrylIrg.
M.a.o. mlarIrg innehller Ir lite av ngra verkligt giItiga substanser Ir att vara ett lmpligt alternativ. Det
enda du riskerar r magont. Om du nd mot alla rd i desperation skulle Irska dig p att dricka mlarIrg i
hopp om att avsluta ditt liv s kommer det se ut som om du var tokig, eItersom du kommer vakna upp med
en massa Irg verallt. Och hur ska du Irklara detta Ir vnner och bekanta?
Frgmnen
Upp
Ett Irgmne r ett mne som anvnds Ir att ge Irg t ett Ireml eller material. Det Iinns organiska
Irgmnen som vxtIrger och syntetiska Irgmnen. OItast anvnds de vid Irgning av papper och textilier
och betsning av tr. Frgmnen i livsmedel, livsmedelsIrgmnen brukar anges som ett E-nummer i
innehllsdeklarationen.
Hur giItiga r dessa medel? Inte mycket, speciellt naturliga vxtIrger. Du kan lika grna anvnda
rdbetorna till din middag. Anvnd hellre mlarIrg om du mste anvnda Irger verhuvutaget. Eller kp en
massa av rda/grna Irgmnen i din matIIr Ir att liva upp din drogcocktail.
Parfym
Upp
En del ingredienser i parIym kan orsaka hlsoproblem. Studier har visat att vissa doIter orsakar astmatiska
reaktioner, hudirritationer och illamende, ven om de r syntetiska.
En vanlig ingrediens, mysk, kan stra hormonbalansen i mnniskokroppen och andra mnen har visat sig
t.o.m. kunna Iramkalla cancer. ParIym innehller aceton och vid verdriven anvndning (dricka parIym) kan
detta orsaka andningsbesvr, men inget som r livshotande.
EItersom parIymtillverkare r s hemliga med vad deras produkter egentligen innehller kan det vara svrt
att I reda p det exakta innehllet.
Murbruk/kalk
Upp
Murbruk r en cementliknande Iogmassa som anvnds Ir att Ioga samman tegelstenar eller andra
byggnadsstenar vid murning. Blandningen bestr av sand och ett bindemedel, vanligen cement och/eller kalk.
Just basiskt kalk kan vara Iarligt att Irtra eItersom det r starkt Irtande. Nyligen rapporterades det i media
om en dansk 17-ring som i ett vad p 100 kronor drack ur en Ilaska som var till hlIten Iylld med vatten och
murbruk. Tonringen Iick Irtskador i munhlan, matstrupen och magscken och hamnade i livshotande
koma.
PCB
Upp
Polyklorerade biIenyler r en grupp milj- och hlsoskadliga industrikemikalier som utvecklades p
1920-talet, och som idag r Irbjudna i hela Sverige p.g.a. dess toxicitet.
Trots att anvndningen Irbjds i Sverige 1972 Iinns mnet IortIarande kvar i miljn p grund av dess lnga
nedbrytningstid och att PCB-Ireningar r Iettlsliga vilket innebr att de anrikas i kroppens Iettvvnad.
Idag hittar man PCB i vissa byggnader som saneras, t.ex. PCB-haltiga Iogmassor och byggvaror, men ocks i
olja, kondensatorer och transIormatorer.
Sm mngder ger klorakne-blsor, vanligtvis i ansiktet, som lmnar djupa rr medan stora mngder riskerar
att ge leverskador som i vrsta Iall kan vara ett Irstadium till cancer eItersom mnet r cancerIramkallande.
Hos Ioster leder det till utvecklingsskador.
Flytande gdningsmedel
Upp
Flytande gdningsmedel av den sorten som anvnds Ir trdgrdar r egentligen inte giItiga eItersom de bra
innehller en massa nringsmnen i koncentrerad Iorm. Det smakar Iruktansvrt illa s du kan inte direkt
heller skylla p att du av misstag rkade dricka en Ilaska. Det intrIIar varje r Ilera IrgiItningar (hundar
och barn) med gdningsmedel, men de resulterar sllan i ddsIall.
Lut
Upp
Kaliumhydroxid eller kalilut r en starkt Irtande bas som angriper mnniskans hud mycket ltt.
Dess anvndning r Irmst inom industrin som katalysator vid Iramstllning av biodiesel, Iuktabsorberare vid
24 av 115 2011-02-20 00:33
bl.a. pappersIramstllning, i spa, alkaliska batterier, propplsare i avlopp, IosIatIria tvttmedel och som
Irhjare av pH-vrdet i sura jordar. Det anvnds ocks vid bltlggning av oliver Ir att p kemiskt vis
skala till exempel apelsiner och nr man bltlgger lutIisk.
Kaliumhydroxid (som har e-nummer E 525) kan Iramstllas genom att lta kalium reagera med vatten.
2K + 2H2O -> 2KOH + H2
Om du inte har ngra kemiska kunskaper och vill ha tillgng till lut krvs dock ngon sorts tkomst till en
lut-anvndande industri. Att dricka lut i hopp om att d r oerhrt smrtsamt d det kan ta upp till tre
mnader att d. Lut som giIt sgs trots detta vara populrt bland indiska kvinnor.
Gifter
Upp
Denna samling av giIter, till skillnad mot lkemedel, har oItast obehagliga och plgsamma eIIekter p din
kropp. Anvnd i Irsta hand lkemedel i stora doser, vilket r mycket mycket sknare och ett vrdigare stt
att avsluta ditt liv p. Om du nd ska Irska med dessa giIter s br du vara uppmrksam p att de r
svrtillgngliga och kan dda andra mnniskor n dig sjlv om du hanterar dem Iel.
Arsenik
Upp
Arsenik r en bermt giItig metalloid som anvnds som bekmpningsmedel, vxtgiIt och insektsddande
medel och diverse metallblandningar. Det r minst sagt ett ddligt, men svrtkommet giIt Ir den
sjlvmordsbengna, och hittas mest i industrier, eller kemilabb.
GiItet anvndes i rhundrade medicinskt i sm doser, bl.a Ir att bota knssjukdomen syIilis Ire penicillin
introducerades, men ocks i strkande medel och tonikum.
Det verkar genom att stra matsmltningssystemet, vilket leder till dden genom chock. Som med alla giIter,
mer eller mindre, s orsakar de obehagliga sidoeIIekter, som hravIall och illamende, om de inte leder till
dden direkt, och r inte ett stiligt stt att g ut p.
Asbest
Upp
Asbest r en samlande beteckning p olika Iiberartat kristalliserade silikat. Det r den enda knda naturliga
mineralIibern p jorden, en oorganisk naturIiber. Asbest r eldskert och har drIr haIt en mngd olika
anvndningsomrden, alltiIrn veke i oljelampor till skyddsklder. Asbest r dock hlsovdligt. Fibrerna
trnger in i andningsorganen och orsakar asbestos. Forskare har ven kunnat pvisa en cancerIramkallande
eIIekt.
AsbestIibrer som man andas in skadar lungorna eItersom lungorna inte Iullstndigt kan bryta ned Iibrerna.
Detta gr att de Irblir aktiverade och Iristter Iarliga mnen som i sin tur Irstorar vvnader. Vilken
sjukdomsIorm som utvecklas beror p asbestIiberns storlek, sm Iibrer ger asbestos (dammlunga),
mellanstora Iibrer ger mesenchymal cancer och lnga asbestIibrer ger lungcancer.
Curare
Upp
Curare r ett kraItigt neruotoxin som indianer anvnder p sina pilar och som man Ir Iram genom
vxtextrakt men man kan ocks tillverka curare p konstgjord vg. Nu Ir tiden anvnds syntetiskt curare,
Irmst som ett muskelavslappnande medel, inom medicinen.
GiItet som anvnds som pilgiIt av en del urinvnare i Sydamerika r ett naturligt kdigt och hartsaktigt
extrakt som utvinns Irn Ilera tropiska plantor av sorten vedvxter, srskilt slkten/arten
Chondrodendron/tomentosum (sydamer slingerbuske) eller vissa Sydamerikanska arter av rvkaketrdet
(Strychnos nux vomica).
Den tillverkas genom att kombinera ung barkskrap av de relevanta plantorna med andra renade
vxtIragment och ibland ormgiIt eller myrgiIt. Mixen kokas sen i vatten i tv dar tills det bara Iinns kvar en
mrk, kladdig, bitter-smakande pasta. Potensen att dda en mnniska kan rknas ut genom att det tar Iglar
1-2 minuter att d, sm dggdjur: upp till 10 minuter och stora dggdjur (som tapirer) ca 20 minuter. Allts
borde det ta mellan 30-60 minuter Ir en mnniska att d, om man anvnder en normal dos, eller halva tiden,
om man dubblerar dosen.
GiItet ddar genom kvvning som ett resultat Irn gradvis Irlamning av respirationsmusklerna. P.g.a. sin
sammansttning av alkaloider som pverkar neuromuskulra sndningar som bara Irhindrar
muskelsammandragningar i kroppen och inte det centrala nervsystemet kan ett oIIer av kurare-IrgiItning
vara medveten om vad som hnder nda tills slutet utan att kunna rra sig eller signalera till omvrlden.
Symptom r en avdomnad mun, stickningar, illamende, magont, och en oregelbunden puls. Behandling sker
genom konstgjord andning som om det utIrs p oIIret under hela tiden giItet verkar s klarar man sig utan
Iljande skador. En exotisk vg att g, kanske Ir den excentriska eller personer som vill prova p ngot nytt
och inte haIt tur med andra sjlvmordsmetoder.
Cyanid
Upp
Cyanid r vldigt svrt att I tag i, om du inte r en kemiproIessor, dr den luItborna Iormen cyanvtegas r
extremt ddligt. Du kan producera gasen genom att tappa 500 mg av cyanidsalt i en stark syra, och andas in
ngorna. (Du r dd inom 10-20 sekunder).
Cyanvtesyra, aka vtecyanid, cyanvte och blsyra, kan anvndas Ir att producera cyanvtegas. Den r en
Irgls gas eller vtska med lukt av bittermandel och som r mycket giItigt. Den har srskilt tidigare anvnts
Ir utrotning av vgglss, rttor och dylikt. Medlet inaktiverar cellandningen genom att binda till jrnet i
cytokrom c.
Eller anvnd 200-300 mg cyanidsalt, som producerar gasen inuti dig nr den reagerar p magsyror. En Iull
mage saktar ner dden p upp till Iyra timmar pga mnet reagerar med magsyror Ir att bilda det ddande
giItet. En tom mage dremot Irambringar ddsIall inom minuter.
25 av 115 2011-02-20 00:33
Cyanid ddar genom att hindra den normala processen av vvnadsoxidering och paralyserar
respirationscentret i hjrnan. Antidot till cyanidIrgiItning Iinns, men har allvarliga sidoeIIekter eItersom de
pskyndar cyanid och liknande Iormade molekyler Irn blodstrmmen. Det blockerar oIta blodldet till tr,
ron och andra organ. S du kan Irlora kroppsdelar om du "rddas."
Om du har Itt tag p lite cyankalium, eller vet var du kan I tag p det, s kan Iljande tillvgagngsstt
vara vrdeIullt att komma ihg:
Ta ett litet glas med kallt kranvatten; anvnd inte mineralvatten eller ngon annan sort av juice eller
lsk, pga surhetsgraden i sdana vtskor.
1.
Rr ner 1-1.5 gram av cyankalium (KCN) i vattnet; anvnder du mer n rekommenderat kommer det
sannolikt att orsaka brnnande i halsen pga surhetsgraden.
2.
EIter ca 5 minuter (vntetiden r viktig eItersom en kemisk reaktion mste ga rum) har KCN lsts
upp och r redo att dricka (eItersom den har Irvandlats till HCN). Den Iortstter att vara drickbar Ir
en period av Ilera timmar, men inte s mycket lngre n det.
3.
Nr drycken har intagits, kommer du att Irlora medvetandet inom en minut. Det Iinns bara tid att
sklja ut glaset och lgga sig ner (Ir att se till att ingen annan oavsiktligt dricker Irn det. Du kan
ocks stta en stor varningsetikett p glaset Ir att varna andra om innehllet, eller kasta det i en hrna
eller eldstad om man inte vill ta sig tiden). Men se upp! En person Irsvagad genom sjukdom kan
Irlora medvetandet inom 20 sekunder.
4.
Medan i koma kommer dden inom 15-45 minuter, beroende p den Iysiska styrkan av personen och
om magen r Iull eller tom (en tom mage Irmjar en snabbare dd.)
5.
Under komaperioden kommer den dende personen att andas tungt eller snarka liknande personer som
tagit en ddlig dos av barbiturater.
6.
Fr en person som r obotligt sjuk r dden s IridIull att oIta upptcker inte lkare sjlvmordet, och skriver
ddsattestet som att det var Irn naturliga orsaker.
Kvicksilver
Upp
Kvicksilver r ett metalliskt grundmne som r Ilytande vid normal temperatur. Det bildar ltt legeringar med
andra metaller, och dessa kallas med ett samlingsnamn amalgamer.
Kvicksilver r ngot som vi lrt oss ska undvika Ir vran hlsa och i naturen, men hur giItigt r kvicksilver
egentligen? Det beror p vilken Iorm och sort det rr sig om. Allra vrsta r de lsliga salterna, dr det rcker
med 1 gram Ir att insjukna, dremot r det svrt att stta ngon exakt tid det tar att d iIrn det.
Kvicksilver r mycket giItigt p grund av att mnets joner ltt knyter Iast till och blockerar svavelatomer
som ingr i mnga proteiner. Vid lngvarig IrgiItning och tillrcklig exponering (dos oknt) Ir man skador
p mag-tarm-kanal, centrala nervsystemet, inre hormonsekret, levern, njurar och hjrnan.
Symptom varierar Irn sensorisk Irsmring (syn, hrsel, tal), koordinationsproblem, takykardi, kad
salivproduktion, hypertoni, klda, brnnsr, missIrgning av huden, dem och Ijllande.
Det r oklart nr ddsIall sker, beroende p dosen, vilken Iorm av kvicksilver vi talar om och exponeringstid.
Det r klart att det r Iarligare Ir barn n vuxna. Mdrar som utsatts Ir exponering drabbas t.ex. av grava
Iostermissbildningar.
mnet anvnds till utvinning av guld och silver. Frr anvndes det ocks till termometrar, inom tandvrden,
diverse elektriska apparater, och betning av utsde Ir svampbekmpning.
Det Iinns studier som visar p hlsoproblem med gamla tandIyllningar utav kvicksilver, men nuIrtiden
anvnds inte kvicksilver inom tandlkarindustrin lngre.
Summa summarium: Att krossa en termometer Ir att svlja kvicksilvret inuti r ingen bra ide.
Lite kuriosa: Hattmakare brukade I hjrnskador Irr i tiden Irn att anvnda kvicksilversalt.
Amalgam
Upp
Amalgam r en legering som bestr av kvicksilver och en eller Ilera andra metaller. Amalgam r knt Ir
dess anvndning Ir att Iylla hl i tnderna inom tandvrden. Det amalgam som anvndes Ir att laga tnder
bestr, Irutom av kvicksilver, oItast av silver och tenn.
Nr amalgam sitter i munnen ger det iIrn sig sm mngder kvicksilver. Enligt gngse grnsvrden Ir
kvicksilvers giItighet, ska dessa mngder vara mycket mindre n vad som krvs Ir att Iramkalla
IrgiItningssymptom. Trots det rapporterar mnga mnniskor att svra symptom har lttat eIter att de Itt
amalgamet borttaget ur sina tnder. Huruvida symptomen Iaktiskt orsakas av de sm mngderna kvicksilver
eller ngot annat r inte helt utrett.
Amalgam r den strsta exponeringskllan Ir kvicksilver. En expertgrupp tillsatt av World Health
Organization (WHO) kom 1990 Iram till att en genomsnittlig beIolkning (icke yrkesmssigt verksam med
kvicksilver) i USA och Europa varje dag Iick i sig 3,8-21 mikrogram kvicksilver i ngIorm Irn amalgam, och
6,74 mikrogram av samtliga Iormer av kvicksilver (metyl-, ngIorm och oorganiskt) Irn alla vriga kllor
(vatten, luIt, mat). Kvicksilvernga r den Iorm som tas upp lttast i kroppen, till ungeIr 80 procent, medan
de andra Iormerna upptas till cirka 10 procent.
Amalgamets Irmga att reparera tnder r dock verlgsen alla andra idag anvnda metoder. En
amalgamlagning/Iyllning kan vara livet ut medan en plastIyllning mste gras om d och d.
Om man har Itt sina tnder lagade med amalgam s knns det mycket otrevligt att bita i aluminiumIolie p
grund av den elektrolytiska process som startas mellan amalgamet-saliven-aluminiumet. S att dra ut sina
tnder Ir att Irska IrgiIta sig med sina tandIyllningar r ingen attraktiv ide nr man talar om exit-strategi.
Stryknin
Upp
26 av 115 2011-02-20 00:33
Stryknin r en giItig alkaloid som erhlls bl.a ur Irn Irn rvkaketrdet strychnos nux vomica. mnet r
extremt bittert, Iaktiskt det mest bittra mnet av alla man knner till (dess smak r upptckbart i s sm
koncentrationer som 1 ppm). I sm doser verkar strykninnitrat stimulerande p nervsystemet och har drIr
anvnts i vissa lkemedel. Redan en mttlig verdosering kan vara livshotande.
StrykninIrgiItning orsakar vldsamma kramper, som kan utlsas av blygsamma retningar, t.ex. i Iorm av
ljud. Dessa kramper kan orsaka ddsIall genom att hindra andningen. Typiskt Ir ddsIall av stryknin r att
likstelheten intrder mycket snabbt, p grund av den hga muskelaktiviteten Ire dden.
Substansen som nstan Itt ett eget liv pga spionmyter och vandringssgner har en Irgls genomskinlig Iorm
med en LD50 p 1 mg/kg. Den har tidigare anvnts som ett bekmpningsmedel, speciellt Ir att dda sm
ryggradsdjur som rttor och ddar genom att orsaka muskelkonvulsioner och eventuellt kvvning.
StrykninIrgiItning kan vara ddlig Ir mnniskor genom inhalering, svljning eller hudkontakt. Den
producerar ngra av de mest dramatiska, skrmmande, vlknda och smrtsamma symptom tnkbara. Fr
detta skl har strykninIrgiItning oIta anvnts inom litteraturen och Iilmen.
10-20 minuter eIter exponering kommer varje muskel i kroppen att samtidigt dra ihop sig, med start i
huvudet och nacken. Spasmerna sprider sig sen till varje muskel i kroppen med nstan kontinuerliga
konvulsioner. De Irstrks vid varje minsta stimulans. De utvecklas och kar i intensitet och Irekvens tills
ryggraden krkar sig oavbrutet. DdsIall sker Irn kvvning orsakad av Irlamning av hjrnans
andningsapparat eller Irn utmattning Irn kramperna.
Behandling sker genom att ge lugnande medel mot krampryckningarna. Om patienten verlever de Irsta 24
timmarna, tillIrisknar han/hon oIta i mnga Iall, helt utan sidoeIIekter.
mnet r dremot extremt svrt att I tag p och r ett inte vidare trevligt stt att lmna vrlden p.
Lmpliga stllen att Irska inIrskaIIa giItet, Irutom att Irska Iramstlla det sjlv, r genom
skadedjursbekmpningsIretag, trdgrdscenter, universitet och kemikalieIirmor.
Kemiska stridsmedel
Upp
Kemiska vapen r vapen som baseras p kemikaliers giItighet, oIta i Iorm av stridsgas. Exempel p detta r
bland annat nervgas och trgas. Kemiska vapen rknas som massIrstrelsevapen, dit ocks bakteriologiska-,
biologiska-, radiologiska- och krnvapen tillhr. Idag r mnga av dessa gaser olagliga att anvndas under
krig sledes svra att I tag p. Du kan dock med dem rtta kunskaperna tillverka ditt eget Irrd och p
egen risk (ven om detta skert inte spelar s stor roll).
Mjltbrand
Upp
Mjltbrand, anthrax, orsakas av bakterien Bacillus anthracis. Gruppen Bacillus knnetecknas av att de r
stavIormade, aeroba sporbildande bakterier.
Mnniskor inIekteras genom att sporer tar sig in via sr i huden, inandning eller via intagandet av Ida. Nr
en spor penetrerat de Irsvarsbarrirer som ska skydda mot mikroorganismer, genomgr sporen metamorIos
och blir en bakterie som multiplerar och utsndrar ett potent toxin som orsakar nekros.
Mjltbrand behandlas med antibiotika och det existerar ven ett vaccin som IramIrallt ges till yrkesgrupper
i riskzonen att drabbas.
Frdrjning av behandling med bara ngra dagar kan gra sjukdomen omjlig att bota. Djur med anthrax dr
oIta utan ngra som helst symptom. Dessa symptom inneIattar Irkylning, m hals, mild Ieber, muskelvrk
och illamende. EIter ngra dagar utvecklas symptomen till andningsbesvr, och chock och slutligen dd.
DdsIall kan ske Irn tv dagar till en mnad eIter utsttning. Vanligtvis avlider en vuxen obehandlad
mnniska eIter en vecka.
Senapsgas
Upp
Senapsgas r en stridsgas vars kemiska namn r diklordietylsulIid. Den verkar genom att ge skador liknande
brnnskador p utsatta kroppsdelar ett antal timmar eIter exponeringen. Gasen r sllan direkt ddlig, men
p lngre sikt kan den ven ge kraItigt nedsatt immunIrsvar och cancer.
Namnet senapsgas kommer Irn att gasen doItar svagt av vitlk eller senap, den har ingen Irg och r drIr
svr att upptcka. Benmningen gas r ngot oegentlig eItersom den r svrIlyktig och IramIr allt anvnds
och r Iarlig i sin Ilytande Iorm. Omrden som kontaminerats av senapsgas blir otillgngliga i Ilera dagar
eItersom gasen ligger kvar utspridd i vtskeIorm och omjliggr oskyddade trupprrelser i omrdet. Speciellt
Iarligt kan det bli p kalla dagar, eItersom senapsgas Iryser redan vid 13 C. Soldaterna kan d omedvetet I
med sig Irusen gas in i tlt, dr den sedan tinar och orsakar skador.
EIter andra vrldskriget dumpade Sovjetunionen trots skarpa protester Irn bland annat Sverige stora
mngder oanvnd beslagtagen tysk senapsgas i stersjn. P svenskt vatten Iinns tv dumpningsomrden: ett
utanIr Iyren Mseskr i Skagerrak och ett sydost om Gotland. Denna dumpade senapsgas vllar ibland
problem Ir Iiskare som Ir upp lckande tunnor i sina nt. Det har hnt att Iiskare Itt svra skador av nt
som kommit i kontakt med senapsgas. Amerikanska Ilottan snkte sin beslagtagna senapsgas i Nordsjn.
Sarin
Upp
Nervgasen sarin r en oerhrt giItig substans som r en av vrldens mest Iarliga krigsvapen. Som ett kemiskt
vapen r den klassiIierad som ett vapen av massIrstrelse av FN och Irbjuden under Ilera konventioner.
Den liknar i struktur och biologisk aktivitet en del vanliga insektsddande medel. Det uppskattas att sarin r
mer n 500 ggr ddligare n cyanid.
Vid rumstemperatur r sarin en Irgls, luktls vtska som avdunstar oerhrt ltt. Precis som andra
nervmedel attackerar sarin nervsystemet i den mnskliga kroppen. Sarin str nervsystemet genom att hmma
olika enzymer s att motornervimpulser till muskler och organ Iortstter snda oavbrutet.
Symptom vid intagande genom huden, munnen eller lungorna av bara 0.01 mg/kg kroppsvikt r snuvig nsa,
trnghet i brstet, utvidgning av pupillerna, Iljt av andnd, illamende och dreglande. OIIret Irlorar sen
kontrollen ver alla kroppsIunktioner. Fasen avslutas med ryckningar som till slut leder till medvetslshet
och oIIret kvvs som en konsekvens av krampaktiga spasmer, allt inom en minut. Personer som verlever
27 av 115 2011-02-20 00:33
riskerar permanent neurologisk skada.
Detta inslag r mer menat som ett roligt exempel p vad man br undvika i ett sjlvmord, men ocks Ir att
utbilda sjlvmordskandidaten om olika preparat, bda lmpliga och olmpliga.
Giftvxter
Upp
Allmnt om att d Irn att ta giItiga vxter kan sgas att det r vldigt riskIyllt och smrtsamt. Symptomen
r hemska, vilket du kommer se, om du lser vidare. P det hela taget anser jag giItvxter som utgng alldels
Ir oplitligt och plgsamt. Oberoende hur desperat du r, br du se p giItvxter som en allra sista utvg,
om inget annat Iungerar eller du inte har tillgng till andra mer humana exit-metoder.
Alger
Upp
Alger r de organismer som utvinner energi ur ljus genom Iotosyntes, vanligen lever i vatten och inte r
vxter. Till algerna rknas mnga olika organismer, Irn mycket sm och enkla encelliga till stora och
komplexa Ilercelliga organismer, till exempel brunalger som kan bli 60 meter lnga och vga 300 kg.
Men det r inte de vanliga algerna vi ska ta upp hr, utan den abnormala algblommning orsakad av
vergdning i haven som kan vara Iarliga Ir hlsan.
Fenomenet syns allt oItare p sommaren, men behver inte vara begrnsat till hav och badstrnder. ven
inhemska sjar drabbas, men i mindre utstrckning. Fr att algblomning ska intrIIa krvs att vissa alger
blommar under olika Irhllanden beroende p temperatur, pH-vrde, salthalt, syrgashalt, omrrning och
tillgngliga nringsmnen.
Platser med koppling till stersjn r idealiska Ir att komma i kontakt med giItalger. En algblomning knns
igen p den kade grumligheten och missIrgningen av vattnet som orsakas av den stora mngden
pigmenterade algceller. Frgen kan vara brun, brungul, grn, eller rd. Bde djur, vxter och hela ekosystem
drabbas.
Syrgasbristen orsakar ven kemiska Irndringar i bottenslammet, som kan leda till utsndring av giItiga
mnen. Ngra alger kan dessutom producera nervgiIter. De hga koncentrationerna som uppstr vid
algblomning gr att det kan det vara livsIarligt att dricka av det pverkade vattnet. Husdjur har dtt eIter att
ha druckit av vatten med en hg koncentration av alggiIter. Symptom r luItvgsirritation som hosta, nysning
och trade gon.
S k till sjn, ta med ett dricksglas, Ilyt ut p en gummimadrass och drick dig sjlv till en Ilytande av
nervdd.
Atropin
Upp
mnet Atropin kan hittas i den sllsynta vxten Atropa Belladonna (p svenska belladonna), den kallas
ocks Ir Deadly Nightshade eller Solanum p svenska. Det anvnds medicinskt i mindre doser Ir att
utvidga pupillerna, bl.a. Fr att uppn en ddlig dos krvs ca 30 br, men ven d r utgngen oklar.
Tidsmssigt talar vi om 6-24 timmar hr.
Symptom r torr mun, rodnad i ansiktet, utvidgning av pupillerna, snabb puls. Mjligen ocks
andningssvrigheter, Irstoppning, konvulsioner, hallucinationer och koma. Vxten Irvxlas oIta med andra
Nightshade/Solanum arter, vilket inte r lika giItiga. Den giItiga variantens br r svarta, dessutom r
blommorna strre hos giItversionen.
Bolmrt
Upp
Bolmrt (Hyoscyamus niger; a.k.a. Stinking Nightshade och Henbane) r en ett- eller tvrig rt som blir
0,5-1 meter hg med grovt tandade blad. Namnet kommer av den kraItigt bolmande rk som vxten
utvecklar om den i torkad Iorm utsttes Ir hg vrme.
Bolmrten hrstammar Irn Medelhavsomrdet och vstra Asien och Irekommer i en stor del av Europa
och vxer vild i Sverige s chansen r rtt god att hitta den.
Bolmrten r Ilitigt anvnd som berusningsmedel och inom Iolkmedicin som smn- och bedvningsmedel.
Avkok p bladen har i ldre tider ven anvnts som krleksdryck. De verksamma mnen i bladen r
alkaloiderna hyoscyamin och skopolamin och speciellt roten innehller bland annat atropin.
Vid konsumtion drabbas personen av hallucinationer eller delirium, sexuell upphetsning och
Ilyghallucinationer. Symptom r muntorrhet, ansiktsrodnad, hjrtklappning, illamende, krampryckningar,
yrsel, vidgade pupiller, dimsyn, Irhjd kroppstemperatur, ataxi, oro och hallucinationer.
Som en naturlig och billig naturdrog Ir amatrkemisten eller hobbybotanisten r bolmrt ett mste i
skaIIeriet (i sm doser). Fr oss andra r det svrt att se ngon anvndning. Bolmrt kan dock vara ddlig Ir
sm djur, hur stor dosen mste vara Ir en vuxen mnniska r vldigt oklart. Passar bttre som en substans
Ir att skapa insyn i andra vrldar (shamanism) och ett ndrat perspektiv.
Fingerborgsblomma
Upp
mnet digitalis giItighet r omskrivet. Ska ge oupptckbara hjrtattacker inom minuter, men hur man
utvinner digitalis Irn vxten r oklart. Troligtvis genom kemiska procedurer, eller torkning och nedmalning
till pulver. Se eIter i botanibcker (kallas ocks Ioxglove) var den vxer och hur den ser ut, s du kan skrda
och planera ditt nsta steg.
Giftsvampar
Upp
Sverige har ngra giItiga svampar i sin Iauna. De Iyra vanligaste som leder till IrgiItning r vit Ilugsvamp,
lmsk Ilugsvamp, toppig giItspindling och giIthtting. De livshotande skador som de kan Iramkalla r
cellskador, och livshotande och oterkalleliga skador p lever eller njurar. (Om du inte dr, kan du allts bli
beroende av kronisk dialys eller njurtransplantation). Reaktionerna r ocks lmska Ir en del av giIterna,
eItersom de visas Irst eIter 4-24 timmar, och i vissa extremIall nda upp till 2-3 veckor.
28 av 115 2011-02-20 00:33
Svamparna GiIthtting, Lmsk Ilugsvamp, och Vit Ilugsvamp innehller alla amatoxiner, vilket skapar
celldd och angriper slemhinnorna i magtarmkanalen, levern och njurarna. Det behvs endast sm mngder
av giItmnet Ir att det ska skada levercellerna och i vrsta Iall I levern att helt sluta Iungera. Om en
levertransplantation ej grs d s avlider patienten. Lmsk Ilugsvamp (amanita phalloides) betraktas av
mnga svampexperter som en av de Iarligaste i vrlden. Flera mnniskor har dtt Irn att ha tit dessa
svampar.
GiItet Orellanin terIinns i svamparna Orangebrun giItspindling och Toppig giItspindling som har en speciIik
njurskadande eIIekt, men som upptrder Irst eIter Ilera dygn eIter Irtring. Flera mnniskor har dtt Irn
dessa svampar likas.
Till slut Gyromitrin som Iinns i svamparterna Lmsk biskopsmssa, Stenmurkla, och Mssmurkling som ger
snabba symptom och som leder till Iunktionsstrningar i nervsystemet, lever- och njurskador och minskar de
rda blodkropparna. ven hr r knda ddsIall knda.
De Iinns ocks vissa svampar som angriper nervsystemet och ger symptom som hallucinationer. De r dessa
svampar som anvnds som psykedelia Ir de innehller mnen som psilocybin och psilocin och pminner om
illegala droger som LSD och cannabis. Dessa substanser r inte livshotande men nd narkotikaklassade.
Ta reda p hur giItsvamparna ser ut Irn bcker och passa p att plocka vid hsten. Frys sen in svamparna
Ir anvndning senare om du inte har bestmt dig. Vissa arter vxer ocks bara p vissa platser s var beredd
p att inte hitta den svampart du r ute eIter. En bra internetresurs Ir bilder och beskrivningar kan hittas hos
SvampGuiden.com .
Mitt rd r att anvnda lite psykedeliska svampar, tillsammans med de giItigaste svamparna i stora doser,
och sen bdda ner dig, vnta och hoppas p det bsta.
Hemlock
Upp
Odrt eller hemlock r en grupp av giItiga vxter som vxer i Storbrittanien, och som ven Iinns i Sverige.
Artgruppen hemlock innehller mnga vxter, dr mnga inte r giItiga alls. Frutom det kan den ocks
misstas Ir vild persilja och morot. De giItiga varianterna innehller mnen Coniine, Oenanthetoxin, och
Gamma-Coniceine, bl.a, men hur mycket som behvs eller tiden det tar att d Irn dem r oknt.
Symptom dyker upp inom 15 minuter till 2 timmar. I brjan brnnande och torrhet i munnen, muskelsvaghet
som leder till Irlamning som pverkar andningen. Ibland ocks utvidning av pupillerna, krkning, diarre,
kramper, och Irlorande av medvetandet. Om man verlever symptomen, kan medIdd skada p Ioster
orsakas hos gravida kvinnor. Det sgs att detta var plantan den grekiska IilosoIen Sokrates tog 399 BC i en
giItbgare vid verkstllande av sitt ddsstraII.
En av dessa giItiga odrter r Hemlock Water Dropwort (eng.) (Oenanthe Eroeata) som r Iarligt giItig (2-12
timmar), ven i sm mngder. Knlarna ska innehlla mer giIt n resten av vxten, speciellt p vintern och
tidig vr, som helst ska kokas och torkas. Symptomen r som de ovan beskrivna.
Det ska g att kpa Irn ver ntet, men jag har inte kunnat bekrIta detta.
Idegran
Upp
Alla delar av plantan, Irutom den kttiga rda biten av Irukten, innehller giIt. Frna r giItiga, s om du
ter bren, tugga dem. Symptom: illamende, magsmrtor, koma, ddsIall. Ddssttet r hjrtattack vilket
intrIIar hastigt eIter att ha tit tillrckligt, men kan ocks ta Ilera dar.
Om ingen hjrtattack hnder verlever du troligen. Ibland Iregs den pltsliga kollapsen som leder till
dden av trtthet, skakningar, vacklande, kyla, utvidgning av pupiller, snabb puls som blir svagare, och
krampryckningar. Andra arter i samma slkte sgs vara lika giItiga. 50-100 gram hackade blad anses vara
livsIarligt Ir en vuxen mnniska.
Den vxer vilt i Storbrittanien, och troligen i Sverige ocks. Se bibliotek och Ilora-uppslagsbcker eIter
bilder och Irekomst. Tusentals av IrgiItningar intrIIar varje r, men de Ilesta r inte Iatala.
Kolkicin
Upp
Kolkicin r ett kemiskt mne som terIinns i blommorna av Hstkrokus (Colchicum Autumnale) / Kunglig
lilja (Gloriosa Superba) och tillgngliga Irn stora trdgrdscenters. Det r syran Acetyltrimethylcolchicinic
som r Iarlig med en giItig dos mellan 7-60 mg. En blomma vger ca 12 mg, s minst Iem r ett krav. Den
Iungerar genom att skada blodkrl och nerver, och stoppar celldelning. Lngsam dd.
Oleander
Upp
Vxten Oleander eller Rosenlager som den ocks kallas r en giItig vxt, med giIter liknande digitalis i
Fingerborgsblomman. Vxten som anvnds Ir dekoration i trdgrdar har gula trumpet-liknande blommor
och en Irukt stor som en kastanj, inuti Iinns ett ensamt Ir. Ett r nog Ir att dda en person. P Sri Lanka r
vxten ansvarig Ir tusentals av sjlvmordsIrsk varje r.
GiItet Irn blomman liknar drogen digoxin som i vst anvnds Ir att behandla oregelbundenheter i
hjrtrytmen och som Iungerar genom att sakta ner hjrttakten. Ett oleanderIr r som 100 digoxin-tabletter i
en kapsel och pverkan p hjrtat r dramatisk: den saktar ner tills det slutar sl. Det Iinns en antikropp mot
digoxin som ocks Iungerar som motgiIt till oleanderIrgiItning.
Anvnd Irna, lven (gr ett te) och tret av plantan Irn trdgrdscenter. Inom ett par timmar uppstr
magsmrtor, illamende, krkning, blodig diarre, snabb puls, och synIrndringar. Senare symptom r svag,
lngsam, oregelbunden puls och blodtrycksIall, Iljt av hjrtIel. Personer som Itt i sig Iret dr oItast inom
en timme om de inte hinner till ett sjukhus.
Paternosterbna
Upp
Paternosterbna (Abrus precatorius) r en vanlig planta i Iorm av klttrande vinranka som hittas i de Ilesta
tropiska omrden av vrlden. Bl.a i Sdra & Centrala Florida, Centralamerika, Indien, ar i Stilla Havet,
Syostra Asien, Norra Australien, AIrika, etc. Den har sm rt-liknande Irskidor som innehller Iem vldigt
29 av 115 2011-02-20 00:33
identiIierbara glansiga rda Irn med en svart prick i ena nden.
Frn Irna utvinns giItet abrin som har en LD50 p 0.020 mg/Kg och bara ett enda Ir, om det tuggas
ordentligt, kan dda en vuxen. S ju Iler krossade Irn desto snabbare dd. Liknar till mycket plantgiItet
ricin, bde till symptom och ddlighet. Kom ihg att giIt absorberas relativt lngsamt i magen s oIta hinner
man bota IrgiItningar som denna med obehaglig magpumpning och kol vilket gr Ir en obekvm mjlig
sidoeIIekt, Irutom de smrtsamma symptomen.
Symptom inkluderar blodig diarre, kollaps, illamende och krkningar, kraItiga magsmrtor som kan leda till
vtskeIrlust och eventuellt ven njur,- lever,- och allmnpverkan senare i Irloppet. Krampryckningar p
slutet leder sen till hjrtslag. DdsIall utan behandling tar allt Irn Ilera timmar till tre dagar, beroende p
antal Irn.
Bnans skal r extremt hrt och oIarlig om den svljs hel. Bnorna anvnds bl.a till halsband, leksaker,
radband och smycken, drav namnet. Dessa bnor r oIarliga eItersom de i processen kokas Ir att mjukas
upp Ir att kunna genomborras, ngot som Irstr de giItiga mnen. S ska du anvnda denna metod, plocka
dem Irska, anvnd inte gamla bnor Irn ngot halsband.
Plantan anvnds ibland i mord och boskapsIrgiItningar i Indien och syntes som en sjlvmordsmetod i Iilmen
"Blue Lagoon".
Ricin
Upp
Ricin r ett mne som nmns oIta i samband med terrordd, och beskrivs oIta som "...ett av de mest starka
giIter knt," s man Irstr att det kan dda. Ricin Iramstlls Irn ricinolja-vxten (Ricinus Communis) dr
en dos p 1 Irtrd bna har rapporterats Irambringa ddsIall, s en rekommenderad dos ligger p mer n 10
st. Tidsintervallen ligger p mellan 3-5 dagar, men beror p innehllet av ricin i bnorna. Rent ricin ddar
snabbare.
Symptom brjar inom ett par timmar med magsmrtor, krkningar och blodig diarre i Ilera dagar, med
Irminskad produktion av urin och ett Iall i blodtrycket. Notera att Iolk har verlevt eIter ha tit mer n 10
bnor, med behandling, men den ddliga dosen utan lkaringripande r troligen mindre. Att verleva i mer
n 3-5 dagar betyder vanligtvis ett tillIrisknande.
Tuvvaktelbr
Upp
Tuvvaktelbr (Gaultheria Procumbens; wintergreen) r en introducerad vxt i Sverige och kommer
ursprungligen Irn Nordamerika. Frn dess blad kan man Iramstlla en mycket giItig olja (genom
bltlggning) dr 15 ml ddar en vuxen och 5 ml ett barn. 1 ml olja vger 1,2 gram. Knnetecken: 10-15 cm
hg, stndigt grn buske. Bladen r blanka, lite rdaktiga p vintern, s ven bren. pminner lite om blbr.
nglatrumpet
Upp
nglatrumpet (Brugmansia/Datura suaveolens) r en trdliknande vxt inom slktet nglatrumpeter och
Iamiljen potatisvxter. Den blommar Irn november till augusti och dess ursprung r vstra Sydamerika.
nglatrumpeter r stora, trdliknande vxter som kan bli ver 3 meter hga. Bladen r vanligen stora och
tckta med Iina hr. Namnet nglatrumpet kommer Irn dess stora, dramatiska, trumpetIormade blommor
som r drygt 20 centimeter lnga. Blommorna med en stark st citrondoIt hnger ned Irn grenarna och kan
sgas likna himmelska trumpeter riktade ned mot jorden.
Den andra sorten, Datura, r nra slkt med Brugmansias men ser annorlunda ut. Den r kortare och mer av
en buske n ett trd med blad som har en lila nyans i dem. Blommorna r ocks i trumpetIorm men mindre
doItande och pekar uppt vilket Itt dem att ibland kallas 'djvulstrumpet'.
Liksom mnga vxter av Iamiljen Solanaceae r alla delar av bde Brugmansia och Datura giItiga. Plantorna
Irtrs ibland Ir rekreationsbruk eller berusade religisa shaman-ceremonier. Men pga dess potens varierar
dess giItighet och dosering blir omjlig, vilket ibland lett till ddsIall. Flera tonringar har avlidit i bde
Europa och USA eIter att ha experimenterat med blomman i dryckesIorm som ett te. Recept Iinns p
internet.
EIIekterna r kraItiga hallucinationer och pverkar hjrtIrekvensen. En nskvrd verdosering torde ligga p
dubbla av vad som rekommenderas Ir te.
Mexikansk kaktus
Upp
Denna elaka lilla Iamilj av vxt, eller rttare sagt buske, med genus Calia och underordnade i Iamiljen
Faboideae r intressant.
Alla delar av vxten r extremt giItig drIr att den innehller alkaloiden cytisin (inte meskalin som antyds
Irn namnet). Det Iinns tre vxter i denna grupp med de latinska namnen: Calia arizonica, Calia gypsophila
och Calia secundiIlora.
Symptom Irn IrgiItning r otrevliga med Iljder som illamende, hjrtklappning, svettning, sinnesIrvirring
och epileptiska attack. Vissa pstr att s lite som ett vltuggat Ir kan vara Iatalt Ir en vuxen, men mer
troligt r 15-25 Irn. DdsIall sker Irn giItets pverkan p andningen och orsakar Irlamning. Det r oklart
hur lnge det tar att avlida.
Den lttodlade plantan vxer naturligt i sydvstra USA (Texas, New Mexico) och Mexico (Chihuahua,
Coahuila, Puebla och Queretaro) men kan importeras billigt Irn Ilera olika webbsajter.
Vit trolldruva
Upp
Actaea pachvpoda, ven knd som dockgon eItersom dess vita 1 cm runda br med en
svart Ilck ser precis ut som gonen Irn en leksaksdocka, vxer naturligt i stra
Nordamerika.
Bren r mycket giItiga och hela plantan anses giItig Ir mnniskan. De innehller
kemikalier som har en omedelbar sedativ verkan p den mnskliga muskelvvnaden.
Intag av bren kan drIr mycket snabbt leda till hjrtstopp och dden.
30 av 115 2011-02-20 00:33
Stormhatt
Upp
Stormhattar (aconitum) r ett vxtslkte i Iamiljen ranunkelvxter med ungeIr 300 arter dr Irukten bestr
av 2-5 Iria baljkapslar.
Frn roten p Ilera av arterna i vxtslktet kan man utvinna giItet akonitin. mnet har en mycket komplex
struktur och hr till gruppen alkaloider. Det Iinns inte ngot motgiIt Ir akonitinIrgiItning, enda mjligheten
r att hlla hjrta och lungor igng p konstgjord vg tills giItet Irsvunnit ur kroppen.
Det Irlamande nervgiItet med en bitter smak attackerar hjrtat och andra vvnader och absorberas snabbt
via slemhinnor och ven huden. Medicinskt har det anvnts som Iebernedsttande och Ir att skapa arytmi i
hjrtat. Annan trolig ddsorsak r respirationsIrlamning. Symptom r svettning, knsellshet, tinglande,
illamende, diarre och kramp.
Med ett LD50 Ir mss som ligger p 0.166 mg/kg (intravenst; blodstrm); 0.328 mg/kg (intraperitoneal;
kroppshla); 1 mg/kg (oralt; munnen). Hos rttor str LD50 som 5.97 mg/kg. Ddliga doser Ir mnniskor
kan vara s lga som 1.56 mg.
Nordisk stormhatt och kta stormhatt tillsammans med andra subarter vxer vilt i Sverige.
Flera ddsIall har rapporterats vid oavsiktlig kontakt. ven ngra avsiktliga IrgiItningar har noterats.
Mat & Dryck
Upp
Hr samlas artiklar som handlar om mat, vtska eller Irnvaron av bda.
Svlta ihjl
Upp
Inte den snabbaste metoden, och krver att du har en privat och ostrd plats att d p, Irutom tlamodet,
Ir det r inte en trevlig dd. Du kan heller inte ha ngra vnner eller anhriga som kommer och ska Irska
rdda dig och I dig inlagd p sjukhus med tvngsmatning som Iljd, om du ska lyckas.
Om du nd beslutar att prva, s var Irberedd p att det tar en mnad vanligtvis, beroende p den hlsa du
startar med, och hur mycket Iett som Iinns tillgngligt p din kropp. Ddligheten r 100 procent, om du
lyckas hlla lkare borta, vilket r svrare n man tror. Din kropp kommer brja brytas ner ju lngre det gr,
och bl.a drabbas av uttorkning. Muskler Irvandlas till energi av kroppen medan du sakta tynar bort. Det
sgs att det blir lttare eIter de Irsta inledande dagarna.
I slutndan handlar det om att brnna Iler kalorier n man konsumerar. Det r drIr personer med svr och
kronisk anorexi r s srbara. Ju mindre Iett och muskler kroppen har, desto strre r chansen att den inte
klarar av en enkel inIektion.
Det Iinns alltid en ganska stor risk att du kommer att bli tvngsmatad mot din vilja om du slutar ta eller
dricka. Om lkare bedmer att du inte lngre r kapabel till att ta hand om dig sjlv kan de tvngsvrda dig,
vilket kan vara en vldigt integritetskrnkande behandling.
Kolla lagarna och vad som gller rttsligt. I vissa lnder mste man ge tillstnd innan man kan tvngsmatas.
Ett livstestamente och/eller en advokat kan hjlpa dig med dessa rttsliga Irgor. Se ocks upp med
slktingar som Irsker I dig tvngsmatad vid Irlorat medvetande.
Det kan underltta om du anvnder medel som undertrycker aptiten. AmIetaminer och en del andra droger
(MDMA eller Ecstacy) r en sdan drog. Problemet r att de r illegala.
Ett stt att garantera sjlvsvlt r att medvetet Irvirra sig och g vilse i en stor skog. Det Iinns
nyhetsrapporter om mnniskor som phittats som skelett i avlgsna skogsomrden med avskedsbrev. En
58-rig tysk man tog livet av sig p detta stt. Han cyklade ut i skogen Ir att aldrig tervnda till
civilisationen igen. Det tog 24 dagar innan dden kom som en Irlsning och han dokumenterade sitt lidande
och Iysiska IrIall i en dagbok som polisen hittade vid hans sida.
Uttorkning
Upp
Uttorkning anvnds ibland nr personer ligger i ndls koma och r hjrndda. Avsikten r att avsluta en
patients liv. Metoden anvndes p det uppmrksammade Ialler i Amerika med Terri Schiavo som lg i koma i
ver tio r innan hon tillts d. Det tar mellan Iem dagar och max tre veckor innan livssystemen i en
mnniskokropp kollapsar och personen i Irga avlider.
Symptom inneIattar huvudvrk, minskat blodtryck, och yrsel eller svimning. Obehandlad uttorkning
resulterar i apati, trtthet, epileptiska attacker, sinnesIrvirring, medvetslshet, torr mun, lpparna spricker,
tungan svller och kan spricka, huden blir torr och Ijllig, urinblsan brnns, magscken skadas och
kroppstemperaturen hjs.
Du kan dricka din egen urin, saltvatten eller alkohol och nd d utav uttorkning och rent av pskynda
processen med intag av dessa vtskor. Att svettas i en bastu eller kraItig sportaktivitet pskyndar ven
processen, liksom diarre eller uppkastning. Frgen p din urin r en bra indikator p hur uttorkad du r. Ju
mrkare, desto mer uttorkad r du.
Att d Irn uttorkning r otrevligt och kan vara vldsamt, dessutom krver det att man lever isolerat utan
ngon social kontakt.
ta sig till dds
Upp
Ett varningens ord: Detta r inte den enklaste eller smrtIriaste metoden. Men kan vara bra att knna till
iallaIall. Om ngon har sett scenen i Monty Pytons Meningen med Livet s vet ni vad jag talar om.
Svlt dig sjlv, men inte till dds. Nr du klart kan se dina revben eIter att du andats ut, och nstan kan
strcka en hand runt ditt lrben, g vidare till steg 2.
1.
31 av 115 2011-02-20 00:33
T! T! T! t som en gris p den rikaste protein- och vtskeIyllda maten du kan hitta. Chocken p
ditt system kommer att dda dig. Detta r exakt vad som hnde en del av Ingarna vid slutet p WW2
nr vlmenande soldater utIodrade ngra av koncentrationslgrens Ingar.
2.
Nackdelar r att det r en lngsam metod. Folk som ingriper kanske tror du r ngon slags anorexia
nervosa-typ och Ir dig inlagd p ett sjukhus mot din vilja, dr en bortgng r nnu lngre bort Irn ditt
personliga ml.
Mgel
Upp
Mgel r en Iorm av svamp som vxer p en mngd olika substrat och ses oIta som mycel eller som
asexuella eller sexuella sporer.
Mgel vxer IramIrallt p Ida, ved och andra organiska material och trivs i en Iuktig milj och drabbar
oIta bostder m.m. med dlig luItventilation eller bristIlligt Iuktskydd.
Vissa Iormer av mgel Iramstller mgelgiIter (mykotoxiner) medan ogiItiga Iormer av mgelsvamp anvnds
Ir att tillverka mgelost. Intag av mykotoxiner kan ge skador p inre organen hos djur och mnniskor. De
Iormer av mykotoxiner som kan ptrIIas i Sverige r aIlatoxiner, som kan Iinnas i bl.a. ris och jordntter,
samt ochratoxin A och alkaloider i mjldryga.
Dessa mer sllsynta mgelIormer (giItmgel) r betydligt giItigare n den variant av mgel (grna prickar) du
ibland hittar i brdpsar och ostar. Om du utstts (andas in genom lungorna eller magen vid mat) Ir denna
mgel i hga doser kan det leda till neurologiska problem och t.o.m. dden i vissa Iall Ir djur och
mnniskor. Tecken r kronisk trtthet, retlighet, inIluensa-liknande symptom, respirationproblem, och
huvudvrk.
En mer allvarlig variant r en helt vanlig trdgrdssvamp kallad aspergillus Iumigatus som Iinns bland
Irmultnande lv och i vanligt damm. Ddliga inIektioner eIter att ha andats in svampsporerna r slllynta
och Iranleds oIta av ett dligt immunIrsvar, men de Irekommer. Symptom r blodIrgiItning, lungkollaps
och akut njursvikt.
Fotsvamp r en Iorm av mgelparasit som orsakar lokala hudinIektioner. InIektion av opportunistiska
sjukdomsalstrande organismer r en vanlig orsak till ddsIall hos patienter med nedsatta immunIrsvar, som
t.ex. AIDS-smittade.
Mgelsporer kan vara cancer- astma- och allergiIramkallande och orsaka irritationer i gon, hals, nsa och
lungor.
Matlagningsprodukter
Upp
Finns det ngonting i kket eller skaIIeriet som du kan anvnda?
Bakpulver
Upp
Bakpulver r ett jsmedel som oIta anvnds som ersttning Ir jst. Bakpulver r en blandning av
natriumbikarbonat (E500) eller natriumpyroIosIat (E450), ngon syra och ngot mne som motstnd Ir
Iukt, t.ex majsstrkelse. Vid kontakt med vatten reagerar bikarbonatet med syran och koldioxid bildas vilket
ger jsningseIIekten. Bakpulver kan ibland ersttas med det kemiskt biologiska jsmedlet hjorthornssalt.
Bakpulver r inte giItigt alls, dremot existerar en myt om att ett jsmedel tillsammans med en vtska, t.ex.
kolsyredryckar kan I magscken att explodera. En modern version av denna myt r Mentos och diet coke
som blandas ihop s de reagerar och Iramkaller en explosiv eIIekt. Att magscken skulle explodera Irn en
pltslig expandering r omjligt eItersom du skulle bara krkas upp alla magvtskor och gaser som bildas och
irriterar magscken innan din kropp hinner ta ngon skada.
Bikarbonat
Upp
Bikarbonat har konsistenen av ett vitt pulver som i en vattenlsning bildar natriumhydroxid (lut). Den kallas
Irutom lut ven kaustiksoda eller bikarbonat, dr den senare termen knner vi igen som en ingrediens i
bakningsrecept som ett mineraliskt jsmedel. Det hittas ven i brandslckare och brustabletter.
Lut anvnds inom industrin som en Irtande syra, men som r betydligt lttare att I tag p. Detta eItersom
den anvnds av Ilera olika sektorer i samhllet.
Vad skulle hnda om du svalde en strre bikarbonat? Troligtvis ingenting eItersom magsyran innehller
liknande mnen. Bikarbonat anvnds bl.a. som huskur mot halsbrnna. Sjlvklart r Ir stora doser av vad
som helst dligt, men inget som kan dda dig alltIr snabbt.
ttika
Upp
ttika tillverkas genom att alkohol Ir jsa s ttiksyra bildas. EItersom ttiksyra r konserverande och
hller bakterier och mgel borta brukas ttika vid olika sorters inlggningar. Liksom vinger, som ocks
innehller ttiksyra, men tillreds genom jst vin eller cider, kan ttika anvndas i matlagning Ir att ge
syrlighet, men smaken r skarpare och den mste spdas ut mycket.
ttika som sljs i mataIIrer har oItast koncentrationen 12 eller 24. Med ttiksprit menas oItast 12
ttiksyrelsning. ttiksyra av hg koncentration (~90) kallas ibland isttika, detta Ir att den stelnar vid
rumstemperatur. ttika anvnds Ir att avkalka till exempel kaIIebryggare, diskmaskiner och vattenkokare.
Detta r nnu ett mne som egentligen inte r Iarligt eItersom det ingr i matlagning. Vad hnder om du
verdoserar p ttika? Jag vet Iaktiskt inte. Prova och ta reda p det. Jag anar att du kommer bli illamende
p en gng eItersom det har anvnts som krkmedel vid IrgiItningar.
Muskotnt
Upp
Matkryddan muskot kommer Irn muskottrdet med ursprung i Bandaarna bland Moluckerna i Indonesien,
ven om den idag odlas p andra ar samt i Sydamerika och i Vstindien. verdrivna mngder muskotnt
32 av 115 2011-02-20 00:33
kan ge IrgiItningssymptom. Enligt personer som Irskt bli berusade p kryddan har den hemska
biverkningar och IrgiItningssymptom med yrsel och huvudvrk och viktigast: inga rapporterade ddsIall
existerar.
Avloppsvatten
Upp
Avloppsvatten r det vtskeIormade avIall som samlas upp Irn hushll, industrier och annan mnsklig
verksamhet och distribueras till reningsverk med hjlp av avloppsledningar, diken och kloaker.
Utslpp av avloppsvatten r deIinierat som miljIarlig verksamhet i miljbalken. I denna kategorie Iinns rtt
kloakvatten, ocks kallat svart vatten, som r vtska Irorenat med urin och avIring. Denna substans
innehller Ilera olika hlsoIarliga mnen, inklusive men inte begrnsat till patogener som bakteria, virus, och
parasitiska ormar, lkemedel, narkotika, hr, hudavIall, matrester, kroppsvtskor, Iiber, plantmaterial,
kemikalier, kondomer, bindor, toalettpapper, bljor, alger, tungmetaller, gaser, bekmpningsmedel, mlarIrg
och insekter.
M.a.o. en rtt s motbjudande och giItig blandning. Skulle du dricka denna srja, allts I i dig obehandlat
kloakvatten, skulle du insjukna inom ngra timmar. Vad du drabbas av beror lite p vad du rkade I i dig
just vid tillIllet, men matIrgiItning, diarre, tarminIektioner, och IrgiItning r alla hgst troliga.
Lkemedel
Upp
Tillgngligheten till olika lkemedel r oIta begrnsade. De r oItast smrtIria, men det beror ocks p
drogen. De har alla sidoeIIekter om du verlever.
Boken Final Exit gr dessa pong:
De Ilesta droger/giIter orsakar uppkastning. Fr att lindra det, ta en eller tv anti-histamin tabletter
(ksjukpiller, allergi,- eller hIebertabletter, etc.) ca en timme Ire, p en ganska tom mage.
Om drogen/giItet r i tablettIorm, ta de Irsta 20 som de r, och resten krossade och
upplsta/blandade med stark aklkohol/mat. Det hjlper drogerna att trIIa samtidigt.
Alkohol hjlper upplsa drogen. Drick inget p Irhand, men sklj ner tabletterna med vodka eller
liknande, och drick sen i eIterhand medan du IortIarande r vid medvetande.
Anvnd en stor luIttt plastpse ver ditt huvud, ngot runt din hals som hller den p plats. Detta
Irvandlar en 90 skerhetsmetod till en 99...
Fredag natt r en bra tid om du lever ensam - ingen kommer sakna dig tills Mndag om du arbetar.
Bomma igen alla drrar som du kan. Sg att du kommer resa bort ver helgen Ir att beska ngon, s
personer inte Irvntar sig ett svar p teleIonen.
En del smrtstillande medel etc har mindre eIIekt om du anvnder dem i normala Iall (tolerans).
Generellt behver du hlla dig borta Irn medicinsk hjlp tills du Iaktiskt dr, men det Iinns undantag
till det (som har ppekats i texten).
Du br ocks vara vaksam p lkemedlens utgngsdatum eItersom de kan Irlora sin verkan eIter en viss tid.
Det hela beror p vad Ir slags tabletter du har i ditt badrumsskp. Vissa lkemedel kan behlla sin stabilitet i
tio r medan andra degraderar eIter bara ett r eIter bst-Ire-datumet.
Ntapotek
Upp
Internetapotek r en bra start/klla Ir att bestlla lkemedel till din giItcocktail. De kollar inte vem som
kper eller Ir vilken anledning. Det enda problemet r att tullen kan stoppa ditt paket om varorna r
narkotikaklassade och att produkterna kan vara Iarliga, men jag antar att det r inget du bryr dig om. Det
Iinns ocks lurendrejare som bara tar dina pengar utan att skicka ngot. Mitt rd r att kolla runt lite p
Iorum och konsumentsajter vilka ntapotek som r plitliga och bestlla iIrn dem. Kommer ditt paket Iram
r du p god vg att lyckas med ditt sjlvmord. Vrt ett Irsk.
Frslag p bortfrklaringar
Upp
Frslag p bortIrklaringar du kan anvnda om ngon (tull, polis, Irldrar) Irgar om ditt inkp.
- Jag bestller t en slkting som r handikappad och inte kan operera en dator
- Jag har recept, men kper online eItersom det r billigare
- Medlet r inte receptbelagt i Sverige
- Jag visste inte att lkemedlet var receptbelagt
- Jag gr eIterIorskning inIr ett reportage
Kan man lita p ntapotek?
Upp
Fr att garantera att du inte blir lurad och att din bestllning kommer Iram kan det vara en bra ide att lyssna
p rekommendationer Irn andra kpare. Hos t.ex. DrugBuyers.com kan du se vilka ntapotek som har
bst rykte och Itt hgst betyg, d.v.s. Iyra-Iem stjrnor.
Det Iinns som sagt hur mnga internetapotek som helst och det gr inte att garantera ngonting, inte minst en
Iramgngsrik leverans. Ett annat Irslag Ir att ta reda p vilka man kan lita p och som levererar till Sverige,
Irga p ngot Iorum som diskuterar detta mne, t.ex. Drugs.com/Iorum .
Antidepressiva medel
Upp
Olika antideprimerande medel verkan har olika eIIekter och r olika starka i Iorm av mnen de innehller.
De mer vanligare pillren som lyckopiller, kan du glmma att Irska verdosa p, allt du kommer
stadkomma r sidoeIIekter som diarre, illamende och trtthet. Men om du dremot Irsker med de mer
33 av 115 2011-02-20 00:33
starkare preparaten som ZoloIt, etc, kan du lyckas. Titta p pillrens sidoeIIekter som alltid Iljer med, Ir
reaktioner som pverkar andningen, hjrtrytmen och nervsystemet. Ju Iarligare det lter, ju strre chans att
du avlider om du verdoserar. (helst tillsammans med alkohol och p en tom mage Ir att maximera
skadorna och snabba upp hndelseIrloppet).
Denna grupp av lkemedel r mer knda som SSRI (Selektiva serotoninterupptagshmmare) och skrivs
oItast ut Ir att lindra depression, ngest, tvngstankar och personlighetsrubbningar. SSRI utvar en speciIik
verkan p serotoninsystemet och dess nervsndare, vilket har en mild till moderat pverkan p humr och
knslor.
DdsIall har rapporterats i samband med verdosering, huvudsakligen i kombination med andra lkemedel
och/eller alkohol.
Antipsykotika lkemedel
Upp
Kallas ven neuroleptika och r en grupp av lkemedel som anvnds mot allvarliga psykoser, t.ex. vid
schizoIreni eller hallucinationer.
Sjlva ordet "neuroleptika" har betydelsen att "greppa tag om psyket". Tvngsmedicinering med neuroleptika
r vanlig, t.ex. i en rttegngsdom som ett villkor Ir att inte dmas till sluten vrd eller Ingelse.
Ngra vanliga varumrken som sljs i Sverige r Stemetil, TrilaIon, Haldol, Clozapine, Zyprexa, Risperdal,
Seroquel, Zeldox, AbiliIy, Serdolect, Invega, Fluanxol, Truxal, Nozinan, Buronil och Cisordinol.
Mnga obehagliga biverkningar, som stark ngest, slhet, hjrtklappning och personlighetsstrningar, i klass
med en levande zombie, Irekommer (speciellt i ldre varumrken) varIr denna grupp inte r att
rekommendera. Men om du nd vill Irska eller r desperat gller den gyllene regeln: alkohol valIritt
lkemedel strre verkan.
Acetylsalicylsyra
Upp
Acetylsalicylsyra r sannolikt vrldens mest anvnda lkemedel med smrtstillande, Iebernedsttande och
antiinIlammatoriska eIIekter.
Folk dr varje r i Sverige p.g.a. Aspirin, ibland Irn verdoser, ibland Irn kroppens reaktion, och andra
Iaktorer eller tidigare sjukdomstillstnd. De r ltt att I tag i, men kan dra misstanke till sig om man kper
10-20 paket t gngen, ven om det inte r beroendeIramkallande. Se 30 giItiga droger och deras MLD Ir
verdosinIormation.
Biverkningar r irritation av mag-tarmkanalens slemhinnor och nedstta blodets Irmga att koagulera, men
allvarligare vid allergi. En verdos (20-30 gram) ger symptom som hItig krkning och ringande i ronen
eIter ca 10 timmar, men en ddlig dos r vldigt olika Ir olika personer. Det kan ta allt Irn timmar till dar,
och d med lever- och njurskador istllet Ir dden. Medicinsk hjlp r generellt eIIektiv, s om du vill d,
mste du hlla dig borta Irn Iolk i ngra dagar. En verdos kan ocks orsaka svra bldningar i magen/vre
tarmarna.
Vad som talar Ir acetylsalicylsyra r att den precis som paracetamol r oerhrt ltt att I tag i.
Not: Om man tar Aspirin med natriumbikarbonat snabbar man upp absorberingen mrkbart.
Acetylsalicylsyra Iinns i Iljande lkemedel:
Aspirin
Alka-Seltzer
Albyl minor
Asasantin Retard
Bamyl
Bamyl koIIein
Bamyl S
Bamyl S koIIein
Bamycor
Doleron
Magnecyl
Magnecyl brus
Magnecyl-koIIein
Magnecyl-koIIein brus
Migpriv
SanoIi-Synthelabo AB ParaIlex comp.
Seloken ZOC/ASA
Treo
Treo Citrus
Treo comp
Trombyl (blodIrtunnare)
Paracetamol
Upp
Paracetamol r ett populrt receptIritt, Iebernedsttande och smrtstillande lkemedel.
Rekommenderad dos Ir Paracetamol r maximalt 4 gram per dygn. Hgre doser, ~10 g, medIr risk Ir
allvarlig leverskada. Paracetamol i doser av 15-20 gram ger ddliga skador inom 10 timmar. Toxisk (giItig)
dos Ir vuxna berknas till ca 140 mg per kg kroppsvikt, d.v.s. 9,8 gram Ir en mnniska p 70 kg.
Problemet r att trots en ddlig verdos tar det ibland tv veckor att i sjlva verket d. Kliniska tecken p
leverskada mrks Irst eIter ett par dygn och kulminerar vanligen eIter 46 dygn. EIter 10-12 timmar
upptrder biverkningar, men du kan nd leva vidare i en vecka eller tv till. Hemska plgor under den tiden
r akut giItig hepatit, njursvikt, hjrndem, bukbldningar, lunginIlammation, och hemoIili. Sm verdoser
ger leverskador. Oavsiktliga ddsIall r vldigt vanliga.
Fr receptIria lkemedel, som t.ex. smrtstillande lkemedel, Iinns det idag ingen ldersgrns p vilket gr
dessa ltttkomliga. Det Iinns dremot viss politisk vilja att inIra ldersgrnser eItersom missbruk av
34 av 115 2011-02-20 00:33
ungdomar som blandar alkohol med vanliga vrktabletter som innehller paracetamol, t. ex. Alvedon, eller
acetylsalicylsyra, t.ex. Treo, i syIte att ka sin berusning, har blivit vanligt. ven verdoser har kat i och
med att Iler och Iler konsumerar lkemedlen Ir stress och som trsttande.
Paracetamol sljs i Sverige under varunamnen:
Alvedon
Reliv
Panodil
Paracetamol
Barbiturater (smnpiller)
Upp
Barbiturater (grupp lugnande droger och smnmedel) deprimerar det centrala nervsystemet i nedgende
ordning, det brjar med hjrnbarken, med medvetslshet som leder till bedvning. Med en verdos,
utvecklas djup bedvning med andningsstillestnd, pga nertryckning av andnings-centret, vilket Iljs av
hjrtarrest.
Smnpiller r en vldigt skn metod, som inte r den minsta obekvm. Om du inte vaknar upp p ett sjukhus,
vill sga. En av de vanligaste metoderna i vrldshistorien r smnpiller tillsammans med alkohol. En
klassiker och vldigt sker metod. Fr att ka oddsen kan man placera en luIttt plastpse p huvudet med
ett gummiband runt halsen. En annan sak som kan hjlpa, r att ppna upp kapslarna och lsa upp innehllet
i vatten, s du inte krks upp drogen.
Barbiturater har en snabb brjan av handling. nskvrda barbiturater r dom som r potenta, lngvarande,
stabila i lsningar, och billiga. Det avslappnande medlet Sodium pentobarbital passar dessa kriterier och r
mest anvnd, ven om andra som secobarbital r acceptabla.
En primr Irdel med barbiturater r snabbheten i vilket dom verkar. Det beror Irsts p dosen,
koncentrationen och injiceringstakten. Barbiturater Iramkallar eutanasi p ett mjukt stt, med minimalt
obehag.
Ngra smnpiller (kolla eIter liknande varumrken): Amobarbital, butabarbital, diazepam, Ilurazepam,
glutethimide, chloral hydrate, hydromorphone, meprobamate, methyprylon, meperidine (pethidine),
methadone, morphine, orphenadrine, och phenobarbital.
Stt att f tag p barbiturater
Upp
Man ringer upp en psykiatrist och berttar att man r p vg att ska jobb men kan inte sova p ntterna Ire
intervjuerna pga exrtrem ngest som kan leda till att man misslyckas med intervjun. Man sger att man
Irskt med mildare lugnande medel utan eIIekt och behver drIr ngonting starkare Ir att kunna sova
natten Ire intervjun.
P det sttet behver inte psykiatrikern oroa sig ver att man kan bli beroende eItersom man ska bara ta det
oregelbundet och kortvarigt. Om man ocks berttar att man tidigare har Itt smnmedel utskrivet Ir ett
liknande skl tidigare och att det Iungerade vldigt eIIektivt Ir lindring av kortvarig ngest utan ngra
problem, men lkaren har sedan dess Ilyttat sin praktik, gr det nnu lttare.
Nyckeln till det hr nrmandet r att inte avslja ngra ledtrdar till sin underliggande sjlvmordsuppIattning
och presentera dig sjlv som ngon som inte har ngra stora psykologiska problem andra n kortvarig
situations-ngslan. Nr man Itt ihop med en stor hg tablett Irn olika lkare r du redo.
En verdos p icke receptbelagda smnpiller tillsammans med alkohol brukar oItast resultera i att man
vaknar upp 3 dar senare med lever,- hjrt,- och njurproblem. All medicin och lkemedel som sljs utan
recept r omjlig att verdosera p, tro mig du kommer bara att generera dig sjlv, hitta en bttre metod
istllet.
En viktig pminnelse med verdoser p barbiturater r om du misslyckas tvingas du uppleva obehaget av att
magpumpas, en sdan upplevelse r nog Ir vem som helst att inte vlja g den vgen igen.
LD-50/MLD
Upp
Svrigheter med doser kommer alltid att vara ett problem Ir dom som vill ta livet av sig. Ett knt system
som kan vara bra att drIr lra sig r LD-50, som str Ir Lethal Dose 50 (Ddlig Dos 50 Procent) och r
en av de mest plitliga mtten p ddliga doser Iorskningsmssigt. LD-50 r dosen som man tror ddar 50
av personerna som intar den (enbart testad p mss och rttor dock).
Ett annat mttinstrument r MLD, Minimum Lethal Dose, (Minsta Ddliga Dos), vilket r den mngd som
man minst mste inta Ir att dosen ska vara ddlig. Men mnniskor r olika och det Iinns ingen garanti att en
dos som ddat en, ska dda den andra, s mtten ska mer Iungera som ett riktinstrument i dina berkningar.
50 r inget bra odds, med tanke p de konsekvenser man riskerar vid ett misslyckande. De siIIror som
nmns nedanIr r troligen Ilera gnger LD-50, det hr r doser som Iolk dtt av, inte max-doser som kan
anses som skra att ta sitt liv med.
S kom ihg: LD-50 betyder mngden av drogen det tog att dda 50 av subjektgruppen, vanligtvis mss
och rttor. Att dubbla dosen betyder inte ndvndigtvis att det blir 100. Mg/kg avser att Ir varje kg du
vger behver du den dosen i mg; t.ex om det str 2mg/kg och du vger 70 kg, betyder det att det krvs 140
mg Ir att uppn LD-50. Men eIIekten varierar, det Iinns mnniskor som tagit sex ggr den ddliga dosen av
ngot och nd lyckas p ngot stt verleva eItersom allas kroppar r olika.
ven om LD-50 r det bsta mttet tillgngligt, verensstmmer det ndvndigtvis inte exakt till mnniskor.
Tyvrr r mnsklig data otillgnglig eItersom myndigheterna vill inte grna lta drogIretagen ta 1200
mnniskor och mata dom med en drog tills 600 r dda. I andra nden, r LD-50 en vldigt riskabel dos att
ta om du inte Irsker d...
30 giftiga droger och deras MLD
Upp
Olika drogers MLD som oIta anvnds i sjlvmordsIrsk. Tabellen kommer iIrn boken The Prediction of
Suicide.
35 av 115 2011-02-20 00:33
Vanligt
tillgngliga
lkemedel
Uppskattad MLD
Aspirin, BuIIerin
(acetylsalicylics)
Anacin, Excedrin
30 gm.
Amytal
(amobarbital)
1.5 gm.
Benadryl
(diphenhydramine)
3 gm.
47 Benadryl
(diphenhydramine)
3 gm.
Butisol
(butabarbital)
1 gm.
Carbrital
(pentobarbital )
1 gm.
Darvon
(propoxyphene)
2 gm.
Demerol
(meperidine)
1.2 gm.
Dilantin
(diphenylhydantoin)
3 gm.
Doriden
(glutethimide)
8 gm.
Dramamine
(dimenhydrinate)
5 gm.
Elavil
(amitriptyline)
3 gm.
Equanil, Miltown
(meprobamate)
15 gm.
Felsules
(chloral Hydrate)
10 gm.
Librium
(chlordiaepoxide)
5 gm.
Luminal
(phenobarbital)
1.5 gm.
Mellaril
(thioridazine)
3 gm.
Nembutal
(pentobarbital)
1 gm
Noludar
(methyprylon)
5 gm.
Nytol, Sominex
(methapyrilene )
3.5 gm.
Percodan
(dihydrophydroxy-codeinine)
.5 gm.
Placydil
(ehtchlorvynol)
15 gm.
Seconal
(secobarbital)
1.5 gm.
Seraz
(oxazepam)
10 gm.
Stelazine
(triIluoperazine)
2.5 gm.
Thorazine
(chlorpromazine)
2.2 gm.
ToIranil
(imipramine)
2.5 mg.
Tuinal
(amo/secobarbital)
1.5 mg.
Valium
(diazepam)
8 gm.
Valmid
(ethinamate)
15 gm.
Veronal, Bs
(barbital)
3 gm.
Bst fre-datum fr lkemedel
Upp
En Irga som mnga kanske glmmer bort nr det gller barbiturater r dess livslngd och bst Ire-datum.
Vanligtsvis hller sig barbiturater i 50 r eItersom de r vldigt stabila, men sjlvklart Iinns det undantag.
Fr att vara helt sker p om tabletterna IortIarande r verksamma eIter deras utggna datum behvs en
maskin kallad gaskromatograIi som kemiskt separerar och identiIierar olika komponenter. Tillgng till dessa
maskiner och laboratorium r dock svra att I tillgng till.
Fr att vara p den skra sidan och inte misslyckas med sjlvmordet br man drIr bara anvnda smnpiller
vars datum inte gtt ut eller att verkompensera utggna lkemedel med en strre dos.
Tnk ocks p att vissa lkemedel ska Irvaras vid kylskpstemperatur Ir att IortIarande kunna vara
36 av 115 2011-02-20 00:33
verksamma.
mnen som saktar ner upptagning av lkemedel
Upp
P samma stt som alkohol accelererar kroppens upptagning av lkemedlens aktiva substanser, eller
Irdelning av giIt Irn magen till blodet och livsupphllande organ, kan vissa mnen p samma stt Irdrja
eIIekten av din ddande dos.
Ett av dessa mnen som negativt kan pverka magens Iunktion r mjlkprodukter som har en Irmga att
tcka din magscks vggar och sakta ned nedbrytning av vissa mnen. Andra mnen som kol anvnds oIta
mot IrgiItningar.
Se verhuvudtaget upp med traditionella botemedel, rter och naturmedel som kan interagera med
verksamma barbiturater.
Anvndbara redskap
Upp
Bra redskap att ha till hands vid sjlvmordet genom olika lkemedel.
Mortel- och mortelstt (redskap som anvnds Ir att mala ned vxter, piller och ntter)
Mttredskap (helst nda ner till mg)
Upplsningsvtska (alkohol, saltlsning, joice)
Kapslar (tillverka dina egna piller)
Kokplatta (iIall du behver smlta/hetta upp en lsning)
Bomull (kan anvndas som Iilter)
Bensodiazepiner
Upp
Bensodiazepiner r en grupp lugnande lkemedel som brjade anvndas i Sverige under 1960-talet. De
anvnds Irmst vid behandling av sjukliga ngesttillstnd, tillIlliga smnstrningar, lindriga Iormer av oro
och ngest. EItersom de r starkt beroendeIramkallande hlls de under strikta regler men nr nd ut p den
svarta marknaden.
Dess eIIekter r avtrubbande p personer samtidigt som de r muskelavslappande, ngestdmpande och
svande vilket gr de till en lmplig och vanligt Irekommande kandidat att verdosera p eItersom
lkemedlet d riskerar att "stnga av" andningssystemet medan du r medvetsls.
Om du ska Irska I tag p en "hlsosam" dos att anvnda vid ett sjlvmord rekommenderas minst 25-30
tabletter och att du har mjligheten att Iejka ngest och svra smnsvrigheter vid ett lkarbesk. Du sparar
sen tabletterna i en hg och ber om en pIyllning av receptet eIter en mnad. Du har d tillrckligt med piller
Ir ett Irsk. De vanligaste lkemedelnamnen r Apozepam, Diazepam Desitin, Stesolid (tidigare Valium),
Oxascand, Sobril, Temesta, Xanor, Apodorm, Mogadon, Flunitrazepam, Fluscand (tidigare Rohypnol),
Halcion, Triazolam, Dormicum & Midazolam Alpharma.
Drogcocktails
Upp
Kombinationer av olika lkemedel och droger kan oIta leda till dden, oavsett om det r avsiktligt eller inte.
Blandmissbruk hos ungdomar har rapporterats i vissa svenska smstder. En kombination som anses extra
Iarlig r lugnande lkemedel av typen bensodiazepiner (t.ex. Xanor) och opiater (t.ex. Subutex) som
tillsammans och i kombination med alkohol kan leda till andningsstillestnd.
Det kan rcka med endast 1-3 tabletter (allts 2-6 tabletter sammanlagt) tagna tillsammans med alkohol Ir
att gra susen. Speciellt om personen inte har ngon tidigare erIarenhet av dessa droger och en lg
trskelniv av tolerans. Om du har svrt att svlja piller kan du bltlgga dem och mosa dem i lite vatten.
Subutex sljs p den svarta marknaden. 8 mg kostar circa 300 kronor.
Darvon Cocktail (DC)
Upp
Detta r en av de ddligaste kombinationerna du kan blanda ihop med lagliga lkemedel och anvnds drIr
speciellt vid sjlvmord.
Ingredienser och ordning i vilka de br intas. Det Irsta du br gra r att ngon eller ngra timmar Ire
ta ngon slags antiemetika.
Phenobarbital (DDLIG DOS: 3.5 gram). Detta r en lngsam verkande barbiturat som anvnds mot
epilepsi-attacker och som smnmedel p.g.a. att den r hypnotisk och svande. I stora doser Irstter
den dig i koma och Irhindrar att du upplever obehagliga eIIekter av lkemedel du svljer eItert.
1.
Dextropropoxyphene Hydrochloride (DDLIG DOS: 3.5-4.5 gram). En syntetisk opiat mot hosta
och smrta som sljs i Europa som Depronal, Deprancol eller Darvocet och i USA som Darvon (eller
under annat generiskt namn). Extremt ddlig i verdoser, men p.g.a. risk Ir att uppleva de obehagliga
biverkningnarna, som anIall, takykardi och hjrtslag, kombineras den oIta i sjlvmordsIrsk med
medel som Irstter dig i medvetlshet. Metadon och Oxycontin gr ven att anvnda som alternativ.
VIKTIGT: Du mste avlgsna innehllet Irn kapslarna och mala ner kornen Ire konsumtion. Denna
aktion Irstr den tidsIrdrjningsIunktion och Irvandlar substansen till en mer ddlig och
snabbverkande drog.
2.
Midazolam (DDLIG DOS: 300 mg). Sljs i tablettIorm under namnet Dormicum, Versed, Hypnovel
och Dormonid och r en kraItIull och snabbverkande bensodiazepin som anvnds som smnmedel och
muskelavslappnande. EItersom Phenobarbital r trgverkande kan det ta upp till 30 minuter Ire du
upplever medvetlshet. Fr att garantera en mycket snabbare smn r det en bra ide att anvnde en
bensodiazepin Irutom Phenobarbital. Du mste dock ta denna sist d du annars kanske inte hinner
svlja medlen i steg 2. Om Midazolam r otillgnglig heter alternativen Lorazepam (Ativan),
Alprazolam (Xanax), Diazepam (Valium) eller ngon annan bensodiazepin som snabbt stadkommer
smn i verdosmngder.
3.
Eutansiaktivister Ireslr att du maler ner alla dessa tre tillsammans och blandar i ngon mat som yogurt,
pudding eller ppelmos Ir att dlja den bittra illamende smaken. Du kan ven kpa och anvnda tomma
37 av 115 2011-02-20 00:33
medicinkapslar Ir att undvika den hemska smaken.
Egentligen gr det att kombinera vilka droger som helst, bara de har liknande eIIekter och tas i samma
ordning som ovanIr.
FDA, USAs lkemedelsverk, har Ireslagit borttagandet av Darvon och dess generiska derivat Irn
marknaden p.g.a. skerhetsIrgor och eIIektivitet. Det r idag oklart om detta kommer att ske.
Chloroquine Cocktail (CC)
Upp
Chloroquine r det ddande verksamma mnet i cocktailen med samma namn. Dess anvndning r
egentligen som reumatism- och malariamedicin men tas oIta idag Ir sjlvmord i strre doser ihop med det
lugnande medlet diazepam och sjlvklart antiemetika ngra timmar Ire. Medlet r trots att det idag Iinns
mer moderna lkemedel nd i stor anvndning ver hela vrlden. Den har viss pverkan p immunsystemet
och har drIr testats i kampen mot hiv och aids.
DdsIall sker genom hjrtstopp p.g.a. IrgiItning av det kardiovaskulra systemet inom 1-3 timmar. De Irsta
symptomen r dsighet inom 10-30 minuter eIter Irtring.
I mnga lnder kan du lagligt kpa chloroquine utan recept. Vissa rapporter Irn eutansiorganisationer
rapporterar stor Iramgng hos patienter och medlemmar med Chloroquine, kombinerat med en
snabbverkande bensodiazepin och Zopiclone.
Drog Mngd
Antiemetiska droger mste tas minst en
timme Ire.
-
Chloroquine (bas) 8 gram
Midazolam (Dormicum) 100 mg
Zolpidem 300 mg
Zopiclon 300 mg
Amitriptyline Cocktail (AC)
Upp
Denna drogcocktail bygger p ingredienser som r billigare och lttare att I tag p. Huvudingrediensen
amitriptyline (eller amitryptyline) hydrochloride (sljs som Elavil, Tryptanol, Endep, Elatrol, Tryptizol,
Trepiline, och Laroxyl) r en tricyclic antidepressiv drog. TCA utvecklades p 1950-talet mot just
depression. Idag anvnds det mot migrn och spnningshuvudvrk. Medlet har ett vitt kristalliskt utseende,
r luktIri men smakar som lakrits och r lslig i vatten och kommer oItast i tablettIorm.
Amitriptyline kan ersttas med Ilja TCA-lkemedel: Clomipramine, Desipramine, Imipramine, Dosulepine,
Doxepine, Nortriptyline, och Trimipramine. Midazolam kan ersttas av Lorazepam eller Temazepam.
Cimetidine kan ersttas med Quinidine, Encainide eller Flecainide.
Kom ihg att ta din antiemetika ngra timmar Ire resten av lkemedlen.
Alternativ 1: Det ursprungliga receptet
Drog Mngd
Antiemetiska droger mste tas minst en timme Ire -
Amitriptyline (Elavil) 6 gram
Diazepam (Valium), eller annan lngverkande bensodiazepin 300 mg
Problemet med den Irsta versionen var att den tog alltIr lnge att verka (36 timmar). Men genom att lgga
till antagonisten Cimetidine (Tagamet), ett mne som begrnsar produktionen av magsyra och som anvnds
mot magsr och halsbrnna, kunde man drastiskt skra ner ddstiden och nstan garantera ddlighet vid
Irtring. Genom att lgga till ytterligare en drog, smnmedlet Midazolam, kunde man mrkbart pskynda
dden nnu mer tack vare att Midazolam underlttade de andras lkemedlens interaktion.
DdsIall intrIIar inom 12-24 timmar. Denna metod r s ddlig att man inte ens behver ngon plastpse
med resr ver huvudet som garanti.
Alternativ 2: Det frbttrade receptet
Drog Kroppsvikt <100 kg Kroppsvikt >100 kg
Antiemetiska droger mste tas minst en timme Ire - -
Amitriptyline 7 gram 8 gram
Cimetidine (Tagamet) 2 gram 2.5 gram
Midazolam (Dormicum) 300 mg 300 mg
Diazepam (Valium) 300 mg 300 mg
Heath Ledgers drogcocktail
Upp
Detta r ett Irslag upphittat p ntet som Irsker lista innehllet i den ddliga drogcocktailen som tog
skdespelaren Heath Ledgers (Jokern i Dark Knight (2008)) liv.
Oxycodone (OxyContin): receptbelagt smrtstillande lkemedel, potentiellt beroendeIramkallande,
ddlig i verdoser, speciellt i kombination med Xanax och Valium.
Hydrocodone (Vicodin): receptbelagt smrtstillande lkemedel, potentiellt beroendeIramkallande,
ddlig i verdoser, speciellt i kombination med Xanax och Valium.
Diazepam (Valium): receptbelagt ngestnedsttande lkemedel, potentiellt beroendeIramkallande,
mindre ddlig i verdoser n smrtstillande lkemedel, Irutom i kombination med alkohol och andra
droger som dmpar nervsystemet.
38 av 115 2011-02-20 00:33
Alprazolam (Xanax): receptbelagt ngestnedsttande lkemedel, potentiellt beroendeIramkallande,
mindre ddlig i verdoser n smrtstillande lkemedel, Irutom i kombination med alkohol och andra
droger.
Temazepam (Restoril): receptbelagda smntabletter, potentiellt beroendeIramkallande, mindre ddlig
i verdoser n smrtstillande lkemedel, Irutom i kombination med alkohol och andra droger.
Doxylamine (Unisom): icke-receptbelagd antihistamin som ibland anvnds Ir smnlshet; verdos
osannolik att vara ddlig.
Alkohol (valfritt): Ilytande lsningsmedel som oIta anvnds Ir berusningssyIte; kan vara
beroendeIramkallande. Leder till alkoholIrgiItning vid verdoser.
Ddliga droger som anvnds fr ddsstraff och lkarassisterat sjlvmord
Upp
De Ilesta avrttningar i dagens USA anvnder giItinjektioner eItersom de anses de minst stressamma och
smrtsamma jmIrt med en exekutionspluton, gaskammare (vtecyanid) eller den elektriska stolen. Detta
kan ocks spras till att det enligt konstitutionen inte Ir Irekomma "grymma eller ovanlig straII" inom
straIIsystemet. Detta indikerar ven att samma logik br glla Ir giItinjektioner vid sjlvmord.
I avrttningar i USA som anvnder giItinjektioner anvnds tre kemikalier.
Den Irsta kemikalien i serien r sodium thiopental, ett kortvarigt smnmedel, som Irambringar
Irlorande av medvetandet i Ilera timmar.
1.
Den andra kemikalien r pancuronium bromide, en slkting till kurare. Den paralyserar kroppen,
inklusive lungorna. GiItet kvvar sakta oIIret.
2.
Det tredje giItet r kaliumklorid som stoppar hjrtat och orsakar olidlig smrta nr det kryper utmed
lngs bloddrorna, men eItersom Ingen redan r medvetsls knner han/hon ingenting.
3.
En intressant sidonotering r att i vetrinreutanasi och de lagliga lkarassisterade sjlvmorden av en dende
kompetent patient i delstaten Oregon anvnds ibland samma metod som ovanIr eller enbart en ensam ddlig
dos (exakt nio gram) av det lngvariga smnmedlet Nembutal eller Seconal. Det tar lite lngre tid att verka,
men r lika ddligt som de tre kemikalierna som anvnds vid avrttningar. Det medIr nstan omedelbar
koma och ddsIall p mindre n en timme. Bara ett Iall p 230 har rapporterats dr ett ddsIall inte
intrIIade. Detta skedde pga patienten hade sptt ut drogen med en annan vtska Ir att reducera den bittra
smaken.
Hormoner & Steroider
Upp
Hormoner r molekyler som Iungerar som budbrare Irn en cell eller organ i kroppen till en annan cell eller
grupp av celler. Alla Ilercelliga organismer producerar hormoner, ven vxter.
Hormonerna kan verka ver kortare eller lngre avstnd. I de Ilesta Iall Iristts hormonerna i blodbanan, och
verkar p ett mlorgan som kan Iinnas i en helt annan del av kroppen n dr hormonet tillverkas.
Tillsammans med det centrala nervsystemet samordnar de Iundamentala livsprocesser ssom
mnesomsttning och Iortplantning.
Vissa hormoner och steroider Iinns att I tag p genom medicinska stt, t.ex. knshormoner som testosteron
eller strogen. Andra namn r kortisol, insulin, nandrolon och kortison Ir att bygga upp kroppens
vvnadsmassa eIter sjukdom. OItast pverkar dessa mnen kroppens Iortplantningssystem.
Anabola steroider r syntetiska derivat av det manliga knshormonet testosteron och har IramIrallt tv
eIIekter, vvnadsuppbyggande och Irmanligande.
Biverkningar Irn anabola steroider r bl.a. hgt blodtryck, Irhjda blodIetter, svr acne, permanent
hravIall och cancer. Fr kvinnor tillkommer kad kroppsbehring (till exempel skgg), Irstoring av klitoris,
snkt rstlge (basrst) och menstruationsstrningar.
Vad som r positivt r att de r otroligt ltta att I tag p. Alla miljer med kroppsbyggare och vissa
sportmiljer har troligen en medlem som agerar langare.
Det r svrt att bedma ngon riktig ddsrisk med dessa mnen. EItersom deras pverkan p kroppen r s
mnga och varierande beror det mycket p vem man r och ens humr. Ska man utIra ngot som krver lite
mod kan de Iungera utmrkt. Ska man bygga upp ens kropp snabbt Ir vilket skl som helst, Iinns inga andra
medel som Iungerar lika bra.
Dessa medel kan ha oanade eIIekter p personer som under en lngre tid utstts Ir dem och kan verka
utlsande Ir ett vldsamt beteende. Om du r ute Ir att skada dig med riskabelt beteende rekommenderas
en stor konsumtion av alkohol och/eller narkotika tillsammans med steroider.
Frebyggande, ja. verdos, nej.
Insulin
Upp
Insulin injiceras, precis som diabetiker gr, rakt in i kroppen, och i hga doser kan det vara ddligt, och
vldigt svrupptckt pga att det Iinns naturligt i kroppen. Dremot r det svrt att I tag i det, om du inte r
en diabetiker, eller knner ngon som r. Men att ta din vns livsviktiga insulin, och lmna personen i Iara, r
kanske inte s vnskapligt.
En insulinverdos ska vara rtt s trevligt. Insulinchockbehandling anvndes tidigare Ir en del psykiatriska
konditioner.
En anonym lsare som sjlv prvat p insulinmetoden men misslyckats skriver: Det r svrare n man tror
att Irpassa sig till den andra sidan med den hr metoden. Sjlv tog jag ver 800 enheter insulin och
verlevde utan hjlp Irn sjukvrden... tro det eller ej. Min teori r att kroppen helt enkelt inte kan ta upp
enorma mngder insulin p en gng s jag Ireslr att man:
Fastar ett dygn och sedan super du dig ordentligt Iull (blanda din dricka med light lsk utan socker om du
39 av 115 2011-02-20 00:33
inte kan dricka det rent).
Du injicerar enorma mngder med insulin. En spruta rcker inte utan du behver ett ganska stort lager. Alla
mnniskor r olika och en del Ialler nog ihop p en spruta medan andra kan ta enorma mngder. Absolut
minimum skulle jag tro r 5 stycken 300 enheter sprutor men antagligen behvs nnu mer. Nr blodsockret
Ialler s brjar levern leverera reservsocker till kroppen och det rcker lngre n man kan tro.
Fortstt dricka ordentlig med alkohol och var 10 minut tar du en ordentlig dos med insulin. Fortstt s hr
tills du knner att du brjar skaka (det betyder att ditt blodsocker r lgt).
Nu Iortstter du ett tag till med starksprit (alkohol snker blodsockret) och med injektionerna och sedan
lgger du dig p det stlle du vill somna in Ir evigt p. Hr Iortstter du att injicera allt du har kvar. Det hr
borde Iungera men det r ett ganska oskert stt. Vill det sig illa vaknar du upp p akuten med hjrnskador
istllet Ir paradiset.
Insulin r ett ganska bra stt att d p. Det gr inte ont och det r inte kladdigt. Det kan vara lite lskigt nr
blodsockret Ialler, man skakar och knner sig svag och Irvirrad men med ordentligt med alkohol i kroppen
blir dessa symptom betydligt svagare och allt borde g bra.
Adrenalin
Upp
Adrenalin r ett stresshormon som utsndras Irn binjuremrgen och vars eIIekt kar kroppens
prestationsIrmga. mnet utsndras vid exempelvis hrt Iysiskt arbete, psykisk stress, panik och ilska och
Irstter kroppen i alarmberedskap, bereder kroppen p att Ily eller slss.
EIIekter p kroppen r att hjrtats slagIrekvens kar, och dess sammandragningar blir kraItigare. BlodIldet
till hjrtat och skelettmuskulaturen kar men minskar till andra organ.
Syntetisk Ilytande adrenalin anvnds som lkemedel vid hjrtstillestnd och livshotande astma samt vid
svra allergiska reaktioner, som vid anaIylaktisk chock.
Vid en Ieldosering kan adrenalin vara livsIarligt eItersom det har en mycket kraItig pverkan p hjrtat som
kan Irorsaka hjrt- och andningsstillestnd.
EItersom adrenalin r en viktig medicin i sjukvrden av hjrtsjukdomar s Iinns dessa alltid med i
ambulanser och andra utryckningsIordon, t.ex. lkarvskor. Stlder av hemlkares akut- och medicinvskor
r ett vanligt Irekommande brott hos polisen.
Preventivmedel
Upp
Nr vi talar om de preventivmedel s verkar vi hamnat i Iel nde. Fdelse istllet Ir dden. Men kondomer
kan vara bra som material till vissa sjlvmordsmetoder Ir dess tlighet och elasticitet men det enda
preventivmedlet som r vrt att nmna hr r p-pillret.
P-piller r en hormonell metod som intas oralt Ir att Irhindra gglossning hos kvinnan. Pillret innehller
olika naturliga hormoner som pverkar menscykeln och Irhindrar gglossning s att ett beIruktat gg inte
kan Iastna i livmodern och utvecklas.
Biverkningar brukar vara humr, sexlust och vikt, mer sllsynta r en kad risk Ir blodpropp och stroke.
Hr r det bttre att Irska med mer potenta tabletter. Om du r man som Irsker ta en verdos p-piller r
det enda du riskerar strre brst.
Kaliumklorid
Upp
Kaliumklorid (KC1) r vldigt likt natriumklorid (NaC1) eller vanligt bordsalt. Det luktar, smakar och ser ut
som bordsalt och anvnds Iaktiskt som ett saltsubstitut. Under de rtta omstndigheter kan 18 mg/kg vara
ddligt Ir en vuxen som vger 75 kg. Nyckeln r att I in det i en stor blodder (nacken, brstet eller
ljumsken snabbt utan att Irstra venen (den i armen r inte stor nog)). Det r ngot dom dom Ilesta inte r
utrustade att gra hemma, vilket gr att injicering av kaliumklorid inte r s lmpligt som val av drog vid
sjlvmord.
Orsakar hjrtattack, vilket kan vara smrtsamt. DrIr ska man helst ta ngot bedvande Irst, vilket gr det
tuIIt att sjlvadministrera kaliumklorid. Obducenten kan ha svrt att se om det var ett sjlvmord eller en
hjrtattack, s om du vill gmma ditt sjlvmord, r det en bra metod.
Jack Kevorkian anvnde nr han hjlpte sina patienter att d, lugnande och muskelavslappnande medel
innan han injicerade kaliumklorid, eItersom det brnner ngot oerhrt. Mnga misslyckas med sin
sjlvinjicering och Ir oerhrda smrtor runt injiceringsytan (oItast i armen) eItersom det r som att hlla
massvis med salt i ett ppet sr.
Kevorkians sjlvmordsmaskin
Upp
DdshjlpIresprkaren Jack Kevorkian som idag sitter i Ingelse Ir sina vertygelser, konstruerade denna
apparat eller sjlvmordsmaskin s dende patienter sjlva kunde aktivera den. Den bestr av tre behllare
eller Ilaskor upphngda p en metallram, ca 15 cm bred gnger 45 cm hg. Varje Ilaska har en slang som r
kopplad till en singel intravens tub in i personens arm.
Den Irsta Ilaskan innehller vanlig saltlsning, eller saltvatten. En annan innehller smn-Iramkallande
barbiturater, och den tredje en ddlig blandning av kaliumklorid, som omedelbart stannar hjrtat, och ett
muskelavslappnande medel Ir att Irhindra spasmer under dende-processen.
40 av 115 2011-02-20 00:33
Kevorkian eller en assistant pbrjar saltlsningens Ilde. 1.
Personen som vill d mste sjlv leverera barbituraterna genom att sl p en avbrytare eller dra i en
strng.
2.
EIter det brjar de ddande droger Ilda. De utlses av antingen en timer eller mekanisk device av
personens Iallande arm nr smnmedlen tar eIIekt. Iden r Ir de ddliga kemikalierna att ntra
blodstrmmen enbart eIter att personen blivit medvetsls. DdsIall intrIIar inom tv minuter.
3.
Kloroform
Upp
KloroIorm r ett gammalt bedvningsmedel och lsningsmedel som haIt stor anvndning inom kemin. Strst
Iunktion var anvndning innan modern narkosmedicin uppstod, s den kommer deIinitivt I dig medvetsls.
Frgan r om en verdos ger ngot tyngre, som stoppad andning eller hjrtat slutar slr. Troligen dr du om
du Iortstter andas in mnet genom att lgga en nedbltt trasa ver munnen och somna in. Dina lungor Iylls
av mnet och till slut orkar inte kroppen med och du somnar Ir evigt. Den har ven anvnts Ir att avliva
djur.
Nackdelarna med kloroIorm r bland annat en tendens att orsaka leverskador samt hjrtarytmier. Numera
har det ersatts av andra mindre giItiga narkosmedel. KloroIorm har tidigare Iunnits receptIritt p Apoteket,
men inte lngre. Varan med namnet Kloroform: Dentallsning har begrnsad anvndning d den innehller
endast cirka 5 kloroIorm som anvnds Ir att lsa upp hartset i lsningen.
Nembutal
Upp
Sodium pentobarbital (Nembutal) r ett avslappnande medel som anvnds i stor utstrckning av vetrinrer
som nedsvningsmedel och vid avlivningar (injeceras d vanligtvis intravenst i en lsning med etanol).
Doseringen Ir att avliva en mnniska ligger p 3 gram, vanligen 30 stycken 100 mg tabletter. Tidsrymd:
medvetsls inom 5-15 minuter, ddsIall: 20-50 minuter. Visshet: vldigt plitlig med plastpse och elastiskt
gummiband runt halsen. Alkohol och antihistamin p en tom mage pskyndar processen.
Intravens injicering kan anvndas Ir bsta resultat (djur, mestadels hstar, avlivas oIta med en stor dos av
ett starkt smnmedel direkt in i kroppen via en ven), men det krver trnad personal. Seconal och Nembutal
r bda narkotika-klassade och drIr vldigt svrt att I tag p. Man kan Irska satsa p att stjla en
avlivningsvtska Irn ett djursjukhus, men med det medIljer en risk att ka Iast och tvingas Irklara och
avslja sina planer.
Preparatet anvnds ven Ir lkarassisterat sjlvmord/ddshjlp av bl.a. organisationen Dignitas och Ex
International i Schweiz och av sjukvrden i Nederlnderna, Belgien, Luxemburg och delstaterna Oregon,
Washington och Montana. Preparatet har en intressant historia d det nmligen anvndes vid ett kollektivt
sjlvmord av Heaven's Gate-sekten i KaliIornien, den 7 april 1997.
En Ilaska r ddlig, men tv r att Iredra Ir snabbhet och skerhet, Irutsatt att antiemetika har
konsumerats 12 timmar i Irvg.
Den r ocks knd under vetrinrnamnet Lethabarb i pulverIorm, som r en term gemensamt Ir hela
gruppen av Pentobarbital Sodium. Pulvret blandas med vtska i sm Ilaskor innan den kan anvndas oralt.
Semestershoppa Nembutal
Upp
Ett alternativ Ir att skaIIa Nembutal r att ka p semester till lnder med slappare regler Ir lkemedel. Ett
av dessa lnder r Mexico som har blivit ngot av en Iavoritosemesterort Ir ldre pensionrer som planerar
Ir sitt sjlvmord p lderns hst istllet Ir att tvngsinlggas p ngot vrdhem.
En populr reserutt r USA och sen gra en dagsresa, Irbi ngra av de 20-talet grnspunkter, till ngot av
apoteken eller vetrinrkliniker/vetrinrleverantrer inIr hemresan. Detta har uppmrksammats bl.a. i
Australien, USA, Nya Zeeland, Kanada och Storbritannien dr hundratals av ldre gjort resan Ir att
Irbereda sig inIr den slutliga resan.
Nembutal r numera s starkt Irknippad med ddshjlp och sjlvmord i Mexico att regeringen Iunderar p
att Irbjuda den oreglerade Irsljningen. Sanningen r dock IortIarande att du kan I tag i vilken drog du
vill i landet, laglig som olaglig, enbart genom att Irga rtt personer.
Nembutal r billigt och lagligt i nstan varenda sydamerikanskt land. Kostnaden ligger p mellan 130-260 kr
Ir en 100 ml Ilaska. Om de inte har Nembutal, Irga under vilket lokalt mrke drogen sljs under. Det kan
uppst problem i tullen, men oItast r de undantag. Men Ir skerhets skull kan du byta Ilaska och hlla
drogen i en schampoo- eller hostmedicinIlaska.
- En flaska Nembutal, tack.
- Una botella de Nembutal, por favour.
Ett varningens ord Ir Mexico r p sin plats. P.g.a. den stora publiciteten kring detta stt att inIrskaIIa
Nembutal (pentobarbital) s har ocks riskerna kat. Det Iinns rapporter om taxiIrare som skjutsar turister
till vetrinraIIrer som accepterar turister och medan deras kund gr in i butiken ringer Iraren en korrupt
41 av 115 2011-02-20 00:33
polis. Nr kunden kommer ut Irn aIIren anhlls personen (p lsa grunder) och tvingas betala en muta Ir
att slppas Iri.
Du har en strre chans att lyckas med inkpet om du reser int landet till en strre mexikansk stad.
Du br ocks se upp med att hamna i korselden i jakten p ditt ddselixir. Brutala och proIessionella
narkotikagng som gr upp p gatorna i sm grnsstder r en verklig hlsoIara. Dessutom r brottsligheten
generellt hg i stder som Tijuana, Ciudad Juarez, Nuevo Laredo, Progresso, Cancun, Mexicali, Nogales,
Reynosa och Matamoros.
Nembutals populritet har ven utkat internethandeln med prisutpressning och ocker som Iljd. Flaskor
med Nembutal sljer Ir 7000-8000 kr styck. Normalpriset r ca 235 kr/Ilaska i genomsnitt. OIta
ackompanjerad med bedrgeri dr sljaren krver pengar via ett PayPal- eller Western Union konto. Nr
kparen Ir varorna visar det sig oIta vara simpelt saltvatten.
Andra lnder dr Nembutal kan inhandlas utan recept r Bolivia och Peru.
Sjlvmordspiller
Upp
Ddshjlp-aktivister hller nu p att utveckla ett sk "Exit pills" (sjlvmordspiller) pga av att de trttnat p
den lngsamma utvecklingen inom lagstiItningsomrdet. Avsikten r att det ska g att tillverka dem i sitt egna
hem. Med ett sjlvtillverkat piller som dende kan ta och som garanterar en sker dd, kan man Irbipassa
lkare och polisen. Dessutom skyddar ett sdant piller att inblandade rkar illa ut bara Ir att de vill nrvara
nr en vn eller slkting tar sitt liv. Och i slutndan pskynda nya lagar som tillter ddshjlp Ir vuxna
personer som inte har lngt kvar att leva.
Pillret gr under projektnamnet Peanut (ett amerikanskt slangnamn Ir barbiturater) eller PeaceIul Pill dr
den dominerande komponenten heter Pentobarbital (Nembutal). Men istllet Ir att anvnda Nembutal, som
r emot lagen, anvnds ett derivat kallat Amobarbital som r smrtstillande och svande. Amobarbital r vit
kristallisk i pulverIorm. Genomskinlig, luktls och ngot bitter i smaken. Den verkar genom att lugna ner det
centrala nervsystemet. 100 ml i vtskeIorm anses ge en lugn och IridIull dd. Kostnaden att tillverka ett
piller Ir en person Irvntas ligga runt 3000 kr.
Det r hgst troligt att pillren kommer att brja anvndas under 2007 och i sdana Iall organiserat av Exit
International i Australien.
Depplster
Upp
Vissa lkemedel Iinns som plster Ir att underltta Ir demens-sjuka personer och andra som annars har
problem att komma ihg att ta sin medicin. Sjlvklart kan dessa potenta lkemedel orsaka skada och t.o.m.
leda till verdosering.
Exempel Irn sjukvrden och hemtjnsten berttar om ldre mnniskor som avlidit eIter misstag med
dosering av s.k. patchar eller depplster.
Ett exempel: En 87-ring behandlades med Exelon Ir mild till mttligt svr demens vid alzeimers sjukdom.
Instruktionerna kallade p ett plster om dagen, men pensionren Iick av misstag sex stycken, tv dagar i
rad. Mannen drabbades av illamende, krkningar och hgt blodtryck och avled eIter tv veckor p sjukhus
utav njursvikt.
Exemplet visar att dessa depplster kan vara hjlpIulla vid sjlvmord, inte som en direkt ddsorsak, utan
mer som en starkt bidragande orsak. Kan du I tag p opiater i denna leveransIorm kar dina chanser nnu
mer. Fr en Irisk person mste man nog nd kombinera dessa patchar med att svlja tabletter p det
normala sttet. Tnk p plstren som en extra garanti Ir ditt sjlvmord!
Laxermedel
Upp
Att verdosera p olika laxeringsmedel (ven kallat avIringsmedel eller laxativ) mste vara ett av de mer
smrtsamma och motbjudande exit-metoderna som existerar. Frutom ett enormt magknip, tarmspasmer,
blodig diarre, Irvirring och uttorkning r detta bara otrevligt Ir alla inblandade. Och det Iinns inte ens
ngon 100-ig garanti i slutndan. Bara en massa toapapper.
SyItet med dessa lkemedel r att orsaka tarmtmning. Det intas oItast som botemedel mot Irstoppning,
men ven som Irberedande behandling vid vissa medicinska tgrder, som till exempel urograIi eller inIr
en operation.
AvIringsmedel delas in i tv huvudgrupper: bulkmedel och direktstimulerande medel. Bulkmedel innehller
kostIiber som genom sin volym gr att tarmen stimuleras och har lttare att bearbeta materialet.
Direktstimulerande medel retar tarmen s att tarmrrelserna blir kraItigare.
Det Iinns en mngd olika laxerverkande medel p marknaden och andra stllen.
De starkaste r s.k. drastiska medel (purgativa), ssom gummigutta och kolokvint. ven stolpiller och andra
lkemedel rknas in i denna kategorie.
Det Iinns ven oorganiska salter som Iungerar i denna riktning, t.ex. glaubersalt (a.k.a. natriumsulIat),
engelskt salt (a.k.a. bittersalt eller magnesiumsulIat) eller vanlig saltlsning.
Exempel p mildare varianter och bulkmedel r bl.a. ricinolja, musli, dadlar, aprikoser, Iiber, kruskakli,
rabarber, senna, aloe m.Il.
Det r som sagt ingen bra ide att anvnda laxativ om du inte planerar att d utav uttorkning. Dremot kan
det vara bra att knna till hur du tmmer din tarm innan ditt sjlvmord, speciellt om du inte vill skita ner dig
eller bli upptckt med avIring p vg ut ur din kropp.
Metod fr allehanda tabletter
Upp
Rda ett medicinskp 1.
Titta upp dess giItighet i lkemedellexikonet FASS 2.
Leta upp en bekvm plats dr du inte kommer att bli strd p Ilera timmar 3.
Anvnd anti-krkmedel en timme i Irhand (om mjligt) 4.
42 av 115 2011-02-20 00:33
Svlj alla tabletter tillsammans med alkohol 5.
Slappna av medan du lyssnar p din Iavoritmusik (om mjligt) 6.
Muskelavslappnande lkemedel
Upp
Muskelavslappnande medel r droger som pverkar skelettets muskelIunktion och minskar muskelton. Dess
Iunktion r mngIaldig, bl.a. att reducera muskelspasmer och smrta, verdrivna reIlexer och som anestesi
inIr operationer.
Det Iinns tv olika sorter. Den ena r en neuromuskulr blockerare, vilket pverkar lokalt och orsakar
Irlamning inIr kirurgi. Den anvnds ven bl.a. inom intensiv- och akutvrden. Den andra gruppen r
spasmolytisk (muskelslppande) och pverkar det centrala nervsystemet genom att lindra spasmer och
skelettmuskelsmrta. Speciellt symptom som spastiskhet Irn en rad neurologiska sjukdomar.
EItersom neuromuskulra blockerare kan blockera andningsmuskler, Irlamning av diaIragma, r de speciellt
Iarliga. InIr operationer anvnds drIr mekanisk ventilation Ir att stadkomma tillrcklig respiration.
Dessa droger kan ocks orsaka lgt blodtryck, arytmi, hjrtklappning och andra kardiovaskulra problem.
Detta gr denna grupp av droger lmplig Ir ett sjlvmord. Om du dessutom har tillgng till kaliumklorid och
smnmedel kan du skapa din egen sjlvmordsmaskin. Samma kombination av droger anvnds ocks vid
avrttningar i USA.
Medel mot krkning & illamende (antiemetika)
Upp
Antiemetika kallas lkemedel som Irhindrar illamende och krkning. De anvnds oIta Ir att motverka
biverkningar av andra lkemedel. Vissa cellgiIter under kemoterapibehandling ges t.ex. alltid med ngon
Iorm av antiemetika. Andra anvndningsomrden r rrelsesjuka.
Medel som motverkar krkning r viktiga nr man svljer piller Ir ett sjlvmord. EItersom en verdosering
av ett smpiller t.ex. Ir med sig biverkningar och en av dem kan vara illamende, kroppens stt att skydda
sig. Har du d Irberett ditt system med antiemetika ngon eller ngra timmar i Irvg kan du
Irhoppningsvis undvika ett Irstrt sjlvmordsIrsk genom oIrivillig uppkastning.
Fr att I tag p de starkare recepbelagda lkemedlen mste du I en vanlig lkare att skriva ut antiemetika i
samband med ngot tillstnd. Titta i lkarbcker eIter symptom. Kom ihg att lkare kan se vad andra lkare
har skrivit ut, d ditt personnummer Iinns registerat i samband med dina lkarbesk, Ir att stoppa missbruk.
rten cannabis r bra att rka Ire och under pillerknaprandet. Den Iinns ven som syntetisk variant, men r
svrare att I tag p. Sen Iinns det sjlvklart starka lkemedel och mer traditionella naturmedel. Ngra
exempel r:
Dolasetron
Granisetron
Ondansetron
Tropisetron
Palonosetron
Domperidone
Droperidol, Haloperidol, Chlorpromazine, Promethazine, Prochlorperazine.
Metoclopramide (Reglan)
Alizapride
Cyclizine
Diphenhydramine
Dimenhydrinate (Gravol)
Meclizine
Promethazine (Pentazine, Phenergan, Promacot)
Hydroxyzine
Midazolam
Lorazepam
Hyoscine (a.k.a. Scopolamine)
Dexamethasone
Aprepitant
Casopitant
Trimethobenzamide
IngeIra
Emetrol (glukos, Iruktos och IosIorsyra)
PropoIol
Peppermynta
Muscimol (Agarin, Pantherine; psykoativ alkaloid som terIinns i mnga svampar i Amanita-slktet)
Ajwain (populr krydda i Indien och AIrika)
Tomma kapslar
Upp
Att I tag p och anvnda tomma pillerkapslar kan vara ett bra stt att organisera ditt sjlvmord med
tabletter. Speciellt om du anvnder en cocktail av olika krossade droger (svrt att svlja) och samtidigt
kontrollera vikten p dina piller Ir att bttre kunna dosera en ddlig mngd.
Apoteket eller svenska lkemedelsleverantrer r svra att gra aIIrer med nr du r en privatperson. D r
internet den bsta lsningen dr du kan bestlla hem dina varor till drren utan ytterligare Irgor.
Egentillverkade kapslar ppnar ocks upp mjligheten att skapa dina egna potenta sjlvmordspiller.
Apoteket sljer inte dessa produkter s en internetskning eIter sajter som sljer lmpliga medicinska tablett-
tillverkningsset kan vara lmplig att lnka till.
Efedrin
Upp
EIedrin r en naturligt Irekommande alkaloid och stimulerande substans som anvnts inom medicinen mot
astma, hosta och Irkylning d den vidgar bronkerna och bihlor.
Biverkningar i strre doser r smnlshet, nervryckningar och skakningar. Det Irekommer att bl.a.
43 av 115 2011-02-20 00:33
kroppsbyggare anvnder eIedrinpreparat Ir minskning av Iettvvnad och som prestationshjare, men ven
som aptitundertryckare och koncentrationshjlp. Dess eIIekter pminner om amIetamin.
Lkemedelsverket varnar Ir skador p hjrt- och krlsystemet vid bruk av eIedrinpreparat och eItersom
eIedrinets verkan avtar med upprepad tillIrsel d det uppstr en toleranskning, s kan det orsaka skada,
men det r alltIr lngsamt Ir den suicida individen.
I Sverige klassas eIedrin som ett dopingpreparat s tillgng kan vara begrnsad, men mnet sljs nstan
verallt via ntapotek.
Om du inte vill anvnda eller kan I tag p amIetamin som en stimulant i ditt sjlvmord r eIedrin ett vldigt
bra alternativ.
Narkosmedel
Upp
Narkosmedel eller anestetikum r preparat som ges i samband med mnga kirurgiska ingrepp och ven vid
vissa andra medicinska tgrder Ir att reducera smrta. Man skiljer mellan generell anestesi
(svning/narkos) och regional eller lokal anestesi (lokalbedvning och ryggbedvning) vilket inte pverkar
patientens medvetande.
De anvnds av nstan alla sjukhus, ppenvrdsenheter, tandlkare och hospits. De lokala medlen Iungerar
inte Ir dina avsikter, men de intravensa nedsvande medlen r guld om du kan I tag p dem och vgar
injicera en ddlig dos. Leverpverkan med ddlig utgng har rapporterats eIter narkos med anestetika, men
detta r nog inget som man behver bry sig om, med tanke p ens avsikter.
Lista p olika narkosmedel
Upp
AlIentanil
Butorphanol
Buprenorphine
DesIlurane
Diazepam
EnIlurane
Etomidate
Fentanyl
Halothane
Hydromorphone
IsoIlurane
Ketamin
Levorphanol
Lorazepam
Lustgas
Metadon
Methohexital
MethoxyIlurane
Midazolam
MorIin
Nalbuphine
Oxymorphone
Pentazocine
PropoIol
RemiIentanil
SevoIlurane
SuIentanil
Thiopental
Anestesins etapper
Upp
Steg 1 r perioden mellan administrering och medvetlshet. Under processen gr patienten Irn
analgesi utan amnesi till analgesi med amnesi. Patienter kan kommunicera under tiden.
Steg 2 r anestesi och upphetsning vilket beskriver perioden Iljande medvetlshet. Den mrks av
exaltering, yrande aktivitet, oregelbunden hjrttakt och respiration, okontrollerade spastiska rrelser,
illamende och utvidning av pupiller. Detta kan leda till att man kvvs p sin egen uppkastning.
Vanligtvis anvnds antiemetika Ir att undvika att luItlederna blockeras.
Steg 3 betyder att patientens tillstnd lugnar ner sig, andningen blir regelbunden, pulsen saktar ner
och reIlexer Irsvinner. Detta r tidpunkten d operationen inleds.
Steg 4 r stadiumet Ir verdos. Detta intrIIar nr Ir mycket narkosmedicin har administrerats
och patienten hamnar i livsIara. Detta betyder att mrg- och hjrnstammen kraItigt Irtrycks och
Irsvagas vilket resulterar i att respiration upphr och det kardiovaskulra systemet riskerar att
kollapsa. Utan livsupphllande extern hjlp riskerar patienten att avlida.
Betablockerare
Upp
Betablockerare (skrivs ibland som -blockerare) r en klass av droger som anvnds Ir olika tillstnd, den
mest vanliga r hjrtarytmi och som skydd eIter hjrtmuskelinIarkt, Ir att motverka hgt blodtryck och
krlkramp. De Iungerar genom att skydda hjrtat mot stresshormoner som adrenalin.
Sjlvklart kan all medicin som anvnts utan en lkares rekommendationer och i stora doser orsaka skada.
Detta gller ven betablockerare, ven om jag inte skulle lgga alltIr stort hopp till denna grupp av
lkemedel. Hoppet r Irsts att Iramkalla hjrtstopp och (nstan) omedelbar dd, men det Iinns inga
garantier Ir detta. Troligen vad som kommer hnda r att du mr dligt och ligger i en sng och kallsvettas
tills de verksamma kemikalierna lmnat ditt system. Du r en erIarenhet rikare, men IortIarande vid liv.
44 av 115 2011-02-20 00:33
Blodfrtunnande medel
Upp
BlodIrtunnande medel r lkemedel som anvnds genom att gra det svrare Ir blodet att klumpa ihop sig.
Vanliga behandlingsomrden r Ir att Irebygga blodproppar i exempelvis hjrtats kranskrl eIter vissa
Iormer av hjrtinIarkt.
Om man regelbundet ter dessa medel har man ngot lttare Ir att blda och koagulerar smre vilket borde
betyda en bttre chans att Irblda vid skrsr.
ven receptIri vrkmedicin som aspirin (acetylsalicylsyra) anvnds i hgre doser som blodIrtunnande
medel, som t.ex. Magnecyl, Trombyl och Albyl Minor. Plavix, warIarin och heparin r andra
blodIrtunnande medicin och anvnds Irmst som ett alternativ vid verknslighet mot acetylsalicylsyra.
Antibiotika
Upp
Antibiotika r lkemedel som anvnds Ir att behandla inIektioner som har orsakats av bakterier eller svamp.
Det har ingen eIIekt p virus. Antibiotika kan vara mnen som har producerats av levande organismer
(IramIrallt svampar och bakterier) och har modiIierats p kemisk vg. Andra antibiotika r syntetisk, d.v.s.
Iramstllda p konstgjord vg. De kan vara antingen baktericida (avddande) eller bakteriostatiska
(tillvxthmmande).
Dess giItighet r icke existerande, men kan ge jobbiga biverkningar som Ieber, illamende, allergiska
reaktioner, och diarre. Om du har en inIektion som du vill odla Iram till ett livshotande tillstnd br du
undvika antibiotika som Dracula undviker vitlk. Missbruk av antiobiotika brukar annars undvikas d det
skapar resistenta superbakterier.
Vtskedrivande medel
Upp
Vtske- och urindrivande medel eller diuretika r lkemedel som ger kad produktion av urin. Medlen ges
Ir att minska mngden vtska i kroppen och ges bde akut (vid exempelvis dem) och som
lngtidsbehandling vid t.ex. hjrtsvikt. En annan Iunktion r att avhjlpa vid vissa njursjukdomar.
P marknaden r dessa medel ocks knda som vattenpiller Ir deras Irmga att I en person att g ner i
vikt. De r oItast inte receptbelagda utan sljs ver disken i mnga lnder. Exempel p mat och dryck kan
vara koIIein, yerba mate och alkohol.
Dess strsta Iara ligger i att pverka vtskebalansen i kroppen, ngot som kan vara livshotande i verdriIt.
Symptom inneIattar minskad blodvolym, mineralbrist (kalium och natrium) och strning i
mnesomsttningen.
Dess anvndning i sjlvmord lmpar sig till att t.ex. pskynda uttorkning eller att Irsvaga kroppen i samband
med andra metoder.
Qualude
Upp
Ett narkotikaklassat preparat som inte lngre saluIrs i vstvrlden men som IortIarande r populrt p den
svarta markanden, bl.a. i SydaIrika. I Sverige var det tidigare knt som Metakvalon eller Mandrax.
Knd som Qualude i USA r det ett lugnande och smngivande medel med samma eIIekter som barbiturater,
d.v.s. det sver ner det centrala nervsystemet. Dess Iunktion p 60- och 70-talet var ngestnedsttande,
muskelavslappnande och smngivande. P.g.a. dess rekreationsanvndning Irbjds den och ersttas med
skrare lkemedel.
Strre doser Irambringar depression, slhet, huvudvrk, IotoIobi, euIori, nedsatt hjrttakt, sexuell
upphetsning, delirium, kramper, hypertoni, hyperreIlexi, illamende, njurinsuIIiciens, koma, andningsnd
och hjrtstopp.
Tillgnglighet i vst r svr, men om du reser runt i AIrika kan detta vara bra att knna till qualudes eller
buttons som de ocks kallas. Kom ihg att tillverkningen sker illegalt vilket gr att dosering och renhet mste
iIrgasttas. Sljer Ir ca 20 kronor/tablett och kan ocks rkas krossad tillsammans med marijuana.
Potenshjande medel
Upp
SildenaIil (sljs under Ilera olika namn som Viagra, Cialis och Levitra) r ett lkemedel, utvecklat av PIizer
avsett Ir behandling av impotens.
Som rekreationsdrog anvnds den ibland tillsammans med ecstasy och r d knt som sextasy. En annan
mix, ihop med amylnitrit eller gaydrogen poppers, r speciellt Iarligt och livshotande. EIIekter d r en
allvarlig nedgng i blodtryck vilket kan leda till medvetslshet, stroke eller hjrtattack.
Precis som med viagra vidgar amylnitrit blodkrlen i vissa vvnader, vilket kan I oanande
hlsokonsekvenser, ven om ddsIall r osannolikt. En verdos enbart p dessa typ av lkemedel r inte att
rekommendera.
Narkotika/Droger
Upp
Narkotika och rusdroger r namnet p denna kategorie som tar upp de vanligaste substanserna och dess
Irmga eller oIrmga att hjlpa dig avsluta ditt liv. Vad man br komma ihg hr r att de droger som gr
att kpa lagligt r oItast svrare att anvnda Ir att terminera ditt liv n dem du kan kpa svart. Med
undantag av cannabis, som du inte kan verdosera p. Annars s r rusdroger ett underbart stt att lmna
jorden p, Ilygandes p ett moln.
Alkohol
Upp
Kommer orsaka lever- och njurskador om du rddas eIter en verdos. Dosen du tar Ir att ta ditt liv med
beror p om du dricker normalt, och leverns Iunktion. Den ddliga dosen av ren alkohol r i genomsnitt hos
45 av 115 2011-02-20 00:33
en vuxen 300-400 mL (750-1000 mL av 40 alkohol) om det konsumeras p mindre n en timme.
Alkohol r via lavemang mellan 3-6 ggr starkare n genom munnen. Absorberingen r snabb och krkning r
inte en eIIektiv tillIlykt. Var Irsiktig med experimenteringen, ta 1/6 av vad du brukar dricka och Irsk med
en annan dos enbart vid ett senare tillIlle eIter att ha terhmtat dig Irn tidigare sessioner (minst 12
timmar).
Den ddliga eIIekten av en alkoholverdos r syreIrlust nr kroppen verarbetar sig i Irsk att oxidera
alkoholen. En obekvm metod trots den bedvande eIIekten. Alkohol skapar en plgsam brnnande
sensation i de lgre tarmarna som tillsammans med kramper gr Ir en ganska elndig tid medan man vntar
p eIIekterna. Notera ocks att vid lavemang att de Ilesta inte ens kan hlla tv liter av varmt saltvatten,
nnu mindre en irriterande vtska, ven med analpluggar och andra hjlpmedel.
Bortsett Irn eIIekterna av en verdos, kan ddsIall Irn alkoholkonsumtion intrIIa som ett resultat av att
man kvvs p sina egna spyor medan medvetsls.
Ngra av de vanligaste skadorna av alkoholmissbruk r depression, dystymi, erektil dysIunktion, cancer i
matstrupeen och undernring vilket allts gr Ir en lngsam dd p slutet, vilket 99 av alla
sjlvmordskandidater vill undvika. Dessutom involverar det att man mste Irska gra sig beorende av
alkohol under en lng tid.
Etanol r en Iorm av alkohol som har en hg vattenlslighet och sorten som utgr den rusIramkallande
komponenten i drycker som l, vin och sprit. Etanol Iramstlls oItast genom jsning av sockerhaltiga vtskor
och br inte Irvxlas med metanol som r ddligt giItig. Etanol anvnds numera ven som motorbrnsle.
Alkoholfrgiftning
Upp
AlkoholIrgiItning r ett tillstnd som kan drabba en individ nr denne konsumerar mycket mer etanol n
han/hon klarar att Irbrnna. AlkoholIrgiItning krver att den drabbade tas till sjukhus dr han/hon
magpumpas. Mycket svra Iall av akut alkoholIrgiItning leder till dden.
Varje r dr mnniskor i Sverige som ett direkt resultat av alkoholIrgiItning, och d talar vi inte om ngon
hemmagjord sprit med mystiskt ursprung, utan produkter Irn Systembolaget. Ar 1998 avled 72 personer i
alla ldrar med alkoholIrgiItning som underliggande ddsorsak. Ar 2002 var siIIran 139 personer. Tusentals
behandlas dessutom varje r p sjukhus p.g.a. akut alkoholIrgiItning.
Bardex
Upp
En bardex r ett uppblsbart Ireml som hindrar giItiga mnen att lmna rektum eller att lcka ut vid Irsk
till sjlvmord genom att Ira in hgprocentig alkhol (vanligen vodka) via anuset. Den liknar medicinska
uppsvllbara instrument Ir vaginan. Anledningen r att orsaka att systemet kraschar och avsiktlig dd. En
analplugg kan ocks Iungera.
Andra Ireml som kan Iungera lika bra r en urologisk kateter, men ta grna sjlv reda p vilka Ireml som
Iungerar bst Ir dig, bde medicinska och icke-medicinska. Det r hur som helst en klibbig och smrtIull
vg att vandra, och inte Ir dom som vill lmna jorden med lite klass.
Metanol
Upp
Metanol, metylalkohol, (ven knt som trsprit) r en mycket giItig alkohol som oIta anvnds som
lsningsmedel i industrier. Metanol Iramstlls genom upphettning av tr i en syreIri milj, s kallad
torrdestillering. Den allmnna uppIattningen till trots, kan metanol inte oavsiktligt Iramstllas genom
misslyckad hembrnning.
Alla IrgiItningsIall orsakas av att metanol har druckits som om det var etanol. Metanolens smak och lukt r
identisk med den betydligt mindre Iarliga etanolen, varIr IrgiItningsIall Irekommer regelbundet. Redan
ngra centiliter kan vara ddligt om det dricks rent, men oIta sker intaget tillsammans med etanol vilket
reducerar IrgiItningsIrloppet ngot.
ven om personen verlever kvarstr oIta permanenta hjrnskador, speciellt p syncentrum. ErIarenheter
Irn verkliga Iall visar, att omkring 1/3 av Iallen slutar med att de drabbade avlider, 1/3 Ir bestende
hjrnskador, t.ex. blindhet, och terstoden klarar sig utan men.
Paradoxalt nog verkar vanlig sprit som motgiIt mot metanol Ir att vanlig sprit har "Irkrsrtt" i levern och
bryts ner Irst. S lnge man Iortstter att dricka vanlig sprit, blir metanolen kvar i blodet utan att bli
nerbryten, IrgiItningssymptomerna kommer Irst nr det r slut p vanlig sprit i blodet och nedbrytningen
av metanol brjar.
Standardbehandlingen Ir metanolIrgiItning har sedan gammalt varit att ge vanlig sprit intravenst som
motgiIt. Under senare r har det kommit lkemedel (Iomepisol) som r ett motgiIt och som verkar p samma
stt som sprit genom att hmma nedbrytningen av metanol.
Att dma Irn symptomen och chanserna att d (1/3) s lter det inte som ngon smrtIri eller bra metod,
men den kanske passar just dig. Man Ir iallaIall vara Iull under Irsket och det lr dmpa smrtan en del.
Amfetamin
Upp
AmIetamin r ett annat narkotiskt preperat men som har helt andra egenskaper n heroin eller kokain. Det r
ett syntetiskt centralstimulerande medel som liknar kokainets eIIekter men har en lngre verkningstid. Det r
troligen svrare att verdosera p n med heroin, ven om sknhetesIaktorn r den samma.
AmIetaminet har adrenalinliknande eIIekter och anvnds inom medicinen Ir att "vcka" patienter vid
smnmedelsIrgiItningar, narkolepsi (en sjuklig tendens att Ialla i smn), MBD (Minimal Brain DysIunction)
dvs barn som Itt diagnosen ltt hjrnskada och hyperaktivitet, ett annat anvndningsomrde r att behandla
schizoIreni Ir att motverka koncentrationssvrigheter. mnet har ocks anvnts i militren och inom
Ilygindustrin Ir att ka soldaternas prestationsIrmga och Ir att motverka trtthet vid t.ex lnga
nattIlygningar.
Pga dess uppiggande eIIekter och att det r en sk upper som hjer medvetandet istllet Ir att snka det s
kan det vara svrt att Ialla i ngon slags koma och lugnt sjunka in i dden pga andningen upphr eller
46 av 115 2011-02-20 00:33
hjrnan inte Ir ngot syre. Dremot kan mnet vara bra att ha till att kombinera med andra metoder, t.ex Ir
att hja koncentrationen inIr ett vgat sjlvmordsIrsk. Tillgngligheten r ocks s stor p den svarta
marknaden att man inte kan Irbise denna metod.
Enligt en del personer som ter olika amIetamin-substanser (t.ex Concerta) Ir att avhjlpa
koncentrationssvrigheter s rcker det med endast en tablett (5 mg) s upplever man hgre puls och hgre
blodtryck. Med tv tabletter s upplever man obehagligt stark hjrtaktivitet. De Irmodar att ett tillrckligt
stort Irsta-gngsintag (Irslagsvis 150-200 mg) leder till hjrtIel. Och om de visar sig vara Ielaktigt s har
man nd en s stark knsla av verlgsenhet (som starkast under de Irsta Iyra timmarna) att man inte
kommer tveka ver att testa andra sjlvmordsmetoder.
Cannabis
Upp
Cannabis som drog vid ett sjlvmord r omjligt. Det r den enda illegala drog som det inte gr att
verdosera p pga dess lga giItighet. Fr hga doser genom t.ex mat eller rkning Iramkallar bara ett
otrevlig sinne med Irvirrning, trtthet och kad hjrtrytm. Dremot kan den anvndas Ir att bota
depressioner och ngest du har vid eller Ire ett sjlvmordsIrsk. Drogen har bl.a egenskapar som
motverkar illamende (kan vara bra att knna till vid medicinering) och hjer aptiten.
GHB
Upp
GHB (Gamma-Hydroxybutyric) r en narkotika-klassad lttillverkad drog i Iorm av bde pulver eller som
vtska utblandad med vatten som r luktIri och klar. Den har en kemisk saltig smak. Den r knd som en
partydrog, p t.ex rejvs, men ocks som en vldtktsdrog pga dess Irmga att knocka ut personer som sedan
Ialler oIIer Ir vldtktsmn. Dess pverkan p kroppen vid lga doser r euIori, kad sexuellt begr och
berusning. Vid hgre doser orsaker GHB illamende, dsighet, oro, yrsel, amnesi och medvetslshet.
EIIekterna varar mellan 1.5 till 3 timmar.
Medicinskt har den anvnts som bedvningsmedel s den har potiential som en bra sjlvmordsdrog vid en
verdos. Doseringskurvan r vldigt brant vilket betyder att dosering Ir rekreationsberusning r svr att
hitta och ndras Irn person och person. Medan sm doser anses skert kan stora doser Irambringa
konvulsioner, medvetslshet, krkning, borttrngning av svljreIlexen och hyperventilation hos personer.
Chansen att d kar om GHB intas med alkohol, bensodiazepiner och barbiturater. DdsIall sker genom
respirationsstopp och kvvning p sina egna spyor. Positivt r ocks att GHB Iinns lttillgnglig p den
svarta marknaden.
Glykol
Upp
Etylen-glykol (kylarvtska; antiIrysmedel) r en klar, Irgls, luktIri, trgIlytande vtska med en st smak,
som kan Irambringa dramatisk giItighet. Den Iinns vanligtvis i hemmet eller industrin och anvnds oItast som
kylarvtska i bilars kylsystem och hydrauliska bromsarvtskor. I industrin anvnds den som lsningsmedel
eller som rmaterial i en mngd varierande processer. Mnga Iall av glykolIrgiItning hrkommer iIrn
ovntad intagning av barn som kan I i sig stora mngder eItersom substansen smakar gott. Alkoholister kan
ocks inta substansen som en ersttning Ir etanol.
Farmakologi
Upp
Glykol absorberas snabbt av kroppen nr den har intagits och distributeras sen i stor utstrckning till
kroppsvvnader. Topp-blodniver ses vanligtvis inom 1-4 timmar. Exponering p huden och lungorna kan
orsaka irritation men orsakar inte den systematisk giItigheten som metanol gr. Ddliga mtt Ir vuxna anses
vara 100 ml, men Ir barn kan mycket mindre orsaka allvarlig hjrt,- njur, och central nervsystems-giItighet.
Glykol i sig sjlv r relativt ogiItig. EIter absorbering undergr mnet en Iiltrering och passiv terupptagning.
Den bryts d ner till produkter som r vldigt giItiga och som orsakar glykol-giItigheten. De orsakar allvarlig
versyrlighet som tillsammans med kalcium ger vvnadsskador p njurar, hjrna, lever, blodkrl och
hjrtsck. Hypokalcemia kan ocks uppst.
Klinisk presentation
Upp
Den kliniska presentationen av glykol-giItighet r generellt indelad i tre ganska vldeIinerade steg:
Centrala nervsystem- och depressionsfasen. Den Irsta Iasen intrIIar inom 30 minuter till 12
timmar. Vid den Iasen kan patienten verka berusad utan att lukta alkohol med illamende, ataxi,
Irnvarande reIlexer, nystagmus och myoklonisk ryckningar. Koma och epileptiska attacker
(Iokuserade eller generellt) kan intrIIa eller s kan stelkramp uppkomma om hypokalcemia r
nrvarande. CNS-depression kan uppst Irn glykolen sig sjlvt eller nedbrytningen. Buksmrtor,
muskelsmrta, och blodiga krkningar kan uppst. Utvidgade pupiller med Irlorandet av ljusreIlexer,
uppsvullandet av gonen och suddig syn har rapporterats med glykolIrgiItning, men r mer vanliga
vid metanol-IrgiItning.
1.
Hjrt- och lungfrgiftningsfasen. Denna Ias brjar normalt eIter 12-72 timmar eIter intag. Nu har
milt Iall av Ir hgt blodtryck pbrjats, hjrtklappning och takypne kan observeras. Om IrgiItningen
r allvarlig kan det leda till hjrtslag, lungdem och lunginIlammation.
2.
Njurfrgiftningsfasen. Denna Ias intrIIar 24-72 timmar eIter intag och bestr av buk- och
sidosmrtor med bevis av akut rrnekros som uppenbarar sig genom urinbrist och njursvikt.
3.
Medan vissa patienter tydligt visar de klassiska Iaserna av IrgiItning kommer mnga personer inte att ha en
s klar Iortgng. En del patienter kommer att utveckla en mild snkning av kroppstemperaturen med
onormalt lngsamma hjrtslag och Ir hgt blodtryck. Koma med hjrndema, njursvikt och lga niver av
blodceller har ocks beskrivits.
Opiater
Upp
Hr samlas derivat med urspring i vallmoplantan, organiska svl som syntetiska.
47 av 115 2011-02-20 00:33
Heroin/morfin
Upp
DdsIall Irn heroin/morIin r garanterat om du injecerar nog av det, och viktigaste, inte "rddas."
Ambulanser behver bara ge dig en dos av Narcon och alla eIIekter Irn heroinet Irsvinner nstan
omedelbart. Heroin kan kpas Irn nstan varje stor stad, och bra langare r vana vid transaktioner med
bde proIessionella och vanliga personer, men r rtt dyra.
En nackdel med kontrollerade substanser r att om du anhlls av polisen s r riskIaktorn ganska stor. En
ddlig dos beror p renheten av heroinet, samtidigt mste du injicera mer om du r en droganvndare.
Mellan 120-500 mg Ir icke-anvndare. F tag p ett par gram, koka upp det och injicera det i en ven i
armen. DdsIall Irn en verdos av heroin r generellt ansedd som underbart!
I hga doser ddar heroin genom att stnga av syret till hjrnan, speciellt den delen av hjrnan som
kontrollerar andningen. Det r inte som med kvvning, din kropp skriker inte eIter syre eller ngot snt, den
bara glmmer att den behver andas och du Ilyter bort. I lgre doser, stngs inte hjrnan av s mycket, bara
nog Ir att I dig att glmma yttre stimulans och resten av vrlden.
Heroin r mycket mer ddligare tillsammans med alkohol, n alkohol/heroin ensamt. Jag skulle tro att det r
bttre att berusa sig p alkohol Irst och sen svlja ngon opiat. Injicera gr inte att gra korrekt om du r
berusad.
Enligt boken Final Exit s ligger en bra sjlvmordsdos p 200 milligram (14 st. 15mg tabletter) vilket
Irambringar medvetslshet inom 5-15 minuter och ddsIall inom 20-50 minuter. Vid dessa doser och en
plastpse och gummiband runt halsen p en tom mage tillsammans med alkohol Ir att dva ngesten r
metoden ddssker.
MorIin anvnds av sjukvrden och Iinns tillgngligt under en rad olika lkemedelnamn, t.ex. Dolcontin. De
har alla gemensamt att de medIljer varningar om att detta r ett beroendeIramkallande medel som krver
Irsiktighet. EItersom dessa medel betraktas som narkotika krvs srskild receptblankett vid Irskrivning.
Flytande morfin
Upp
Flytande morIin eller hydromorIon r ett narkotikaklassat morIinderivat i vtskeIorm.
Tillgng r precis som alla andra opiatbaserade lkemedel rtt knepig. OItast skrivs hydromorIon ut till
cancerpatienter mot smrta.
Globala varunamn heter Hydal, Sophidone, Hydrostat, HydromorIan, Hydromorphan, Laudicon,
Hymorphan, och Palladone. I Sverige gller Dilaudid-atropin samt Opidol. Det Iinns ven som
apotekstillverkad beredning.
Nr det gller dosering har 7.5 mg av oral hydromorIon (1 mg/mL 480 mL) samma smrtstillande dos och
eIIekt som 30 mg snabbverkande oral morIin eller 10 mg av injicerad morIin eller 12 mg heroin.
En verdos r ddlig. Injicering r snabbare n oral administration.
Administrationsmetoder vid injicering
Upp
Detta r vad olika Irkortningar str Ir Iljt av en beskrivning. Ngot som mnga inte knner till, om de inte
arbetar inom sjukvrdssystemet, som lkare, sjuksyster, vrdare eller sjukgymnast. Detta r dock de engelska
termerna, de svenska kan skilja sig iIrn dessa.
i.v. = Intravens, injicerad i en ven.
i.p. = Intraperitoneal, injicerad in i en kroppshla.
i.m. = Intramuskular, injicerad in i muskeln.
o = Oral, svald.
d = Dermal (hud), applicerad p huden.
s.c. = Subcutaneous (subkutan), injicerad under huden.
Se boken Bli hg p rtt stt: en skerhetsmanual Ir sprutnarkomaner Kapitel 2: Bli hg - baskunskaperna
du behver Ir en skrare injektion Ir mer inIormation om detta mne.
Skillnaden mellan kanyl och spruta
Upp
Enklast kan man beskriva denna skillnad som att kanylen r den Irmsta delen p en spruta, de ihliga nlar
som nyttjas vid injektion, inIusion eller provtagning, oItast tillverkade av plast, metall, glas eller gummi. De
r avsedda att tappa ut vtska eller luIt ur kroppen eller att injicera lkemedel. Spruta r hela mekanismen
samtidigt som samma term kan beskriva en rad olika verktyg utanIr lkaromrdet Ir spridning av olika
vtskor. Exempel p dessa r lantbruk och vxtodling.
Se illustration nedan Ir Iler detaljer.
Kodein
Upp
Kodein r en annan olaglig drog som kan orsaka djup insomning, och som hittas som en del av hostmediciner
48 av 115 2011-02-20 00:33
och vrktabletter, ssom Citodon och Treo Comp. I kroppen bryts sedan kodeinet ner av enzymer till det
smrtstillande mnet morIin, och r drIr beroendeIramkallande. Som exit-metod pminner den mycket om
heroin.
Om du ska anvnda kodein, skaIIa och ls upp kodeintabletter i 2 ml vatten per tablett och passera vtskan
genom ett kaIIeIilter. Behll vtskan och kasta bort resterna. Du utvinner d en liten del kodein, men Ir att
vara tillrcklig Ir en verdos, krvs det en relativt stor mngd tabletter. SkaIIa pillren svart eller prova
heroin, vilket r lttare att anvnda.
Boken Final Exit rekommenderar en lyckosam dos br kombineras med aspirin, antihistamin och alkohol p
en tom mage och ligga p 2.4 gram (80 stycken 30 mg tabletter) vilket resulterar i Irlorat medvete inom
5-15 minuter och ddsIall inom 20-50 minuter. Fr att vara nnu tillIrlitlig, anvnd en plastpse p huvudet
med ett gummiband.
Tillggas br att kodeinpreparat inte anvnds s mycket lngre. Bakgrunden r att det Iinns vldigt stora
individuella skillnader i omvandlingen av kodein hos patienter. Ca 20 Ir ingen opiateIIekt att tala om alls.
Hos andra personer kan omvandlingen vara Irdrjd av olika skl varIr morIin kan ackumuleras i kroppen.
ven "ltta opiater" ssom Tramadol skall Irska undvikas enligt riktlinjerna.
Smrtlkare i allmnhet Iresprkar numer "rena" preparat mot svr smrta, d.v.s. Oxykodon.
Metadon
Upp
Metadon (dolophine, adanon) r en substans som anvnds som ersttning Ir opiatmissbrukare och som
skrivs ut av lkare. EItersom det liknar heroin kan man nog verdosera p det, dessutom sljs det svart p
gatan, s tillgngligheten r extremt bra. En rekommendationsdos Ir sjlvmord sger 300 mg, vanligen 60
5mg tabletter, som Irorsakar medvetslshet inom 5-15 minuter och ddsIall inom 20-50 minuter. Med
plastpse och gummiband p en tom mage r det en vldigt sker metod. Har du prvat andra lkemedel
eller Irskt med metadon Irut s kan man bli tolerent till drogen och den kommer d inte lngre vara
verksam.
Fentanyl
Upp
Fentanyl r en grupp av syntetiska opiater som korrekt doserad r identisk med heroin, skillnaden r att
Ientanyl kan vara hundra till tusen gnger starkare n heroin per viktenhet, beroende p exakt
sammansttning. En outspdd dos Ientanyl r inte strre n ett saltkorn och orsakar drIr mnga Iler
ddsIall Irn verdoser bland missbrukare som har tillgng till drogen n med heroin.
Drogen Iinns tillgnglig i Sverige till ett hgt pris, beroende p vilken stad du bor i. Ska du Irska kpa Irn
gatan kan det vara bra att veta att "krokodil" r slang Ir en variant av den syntetiska drogen. Drogen r
vanlig inom sjukvrden, vilket r en annan inkpsklla. En DD (Ddlig Dos) r 1 mg IV (intravenst) eller 2
injektionsampuller om 0.5 mg. En vldigt garanterad och IridIull dd.
Inom sjukvrden Iinns det utvrtes Ientanyl-lappar, de ser ut ungeIr som nikotinlappar, och anvnds av
vissa patienter som inte svarar p annan smrtlindring. EItersom Ientanyl r s potent Iungerar de trots att de
appliceras och absorberas p huden. Dr r dremot svra att I utskrivna.
Om du mot alla odds skulle I tag p ngra behver du bara klistra p dem allihop p dina bara hud, dricka
en Ilaska alkohol och g och lgga dig. Du kommer Irmodligen sluta andas nr du sover och tack vara
alkoholen och verdosen inte vakna upp nr dina andningsorgan slutar att Iungera.
Buprenorfin/Subutex
Upp
BuprenorIin r ett narkotikaklassat, beroendeIramkallande och kraItigt smrtstillande preparat som tillhr
gruppen opioder. Dess strsta anvndning i Sverige r som ersttningsmedel utskrivna av en lkare Ir
opiatmissbrukare och som smrtstillande till patienter som inte tl vanliga opiater.
BuprenorIin r den aktiva substansen i lkemedlet Subutex. Dess stora Irdel jmIrt med andra opiater r
att det bde binder till samma receptorer som endorIiner binder sig till och hindrar andra opiater att binda till
dessa. Det kan d inte anvndas tillsammans med gatuopiaten heroin.
Subutex r mildare n Metadon och enbart Subutex kan inte verdoseras. Dremot kan det ge
andningsstillestnd om det kombineras med alkohol eller bensodiazepiner. Det betyder att du kan enkelt
verdosera p detta lttillgngliga (p den svarta marknaden) medel ihop med alkohol utan risk Ir att
behva injicera ngonting.
Tyvrr r den lagliga marknaden svrtillgnglig p.g.a. den omIattande illegala Irsljningen. 2005 gick
Socialstyrelsen in och lade restriktioner p lkemedlet och det Ir nu bara skrivas ut av ett Ital lkare inom
psykiatrin.
Nr buprenorIin anvnds som smrtmedel sljs det under varunamnet Temgesic och Iinns tillgngligt som
bde injektionsvtska och resoriblett.
Koffein
Upp
En koIIein-verdos som sjlvmordsmetod r inte att rekommendera. Ltt att I tag p med vakna-upp piller,
koIIeintabletter och liknande, som Iinns tillgngliga p apotek, kemistaIIrer och p internet, men ger en
otroligt otrevlig Iysisk upplevelse med krkningar, Irvirring, hallucinationer, snabba hjrtslag och
medvetslshet.
Receptfria koffeintabletter
Upp
ReceptIria koIIeintabletter anvnds av bde nattarbetare och ungdomar som uppiggningsmedel.
KoIIeintabletter i stora mngder har ocks anvnts i ngra svenska uppmrksammade sjlvmord. Fyra
ddsIall, alla verlagda sjlvmord, har hittills noterats. Det har betytt att strre Irpackningar av
koIIeintabletter receptbelagts av lkemedelsverket.
Men det Iinns inget som hindrar att du hamstrar tabletter Irn mindre Irpackningar under en lngre period
och Irn Ilera olika apotek Ir att kompensera dessa ljliga begrnsningar. KoIIein har en LD-50 p 150-200
49 av 115 2011-02-20 00:33
milligram per kilogram av kroppsmassa Ir mnniskor.
Studier visar att risken Ir hjrtattack och stroke kar om du dricker Red Bull. En timme eIter att
testdeltagarna druckit 250 ml Red Bull steg deras blodtryck till riskabla och onormala niver dr de riskerar
strningar i hjrtats rytm. Blandning av koIIein och taurin r en direkt orsak till att risken Ir hjrtinIarkt
kar om man blandar de tv. Det har Irekommit ddsIall dr stora mngder Red Bull konsumerats. Drycken
r Irbjuden i Norge, Island och Danmark, men hittills laglig i Sverige. Livsmedelsverket rder emot att
blanda energidrycker med alkohol eller anvnda de som trstslckare vid Iysisk anstrngning.
Typiskt avlider personer som verdoserat p.g.a. ventrikel muskelkramp Irorsakat av eIIekterna av koIIein
p det kardiovaskulra systemet.
Energidrycken Red Bull och starkt kaIIe snabbar upp processen.
Koffeinmngd i olika fdomnen
Fdomne Koffeinhalt Portionsstorlek Koffeinmngd i en normalportion
Starkt kaIIe 800 mg/l Kopp, 15 cl 120 mg
KoIIeintabletter (Apoteket) 100 mg/styck 1 tablett 100 mg
Red Bull 320 mg/l Burk, 25 cl 80 mg
Svagt kaIIe 400 mg/l Kopp, 15 cl 60 mg
Coca Cola 135 mg/l Burk, 33 cl 45 mg
Kokain
Upp
Kokainmulor som smugglar drogen Irn Sydamerika till Europa avlider ibland pga de kondomIyllda psarna
spricker i deras magar. Allts r substansen mer Iarlig svald n inhalerad, vilket r det vanliga
konsumeringssttet. Tillgngligheten r dock relativt svr, men har du pengarna s kan du snabbt I tag p
nog Ir ett sjlvmord. Och inte ett s dligt stt att g ut, snorta lite, svlj lite...
Du kommer att behva minst 1-3 gram och den Irvntade tiden r 2-3 timmar, tills ditt hjrta lgger av.
Sgs vara smrtsamt och orsaka bl.a andningsproblem, men dden intrIIar relativt snabbt och njutningen
maximal.
Kokain-verdos
Upp
Att n en verdos (vilket Iaktiskt r rtt s ovanligt) Irn kokain r vldigt individuellt, men att injicera
istllet Ir att sniIIa eller rka kar dina chanser mrkbart. Vissa verlever Ilera gram medan andra som
rkar vara allergiska avlider eIter en minimal dos. ven Iaktorer som andra droger, personlig tolerens,
hlsoskick och drogens potens spelar roll.
Orsaker till en ddlig kokain-verdos kan vara:
hjrt- och krlsystemet strs med oregelbunden hjrttakt och hjrtstopp,
hgt blodtryck resulterar i en hjrnbldning,
upprepade konvulsioner eller att
respirationssystemet slutar Iungera.
Lkare som gjort uppskattningar brukar berkna att 1.2 gram (oralt) och 750-800 mg (intravenst eller rkt)
r tillrckligt Ir ddsIall i 100 procent av Iallen. Den genomsnittliga kokaindosen ligger p 500 mg
(intravenst). Vid sniIIning ligger samma dos p 0.1-0.2 mg, d.v.s., 2-4 linor per kvll.
LSD
Upp
LSD (Lysergic acid diethylamide) r INTE ddlig! Det spelar ingen roll hur mycket du tar! Du kanske
kommer uppleva svra hallucinationer, men det r allt. Om du r deprimerad, kommer LSD bara Irstrka
depressionen, inte lyIta den, och chanserna att uppleva en dlig tripp r troligen hgre.
LSD Iungerar genom att katalysera vissa substanser i hjrnan, och s drIr har stora verdoser ingen mer
eIIekt, n bara vanliga verdoser. Nr mnen i hjrnan r Irbrukade, blir det ingen mer eIIekt. Det Iinns
rapporter om Iolk som snortat ren LSD-tartrat, i tron att det var kokain. Mngderna var Irn 1000-10,000 ggr
en vanlig dos. HlIten av dem Ill i koma, men alla av dem klarade sig utan ngon behandling, Irutom att en
del gavs Valium Ir ngest eItert.
verhuvudtaget verkar det som att LSD r s sker som en drog kan vara, trots mycket propaganda som
sger annat.
Nikotin
Upp
Vi talar inte om att rka det, utan koncentrera nikotinet och svlja det, men det r oklart om det Iungerar. P
plussidan kan nmnas att till skillnad Irn illegala substanser, Iinns lttillgngligt och r relativt billigt. En del
kllor sger att det tar Ilera timmar att d Irn det, men att du Ialler in i koma mycket tidigare. Processen kan
snabbas upp om det tas i stora doser.
Du kommer Irst knna dig berusad. Symptom inkluderar vldsamma konvulsioner och den direkta
ddsorsaken r upphrande av respirationen och koma. Rkare br anvnda strre doser n icke-rkare.
Angende att verdosera p nikotin s kan det vara bttre att lgga det p tungan istllet, d det upptas
bttre och snabbare. Tnk snus. Om man svljer nikotinet s kan magsyrorna hinna neutralisera de skadliga
mnen. Nikotin r annars ett bra val d det r lagligt och tobaksprodukter sljs verallt.
Du kan Irbttra dina chanser om du kper nikotinlkemedel p apoteket i massor och konsumerar Ire
Irsket. Hela denna metoden r dock vldigt riskabel och otydlig.
Recept fr nikotinsirap
Upp
Om du ska prova med nikotin behvs ett stt att extrahera och koncentrera nikotinet ur tobaken. Hr r ett
50 av 115 2011-02-20 00:33
stt.
Bltlgg 100-150 gram tugg- eller piptobak i ett par dar. Resultatet blir en brun rra. 1.
Sila bort tobaken Irst med en Iinsil och sedan med en handduk. 2.
Kasta bort tobaken. 3.
Smkoka bort vtskan tills du Ir ca tv teskedar av en brun sirap-konsistens. 4.
Om sirapen r Ir seg, spd ut med ngra droppar vatten. 5.
Rk ngra oIiltrerade ciggisar och klistra hela kroppen Iull med nikotinpatchar. 6.
Blanda 4-5 droppar (eller mer) i din nattdryck. KaIIe eller en st dryck tar bort smaken. 7.
Vakna aldrig upp. 8.
Ketamin
Upp
Ketamin r ett bedvningsmedel inom kirurgin och vetrinr anvndning. Den har p senare r blivit alltmer
populrt som rekreationsmedel och kan drmed hittas p gatan och den svarta marknaden, d ibland knd
som Special K.
Ketamin Irekommer som vitt pulver eller tabletter, samt som lkemedel i Iorm av injektionslsning i
ampuller, d det kallas Ketalar. EIIekter r hallucinationer, kat blodtryck, bedvande, och smrtstillande.
Precis som med alla bedvningsmedel kan en verdos orsaka ddsIall, men ven med en verdos r
utgngen hgst oklar. Chanserna kar sjlvklart desto kraItigare verdosen r. Det r mjligt att substansen
istllet skulle kunna ing i en drogcocktail Ir dess Irmga att reducera ngest och depression under
sjlvmordsIrsk med andra metoder.
PCP
Upp
PCP (angel dust) eller Iencyklidin r ett hallucinogent narkotikaklassat medel. Det anvndes ursprungligen
inom veterinrmedicinen som narkosmedel och som en kraItig smrtstillare.
Drogen anses relativt skadlig d den kan absorberas genom huden och snabbt orsaka schizoIreni-liknande
eIIekter. PCP r en dissociativ drog som tar Ilera veckor innan den helt lmnat kroppen.
Det Iinns ingen verdosgrns Ir PCP eItersom den inte r direkt giItig. Det Iinns en mjlig chans till
hjrnskador under lngvarigt bruk. Annars r detta ingen metod att rekommendera, svida du inte planerar
att samtidigt hoppa ut genom ett Inster.
DMT
Upp
Denna Iorm av psyoaktiva substans r Irn svensk synvinkel relativt oknd.
DMT tillhr klassen tryptaminer, vilket r en grupp molekyler som har tryptaminskelettet gemensamt.
Mnniskan har ett antal tryptaminer i hjrnan som signalsubstanser, bland annat melatonin och serotonin,
vilket gr att vissa versioner av tryptaminer r psykoaktiva och kan orsaka hallucinationer och dylikt. mnet
Iinns ocks i vissa djurkroppar, t.ex. paddor. Du har skert ngon gng undrat ver varIr Iolk har anhllits
Ir att ha slickat grodor.
DMT r den psykedeliska drogen som har potential att ge starkast upplevelser, dribland intensiva visioner
eller hallucinationer dr anvndaren helt IrIlyttas till en vrld utan kontakt med verkligheten. Med styrkan
kommer ocks en risk Ir otrevliga upplevelser, srskilt Ir en ovan anvndare.
Fr att uppn dess eIIekt, via rkning eller injektion, mste man ven ta en MAO-hmmare Ir att Irhindra
det enzym som bryter ned drogen i kroppen. UrbeIolkningen i Sydamerika anvnder t.ex. en brygd
(Ayahuasca) p tv olika vxter, den ena innehller DMT och den andra en MAO-hmmare.
Om du ngonsin undrat ver vad Ir slags kemikalie som Ir dig att hallucinera p natten, d.v.s. drmma kan
jag bertta att denna substans r naturlig DMT som hjrnan producerar nr man landar i rem-smn.
En vanlig dos r 50-100 mg. EIIekten r mycket intensiv, men kortvarig, under en timma. Andra eIIekter r
hjt blodtryck, kad hjrttakt, Irstorade pupiller och ngot hjd temperatur. DMT r inte giItig, utan kan
Iylla andra Iunktioner i ditt sjlvutplnande. T.ex. Ir att I nya perspektiv i dina Irberedelser, mod eller
nya tankar och ideer.
Kratom
Upp
Kratom r ett medicinskt lv skrdat Irn inhemska trd som ursprungligen kommer Irn Sydostasien. Det
anvnds Ir sina psykoaktiva egenskaper i dess ursprungsomrden, men anvnds ven i andra vrldsdelar
som en populr internetdrog.
I sitt hemland anvnds den av arbetare p Iltet som tuggar bladen Ir dess uppiggande och stimulerande
eIIekt. Andra metoder r att t.ex. koka bladen Ir att gra the eller blanda krossat pulver i mat/dryck. Det
hnder ven att man lter detta the dunsta s det kvarstr en sorts tjra som man sedan svljer. Kratom rks
vldigt sllan, d det inte r en eIIektiv metod.
Kratom innehller mnga aktiva substanser vars eIIekter liknar dem av opiater, d.v.s. smrtstillande,
jmIrbar med kodein och metadon. Det Iinns inga rapporterade verdoser Irn kratom p samma stt som
heroin. Mer troligt r illamende p.g.a. dess bitterhet och Irstoppning. EIIekten varar i ngra timmar.
Kratom r IortIarande laglig i Sverige.
Rad: Frsk med riktiga opiater (gatudroger eller lkemedel) istllet.
DXM
Upp
DextrometorIan r ett lkemedel som anvnds inom hostmedicin, men kan ven utnyttjats som narkotika vid
strre doser, dr det har lett till ddsIall.
DXM r en dissociativ drog, som liknar PCP och ketamin. P grund av dess kemiska struktur misstas DXM
oIta Ir en opioid. Vid intag i berusningssyIte kan det, Irutom hallucinationer, ge upphov till kramper,
krkningar, klda, andningsstillestnd, Irhjt blodtryck, kad hjrttakt, och medvetslshet. Intag
51 av 115 2011-02-20 00:33
tillsammans med alkohol eller psykoIarmaka kar giItverkan och risken Ir ddsIall. Frn USA Iinns
tskilliga rapporter om DXM-relaterade ddsIall och hjrnskador. DdsIall eIter intag av DXM Iinns ven
rapporterat i Sverige.
P grund av narkotikabruk och tillhrande risker saluIrs inte lngre DXM-baserade preparat i Sverige och
r drIr klassat som ett narkotiskt lkemedel. Hostmedicinen Tussidyl, med DXM som aktivt preparat,
drogs in Irn svensk Irsljning 1999. DXM-baserade preparat sljs dock IortIarande som hostdmpande i
Ilera andra lnder, exempelvis USA.
En lg dos r 200 mg eller ca 1.5-2.5 mg/kg medan en hg dos ligger p 600 mg eller 7.5 mg/kg. En ddlig
dos antas vara mellan 50-500 mg/kg.
Ecstasy
Upp
MDMA (3,4-MetylendioximetamIetamin eller ecstasy r ett hallucinogent narkotikapreparat och rknas som
empatogen. Drogen har mnga namn p gatan bl.a. E, X, XTC, puckar, bokstver, rolls, beans och Adam.
ven om substansen MDMA r synonym med ecstasy sljs det tabletter under detta namn som ven
innehller andra hallucinogena amIetaminpreparat och andra substanser ssom amIetamin och koIIein. I
vissa Iall saknar de ven helt MDMA. De ddsIall som rapporterats Irn ecstasy r oIta p.g.a. dessa orena
tabletter.
Vid konsumtion utsndrar hjrnan enorma mngder serotonin. Detta r den bakomliggande orsaken till den
kade empatiIrmgan. Subjektiva upplevelser i samband med detta r oIta en extremt kad tillit och knsla
av nrhet till mnniskor i omgivningen och Irmgan att Irlta andra Irstrks avsevrt. Samtidigt hjer
temporrt individens medknsla. Detta har oIta ett stort terapeutiskt vrde och anvndes inom psykoterapin
innan kriminalisering.
Problem med drogen r att kroppens inbyggda Irmga att reglera kroppstemperaturen kan stras vid strre
doser. MDMA kan ven pverka metabolismen och blodtryck och puls kar. Andra mrkbara Iysiska
eIIekter r svettningar eller skakningar.
Ngra ddsIall har noterats Irn uttorkning, men det Iinns bttre anvndning Ir ecstasy. Detta r en drog
som kan I dig p helt nya tankar och Irndra din syn p livet. Det r alltid bra att I nya perspektiv p
saker och ting och ecstasy r en substans som du br prva minst en gng innan du bestmmer dig slutgiltigt
Ir att avsluta ditt liv.
Sniffning
Upp
Att sniIIa (ocks knt som "boIIning") lim, sprayburkar eller tndargas i en plastpse r vanligt bland
marginaliserade ungdomar. Det gr att d Irn inandningen men det r extremt svrt. Du mste i princip
andas in ngorna under en lngre period tillsammans med alkohol. D kan det leda till kvvning och
hjrtstillestnd.
Drivgasen aerosol i sprayburkar anses hra till de Iarligaste sniIIningspreparaten tillsammans med butan,
propangas, bensen, terpentin, aceton, lim, thinner, och tndargas. Dessa brnslen eller gasdrivande medel
Iinns ven i rengringssprayer Ir elektriska apparater.
Mnga tror att dessa burkar bara innehller tryckluIt (komprimerad luIt), vilket r Iel. De Ilesta innehller
gaser, t.ex. mnet diIluoroethane, en Irgls gas som ocks ger en berusande upplevelse vid sniIIning. Vissa
Irsk har gjorts att Irska byta ut gasen mot andra alternativ sedan ungdomar missbrukat gasen.
Frdelen r att dessa medel r lagliga och Iria, nackdelen r att dem inte passar alla och det r en rtt s
mdosam metod som krver mycket energi och tlamod, Ir att inte glmma starka lungor. Det Iinns ingen
ldersgrns Ir att I inhandla butangas, inte heller Iinns det sjlvklart ngon ldersgrns Ir doItsprayer och
hrspray.
Symtomen r i Irsta hand yrsel, syn- och hrselhallucinationer och slhet, Iljt av medvetsls och syrebrist.
Hjrtat kan d pverkas s intensivt att det slutar sl. Vid inandning tar gasen bort syret Irn de rda
blodkropparna. Kroppen uppIattar bristen som en alarmsituation och pumpar ut adrenalin. Kombinationen av
adrenalinpslaget och syrebrist kan leda till en pltslig dd nr hjrtat tappar rytmen.
Ngra personer avlider emellant eIter sniIIning, ven om ett besk p akuten r mer troligt.
Det Iinns ven ngra Iall dr Iolk oavsiktligt dtt Irn spray-deodoranter. Ett Iall beskriver en 12-rig brittisk
pojke Iick hjrtstopp eIter att ha anvnt Ir mycket deodorant. Han hittades av sin Iar kollapsad p golvet i
sitt badrum eIter att ha anvnt Lynx Vice deodorant.
En obduktion visade senare att pojken dtt Irn hjrtarytmi Iramkallat av att ha anvnt sprayen i ett
begrnsat utrymme, i motsats till produktens varningsetikett. Enligt Iamiljen var det vanligt Ir sonen att
ven spraya sina klder och att anvnda mycket hrgele.
Poppers
Upp
Poppers r gatutermen Ir diverse alkylnitriter som tas i rekreationssyIte genom direkt inhalering.
Medicinskt anvndes den Irst i behandling av krlkramp, men p 60-talet brjade homosexuella att sniIIa
poppers Ir att ka den sexuella upphetsningen, slappna av analppningens ringmuskler och ka upplevelsen
p dansgolvet.
Namnet poppers kommer Irn engelskan d ett tidigt administrationsstt var sm glasampuller virade i
gasbinda. Ampullen brts inuti gasbindan och det Ilyktiga amylnitratet kunde d inhaleras.
Ampullberedningen Iick den populra benmningen popper av att ampullen gav iIrn sig ett poppande ljud
d den brts.
mnen amyl- eller butylnitrit r en klar gul Ilyktig vtska med en lukt som pminner om ruttna pplen. De r
inte upptagna i den svenska narkotikalagstiItningen och r drIr lagliga att inneha. Det r dock Irbjudet att
slja eller importera dessa mnen p grund av lkemedelslagen.
Hga inhaleringsdoser av nitriter kan leda till anemi och hypoxi, men symptom uppkommer oItare bland Iolk
som har en genetisk tendens. Andra risker inkluderar brnnmrken om det spills p hud, andnd, Irlust av
52 av 115 2011-02-20 00:33
medvetandet, yrsel, huvudvrk och rda eller kliande utslag runt nsan eller munnen.
Syrefrlust
Upp
Att Irlora Irmgan att ta upp syre kan ske med olika metoder, andra grvre och vldsammare n andra. Att
Iredra r sjlvklart de metoderna dr du inte mrker att du bervas av syre jmIrt med sna som ger dig
panik och ngest i ddsgonblicket, t.ex drunkning och hngning. Rekommendationen hr r kolmonoxid,
men det krver ocks att du har tillgng till en avskymd plats p landet eller liknande s gasen inte pverkar
ngon annan n dig sjlv. En simpel luIttt plastpse kan ibland ocks vara en sjlvmordskandidats bsta
vn.
SyreIrlust gr ocks under den engelska termen hypoxia och r en av de skraste metoderna Ir
sjlvdestruktion.
Drnkning
Upp
Om du vljer att drnka dig sjlv i vatten, s r en stor sj, eller ppet vatten att rekommendera, inte ett
badkar. ven om Iolk drunkar i dom, s r det oIta eIter dom blivit medvetslsa Irst. OBS, anvnd inte
saltvatten, pga det r mer smrtIullt. Man kan antingen simma ut och inte stanna tills du r s trtt att du inte
lngre kan hlla ditt huvud ver ytan.
Eller gr som IrIattarinnan Virginia WoolI gjorde, placera stenar i dina Iickor, s du kan simma ett tag, men
som gr att du sjunker om du slutar att simma. En annan variant r att vlja ett ppet vatten med en kraItig
strm som br dig med ut till en punkt dr du inte kan tervnda iIrn, tex Stilla Havet.
Du kan ocks placera vikter p dina hnder och Itter och hlla i ngra Ilottar, sen svljer du ngra
smnpiller, blir medvetsls, somnar, och sjunker till botten, dr du Ir vila iIred. Att vara vid "liv" nr du
drunknar kan vara oerhrt obehagligt, eItersom kroppens naturliga verlevnadsinstinkter kommer att Irska
andas, och sen till slut andas in vatten, vilket gr ont, speciellt om du inte vill d.
Men om du vill att det ska hnda, mindre s, ven om instinkten Iinns kvar hela tiden. Nr du vl har andats
in vatten, r det inte smrtsamt, och du Ilyter IridIullt ivg... Du behver inte vara Iastbunden, bara att g
ngonstans djupt och andas ut... du kommer att sjunka ltt. Om du Ir panik, r allt du kommer att gra r att
simma upp, du kommer att vara medvetsls Ire du nr ytan.
Vid drunkning kmpar kroppen automatiskt Ir att andas ut ditt andetag, sen mste den andas in, och det r
den kampen som gr ont, speciellt om du inte vill d; men om du vill d; om du gr s det intrIIar, s blir
kampen mindre vldsam, ven om de naturliga verlevnadsinstinkterna kommer att Iinnas dr.
Tnk p att din kropp kan terlivas Irn drunkning i kallt vatten eIter Ilera timmar, eItersom kylan saktar ner
mjlig hjrnskada. Varmare vatten har inte Irdelen av hypotermi, men r mer eIIektiv i att se till att du
Irblir dd.
Floder
Upp
Sjn som skdeplats Ir att erstta syret i dina lungor med vatten r bra, men kan ltt leda till onskvrd
hjlp Irn samariter eller andra mnniskor som lever Ir att lgga sig i ditt val.
Vill du hindra risken Ir dessa plgor, drnk dig i en stor lvar, Ilod eller Iors. Ingen kommer att Irska
hjlpa dig eItersom de r rdda Ir att sjlva dras med och de rep som kastas ut till dig kan du ltt undvika.
Du har mycket strre chans att lyckas ju starkare strmmen r.
Ngra svenska exempel (Iloder mynnar vanligen ut i havet eller i en strre insj):
Dallven
Gta lv med Klarlven och Vnern
Helge
Hemn
Indalslven
Kalix lv
Lagan
Ljungan
Ljungbyn
Ljusnan
Lule lv
Motala strm med Vttern
Nissan
Norrstrm med Hjlmaren och Mlaren
Pite lv
Ronnebyn
SkelleIte lv
Tommarpsn
Torne lv
Ume lv
Viskan
Angermanlven
tran
Ett alternativ p Iloder r Iorsrnning som innebr att med bt eller Ilotte ka nedIr en Iors eller annat
strmt vatten. Skriv upp dig och Iyll dina klder med vikter, slng dig ver bten, ta av Ilytvsten i vattnet
och Ilyt bort till en annan vrld.
Bassng
Upp
Har du tillgng till en privat (eller kommunal nattetids) bassng/pool r det nnu bttre. Hr kan du i lugn
och ro planera din vattniga dd.
OIIentliga simbassnger r vanligtvis 50 eller 25 meter lnga, medan privata simbassnger i villatrdgrdar
53 av 115 2011-02-20 00:33
normalt r mindre. Djupet varierar Irn 1 meter till Ilera, beroende p om bassngen anvnds i
tvlingssammanhang eller andra aktiviteter, t.ex. dykning.
Om du inte vill vara s dramatisk kan du ta med en uppblsbar badmadrass och svlja en bunt av smnpiller.
Placera kroppen bekvmt med bra huvudstd och slappna av guppande p ytan. Om du inte har en allergi
mot klor s borde resan bli rtt s angenm.
Tidvatten
Upp
Har du tillgng till en strand med ebb och Ilod kan du nr vattnet r lgt binda Iast dig sjlv i rtter eller en
tyngd och vnta p vattnet. Se till att du inte har en massa slappt rep. Nr vattnet tervnder (hgvatten) r
du hjlpls att undkomma din egen drnkning. Faktum r att en del personer omkommit nr de underskattat
strnder med ett ebb och Ilod system.
Intill kuster och i smala och grunda sund kan tidvattenhjden n ver tio meter och tidvattenstrmmarna
vara vldigt starka. I Engelska kanalen Irekommer tidvattenhjder p 12 meter och i Fundybukten och
Ungavabukten p kanadensiska stkusten upp till 17 meter. Saltstrmmen nra Bod i Norge har vrldens
snabbaste tidvattenstrm: 22 knop eller 40 kilometer i timmen.
Drnkning inombords
Upp
Kan man drnka sig sjlv till dds genom att dricka vatten? Ja, vad som hnder r att man str saltbalansen i
kroppen, och cellerna Iungerar mindre eIIektivt. Polydipsi (verdriven trst) r en verdriIt i
vattendrickande och gr att den kemiska Irndringen i blodet hamnar i ett utblandat tillstnd med en lg
natriumIattig niv.
Om vtska som vatten ntrar kroppen Iortare n kroppen kan gra sig av med det (svett, urin, nga) blir
kroppens vtskor utspdda till Iarliga niver och saltmngdsbalansen strs. Detta trots ironin att kroppen
bestr av 98 vatten. Ett tillstnd ven knt som vattenIrgiItning och vattenberusning.
Fr att snka din natriumniv till en kritisk niv mste du gra en stor insats och I en dlig njur-respons.
Natriumgraderingen r sdan mellan hjrnan och blodet att slaganIall och Irvirring uppstr. Symptom
inkluderar illamende, huvudvrk, uppkastning och ddIall intrIIar inom ett par timmar Irn hjrndem,
epileptiska anIall, och koma. Precis som med alkoholIrgiItning kan skiItningen Irn milda till svra
symptom ske snabbt. Permanent hjrnskada kan Ilja om du inte dr.
Nstan alla ddsIall Irn Irloppet har intrIIat vid vattendrickartvlingar dr deltagare tvlar om att dricka
stora mngder vatten ver ngra minuter eller lnga perioder av intensiv trning. Ibland hnder det ocks att
Iolk ovetande Ir i sig Ir mycket vatten under en viss period p.g.a. mental sjukdom.
Risken och lidandet r inte vrt det om du inte r masochistisk och vill lida maximalt Ir att reIlektera din
miserabla existens.
han druckit mer n 10 liter vatten dagen nr han dog. En mngd som han druckit i tminstone tv dagar i rad.
Lkare rekommenderar att man ska dricka tv liter vatten om dagen Ir att kroppen ska m bra, uppger
Daily Mail. EItersom detta r s sllsynt s r chansen stor att du avlider ven om du lggs in p ett sjukhus
d lkare oItast inte Irstr vad som Iranlett ditt insjuknande. hjrtstopp
Huvudet i en gasugn
Upp
Det Iinns tv typer gas i vanliga hem, naturgas eller LP-gas (propangas). Har du en tank i ditt hus r det
LP-gas, annars naturgas. Vid inhalering i hga koncentrationer har den nedsvande, kvvande egenskaper,
och kan orsaka trtthet. Den r irriterande Ir andningssystemet och kan resultera i yrsel, huvudvrk,
trtthet, illamende, andnd, muskelkoordinationsbrist, verdriven avsndring av saliv, Irvirring,
krkningar, och upphetsning. I extrema Iall kan det leda till kramper, medvetslshet och ddsIall som ett
resultat av kvvning.
De Ilesta hem har dock en skerhetsventil som gr att gasventilen inte ppnas Irrn pilotlampan r tnd, s
drIr om gasen brjar lcka ut tnds den automatiskt. En catch-22 skerhetsmodell som minskar chansen
Ir att ett hus Iylls med gas, om den rkas sttas p och glms bort.
Metangas
Upp
Metangas r en annan hushllsgas. Den blandas oIta nr den anvnds kommersiellt med sm mngder av
starkluktande svavelIreningar pga att den r luktIri Ir att kunna upptcka nr det skett en lcka. Metangas
r en huvudsaklig komponent i naturgas och anvnds oIta som brnsle pga dess brnsle-vnliga eIIekter. Pga
dess liknelse till gasen i ugnar skiljer sig dem inte s mrkvrdigt Irn varandra. Ngot lttare att I tag p
dock. Men man mste IortIarande verkomma lukten.
Hngning
Upp
HalsIrskjutning, aka hngning eller bryta nacken, r en teknik som orsakar hastig medvetlshet och r
snabbt utIrd. Data visar att elektrisk aktivitet i hjrnan Iortgr i 13 sekunder eIter en Irskjutning.
Skillnaden mellan strypning/hngning och halsIrskjutning r att vid den senare dr man av en bruten nacke
och den Irra, av syrebrist.
Om du ska g av en stol och strypa dig till dds, ska knuten vara p baksidan av halsen och br dras t
hrdare ju mer tryck som tillmpas. Gr en gla och knyt en enkel knut, tr repet genom glan, och Ist i
ngot skert. Testa repet. Din mevetslsa kropp ska hnga i den nr den dr. Du kan ocks stta ngot runt
repet Ir att Irhindra att repet skr dig dr det kommer i kontakt med din hals. Dra t repet ttt runt din hals
och kliv av.
Om du ska Irska bryta nacken, den lite snabbare metoden, men tveksamt om det ger den snabbare dden,
br knuten inte var dragen s ttt inp och placeras bakom rat. Den bever g t sidan och du behver Ialla
1,5-2,5 meter Ire den dras t (enligt din vikt).
Knuten br vara p baksidan av huvudet, inte sidan. Du kan troligen gra mer skada till hjrnstammen p det
sttet Ir den kontrollerar andningen och liknande livsviktiga Iunktioner. Om knuten r bakom, tillmpas ett
54 av 115 2011-02-20 00:33
jmt tryck p vener och luItstrupe, n om den r p sidan.
De brittiska bdlarna brukade placera knuten vid hrnet av kken riktad s att nr den drogs t, s Ior den
under kken och kastade huvudet bakt. De anvnde ocks ett rep med en massiv stlring Ir att hjlpa till
med kastandet av huvudet. Amerikanerna anvnde bdelns knut till samma sak.
Se upp s att inte repets placering, knut, och hjd r missberknade s den Irlnger strypningen eller
brytandet av ryggraden.
Ryggradsskada r den huvudsakliga utgngen i att bryta nacken, (lnga Iall). Att skra av syre till hjrnan r
den Irmsta Ir strypning/hngning. Tar du smnmedel Ire kan det minska de vldsamma reaktionerna du
Ir nr du hngs.
Tapptabellen nedanIr r viktig och visar kroppsvikt och rekommenderad Iallhjd. VarIr inte bara hoppa
Irn hgsta hjden? Fr att om Iallhjden r Ir stor och du r Ir tung, kommer du att halshugga dig sjlv,
vilket kan vara rtt kletigt och inte ge rtt intryck. Tapptabellen berknar hur lngt avstndet en person br
Ialla i en perIekt hngning (personen bryter nacken och kvvs till dds). Kom ocks ihg att inte anvnda ett
Ir tunt rep som kan brytas snder vid rycket.
Det r mjligt att hnga dig med bda Itterna nuddar marken, allt som behvs r ett tryck p nacken, som
skr av blodtillIrseln till hjrnan. Du Irlorar medvetandet eIter ca 10 sekunder. Detta r strypning, inte
kvvning.
Smrtan inblandad med hngning r extrem, men bara Ir en kort stund, eItersom det svartnar Ir gonen
och du Irlorar medvetandet rtt s Iort. Se till att repet inte gr av eller lossnar ngonstans. EIter du
svimmat av, gr din kropp in i spasmer och ryckningar, s det r bttre att inte hnga nra ngonting, Ir att
inte dra till dig uppmrksamhet. Du kommer att behva minst en halvtimme p dig utan strande inslag, s
du r riktigt dd och inte hamnar som ett vrdpaket, om de Irsker med terupplivning.
Alternativ till rep
Upp
Om du inte har tillgng till ett starkt rep Iinns det Ilera alternativ tillgngliga.
Slips.
Tvttlina
Stltrd (kldd med ngot tyg)
Skosnre
Halsduk
Skrp
Bdelns knut
Upp
Det Iinns minst sex variationer av bdelns knut (Hangmans Knot) och alla passar bra Ir saker man ska
knyta till slutgiltigt, det r drIr de anvndes Ir avrttningar och lynchningar, mm. Standarknuten Ir
bdelns knut hller Iem-tta rundor beroende p vad Ir material du anvnder.
Passera en 15 cm slinga genom dess gla. 1.
Ta nden med bakom sig sjlv, passera den under den dubbla delen. 2.
Gr 5-8 spiraler ver den dubbla delen. 3.
Den Iormade knuten arbetas in till Iorm. 4.
Knuten skickas ner lngs repet, mot gat av kroken eller sviveln. 5.
Alternativ bdelns knut
Upp
Tabell fr mtning av fallhjd
Upp
Tabellen skapades eIter en rad misslyckade avrttningar av en brittisk kommitte Irn inrikesdepartementet
1888 och har sedan dess uppdaterats till moderna mtt.
55 av 115 2011-02-20 00:33
Kroppsvikt Replngd/fallhjd
104-105 kg 1.4 - 2.15 m.
100-101 kg 1.4 - 2.20 m.
97-98 kg 1.5 - 2.25 m.
94-95 kg 1.5 - 2.30 m.
91-92 kg 1.6 - 2.35 m.
88-89 kg 1.7 - 2.40 m.
85-86 kg 1.7 - 2.45 m.
82-83 kg 1.7 - 2.50 m.
79 kg 1.8 - 2.55 m.
76 kg 1.9 - 2.60 m.
73 kg 1.9 - 2.65 m.
69-70 kg 2.0 - 2.70 m.
66-67 kg 2.0 - 2.75 m.
63-67 kg 2.1 - 2.80 m.
60 kg 2.3 - 2.85 m.
57 kg 2.3 - 2.90 m.
54 kg 2.4 - 2.95 m.
50-51 kg 2.4 - 3.00 m
48 kg 2.5 m
45 kg 2.5 m
Garderoben
Upp
Mnga anser att garderoben r en plats Ir hngning eItersom den redan har ngon slags
upphngningsIunktion, men problemet r att dem Ilesta garderober r alldels Ir sm Ir detta ndaml.
Dessutom r det oklart om en galgestngen klarar av din vikt. Dremot klarar oItast strre walk-in
garderober bttre av tyngden eItersom de r mer stabila, speciellt om rummet har sin egen takbjlke. Det
Iinns dock mnga rapporter om Iolk som Iramgngsrikt hngt sig inuti garderober.
Duschen
Upp
Ett alternativ till hnganordning r den monterade munstyckeshllaren i duschutrymmet. Denna Iixering kan
rcka Ir en delvis ddlig hngning, ven om anordningen kanske inte hller Ir hela din vikt. EItersom
mgel r ett stort problem i vta utrymmen brukar dessa Iixeringar vara robusta och tliga.
Du kan ven Irstrka konstruktionen med stltrd eller rep, speciellt om du nd ska anvnda ngot slags
snre.
Se till att positionera din hals s att luIttillIrseln stryps och inga ben eller muskler i halsen hamnar i vgen.
Prova ett par gnger utanIr duschen Irst.
Kolmonoxid
Upp
Kolmonoxid (CO) r en vldigt Iarlig, Irgls, luktls, oantndbar gas tills koncentrationer p 10, som gr
om det ntrar ditt blod kommer att dda dig. Tom lga doser skadar din hlsa. Den Iungerar p s stt att om
ditt protein hemoglobin i ditt blod Ir vlja mellan syre och kolmonoxid kommer den att ignorera det
livsgivande syret och Ista sig p kolmonoxiden.
P.g.a. den naturliga kemiska egenskapen (en av kroppens svagheter) kommer vra kroppar att byta ut syret
mot kolmonoxid i vr blodstrm, vilket orsakar en strre eller mindre grad av cellkvvning beroende p
intensitet och lngvarigheten av exponering. (Ddlig syrebrist)
SidoeIIekterna Irn lgexponering inkluderar permanent organ- och hjrnskada. Spdbarn och ldre r mer
mottagliga n hlsosamma vuxna, det samma gller Ir dom med blodbrist och hjrtsjukdomar.
Vanliga symptom r yrsel, huvudvrk, och svaghet. Nr koncentrationen kar Iljs de av minskad
synIrmga, ringandet i ron, illamende, gradvis depression, Irvirrning och kollaps. Som i sin tur kan Iljas
av krampryckningar och spasmer.
FrgiItning av CO syns inte Irrn luItkoncentrationen r 0,05 och akuta tecken syns inte Irrn vid 0,2.
Fr mnniskor rcker det med att utsttas Ir 0,32 CO i en timme Ir att Irambringa medvetlshet, och
0,45 Ir att d.
Historiskt sett har sjlvmord lyckats genom Iyra metoder Ir att generera CO:
Kemisk interaktion mellan natrium och svavelsyra. 1.
Avgasngor Irn bensindrivna interna Irbrnningsmotorer. 2.
MonoxidIrgiItning Irn kolngor. 3.
Kommersiellt komprimerad CO i cylindrar. 4.
De tre Irsta teknikerna r sammankopplade med en del problem, som produktion av andra gaser,
otillrckliga koncentrationer av CO uppndda, otillrcklig nedkylning av gasen och underhllning av
utrustningen, drIr r den lttaste kllan komprimerad CO i Iabriksmssiga cylindrar. De r dremot svra
att I tag p, varIr oItast bilars avgaser anvnds.
CO Iramkallar medvetlshet utan smrta och med minimal mrkbart obehag. DdsIall intrIIar direkt om
koncentrationer p 4-6 anvnds. All elektrisk utrustning som utstts Ir CO (lampor och Ilktar) mste
vara explosionsskra.
Propangas r ingen bra ide eller ersttare eItersom den Irbrnner Ir rent. Det kommer att ta ett bra tag Ir
att bygga upp tillrckligt med CO.
CO kan hitta en vg in till ditt hem genom ett knt antal kllor:
56 av 115 2011-02-20 00:33
IckeIungerande vrmeledningspannor.
Bilar som lmnas p tomgng i ett garage eller stngt omrde.
Grillar och andra brnslebrnnande apparater.
Kaminer, braser eller igentppta skorstenar.
Felaktigt installerade gasspisar eller ppningar.
Skillnaden mellan kolmonoxid och koldioxid
Upp
Kolmonoxid och koldioxid r tv helt olika gaser, men som oIta Irvxlas pga de likaltande namnen.
Kolmonoxid r gas Irn bilar och sledes livsIarligt. Koldioxid som Iinns verallt r dremot oIarligt och
Iaktiskt ltt att lsa i vatten d det blir kolsyra. Detta inlgg har kommit med Ir att Iolk ska lra sig den
viktiga och eventuellt desdigra skillnaden mellan de tv.
Kolmonoxid r en kemisk Irening dr gasen r lukt- och smakls men mycket skadlig att andas in (i strre
kvantiteter) d den Irstr de rda blodkropparna (som transporterar syre i blodet) vilket leder till kvvning
ven om man andas in ren luIt eItert. Gasen bildas vid oIullstndig Irbrnning av kol och kolIreningar.
Exempel p vardagsnra gaser som innehller kolmonoxid r tobaksrk och bilavgaser.
Koldioxid r en mycket vanlig och oIarlig gas. Den r tung, kvvande och mycket svr att I att reagera.
Koldioxid r en vxthusgas och bildas vid i stort sett all Irbrnning av kolIreningar i syre. Vid Irbrnning
av Iossila brnslen som kol, olja och naturgas bidrar koldioxiden starkt till vxthuseIIekten, eItersom dessa
brnslen inte snabbt nog terskapas och drmed p nytt binder koldioxid ssom vxtmaterial gr.
Bilavgaser
Upp
En trdgrdsslang har Ir liten diameter Ir att vara eIIektiv och kommer att smlta vid hga temperaturer.
Ledningstejp smlter ocks. Frga eIter ljuddmpartejp och slangledning. Om dom undrar vad du ska ha det
till, sg: Jag arbetar i mitt garage och vill inte I CO-IrgiItning...
Alkohol och smnpiller hjlper dig att somna in. Alkohol domnar din kropp och gr s du inte vaknar upp av
t.ex. stickningar i dina Itter och hnder, en knd sidoeIIekt.
Du kan ocks med en lngre slang leda avgasen in i ditt hus (om du bor i en villa eller liknande) och till ett
speciellt rum, t.ex. badrummet. Se till att tejpa Ir ventilation, springor och Inster Ire. Detta r en mer
bekvm metod n att avsluta ditt liv i en trng och kall bil.
Vissa lngIrdsbussar har ocks aggregat som ibland orsakar olyckor nr gasen lcker in i
passagerarutrymmet.
Problem med katalysator
Upp
En modern bils katalysator (en metod att rena avgaserna som uppstr vid Irbrnning med Irmga att
reducera halter av kolvten, kolmonoxid och kvveoxider) kan orsaka problem vid sjlvmord med avgaser
Irn ett Iordon. Ett alternativ r att kpa en bensindriven lampa, ett annat r att sga ett hl i avgasrret med
en bgIil eller rrkniv precis Ire ljuddmparen.
Man kan ocks Irstra den katalytiska omIormaren genom att tanka med bensin som INTE r blyIri eller
Irbereda bilen i ngra minuter extra innan man stter sig i den, Ir att kompensera de minskade utslppen
av CO-gas p de nyare bilarna. Ett annat alternativ r att kpa en CO-detektor och kolla sin bils utslpp och
sen gra matematiken p hur lng tid man behver.
Tabell fr utrkning av CO i utslpp vid sjlvmord
Upp
Grundiden r att koncentrationen av 6400 ppm (Parts per million (delar per miljon)) kommer att dda inom
25 minuter. Man brukar mta CO-niver i PPM och varaktighet Ir exponering. Se tabellen:
PPM
CO-gas
Tid Symptom
35 PPM 8 timmar Maximum exponering tillten p en arbetsplats ver en 8-timmars period.
200 PPM 2-3 timmar Mild huvudvrk, trtthet, illamende och yrsel.
400 PPM 1-2 timmar Allvarlig huvudvrk och andra symptom Irstrks. Livshotande eIter 3 timmar.
800 PPM 45 minuter
Yrsel, illamende och krampryckningar. Medvetsls inom 2 timmar. Dd inom
2-3 timmar.
1600 PPM 20 minuter Huvudvrk, yrsel och illamende. Dd inom 1 timme.
3200 PPM
5-10
minuter
Huvudvrk, yrsel och illamende. Dd inom 1 timme.
6400 PPM 1-2 minuter Huvudvrk, yrsel och illamende. Dd inom 25-30 minuter.
12,800 PPM 1-3 minuter Dd.
Exempel p sjlvmord med CO-gas frn bil
Upp
Ett exempel p hur CO-gas verkar p en mnniska kommer iIrn Geo Stone's bok rrande slutgiltigheten i
sjlvmord med CO. Det hr en versttning av en lapp skriven under ett sjlvmord i Japan medan deras bil
Iylldes upp av kolmonoxidgas.
|6:15 PM.| Inhalering av avgaserna pbrjas.
|Efter 8 minuter.| Mina gon och hals r ngot irriterade. Satte p en badhandduk. Det bildas enorma
vattendroppar p Instren. Tanken r Iull av bensin.
|Efter 8 och en halv minuter.| Ltt andIdd. Ha-ha-ha. styrkan i Nissanmotorer r Iantastisk!
|Efter 10 minuter.| Svalde en kopp av sake. Jag kunde inte kontrollera mig sjlv att stanna kvar i kabinen
(p minibussen) p den hr nivn av andIddhet i gr.
57 av 115 2011-02-20 00:33
|Efter 11 minuter.| Till lskarinnan av en speceriaIIr: "Ja, du hade rtt. Storleken av den hr slangen,
30mm i yttre diameter och 25mm i inre diamater, passar avgasrret perIekt."
|Efter 11 minter.| Svalde en till kopp av sake. Jag nskar jag kunde dricka en burk l. Jag undrar vad
koncentrationen av CO r nu.
|Efter 14 minter.| Andning kan bara gras genom munnen.
|Efter 15 minuter.| Vatten strmmar ut Irn slangen.
|Efter 16 minuter.| Hejd, mamma och pappa! (Och en lista p 6 andra.)
|Efter 17 minter.| Jag lever IortIarande. Det r en astmatisk andning. Nu, ska jag sova.
|Detta var det sista meddelandet.|
Engngsgrillen/kolgrillen
Upp
Ett eIIektivt stt att ta sitt liv med kolmonoxidIrgiItning r en grill med trkolbriketter. Det lter konstigt
men det Iungerar.
En enkel grill och en pse trkol kan gra underverk, tnd och brnn kolen utomhus och lta den brinna tills
gr, placera grillen i ett rum utan Inster, drick en Ilaska alkohol eller poppa ngra smnpiller och somna in,
och du kommer aldrig att vakna upp igen... (gasen Irn grillkolen kommer att byta ut syret i rummet med
CO.)
Desto mer luItttt utrymme desto bttre. Ett tlt kanske inte Iungerar, en garderob blir Ir varm. Men ett
igentejpat rum, ett litet Irrd utomhus med noll ventilationen, en stor bil eller en liten campingbil r bttre.
Engngsgrillar har i Sverige brjat anvnds allt oItare vid sjlvmord. KolmonoxidIrgiItning av engngsgrillar
har inte uppmrksammats i ngon strre utstrckning tidigare. Under ren 1992-2003 knner man bara till
tta Iall, de Ilesta olycksIall. Men den senaste tiden har en kraItig kning skett. Sommaren 2007 dog t.ex. sju
personer av de giItiga ngorna.
P lkarstmman 2008 presenterade Iorskare Ilera Iall dr omkomna tnt engngsgrillar eller brnda
grillbriketter i slutna rum. Precis som nr en bil gr p tomgng i ett garage bildas den giItiga och luktlsa
gasen kolmonoxid Irn kolen och personen avlider smrtIritt.
Runtom i Asien har den hr typen av gas lnge anvnts av sjlvmordskandidater.
De tv lttaste stten att skapa CO kemiskt
Upp
Metod 1: Lgga till myrsyra till en het, koncentrerad svavelsyra. 1.
Metod 2: Vrma upp en blandning av kalciumkarbonat och zink. 2.
Metod 1:
Svavelsyran tar bort vattnet Irn myrsyran, och lmnar CO-gas.
HCOOH -> H2O + CO
Fr att skapa ett moln av CO-gas, behver du 46 gram myrsyra och minst 100 gram koncentrerad svavelsyra.
Nr myrsyran spds ut av vattnet som skapas av reaktionen, behver du mer n 100 gram av svavelsyra, s
reaktionen inte stannar upp. Myrsyran och svavelsyran br vara koncentrerade Ir att snabba upp
reaktionen.
Metod 2:
Kalciumkarbonatet reagerar med zinken, och producerar kalciumoxid, zinkoxid och CO-gas.
CaCO3 + Zn -> CaO + ZnO + CO
Fr att skapa ett moln av CO-gas, behver du 100 gram CaCO3 (Kalciumkarbonat) och 65.3 gram Zink.
Zinket och kalciumkarbonatet br vara pulveriserad och vlblandade Ir att snabba upp reaktionen.
Receptet skapar gas som Iyller upp 22.4 kubikdecimeter (33.4 liter). Du br ha en koncentration p minst
1 av CO i luIten Ir att ta ditt liv. Det r troligen en bra ide att samla gasen i en pse. Se till att den inte
lcker.
COGEN
Upp
DdshjlpIresprkaren Philip Nitschke har konstrukterat en apparat som lter obotligt sjuka att d.
Meningen med prototypen han byggt r s att Iolk ska kunna bygga den sjlva och den kan drIr tillverkas
av vanliga inkpbara lagliga hushllstillbehr Ir mellan $32-100 (245-750 kr).
Maskinen dpt till COGEN (Carbon Monoxide Generator) ger anvndaren en ddlig dos av kolmonoxid
genom en nstub. Kemikalierna blandas i burken Ir att producera kolmonoxid, som sen inandas av
anvndaren. Kemikalierna (myrsyra svavelsyra) skapar 1 liter av kolmonoxid per minut som sen leds
genom slangar till nsan som hlls uppe med klmmor bakom huvudet. 2-3 djupa andetag av ren kolmonoxid
Irn nstubarna som stts in i burken ddar snabbt en mnniska.
Man slr sjlv p den portabla maskinen och undviker p s stt eventuella lagar om assisterat sjlvmord.
Samma utrustning som Ir en syre-gasmask anvnds i ddsmetoden som inte inneIattar illamende eller
krkning, vilket r en stor oro Ir mnga.
Om man inte kan I tag p myrsyra och svavelsyra, kan man anvnda krossade myror och bilbatterisyra.
EIter mellan ngra minuter och 30 minuter Irvntas man vara dd, beroende p kvaliteten av kemikalierna.
Nackdelarna r att om man r dende s kan man pga av den giItiga gasen inte ha ngra vnner eller
slktingar nrvarande vid sjlvmordet Ir att trsta.
Vtskorna kan ocks hittas i hobbyaIIrer dr hobbyister anvnder de Ir att glasetsa bilder.
Delar som behvs
Upp
58 av 115 2011-02-20 00:33
Minst 200 ml koncentrerad svavelsyra (H2SO4). (Finns hos kemikalie-leverantrer och mindre
jrnhandelsaIIrer och sljs som avloppsrensare Ir plastrr, du mste kanske ringa runt eIter det.)
Minst 100 ml koncentrerad myrsyra (H2CO2). (Igen Irsk hos kemikalieleverantrer. Finns ocks
tillgnglig genom grsmatt- och trdgrdscenter, eller kanske lantbrukar/utIodrings-aIIrer. Det
anvnds som behandling mot kvalster och som tillsats i pressIoder och i garvningsindustrin. Prva
ocks biodlingsaIIrer. De som inte kan I tag p myrsyra kan anvnda oxalsyra, en
trblekning/rengringsIrening Irn jrnhandelsaIIrer. Oxalsyra reagerar med svavelsyran och
producerar kolmonoxid p samma stt som myrsyra gr.
IV (intravens) saltlsning-dropppse i plast och en uppsttning av engngsinlgg. (Flera onlineaIIrer
sljer dessa, eller Irsk med ditt lokala apotek. Kostar runt ca 35-75 kr. Den mste ha en
droppkammare.)
Genomskinligt plastrr p 5mm (1/4 tum). (Tillgnglig i jrnhandelsaIIrer eller akvariumaIIrer.)
Nsklmma/grepp. (Tillgnglig Irn apotek eller medicinska Irrd.)
Vita PVC avloppsrr, tskruvbara lock och PVS-lim. (Tillgnglig vid varje stor jrnhandel.) |inIo om
storlek saknas|
Vattentt ledningstejp.
Borr.
Maskeringstejp.
TeIlontejp.
Skyddshandskar.
Metod
Upp
Reaktionskammaren byggs av PVC avloppsrret. Ta tv PVC-rr, ett smalare och lite kortare n det andra.
Konstruktera tv behllare, bda Irseglade vid ena nden med lim och lock i ena nden och med lim och
det PVC-skruvbara locken i det andra. P insidan av bottenytan av den strre behllaren (A) anvnd
PVC-lim Ir att Iixera den smalare behllaren (B). Nr det r gjort, kommer den vara orrlig, s I den
centrerad. Borra tv hl i toppen av behllaren A. Ett hl nra kanten av A's skruvbara lock, den mste ha
diametern av det genomskinnliga plastrret p 5mm och det andra hlet nra mitten mste ha diametern p
droppkammarens utlopp. Ditt ml r att I tsittande passIorm, men det kan ocks ordnas med
maskeringstejp, d du trycker tuben genom tejpen eIter att Irst ha skapat ett litet guidehl med en nl Ir en
bttre passIorm.
I det mindre locket (B) behver du ocks tv hl borrade, ett Ir droppkammaren, som gr igenom bda
locken och ett Ir drneringstuben, som br det heta svavel-CO:et ut Irn behllaren B till behllare A. Det
korta rret som sticker ut Irn behllare B br vara hrt Iastsatt till utsidans yta av behllare B med
Iuktighet-resistent tejp. Mlet r att I den "smutsiga" CO att dyka upp Irn den kortare tuben nra botten av
vattnet i behllare A, Irn vilket den kommer att bubbla upp, bli rengjord av vattnet, Irlora vrmen och syra
p vgen till toppen av bellare A. Den lmnar sedan behllare A via slangen till nsan.
Erstt saltlsningen i den intervensa saltlsningspsen med myrsyra. Hll sen vldigt Irsiktigt svavelsyran i
behllare B, Iyll tills 75 kapacitet. Skruva tillbaks locket p behllare B. Se till att utIartstuben Irn
behllare B r skert p plats. Nu, hll vatten Irsiktigt i det smala omrdet mellan behllare A och B.
Skruva sen tillbaks locket p behllare A, och kolla igen att alla rr och tubar r p plats. Stt i
droppkammaren-utIarten eller tuben som medIljer utloppet s att den kan droppa syra genom behllare A in
i syran i behllare B.
Nr klampen som lser den svavelsyraIyllda psen ppnas r maskinen aktiverad. Myrsyran kommer rinna
ner tuben in i droppkammaen och sen droppa sakta in i PVC-reaktions-krlet (B) som innehller svavelsyran.
Det r viktigt att myrsyan bara droppar in i svavelsyran, Ir om den rinner, kan det orsaka en explosion, det
r drIr du har en droppkammare.
Dropppsen mste vara placerad p en hgre niv n behllaren av svavelsyran. ppna klampen under
droppsen nr nsklampen r insatt och Iixerad p plats i nsborrarna med tejp. Myrsyran reagerar med
svavselsyran Ir att producera ren kolmonoxid. Medan DCO produceras, byggs tryck upp i behllare B och
CO tvingas genom utIartstuben in i vattnet i behllare A. Frn dr Irs den till nsborrarna via slangen.
H2SO4 + HCOOH = CO + H2SO4:H2O
Ett par andetag (av 95 CO) och du r medvetsls, och snart dd. Vid 100 koncentration rcker det med
ett andetag. Vid s hga niver, ddar CO neurologiskt, inte via syrebrist, och dina blodvrden Irblir
normala (inga krsbrsrda synliga tecken eIter dden).
Varningar
Upp
Rk inte under ihopsttandet, kolmonoxid och myrsyra r lttantndligt.
Fr att skydda andra Irn skada, br avlivning ske utomhus eller i ett vlventilerat rum. Personer som ntrar
rummet senare kan komma att vervldiga sig sjlva med CO, som r Irglst och luktIritt. Utomhus r bst.
Kemikalierna r extremt Iarliga och kan orsaka brnnskador vid kontakt. Om du utstts Ir kontakt, tvtta
omrdet med vatten. Kontakt med gon kan orsaka permanent skada och mjlig blindhet.
Fr att skydda dem som kan komma i kontakt med ddsscenen, etikettera all utrustning med text som:
"VARNING! RR INTE! STARKA SYROR!!" Lmna instruktioner Ir sker disponering i nrheten av
ddsscenen.
Behllare i kontakt med syror mste vara ickeplast, Ir de reagerar med stl. Tjocka PVC-rr r bst.
ven ett par av andetag av kolmonoxid kan ge hjrnskador.
59 av 115 2011-02-20 00:33
Illustration
Upp
Alternativ illustration
Upp
Plastpse ver huvudet
Upp
Att anvnda en plastpse ver huvudet Ir att gradvis avlgsna syret Irn plastpsen och dina lugnor, gr att
du kvvs sakta till dds. Det r en metod som politiker aldrig kan komma att lagstiIta bort, och drIr r den
alltid ett lmpligt alternativ. Du kan I panik och avbryta Irsket nr det brjar svartna Ir gonen, vilket r
en nackdel. Men har du en stark vilja och mycket ensamhet kan den Iungera Ir dig.
Se till att knyta av runt halsen med en gummisnodd eller rep som stramar t s inget syre kan ntra
plastpsen. Ta grna alkohol, lugnande medel eller andra illegala substanser Ir att dva ngesten och
andningsreIlexerna s mycket som mjligt innan. Det kar signiIikativt ddlighets-procenten.
Se ocks Populr teknik med helium & plastpse.
Bestll EXIT-psen
Upp
Om du vill kpa en EXIT-pse, designad speciIikt Ir detta ndaml, Iinns den tillgnglig att inhandla.
Skicka 55 US Dollars (ca 350 kronor) via check, kontant eller postanvisning till adressen nedanIr. Enbart
bestllningar via post r mjlig.
Nu Life Products
P O Box 1546
Lolo, MT 59847
USA
Skapa din egen EXIT-pse
Upp
Ta en genomskinlig (s du ser vad gr) plastpse med tillrckligt med utrymme Ir ditt huvud. Prova
olika plastpsar om du inte gillar ditt Irsta val.
1.
Patcha alla sm hl med tejp och Irstrk hrnen under en inspektion. 2.
Har psen handtag, se till att de hamnar i en position som passar ronen. 3.
Anvnd en stark och bred tejp Ir att skra den runt din hals. Vill du ha en mer komIortabel pse, sy
Iast ett kardborrband eller tdragbar repstrng.
4.
Dra inte t Ir hrt, du vill inte Iramkalla en knsla av att strypas, vilket r obehagligt. 5.
D... 6.
Sovsck
Upp
Du kan ha hjlp av vissa Ireml under kvvning. En av dessa r en sovsck som inte bara kan anvndas Ir
att Ilytta sjlvmordet utomhus eller ngon avlgsen plats utan sng, men som ocks Iungerar som tyglande av
dina reIlexa rrelser om du Ir panik. OItast har de en rem vid ppningen som r ideal Ir olika exit-metoder.
En sovsck r en tillIllig ngorlunda bekvm snganordning. Vid inkp tnk p att skaIIa en som r
60 av 115 2011-02-20 00:33
anpassad Ir det svenska klimatet och rstid. Enkla sovsckar kan anvndas istllet Ir lakan som skydd Ir
sngklderna och kommer oIta till anvndning vid resor. Stoppade sovsckar anvnds mest Ir vernattning
utomhus, till exempel i tlt eller vindskydd.
En mjlighet r att inIrskaIIa en tillrckligt stor plastpse Ir en normalvuxen mnniska som du stoppar
sovscken med. Du placerar sedan dig inuti, Irst plastpsen och sedan sovscken, och ser till att tppa till
luItintaget Ir bda tv. Sedan r det bara att vnta p en sakta kvvning allt medan syret tar slut. Inte s
obekvmt som kan tyckas.
Stta i halsen (jordntter)
Upp
Kvvning med jordntter r en Irbisedd metod som man skulle kunna tro r rtt s obehaglig, men Iakta r
att den r vldigt enkel.
Personer har Ilera gnger hllt p att d av jordntter oavsiktligt i Sverige. Det r en ganska snabb och enkel
metod, man andas bara in hItigt med en eller Ilera ntter i munnen och personen knner direkt att de har
hamnat Iel, det Iramkallar en pgende hosta i ett Irsk att avlgsna Iremlet. Plgandet r inte srskilt
lngt eItersom man bara hostar tills det svartnar IramIr gonen och Irlorar medvetandet av syrebrist.
Kommer ingen till undsttning r man ddIrklarad inom en kvart. Man kan dock behva Irska Ilera
gnger Ir att lyckas, men har man tur s gr det redan vid Irsta Irsket. Den stora Irdelen r att man inte
har ngon tid p att ndra sig.
Skalade eller oskalade jordntter spelar ingen roll.
Levande begravd
Upp
Att bli levande begravd kanske lter som konstig ide, men betnk att det r en metod som r rtt s
spektakulr och lr omnmnas i media och mjligen ven runt hela vrlden.
Detta krver Irsts en rad Irberedelser. Bl.a. en djup grop och ngot som kan tcka den med jord. Jag
skulle Iresl ett lastbilsIlak parkerat ver ett stort hl p minst 3 meter som du tippar jord ver och som du
kontrollerar sjlv genom mjligtvis en Ijrrkontroll. Det enda du knner r tyngden Irn jorden och du kvvs
sakta till dds.
Stryplekar
Upp
Stryplekar r en metod som man kan utva bde sjlv och tillsammans med andra. Populrt att anvndas
under sex Ir att det ger en Irhjd kick. Det hela handlar om en kortvarig syrebrist s att kroppen gr en
tillIllig nedstngning Ir att vrna om de essentiella livsuppehllande systemen.
Sjlvklart kan detta anvndas som en sjlvmordsmetod. OItast brukar man anvnda en teleIonsladd eller
ngon annan plastslang Irn en elektronisk apparat Ir att dem r tlbara och sen hnga i drrhandtag eller
garderober.
Den medicinska engelska termen r auto-erotic asphyxiation och Ilera ddsIall har rapporterats nr personer
avsvimmat under onani p egen hand och kvvts ihjl.
En variant p detta tema r populr hos tonringar som stoppar luIttillIrseln tillIlligt tills de nstan
svimmar. Dessa stryplekar har ocks lett till enstaka ddsIallsolyckor. I brjan p 2008 avled en 12-rig
pojke Irn Hudiksvall i en strypningslek han lekte p egen hand i sin bostad.
Kompressionsstrypning
Upp
Denna metod, knd som kompressionhngning eller kompressionsstrypning, betyder att du anvnder ett
verktyg eller annat Ireml runt din hals Ir att Iramkalla syrebrist utan att du behver hnga i ndan p ett
rep. Detta pminner om sjlvstrypning men r enklare att utIra.
Klipp ur en stor Iyrkant Irn en t-shirt och rulla ihop som en huvudduk eller pannband och knyt vldigt hrt
runt din hals. Vanligtvis hller sig knuten p plats av sig sjlvt p.g.a. tygets Iriktion. Detta kan rcka Ir att ta
ditt liv med. Du svimmar och syrebristen orsakar permenent hjrnskada medan du r medvetsls. r tyget
bltt r det nnu svrare att knyta upp knuten.
Sjlvklart kan du anvnda ett vanligt Iiberrep, men oItast r det bttre att anvnda ngot som lser sig Iast
runt halsen, istllet Ir ngot som du kan balla ut Irn. Andra material som Iungerar Ir att sammantrycka
dina luItvgar och uppn syrebrist r t.ex. vattenslangar eller elsladdar (tvttmaskin el. dammsugare),
stltrd, och kedjor med ls.
Guide till lderskrp runt halsen
Upp
Ett skrp kan vara din bsta vn nr det gller sjlvdd d detta r ett underskattat och anvndbart verktyg.
Hr r en liten miniguide till metoden.
Inhandla eller anvnd ditt gamla lderskrp d detta Iungerar allra bst. De r inte bara tligast utan
tnjer precis lagom.
1.
Gr ngra extra hl med en syl Ir att ka dina valmjligheter. 2.
Mt ut vilket hl som rcker Ir att gra jobbet genom att prva dig Iram. Rkna med ca 3 cm minus
din hals omIng.
3.
Markera p ngot stt det hl du bestmt dig Ir s du inte Irvirrar dig nr det r dags. 4.
Anvnd ngon Iorm av drog eller lugnande medel Ir att slappna av. 5.
Anvnd en spegel s du ser vad du gr. Ta ett djupt andetag s du hinner lsa skrpet p sin plats. 6.
Andas lugnt och sakta tills synen brjar mrkna. 7.
EIter att du svimmat avlider du Irn att hjrnan dr Irn syrebrist. 8.
Strypning nr du somnar
Upp
En mer tillIrlitlig variant p hngning r att anvnda sig av alkohol plus att rigga snaran p ett sdant stt
som gr att nr du blir medvetsls eller somnar s stryps luIttillIrseln och du mrker inte av kampen din
61 av 115 2011-02-20 00:33
hjrna Ir nr den sakta dr. FrIarandet r som Iljer: Du sitter ner p en stol eller pall med hngsnaran
Iastgjord i taket och snrjd runt din hals; den mste vara spnd; inget slak. Du dricker dig Iull p alkohol och
mrker inte av nr du sakta somnar in och slutet blir odramtatiskt.
Somna in i badkaret
Upp
Detta r en annan variation p redan nmnda metoder. Du anvnder ngot slags bedvningsmedel, alkohol,
smnpiller, narkotika, som du konsumerar innan eller i ett Iullt badkar. Avsikten r att bli medvetsls och
lta tyndkraIten skta resten. Inte en ddssker metod eItersom den mnskliga kroppens verlevnadskraIt r
vldigt stark, s chansen r stor att du bara vaknar upp nr huvudet ker under vattnet.
Se ocks upp med versvmmning eItersom det r ett garanterat skert stt att locka till sig nyIikna grannar,
brandkren och Iastighetssktare.
Tejpa ver munnen
Upp
Det Iinns rapporter om Iolk som tagit sina liv med att helt enkelt tejpa ver sina andningsorgan. OItast
handlar det om att personen anvnder en tjock och stark tejp som han/hon Ister runt huvudet och nsan och
munnen s att luIttillIrseln kraItigt reduceras. OItast sker detta i badkaret i ens hem eller hotellrum p.g.a. att
reIlexrrelser r begrnsade och dessutom Iungerar badkaret ljudisolerande.
Kvvning sker lngsamt eIter att personen svimmat av. En person kan bara hlla andan i max Iyra minuter
utan syre, dreIter uppstr irreparabel hjrnskada. EItersom det r svrt att tppa igenom mun ich nsa till
100 s kan hela processen ta olika lng tid. Inom 30 minuter ska dremot personet ha avlidit.
Kvvas p sina egna spyor
Upp
Mnga mnniskor dr varje r i Sverige nr de andas in sina egna uppkastningar under medvetlshet. OItast
sker det nr hjrnans Iunktioner r p ngot stt bedvade och inte kan varna eller vcka personen, t.ex. om
man r berusad p alkohol eller heroin, eller under ett epileptiskt anIall och liknande tillstnd.
Krkmedel anvnds vid behandling av IrgiItningar i vissa Iall, t.ex. vid Irtring av icke Irtande mnen nr
patienten r vid medvetande. Krksirap r ett kraItIullt krkmedel som innehller extrakt Irn krkrot
(Psychotria ipekakuana) och som sljs p apotek. Internationellt r sirapen knd som Ipecac Svrup.
Du kan Iramkalla konstgjord krkning sjlv. Planerar du samtidigt att gra det medan du r medvetsls br
du ta ett starkt bedvande smnmedel Ire. Precis nr du knner att du inte kan hlla dig vaken lngre
svljer du krkmedlet. Du br ven ha tillrckligt med mat i magscken innan du brjar.
Ipecac anvnds ven av individer med bulimia nervosa som ett stt att reducera sin vikt genom inducerad
uppkastning. Upprepat missbruk tros vara skadligt Ir hjrtat och kan leda till dden.
Helium
Upp
Helium r en delgas med liknande eIIekter som Argon och kvve och kande populr p.g.a. gasen r
lttillgnglig och laglig. Sl upp gula sidorna och titta under "F" Ir aIIrer som sljer Iestprodukter. Ring upp
dom och Irga hur mycket det kostar att erhlla helium Ir syIte att Iylla ballonger. Mnga aIIrer kommer
inte att ha det, men rekommenderar grna ngon annan aIIr. Ringa r bttre n ett personligt besk om du
r nervs eItersom det r lttare att ge ett bra intryck ver teleIon.
Nr du hittar en aIIr, kommer dom Irga hur mycket gas du behver, ta den strsta dom har, vilket kommer
kosta ca 300-400 kr. plus en handpenning Ir behllaren. Behllaren r tung (2-3 bilbatterier) och om du r
handikappad se till att du har med ngon som kan bra den.
Helium r ideal Ir sjlvmord d den r smrtIri, IridIull, oupptckbar, snabb, du behver ingen hjlp, och du
behver inte importera ngot eller lgga ut alltIr mycket pengar.
Dd mans handtag
Upp
Ett dd mans handtag r nr du slpper handtaget p.g.a. att du Irlorar medvetandet stngs gasen av. En
skerhetsIunktion som gastillverkare inIrt Ir att stoppa sjlvmord, och att gasen inte slpps ut, nr det inte
Iinns ngon som skter behllaren. Men med ett plastband kan man stta Iunktionen ur bruk.
Man placerar ett gummiband som drar munstycket uppt och slpper ut gas, det betyder att du kan hlla
munstycket i en position som slpper ut gas, in i masken s du Irlorar medvetandet, och nr du svimmar,
slpper din hand munstycket och plastbandet ppnar upp den nnu mer, och kar gasIldet och ser till att du
inte Ir ngot syre.
Det Iinns en rad olika bakventiler Ir gastankar. Vissa heliumtankar kommer levererade med s.k. partv kits
ven om dem Ilesta har ngon Iorm av bakventil. Det borde nd g att anvnda tankarna nd Ir dina
ndaml, men det kan uppst problem varIr det r bra att knna till att det Iinns olika ventiler och speciella
regulatorer Ir olika ndaml. Det kan vara en bra ide att kosta p sig en rejl ventil. P ntet Iinns Ilera
auktionsplatser och Irsljningsplatser Ir detta, t.ex. kan en eBay-skning hitta vad du sker.
Gasmask
Upp
Du kan tillverka din egen gasmask ganska enkelt. Den kan tillverkas av t.ex ett sportskydd Ir pungen, med
vissa ndringar, eller en bgare av ngot slag med de rtta proportionerna, Ir att Ista runt huvudet med
tejp.
InIrskaIIa en plasttub i din lokala bilreservaIIr eller apotek. Det r bttre med en lng n med en kort Ir
att gasen du anvnder troligen r kall och det ger den chansen att vrmas upp ngra grader, ca 3 meter. Kp
en livsmedelprodukt som passar ver din mun och r luIttt. Skr upp Irpackningen och placera ver
munnen och nsan med ngra plastband som hller den p plats.
Ta tuben och Ist vid ppningen av masken, och Ist tuben i den andra ndan p gasbehllaren. Munstycket
r underligt p ballongbehllare, en kolv mste tryckas bakt Ir att I ut gasen, som automatiskt stnger av
gasen nr man slpper den. Du mste mixtra s gasen Ir ett konstant utIlde, med Iler plastband. Se Dd
62 av 115 2011-02-20 00:33
Mans Handtag.
Nr du har masken p plats och gasen Ildar, (Det r rekommenderat att du stter p gasen Irst, sen
masken, eItersom den Irsta strmmen av gas kan vara lite kraItig och knnas obehaglig). Allt du behver
gra r att andas normalt, nr du andas in gasen ren, kommer du mrka att den r...
kall, men inte Ir obekvm (en lngre tub kan hjlpa).
huvudsakligen doItls, ven om den luktar annorlunda Irn luIten i rummet.
gr att din rst ndrar ton till pipig, Irsk att sjunga medan du dr!
EIter 3 lngsamma andetag mrker du en liten kning i ditt hjrtslag, som eIter en stund avtar. EIter 30
sekunder brjar du knna ett tryck i huvudet, eller en konstig knsla inut huvudet, det r blodvesslor som
expanderar Ir att ka blodIldet och Irska hlla syrenivn uppe.
EIter ett par sekunder till, knner du att du brja svarta och din syn Irsmras, vilket r helt Irenligt med de
symptom som Iinns Irn lg syrehalt.
SammanIattningsvis r mask-metoden tillsammans med helium relativt smrtIri, ven om du knner av nr
det svartnar Ir gonen, och det kan ge panik. Det gller att man r Iast besluten att genomIra sjlvmordet,
utan att bli rdd och avlgsna masken.
SidoeIIekterna blir inte lngvariga om du beslutar att upphra med sjlvmordet nr det brjar svartna Ir
gonen. Testpiloter som gr igenom G-kraIt, Ir att blodet lmnar huvudet i Ilygplan eller centriIugtester,
lider inte av det, s lnge syret kommer tillbaks relativt snabbt.
Frdelar r att det kan utIras i hemmet, smrtIritt, bekvmt, och i din egen takt. Lyssna p ditt
Iavoritalbum, drick din Iavoritdryck, etc, etc. Nackdelar r att om du hoppar Irn en hg byggnad, behver
du bara ta det beslutet en gng. Nr dina Itter lmnat marken, r du dd. Med gasmetoder, har du ca en
minut p dig att sitta dr och Irska vertyga dig sjlv att du egentligen vill leva, och det kan vara svrt att
I tyst p dom demonerna.
Tekniska detaljer: Se upp med omdevetna reIlexer som att ta av dig masken, medan du r p vg att svimma.
Fr en del passar inte den hr metoden, och om du misslyckas kan den ge hjrnskador, eller bara en till
anledning att ta ditt liv, och Irska igen?
Vid syreniver p 4-6 intrIIar koma inom 40 sekunder, Iljd av konvulsioner, andningsstillestnd och
ddsIall. Behllare Iinns i storlekarna av 7, 13, 23 m2. Du kan behva en tryckreglerare Ir att kontrollera
hur mycket gas som Ilder in i tltet.
Helium i en bil
Upp
En variant p helium r att anvnda ett Ilertal heliumbehllare inuti en Irseglad bil vilket r omdebatterad
teori om den verkligen Iungerar. Man kan inhandla behllare Irn olika kllor och p det sttet eliminera
chansen att hindras av deIekta behllare, men metoden r osker. Metoden gr ut p att byta ut syret med
helium och snabbt och smrtIritt Irklaras hjrndd.
Du skulle behva en stor mngd heliumIlaskor och skulle teoretiskt kunna blsa upp stora svarta plastsckar
med kanske en pump som drivs med cigarettndaren inuti bilen Ir att reducera mngden luIt i kupen. P s
stt behver du slppa ut mindre helium. Men mycket talar emot denna oprvade ddshjlp, mest Ir att
helium inte r Iarlig som gas (den anvnds p barnkalas), den r bara riskabel Ir hlsan nr den injiceras i en
begrnsad yta som en plastpse ver huvudet ttad vid nacken, d den driver ut syret, och eItersom hjrnan
inte kan leva utan syre, dr du.
Populr teknik med helium & plastpse
Upp
Den nya trenden Ir dem som vill beg sjlvmord r inhalerad helium tillsammans med en tillslutande
plastpse, ocks kallat 'exit bag'. Minst 19 personer i Kanada har anvnt metoden sedan 1999 oIIiciellt. Den
riktiga siIIran antas vara mycket hgre.
Heliummetoden innebr att du byter ut syret din hjrna behver Ir att verleva med en annan gas vilket
leder till kvvning och slutligen hjrndd. Det r en vldigt enkel, elegant, smrtIri och sker metod utan att
behva blanda in lkare eller droger. Metoden innebr att personen placerar en plastpse ver huvudet och
dr helium ntrar psen genom en plastslang.
Gaser som kvve och helium anvnds Ir att byta ut syret s att man dr av syrebrist, men det sker inte som
med drunkning d man r medveten om att man inte Ir luIt, utan med koncentrerade gaser inom ett
avgrnsat utrymme s svimmar man och kvvning sker utan kamp.
Frst en varning: Om personen avbryts under sjlvmordsIrsket med denna teknik och verlever s r
hjrnskada och Irlamning mycket sannolika, vilket inte r Iallet med ett misslyckat Irsk av t.ex.
verdosering p smnmedel.
Ngra saker att tnka p:
Helium gr inte att spra vid en obduktion, vilket r viktigt Ir personer som assisterar i ett sjlvmord
att undvika tal. Det betyder ocks att ddsorsaken oItast kommer att tillskrivas den underliggande
sjukdomen.
va ngra gnger innan du genomIr akten p allvar Ir att hja oddsen.
Helium r inte Iarlig om den Irigrs ppet i ett rum med bra ventilation, s inga Iamiljmedelmmar eller
vnner kommer att skadas.
Svlj lugnande lkemedel eller smnmedel (receptIria eller receptbelagda) innan Ir att Irebygga
kramper, spasmer och rdsla.
Plastpsen br vara genomskinlig Ir att undvika rdsla och/eller Iamiljmedlemmar kan se patienten.
Om gasbehllaren r vinglig skra den till stolen med ett rep eller liknande innan du stter igng.
Plastpsar i rtt storlek kan Iinns p byggmarknader, stormarknader och specialistaIIrer.
63 av 115 2011-02-20 00:33
Andra delgaser som neon, argon och kvve Iungerar p samma stt, men helium r lttast att
inIrskaIIa.
Anvnd en bekvm plats som en Itlj med ett Iungerande halvt tillbakalutande ryggstd (gasen kan
sipprar ut om du ligger ner helt raklng).
Tm urinblsan och tarmen Ire du brjar Ir att Irhindra eventuell tmning eIter dden intrIIar.
Remmen runt halsen behver inte vara hrt Iastspnt s det blir obevmt eller lmnar ett mrke, bara
s mycket att gasen inte Irsvinner ut.
Kolla eIter mjliga hl eller revor i plastpsen innan du brjar.
Om du r orolig att suga in plastpsen i munnen, stt p dig en keps eller mask av ngot slag som
hindrar att munnen kommer i kontakt med psen.
Rekommendationer:
Kp/hyr tv tankar Ir 50 partyballonger. Ju strre desto bttre. 1.
Tankar Iinns att hyra Irn leksaksaIIrer eller partybutiker. Frga inte eIter "helium" utan eIter
utrustning Ir "party/Iestballonger". Du kan ven hitta bra webbutiker genom att ska p internet.
2.
Vg bda tankarna p en digital badrumsvg (komprimerad helium har en mtbar vikt). De br vga
lika mycket. En Iull tank p ca 400 liter br vga ungeIr 5.4 kg. Den precisa vikten r inte lika viktig
som jmIrelsen mellan de bde identiska tankarna.
3.
Markera vikten p varje tank p utsidan. 4.
Vg periodiskt tankarna och notera Irndringar i vikt. 5.
Kort Ire sjlvmordsIrsket, vg dem igen Ir att veriIiera att vikten inte har Irndrats mrkbart. 6.
Frvara tankarna p en sval torr plats utan direkt solljus. 7.
Om ngot verkar skumt med en av tankarna kp/hyr en annan. 8.
Passande ddshjlpsgaser som kvve och helium Iinns ocks som engngsIlaskor, som allts inte kan Iyllas
p igen d de tar slut.
Bestll helium-psen
Upp
En plats att kpa de Ireml som behvs Ir helium och plastpsen-metoden (utom gastankarna) r Irn
post-adresserna nedanIr (inga bestllningar via teleIon eller internet).
Enligt Ilera kllor r de plitliga och relativt snabba. Priset r ca 475 kronor, ven Ir internationella
bestllningar. Betala med kontanter, postanvisning eller check. Psen r designad Ir tv gastankar.
64 av 115 2011-02-20 00:33
GLADD Group eller NuLife Products
3755 Avocado Blvd #166 6905 Cochise Drive
LA MESA CA 91941 MISSOULA MT 59804
USA USA
Djur
Upp
Djur kan vara ett exotiskt alternativ. Mnga tnker nog inte p hur mnga giItarter det Iinns tillgng till i
vrlden. Dessutom Iinns djurparker. Men det sista r nog nd mer av en Iantasimetod eItersom det krver
en s noga planering och timing. Dessutom riskerar du att skada djuren eItersom det troligen kommer att
ordnas med ngon slags rddningsaktion nr de ser dig attackeras, och om man gillar djur s antar jag att man
vljer en annan metod.
Bli uppten levande
Upp
Hr gller det att beska zoon, djurparker, viltreservat eller ka till platser som geograIiskt har Iarliga
mnniskotande djur i sin natur. Ett Irgetecken r att I timingen att stmma, dvs, du mste se till att hoppa
in i deras burar, eller klttra ver deras murar nr de r hungriga, och inte ha oturen att gra det nr de blivit
matade. D r det mer troligt att de bara kommer leka med dig. Dessutom vill du inte skada djuren, vilket
kommer hnda om djursktare ser dig bli attackerad, eItersom de vet ju inte att du vill d. S ta ditt sprng
p kvllen vid stngningstid eller nnu bttre: Gr ett nattbesk.
Lmpliga djur r gorillor, tigrar, lejon, hajar, alla stora rovdjur.
Ormbett
Upp
DdsIall Irn ormbett r inte en vanlig sjlvmordsmetod, men som med elektricitet, Iinns det mnga myter i
cirkulation. Vilka ormar ska man anvnda? Skallerormen portrtteras oIta som ddlig, men i verkligheten r
den inte vrd din tid. Den mest giItiga skallerormen - stlig Diamantskallerorm - r ca 1/20 giItig som en
kobra och chansen att d r liten, ven om du blir biten av Ilera stycken samtidigt.
Vad hnder nr du blir biten? Glm allt du sett i Iilmer. Det Iinns ingen orm i vrlden som ddar dig p ngra
sekunder, det r Iaktiskt sllsynt Ir ddsIall att intrIIa under tre timmar. De exakta detaljerna av vad som
hnder nr blir biten beror p vad Ir slags orm det r. EItersom en svensk huggorm inte p lnga vgar r
lika ddlig som de mer exotiska arterna, har du strst chans p ett zoo eller ngon person med en hobby Ir
ormar som importerat en av de I riktigt ddliga arterna.
Symptom inneIattar huvudvrk, illamende, uppkastning, Irvirring och Irlorat medvetande. DdsIall Irn
ormbett kan intrIIa hastigt (en halvtimme), men vanligtvis tar det mer n 3-4 timmar. En snabb dd r
huvudsakligen associerad med vissa arter, t.ex brunormen, och sker pga hjrtIel. Annars intrIIar dd genom
respirationsIrlamning.
Det Iinns eIIektiva serum tillgngliga Ir alla ormar och om den administreras i tid reducerar den ddligheten
till mindre n 1. Frsta hjlpen r ocks eIIektiv i att reducera mortalitet. Det inneIattar hlla oIIret
inaktivt, immobilisera den bitna lemmen och tillmpa ett tryckIrband runt sret.
Det r drIr rtt tydligt att du kan ka dina chanser av att d om du vnder p dessa rd, t.ex: massera den
bitna lemmen och springa omkring. GiItet transporteras genom lymIa-systemet och inte av blodet, s att ka
ditt blodIlde kommer inte att i sig sjlvt att pskynda dden. Kom ocks ihg att en uppretad och ilsken orm
injicerar mycket mer giIt n normalt, och bits Iler gnger n en. DrIr r risken att d alltid strre Irn
rasande ormar.
Arter
Upp
En livsIarlig och giItig orm har en kombination av tre attribut:
Ett mycket starkt giIt.
En aggressiv natur, och
mjligheten att injicera stora mngder av giIt.
Fr att en orm ska vara Iarlig Ir mnniskor mste den ocks vara vanlig i stor-beIolkade omrden. Nstan
alla riktigt ddliga ormar i vrlden Iinns i Australien. Hr presenteras Iyra av dem, som r ansvariga Ir
nstan alla ddsIall Irn ormbett i landet.
Inlandstaipan (Oxyuranus microlepidotus) eller Vstlig taipan (Oxyuranus scutellatus). Allmnt
ansedd som den Iarligaste ormen i vrlden. Utan behandling (motgiIt) r ett ordentligt bett Irn en
taipan nstan alltid ddligt.
Tigerorm (Notechis scutatus). Aggressiv orm som har en obehandlad ddlighet p 45.
Ddsorm (Acanthopis antarcticus). Kort, Iet, sllsynt orm som r svr att hitta med samma ddlighet
som Tigerormen.
Brunorm (Pseudonaja textilis). Ligger bakom ca hlIten av alla ddsIall, mest Ir att den terIinns i
beIolkade omrden. Attackerar direkt om den knner sig hotad. Chansen att d Irn ett bett r nd
relativt liten eItersom den injierar en s liten mngd. Men nd ddar den snabbare n av alla andra
giItiga ormar.
Spindelbett
Upp
Det Iinns mnga giItiga spindlar i vrlden, men bara ngra I r Iarliga Ir mnniskan eItersom de Ilesta
spindlar klarar inte av att penetrera mnniskohud eller r bara inriktade p att Inga och dda insekter. De
som r Iarliga Ir oss r Irmst dessa Iyra av vilket du kan lsa om mer detaljerat nedanIr: Svarta nkan,
Brunspindel, Sydney Iunnel-web spider och brasilianska mindre markIgelspindlar.
De ogiItiga spindelbetten kan ju sjlvklart ocks vara Iarliga pga inIektionsrisken vilket kan leda till, om sret
Ir g obehandlat, blodIrgiItning och dden. Men en krngligare exitmetod Ir man leta eIter och har du en
Iobi Ir spindlar generellt r det ett nnu otrevligare hej d till omvrlden.
65 av 115 2011-02-20 00:33
Fyra farligaste
Upp
Svarta nkan (Black widow; Latrodectus mactans) och andra nka-spindlar av klassen Latrodectus r den
vanligaste bitorsaken pga dess utbredning i tropikerna och sdra USA, men ven i andra varmare klimat. Nr
det gller ddsIall r det sllsynt, ven om barn och ldre lper strre risk att d. Medan hanen r oIarlig och
mycket mindre anses honans giIt mer r 15 ggr starkare n det av en skallerorm. Symptom r illamende,
lokaliserad smrta, svullnad, rodnad och muskelkramp och andnd och botas med serum.
Enligt rapporter har den svarta nkan, ven kallad en av vrldens giItigaste spindlar, dykt upp p allt Iler
stllen i Sverige och r p vg att etablera sig i landet. OItast kommer den till Sverige via bil- eller
reservdelsimporter. Detta kar deIinitivt dina chanser Ir att Inga en eller Ilera och lta dem bita dig i snabb
Iljd. Svarta nkan gillar dunkla, varmare utrymmen dr den i lugn och ro kan spinna sitt kraItiga och
klibbiga nt. I Sverige hittas den oIta i garage eller p utedass.
Brunspindel (Brown Recluse spider; Laxosceles reclusa och Laxosceles laeta) r Iarlig pga de
vvnadsskador som kan uppst vid de otroligt smrtsamma betten. NervgiItet ddar cellerna, nekros, runt
sret och Iramkallar allvarliga systematiska symptom och Ir man inte lkarhjlp lper man risken att
drabbas av allvarliga skador nr giItet "ter" bort ktt och hud. Symptom r Ieber, huvudvrk, Irossa, och i
ovanliga Iall kan det orsaka krkningar och njurskador.
Sydney funnel-web spider (Atrax robustus) anses som en av de allra Iarligaste i vrlden, ven om de r
restrikterade till enbart omrden runt Sydney, Australien. Hanarna r dem med mest giIt och som kan orsaka
ddsIall. Symptom eIter ett bett inkluderar lokal smrta, illamende, Irlamning i munnen, magsmrta,
svettning och avsndring av saliv. Ett serum Iinns och inga ddsIall har nortets sen dess introduktion.
Brasilianska mindre markfagelspindlar (Brazilian wandering spiders; Phoneutria fera) Dessa spindlar i
tarantel-storleken hittas ibland i bananklasar importerade Irn Brasilien. Underligt nog r mnga av dess bett
torrbett, men om giIt sprutas in kan resultatet bli vldigt allvarliga Ir oIIret. Extremt snabba och Iarliga.
Maneter
Upp
Maneter (ven knd som sjgeting) r Irisimmande ryggradslsa nsseldjur som nstan uteslutande bestr av
vatten, de terstende procenten, deras kropp, r en geleliknande hinna. Vissa arter r bland dem giItigaste
djuren p jorden.
De Ilesta arter kan brnnas mycket smrtsamt och ett Ital kan utmynna i amputationer av lemmar eller
t.o.m. dden. I svenska vatten Iinns rd brnnmanet och mer sllan kompassmanet som bda brnns
obehagligt med sina tentakler men oItast med enbart lokala symptom. Om du r allergisk eller har en hg
knslighet kan ett sting resultera i ddsIall. Folk kan ven drunkna om de gr in i chock.
De allra Iarligaste r boxmaneten Chironex fleckeri och Carukia barnesi som tillsammans ddat Iler
mnniskor n ngot annat vattendjur. Sedan 1854 har 5,567 ddsIall noterats. De hittas i Australien,
Filippinerna, Hawaii, Vietnam, och mnga andra tropiska klimat.
Du kanske kan komma undan med att importera dessa maneter om du r en samlare och har ett lmpligt
akvarium plus en vldigt god ekonomi. Annars r det inte lnt.
Parasiter
Upp
Parasiter r organismer som lever av att ta sin nring iIrn sitt vrddjur. Man skiljer p tv Iormer av
parasiter, nmligen:
utvrtesparasiter, ektoparasit, exempelvis lss och loppor, och Istingar.
invrtesparasiter, endoparasit, exempelvis binnikemask.
Sjukdomar som sprids genom parasiter r ansvariga Ir en stor del av den hga mnskliga morbiditet och
mortalitet i u-vrlden. Ngra exempel r malaria, smnsjuka, schistosomias, och eleIantsjuka.
Vissa av dessa r Iarligare n andra med konsekvenser som Irlamning, blindhet, tarmproblem, inIektioner,
hjrnskador, och Ieber. Dremot r det svrt att smittas av dessa exotiska sjukdomar om du aldrig lmnar
Sverige. Du hittar en lista p parasiter som angriper mnniskan hr .
Giftgrodor
Upp
PilgiItsgrodor eller giItgrodor r det svenska namnet p den grupp groddjur som tillhr Iamiljen
Dendrobatidae och Iinns naturligt i Centralamerika och Sydamerika.
Ngra av artens skinnsekret innehller ett extremt Iarligt nervgiIt, batrachotoxin, av vilket det rcker med 40
mikrogram Ir att dosen ska vara ddlig. Den gyllene kokoigiItgrodan (phvllobates terribilis) r s giItig att
det kan rcka med att nudda grodans rygg med tungspetsen Ir att verIra en ddlig dos giIt.
PilgiItgrodor karakteriseras vanligen av deras skarpt Irgade skinn och blygsamma storlek, som de anvnder
Ir att varna rovdjur och Iglar att de r giItiga.
Du kan importera giItgrodor Ir ett akvarium, men se upp s deras giIt inte Irsvagas p.g.a. Iel diet, vilket
oIta hnder med giItgrodor i Ingenskap.
Vissa sydamerikanska indianstammar i vstra Colombia doppar spetsen p sina blsrrspilar i giItet som kan
hittas p tre grodarter. Det r Irn detta Iamiljen har Itt sitt namn trots att ingen av alla de vriga
medlemmarna i Iamiljen pilgiItsgrodor anvnds p samma stt, de Ilesta r inte ens giItiga.
Nr ett vilt djur skjuts med en IrgiItad pil dr det inom ngra minuter. GiItpilar med batrachotoxin r
tillrckligt potenta Ir att dda apor och Iglar mycket snabbt eItersom giItet paralyserar nervsystemet
nstan omedelbart.
LD50 hos rttor r 1-2 g/kg s Ir en vuxen mnniska p 68 kg ligger LD50 p ca 100 mg, vilket
motsvarande vikten av tv saltkorn. Allts ett av de giItigaste mnen p jorden, t.ex. 15 ggr mer potent n
curare.
GiItet pverkar det centrala nervsystemet genom att pverka kopllingen mellan nerver och muskler, speciellt
66 av 115 2011-02-20 00:33
hjrtmuskeln som upplever arytmi, muskelkramp och extra hjrtslag vilket oundvikligen leder till hjrtstopp.
Det Iinns indag inget botemedel tillgngligt.
Tusenfotingar/Mngfotingar
Upp
Vissa insektsarter av tusenIotingar, mngIotingar, skalbaggar, malar och Ijrilar utsndrar vtecyanid som en
Irsvarsmekanism.
Varje tusenIoting av den giItiga sorten innehller 0,2 mg vtecyanid. Det betyder att 1 stycken insekt har
tillrckligt med giIt Ir att dda en mus medan 300 stycken kan dda en mnniska. Frgan r bara hur man
extraherar giItet och Ir det in i kroppen, eItersom det har en hemskt illaluktande odr.
Arter som utvecklat denna trevliga verlevnadsmekanism r bl.a.:
PillertusenIotingen (apheloria virginiensis)
BanddubbelIotad tusenIoting (polydesmida polydesmidae)
AIrikansk lvskalbagge (diamphidia simplex)
Skorpioner
Upp
Det Iinns ungeIr 1500 olika arter av skorpioner som Irekommer verallt utom p Nya Zeeland och
Antarktis. De Iredrar att leva i omrden dr temperaturen ligger mellan 20C och 37C, men verlever i
temperaturintervallet 1445C.
Alla arterna har tv krtlar som producerar giIt, vilket mynnar i en giIttagg lngst ut p svansen. Krteln
producerar en mngd olika sammansatta giIter, bl.a. neurotoxin, men ocks signalsubstanser ssom histamin
och serotonin. Cirka 50 arter har ett giIt som r Iarligt Ir mnniskor, och hos ungeIr 25 arter r giItet s
rikligt och/eller kraItigt att det t.o.m kan vara ddande.
En av dessa r Ddsskorpionen (Leiurus quinquestriatus) som anses en av de mest giItigaste arterna p.g.a.
sin kraItIulla cocktail av nervgiIter som har ett vldigt lgt LD50.
En bett Irn arten r smrtsamt, men behver inte vara ddligt om du r Ir vrigt Irisk. Dremot r barn och
ldre betydligt mer srbara. GiItet ddar genom att kroppen verreagerar, en verknslighet mot
ggvitemnen som leder till lungdem.
Arten r dessutom extremt aggressiv, men Iinns att kpa i den exotiska djurhandeln.
Blsfiskar
Upp
BlsIiskar (mellan 2,5 cm till ca 90 cm lnga) r knda Ir sin Irmga att vid Iara blsa upp sig med vatten
eller luIt, Iormen p Iisken ndras d till mer klotIormad. Mer intressant r att de dessutom innehller toxinet
tetradotoxin vilket r mycket giItigt Ir mnniskor.
I Japan r blsIisk, Iugu, en delikatess som dock bara Ir beredas proIessionellt av speciellt utbildade och
examinerade kockar. Det mesta av giItet r koncentrerat till skinn och inre organ, IramIrallt levern, som
enligt lag inte Ir sljas verhuvudtaget och som p restauranger hanteras som riskavIall.
mnet tetrodotoxin i blsIiskar berknas vara 100 gnger giItigare n cyankalium (cyanid) och kan orsaka
ddsIall inom en och halv timme eIter konsumtion.
Tecken p IrgiItning r symptom som Irlamning i ben och armar och svrighet att andas. Under 2007 avled
tre och 44 personer skadades eIter att ha tillrett Iisk de Ingat p egen hand.
TIPS: Ak till Japan och g till en restaurang som serverar blsIisk utan korrekt licens. Chansen r d stor att
du avlider genom att ditt respirationssystem kollapsar, speciellt om du inte hinner Iram till ett sjukhus.
Vassa blad
Upp
Hr samlas alla exitmetoder som har att gra med vassa blad, knivar, och svrd, och som man kan gissa
betyder och innehller dessa metoder rtt s ordentligt med vld och blod. Det betyder att gillar du inte
synen av ditt eget blod, ls vidare under ngon annan rubrik. Fr er andra s kan nmnas att Iavoritmetod
hr sjlvklart r Irbldning eIter att ha skurit sina handleder. Klassikern. De andra r mer "utlndska" i sitt
urpsrung och utvning.
Frbldning
Upp
BlodIrlust r en populr och vanlig sjlvmordsmetod, men passar inte alla, speciellt de som inte tl synen av
blod. Vanligen skr man upp sina handleder och Irblder till dds.
Handleder
Upp
Fr avlivning av djur anvnds Irbldning Ir att garantera ddsIall eIter elektrisk chock eller annan
medvetslshet, och eItersom mnniskan r ett djur, gller till 99 samma sak. Ett varningens ord r att oro
r associerad med lg blodvolym.
Bj dina handleder mot dig, hitta vecket och skr ett sr diagonalt, s djupt du kan stadkomma; Irsk med
rakblad. Att ligga i ett varmt bad kommer att ka blodIldet till omrdet och gra blodvesslorna nrmare
huden, vilket gr de lttare att skra av. Kom ihg att rakblad blir rtt svra att hlla nr de tcks med blod,
s en kniv med ett bra skaIt r att Iredra.
Det bsta sttet att utIra detta p r:
SkaIIa en stor skl, Iull av isvatten. (mycket is) 1.
Placera din arm i den Ir en timme. (gr ont i brjan, domnar sen av) 2.
Ta ett rakblad eller vass kniv. 3.
Skr lngs handleden dr den mter handen. 4.
67 av 115 2011-02-20 00:33
Skr sen 45 grader ner rakt ver handleden. 5.
Sen ner i mitten av din arm tills det brjar gra ont. 6.
Nyckeln till att skra snder dina handleder r att gra djupa och lnga sr; inte ver dina handleder, utan
upp dina armar, skada dina artrer och gr ihopklumpning svrare. Det r ocks bttre att sitta i ett varmt
bad eller dusch, hettan gr att blodIldet Iortstter och lugnar ner dig, men det gr ocks att ditt hjrta
pumpar mera Ir att kyla av kroppen.
Lite alkohol i ditt system r inte heller Iel eItersom det Irhindrar blodklumpning, kan stoppa ngestattacker
och ven begrnsa smrtan. Hj dina ben nr du sitter i badet, det gr att blodet Irn de lgre regionerna
kommer tillbaks till kroppens center, dr det kan pumpas ut Iortare, och hindra yrsel eIter ett tag.
Resultatet av en lyckad handleds-skrning r: Du blir kall och knner dig Irusen ver kroppen; du knner dig
ostadig eIter att ha Irlorat mycket blod; och du knner dig trtt. Du kan knna yrsel och kommer att brja
bli smnig. Du knner ditt hjrtslag genom hela kroppen, och en underlig knsla av pulsering i dina armar
och ben, allt eItersom timmar passerar och ditt blodtryck Ialler.
Genomsnittlig tid det tar att d av en handleds-skrning beror p din vikt, lngd, och hur djup och stora sren
r. Kom ihg: Skr uppt mot armen Ir att ppna dina vener. Medelsnittstid r minst 2-4 timmar. Kanske
lngre, om du vger mer och har en stor kroppsmassa. Stt p en CD, tnd ett ljus, drick alkohol och ta ngra
smntabletter. Sitt i ett varmt bad och lt allt bara Irsvinna bort...
Viktiga artrer r i armen, skr Irn armbgen ner till handleden, lngs artren, i benen Iinns stora artrer och
Iaktiskt penisen, om du r modig nog, och vgar. Mnga som skr sig i handlederna slutar nr dom ser blodet
spruta ut i takt med pulsen, medan de i verkligen bara ntt vener istllet Ir artren. Kroppen skyddar sig
ocks mot blodIrlust genom att stnga av blodIldet eIter ett tag och centralisera blodet till kroppens mitt
och hjrnan.
Det r rtt svrt att skra snder handlederna och trIIa en artr, mnga nr en ven och ser blodet och tror
de trIIat en artr och det r klart. Fel, artren Iinns bakom venen, vilket ocks pulserar, men inte lika
mycket, s du mste Iortstta skra ven nr blodet sprutar ut.
Artren mste ocks kunna st emot hgt tryck, s den r rtt tuII och seg. Och nr du nr den r du troligen
rtt s svag. Pga av kroppens naturliga skydd mot blodIrlust, misslyckas mnga sjlvmord, som egentligen
r ett rop p hjlp. Mnga Ir panik eIter ha skurit sig, och ringer oIta sjlva eIter en ambulans och Irsker
starta sitt liv igen. De ser vrlden Irn en annan synvinkel eIter sitt sjlvmord, och brukar anvnda det som
en startpunkt i deras nya liv.
Ett tips kan vara att anvnda samma utrustning som snvnds nr du donerar blod till en blodbank, dvs, en nl
i ett blodkrl och en bit plasttub. Det lter som att det skulle kunna avlgsna Ilera av nackdelarna med den
vanliga handleds-metoden.
Stora artrer/vener
Upp
Om du vill blda ihjl Iinns det tv vgar att Ilja. Inuti varje lr Iinns det artrer som r ca 2,5 cm tjocka, en
blodIrlust Irn dem kommer att leda till dden inom ngra minuter. Om du vgar s rcker det med ett hugg
och ett sprut av blod du inte kommer att tro, och ingen chans att stoppa det. Snabbt.
Armhlorna eller hItbensartrerna r andra ml. SkaIIa en ihlig tub med en skreggsyta. Du kan trycka in
den och blda rejlt. HItbensartrerna r svra att n, om du inte har ett hagelgevr och kulor att tillg. En
anatomibok kan hjlpa dig.
Artrerna runt de blodIrseende venerna p insidan av armbgarna r andra mjliga ml. Ta ett par drinkar
(mot illamende och synen av blod), bind ett gummiband hrt runt din vre arm, ta ett rakblad och skr ett
litet sr p 1 cm. Blodet tms Iort. Det kan vara svrt att trIIa artren, s undvik om du inte r sker.
Att skra halsen av dig sjlv r svrt och obehagligt plus det Iaktum att halspulsdern skyddas av din
luItstrupe. Fr att skra snder halspulsdern krvs ett snt stort jack att du nstan mste halshugga dig sjlv
Ir att lyckas.
Du kan lsa mer om detta mne hr:
Var hittar man vassa blad?
Upp
Vad kan man anvnda Ir att skapa en livshotande Irbldning? Hr r ngra tips.
68 av 115 2011-02-20 00:33
Rakblad
Kkskniv
Morakniv
Sprucket eller krossat glas
Hushllsapparater med vassa och lstagbara blad
Vektyg som tngar, skruvmejslar, sgar och sylar
Kartongskrare
Nycklar
Pennkniv
Var kan man f tag p klassiska rakblad?
Upp
Om du vill I tag p det klassiska rakbladet att anvnda i ditt sjlvmord, rekommenderas hudvrdsbutiker p
ntet eller auktionsajter som Tradera . Vad du ska Irga/leta eIter r rakblad till en klassisk rakhvvel.
Att erhlla dessa br inte skicka ut ngra varningssignaler svida du inte kombinerar din bestllning med
andra produkter som vassa knivar eller Iarliga kemikalier.
Venpunktion (tappa blod)
Upp
Venpunktion r ett Iinare ord Ir att tappa blod som alla ngon gng varit med om, oItast av en
sjukskterska.
Verktygen som anvnds vid blodprover r en plasthubb, vakuumtub och en hypodermatisk (under huden)
nl. Vanligtvis tar 5 ml till 25 ml blod vid varje tillIlle men du kan tmma hur mycket du vill om du bara har
tillgng till verktygen. Sticket sker oItast Irn en ven under armbgen eItersom huvudvenen ligger nra
huden och omrdet innehller I nervtrdar.
Kan dessa verktyg anvndas Ir att blda till dds? Ja det r Iullt mjligt. Tappa ett par liter och segla ivg...
Tnk p att samla upp allt blod genom att ligga i ett badkar t.ex. Om blodet hamnar verallt kan det lcka,
t.ex. till lgenheten nedanIr och larma polis och ambulans. Att dricka alkohol Irhindrar att blodet levrar sig
Ir snabbt. Se till att du inte Iryser d blodet Ilyttas till mitten av kroppens vitala system vid kld.
Blodgivning
Upp
Blodgivning r en procedur nr Irivilliga blodgivare donerar blod som sedan anvnds i sjukvrden. En
samhllstjnst som numera r helt ndvndig Ir att den moderna sjukvrden ska Iungera. Svenska
blodgivare ger ungeIr 500 000 psar blod rligen, dr varje pse rymmer 4,5 dl.
Metoden gr ut p att du helt enkelt tmmer dig sjlv p blod, men i ett mer organsierat stt n att skra i
dina handleder, samtidigt som du agerar samhllssamarit. Du dr Irn blodbrist helt enkelt.
En hoppls metod d eIter ett par tiotal besk s kommer sjukskterskan att notera dina mnga stick och
rda mrken i armbgsvecket och Irga vad som pgr.
Giljotin
Upp
Giljotin eller Iallbila r ett verktyg Ir avrttning genom halshuggning som introducerades i Frankrike 1792 i
samband med den Iranska revolutionen. En giljotin bestr av tv vertikala skenor och en snedstlld bila. Vid
avrttningen Irigrs bilan Irn sitt hgsta lge och hugger igenom det Iastlsta (med en bygel vid halsen)
oIIret.
Giljotinen ansgs lnge vara ett modernt och mer humant avrttningsredskap eItersom det var snabbt och
lindrigt mot den avrttade och tillmpades p alla som dmts till dden. Tidigare hade olika
avrttningsmetoder anvnts Ir olika samhllsklasser. Man trodde p den tiden ocks att giljotinen innebar
en smrtIri och omedelbar dd och var drIr mer humant. Numera anser en del experter att oIIret kan Irbli
medveten Ir upp till 30 sekunder eIter halshuggningen.
En svrdmd metod. P ena handen snabb och eIIektiv som tusan. P den andra, en hgst obehaglig och
"oIin", kanske ovrdig dd med en hg motbjudande Iaktor som avskrcker 99.99 av alla som planerar att
lmna oss. Dessutom r det ytterst svrt att I tag i en Iungerande giljotin, om du inte r hndig nog att bygga
en sjlv. Kanske kan bilden nedanIr vara till hjlp om du r intresserad i gr-det-sjlv metoden.
Ritning
Upp
En enkel ritning av en Iungerande giljotin.
69 av 115 2011-02-20 00:33
Halshuggning
Upp
Halshuggning r en teknik som kan medIra hastig medvetslshet och r snabbt genomIrd. Dremot kan
hanteringen och tyglandet Ir att utIra tekniken vara oroande. Data visar att elektrisk aktivitet i hjrnan
varar i 13-14 sekunder Iljande halshuggning. Den kan vara estetiskt oroande Ir personal som utIr eller
bevittnar tekniken.
Antagligen kan ett mnskligt huvud se i 20 sekunder eIter halshuggning. Precis eIter svrdet, giljotinen,
bilolyckan eller vad det var som avlgsnar ett huvud Irn sin kropp knner du en ltt och illamende knsla.
Sen ser du stjrnor eller svarta Ilckar. Ljud som lter har en hgre ton. Du knner dig kall runt kken och
tunga eItersom blodet lmnar ditt huvud. Frsker du prata, r allt som kommer ut blod eItersom din rstbox
och hals r borta. Sen kommer sakta krypande en knsla av mrker och is, och du dr.
Kan anvndas p tgrlsen ihop med en verdos av smnmedel Ir en sker metod. EItersom en giljotin r
svr att I tag p idag, om du inte r hndig och kan bygga en, r en tgrls det bsta sttet att lmna jorden
med metoden halshuggning.
Harakiri
Upp
Har du ett knivskarpt svrd hemma, kan du Irska denna antika sjlvmordsmetod, beprvad av japaneser i
sekel. Men numera Irbjuden i sitt eget hemland, hur man nu upprtthller ett snt Irbud? Du mste orka
och lyckas sticka rakt igenom din mage och buk med svrdet s det kommer ut p andra sidan Ire du
svimmar av smrtan. Trendigt val.
Kniv i hjrtat
Upp
Denna artikel beskriver i detalj hur du gr till vga Ir att avsluta ditt liv med att sticka en kniv eller vasst
Ireml genom hjrtat. Du behver en slipad vass jaktkniv utan ngon slags eggad sida. Kp en ny eller I
den slipad hos en knivmstare. Du kan ocks behva ngon slags drog Ir att arbeta upp modet. Ordna alla
Iarvl i brevIorm och placera kniven precis dr revbenen slutar mitt p brstet med det vassa bladet riktat
uppt.
Lgg dig sen p marken och lt kniven glida in i din kropp av din tyngd med en stark upptvinkel eller st
upp och Ir kniven in p samma stt med ett snabbt hugg. Detta r en tuII och svr metod som krver en viss
psykologisk stabilitet och vilja Ir att lyckas. r du rdd Ir blod eller tycker det r en ondigt drastisk
metod, vlj en annan. Det r ingen skam att vlja en sjlvmordsmetod som passar just dig.
Motorsg
Upp
Fr att ett sjlvmord med en motorsg ska bli lyckat krvs det att du har en stllning att placera den p. Det
Iinns sdana stllningar p marknaden som skapar ett minisgverk av din motorsg. EItersom sjlvmord r
ett spel dr du kastar trningen ensam kan du inte be en kompis att sga av dina lemmar p.g.a. lagar mot
assisterat sjlvmord.
Det krvs en hel del mod Ir att anvnda en motorsg i ditt sjlvmord, Ir att inte nmna den blodiga rran
som kommer att bli dina kvarlevor. Ljudnivn r ett annat problem, och en avlgsen plats utomhus r nstan
ett mste.
Se till att stnga av, om mjligt, de skerhetsdetaljer (kedjebromsar, sprr mot oIrivilligt gaspdrag och
anordning Ir uppIngning av kedjan om den skulle g av) som automatiskt brukar vara igng nr du kper
en ny motorsg.
Det Iinns en rad olycksrisker som uppkommer till Iljd av det man sgar i, t.ex. risken att ett trd Ialler t
"Iel" hll. Kast r en risk som Irtjnar att nmnas. Sgen kan kasta nr ngra av kedjans skrlnkar pltsligt
Iastnar i det virke som hller p att sgas. Sker detta p verdelen av svrdspetsen kan hela sgen med
vldsam kraIt kastas uppt/bakt mot anvndaren. Det r ven mjligt att I kast bara genom att oavsiktligt
berra virke med svrdspetsen nr kedjan r i rrelse.
OItast r dessa sjlvmordskandidater psykiskt sjuka och siktar p att avlgsna huvudet och skr sig drIr i
halsen. Ibland blir skadorna s svra, och Iramgngsrika, att polis och ambulans hittar kroppen i ett rum och
huvudet i ett annat.
Det gr ven att kpa vldigt kraItIulla elverktyg som t.ex. en kedjesg som Iungerar lika bra.
70 av 115 2011-02-20 00:33
Vapen
Upp
Vapen kan betyda allting mjligt nr man tnker p det. Pistoler, knivar, tegelstenar, trpkar. Under den hr
rubriken hittar du mest inIormation om skjutvapen. Nr man talar om sjlvmord med vapen brukar oItast
skjutvapen nmnas, och oItast hgkalibriga gevr och pistoler riktade mot ngon del av huvudet. T.ex skjt
sig Kurt Cobain med ett gevr genom munnen.
Eldskjutvapen
Upp
Skott br utIras av en trnad person och anvnda ett vapen som passar situationen. Vapnet br riktas s att
projektilen ntrar hjrnan, och orsakar direkt medvetlshet, vilket sker omedelbart om kulan Irstr en stor
del av hjrnan. Nackdelar r att det r estetiskt otrevligt och otilltalande.
Det bsta siktet r gat, men det undviker dom Ilesta eItersom det r vldigt obehagligt. Men alla vinklar
som pekar mot hjrnan eller sidan av huvudet r bra och r troliga att inte studsa av. Kulan ska vara s
grovkalibrig som mjligt. Undvik skjutvapen som avIyras p andra stt n centrerat.
Mlet r din hjrnstam och inte din hjrna ndvndigtvis. VarIr? Jo, Ir att man kan verleva med en
Irlorad del av hjrnbarken, som intrIIar t.ex nr personer drabbas av stroke. Man man kan INTE verleva
en Irlust av hjrnstammen som kontrollerar andningen, uppvakning och hjrtIunktioner.
Den goda nyheten r att tillrckligt med bldning i kraniumet (utan ingrepp) kommer att pressa ihop
hjrnnstammen och trycka ut den i botten och det kommer att dda dig. (hjrndd) Nog med uppsvllning i
hjrnan (hjrndem) har samma eIIekt (dden). De tv senare processserna (bldning och uppsvllning) tar
dock tid och kan eventuellt vara tervndbara.
Frstrelse av hjrnstammen r hopplst svrt och Iramgngsrik. Det gller att vlja rtt vapen och ml, och
denna text utgr iIrn att du inte kan hantera ett vapen. Om du inte kan kontrollera ett skjutvapen r ett
skrapsr p ditt huvud istllet Ir dden en sannolikhet.
Placerar du ett vapen i munnen, hagelgevr eller inte, och din vinkel r Ir hg i toppen av din mun, kan du
sprnga igenom din bihla, gon eller pannbenlob och verleva men i realiteten delgga din lukt, syn och
ansikte. Detta r en hemsk verlevnad och inte ovanlig. Om ditt sikte r Ir lgt, om du praktiskt tagit svljer
pipan, kommer du missa hjrnan helt och hllet och r det i mitten, tvrs ver, skra av ryggraden (vilket kan
vara ddligt). Siktar du Ir mycket t sidan, skadar du olika luItleders mjuka vvnader.
Fr att Iramgngsrikt anvnda din mun som ingng mste du sikta upp mot hjrnstammen och
Irhoppningsvis blsa bort baksidan av ditt huvud, vilket kan berknas som en 100-ig utgng. n en gng,
nog med tid och ouppmrksamhet s r dessa skador ddliga Irn bldning, svllning, kompression eller
eIterIljande inIektioner. Mun-metoden kan vara svr att bemstra.
Det klassiska tinningskottet, vilket r i mitten p huvudet vid gonhjden r dum. Den hjrnstrukturen du
kommer att trIIa r de Irmre loberna. Det motsvarar en Iront-lobotomi, men kan vara ddlig om den ges
nog med tid... Det Iinns exempel p personer som missat hjrnan helt och hllet och tagit ut bda gonen
samtidigt. Metoden r inte att rekommendera.
Mitten av pannan eller mellan gon-metoden r bttre Ir du kan trIIa mittlinje-stukturer som
mellanhjrnan och hjrnstammen. Det Iinns exempel, tex en hemls person som avIyrade en spikpistol
mellan hans gon utan eIIekt. Spiken missade allting och Iastnade i mitten av hjrnan, s mittenhjds-
metoden kan vara ineIIektiv.
Det bsta valet mste istllet vara direkt i ett ra siktandes ver till det andra rat. Med en stadig hand
kommer hjrnstammen att krossas. Du kommer inte ens att hra skottet eller knna ngonting. Likas om du
avIyrar vapnet rakt in i gat och siktar nert kommer att utIra jobbet. Den nervanatomiska iden r att dessa
platser Iljer de respektive kraniumnerverna (optisk, hrsel) in till den viktiga mittenhjrnans struktur. Den
hr metoden r ddssker.
Fr ett hagelgevr rcker det med att vara i nrheten av huvudet, pga kraIten. Freslagsvis i munnen
siktandes mot toppen av huvudet borde gra susen. Det bsta r att placera kolven p marken eller mot en
vgg, sen knar du IramIr med pipan i munnen. Det br Irhindra rekylen och misslyckanden.
EIter jobbet r utIrt kommer hlIten av ditt huvud vara borta och i en massa rra, s var varnad. Din kropp
kommer att Ialla bakt istllet Ir Iramt, pga vggen. Tejpa Iast den till huvudet s den r i munnen och det
Iinns ingen chans att du bara blser bort halva ditt ansikte. Det Iinns ingen skrare metod, Irutom att stoppa
en handgranat i munnen. Om dina armar r Ir korta, anvnd din t som avtryckare.
Metoden krver mycket viljekraIt och se upp Ir "tvekmrken": kulor som borras in i vggar nr du rycker i
vapnet Ir att skjuta. Kurt Cobain tog sitt liv med ett Remington M-1120-kalibergevr med en kula som
trngde in i hans huvud Irn munnen och Iastnade, inget blod n Irn ronen syntes.
Skillnader mellan de olika vapentyperna
Upp
Skjutvapen kan delas i Ilera olika kategorier. Detta r en enklare uppdelning Ir att Irst de olika typerna
och dess Iunktion.
Handeldvapen (eller eldhandvapen) r en benmning Ir eldvapen som inte r strre n att de kan
hanteras med hnderna utan srskilda std eller stativ. Jag tar bara upp dessa typer av vapen hr, men det
Iinns Iler modeller och typer, t.ex. pansarskott, granatgevr, maskingevr och kulsprutor.
Enhandsvapen
Pistoler
Revolvrar
Tvahandsvapen
Gevr
Automatgevr (repeterande, halvautomatiska och automatvapen syItar p vapen dr man inte
manuellt behver omladda vepnet eIter varje skott.)
Kulsprutepistoler
Hagelbssa (riktad korrekt r den mest ddliga och skra metoden nr det gller skjutvapen)
71 av 115 2011-02-20 00:33
En annan viktig dinstinktion r semiautomatisk versus helautomatisk. Det Iinns olika variationer p termen
automatisk, men den vanligast skillnaden bland specialister av skjutvapen r denna.
Ett semiautomatisk vapen kan sjlvladda ammunitionen, men nd bara skjuta ett skott per avtryck. Ett
helautomatiskt vapen laddar ocks ammunitionen automatiskt, men avIyrar konstant skotten s lnge som
avtryckaren r nedtryckt och det Iinns ammunition kvar.
Nr termen automatiskt inte Iinns med i beskrivningen av ett vapen, mste varje kula laddas och Iramskjutas
manuellt.
Kaliber
Upp
Kaliber r ett mtt Ir att mta ett skjutvapens diameter inuti pipan. Den mts i Irsta hand i tum och
uttrycks i antingen hundradelar eller tusendelar av en tum, s .22 kaliber r 0.22 tum. Andra populra kaliber
r .357, .38 och .44 kaliber. Mttet anvnds mest i England och USA. UtanIr de lnderna uttrycks oItast
kalibern av ett vapen i millimeter (mm).
Kalibern av ett vapen anvnds oItast inIormellt att beskriva vad Ir slags vapen det r. Dvs, en .45 kaliber
pistol kallas en '45', en 9 mm halvautomatisk pistol kallas Ir bara en '9mm', en .380 kaliber kallas Ir en
'380', etc.
Notera att kalibermttet r bara en grov uppskattning av kraIten i vapnet. Andra variabler som mste tas
med i berkningen r patron/kul-vikten och Iormen, krutkapaciteten i patronen/kulan, lngden p pipan, och
operationsbelastningens hjdpunkt.
Ir en bra lista p olika skjutvapens kaliber, se denna lnk .
Regler fr anvndning av skjutvapen
Upp
NRAs (National RiIle Association) tre grundregler Ir sker hantering av skjutvapen:
Peka alltid vapnet i en sker riktning. 1.
Hll alltid ditt Iinger Irn avtryckaren tills du r redo att skjuta. 2.
Hll alltid vapnet oladdat tills redo att anvndas. 3.
NRA:s regler vid Irvaring eller anvndning av ett vapen:
Knn ditt ml och vad som Iinns bakom. Var absolut sker att du identiIierat ditt ml bortom allt tvivel.
Lika viktigt r att vara medveten om omrdet Irbi ditt ml. Det betyder att observera ditt blivande
omrde av avskjutning Ire du avIyrar. AvIyra aldrig i en riktning dr det Irekommer mnniskor eller
ngon annan potientiell risk Ir missden. Tnk i Irsta hand. Skjut i andra hand.
Var sker p att vapnet r skert att manvrera. Precis som med andra verktyg, behver vapen
regelbundet underhll Ir att Iortstta Iungera. Regelbunden rengring och riktig Irvaring r en del av
vapnets generella underhll. Om det Iinns ngot tvivel rrande ett vapens Irmga att Iungera, br en
kunnig gevrssmed underska vapnet.
Vet hur du handsas med vapnet skert. Fre du hanterar en pistol, lr dig hur den Iungerar. Knn dess
grundlggande delar, hur du skert ppnar och stnger det, och avlgsnar ammunition Irn pistolen
eller magasinet. Kom i hg, ett vapens mekaniska skerhet r aldrig idiotsker. Inget kan aldrig erstta
sker vapenhantering.
Anvnd bara korrekt ammunition Ir ditt vapen. Bara pellets, patroner eller granater designade Ir ett
speciellt vapen kan avIyras skert i det vapnet. De Ilesta vapen har ammunitions-typen stmplad p
pipan. Ammunition kan identiIieras genom inIormationen tryckt p asken och ibland stmplad p
patronboxen. Skjut inte ett vapen om du inte vet att du har rtt ammunition.
Br skydd Ir gon och ron. Vapen r hgljudda och buller kan orsaka hrselskador. De kan ocks
avge skrp och heta gaser som kan orsaka gonskador. Fr dessa skl, br skjutglasgon och
hrselskydd bras av skjutare och skdare.
Anvnd aldrig alkohol eller droger Ire eller medan du skjuter. Alkohol, likvl andra substanser
nedstter din Irmga och normala kropp och mentala Iunktioner, och Ir drIr inte anvndas medan
du hanterar eller avIyrar vapen.
Var medveten om att vissa typer av vapen och mnga skjutningsaktiviteter krver ytterligare skerhet-
och Irsiktighetstgrder.
Kp vapen online
Upp
Det Iinns mjlighet att kpa ett skjutvapen lagligt online, men d mste du nog ha en Iirma, vapenlicens och
sakna brottsregister samt grna beIinna dig i ett annat land n vapenrestriktiva Sverige.
Sajter att anvnda Ir detta ndaml, som kopplar ihop kpare med sljare, kan vara t.ex.
Gunsamerica.com
Auctionarms.com
Gunbrokers.com
Guide till sjlvmord med pistol mot huvudet
Upp
Besk en vapenaIIr. (eller den svarta marknaden) 1.
Vlj en 9mm semi-automatisk handpistol. 2.
USA: vnta p bakgrundskoll. Sverige: glm inte att kpa rtt sorts ammunition svart. 3.
Kp ett paket av 9mm Luger Glaser SaIety Slugs. 4.
72 av 115 2011-02-20 00:33
G hem. 5.
Skriv ditt testamente. 6.
F det attesterat och skicka en kopia till din advokat. 7.
G hem igen. 8.
Skriv ett avskedsbrev till dina nra och kra, och kom ihg att placera det dr det inte skadas vid
sjlvmordet.
9.
Se till att dina husdjur har tillrckligt med mat och vatten. 10.
Torka bort verskott av olja Irn vapnet. 11.
Pressa tillbaks reglaget och stt in en Glaser SaIety Slug (avrundade gr mot Ironten). Slpp tillbaks.
Du kan behva sl till sidan med handen Ir att I kulan att hamna rtt.
12.
Lgg undan resten av Irpackningen av ammunition, du kommer inte att behva den, och du vill inte
lmna en laddad pistol obevakad eIter din dd.
13.
Stt i det tomma magasinet, en del vapen kan inte avIyras utan att magasinet r insatt. Se til att det r
korrekt placerat genom att sl till med handen.
14.
Stt dig i en bekvm Itlj. 15.
Ta bort skringen. 16.
Placera mynningen i munnen, pekandes lite uppt och mot bakre delen. 17.
Krama mjukt avtryckaren tills pistolen avIyras. 18.
Tnk pa... att det uppstr brnnskador p huden om du hller vapnet alltIr nra huden. Detta r inget
problem om du lyckas, men kan vara smrtsamt om du istllet missar och skjuter av din kke. Det r en
balansgng mellan trIIskerhet, rekyl och bekvmlighet.
Hemmagjort skjutvapen
Upp
Ett hagelgevr nedstrippad och omgjord eller ngot liknande avIyringsIreml avIyrad bak p huvudet, om
du inte har tillgnglig till grovt rdjurshagel, r en likvrdig sjlvmordsmetod till att anvnda kpta
skjutvapen. Denna konstruktion kan med ltthet tillverkas i hemmet med bara tv rr av rtt styrka och
storlek och en avIyringsmekanism, dremot kan ammunitionen vara svrare att I tag p.
Idealt skulle man bara kpa ett hagelgevr, men inte alla r s lyckliga att de lagligt kan gra det.
Denna konstruktion gr ut p att ha ett mindre rr som man tappar inuti ett strre rr. Bda rren r ihliga.
AvIyringsmekanismen som Iungerar som ett skjutvapens hane, r ett enkelt metallstiIt Iasttejpat mellan
patronen och tejpremsan nr det ligger i det inre rrets botten.
Patronen sitter allts Iasttejpad med stiItet i det inre rrets ihliga botten och Iarten nr man tappar det inre
rret i det yttre strre rret r kraIten som Ir patronen att explodera nr den nr en hrd betonggrund eller
liknande. MetallstiItet avIyrar vid kontakt med marken patronen ut genom bde det inre och yttre rret Ir
att Irhoppningsvis blsa skallen av dig.
Rrens storlek r viktiga s att det inre rret med patronen Ialler Iritt, men inte Ir bred s det blir glapp
mellan de tv rren, vilket kan I patronen att lossna.
Nr du r redo, placerar du pipan i munnen, Iramtbjd ver rret p kn p ett stengolv eller liknande
underlag, och lter den mindre rret Ialla och vntar p dden.
Ritning:
| | | |
| | | |
| | | | <- yttre rret.
| | | |
| | | |
| ||---|| |
| || || |
| || || | <- patron inuti det inre rret.
| ||___|| |
| || || |
| ---o--- | <- botten av det inre rret med metallstiftet
| | fasttejpat p botten av patronen langst
| | ner i det inre rret som agerar avfyrare.
| |
-------------- <- betonggolv.
PS. Denna webbsida har Ilera gratis ritningar i PDF-Iormat p hemmagjorda skjutvapen:
www.thehomegunsmith.com . DS.
Spikpistol
Upp
G till en byggaIIr och kp en spikpistol (Remington Model 490), ett paket 2.54 cm spikar och ett
paket kraItiga .22-kaliber kraItladdningar.
1.
G till en sportaIIr och kp ett paket av .32 kaliber ammunition. 2.
Ladda en av de .22-kalibriga kraItladdningen in i brytningen av spikpistolen. 3.
Ladda en spik in i mynningen av spikpistolen. 4.
73 av 115 2011-02-20 00:33
Ladda en .32 kaliber-patron i mynningen av spikpistolen. 5.
Pressa mynningen av spikpistolen stadigt mot sidan av ditt huvud Ir att trycka ihop
avIyringsstiItIjdern.
6.
Tryck av. 7.
BrnningsstiItet kommer att detonera den .22 kaliber-kraItladdningen, vilket kommer driva huvudet av
spiken in i tndhatten av den .32 kaliber-patronen, vilket orsakar .32 kaliber-kulan att skjutas ut Irn pistolen
och in i ditt huvud.
Sjlvmord genom polis
Upp
Kp en ltsaspistol som ser verklig nog ut Irn ett avstnd. Bli stoppad av en polis, och Irn ett avstnd bli
knslomssig och dra vapnet. Vgra att slppa det nr polisen beIaller det. Ta en skottposition och sikta med
leksaken. Bst r att dlja din kropp Irutom ditt huvud nr du brjar med ventyret.
Jaktolycka
Upp
En (o)avsiktlig jaktolycka kan vara lsningen om du r jgare och gillar naturen som bakgrund Ir din sista
stund p jorden. Gott om tunga skjutvapnen och tid Ir planering och Iundering Iinns ocks.
Fr att I jaga i Sverige krvs jgarexamen, vapenlicens, statligt jaktkort och jaktrtt. Jakt kan ven vara
tillten utan jaktrtt, t.ex. den som bor p en grd eller har en trdgrd har rtt att under delar av ret dda
eller Inga och behlla djur som kommer in p grden eller i trdgrden.
Jakten regleras genom jaktlagen och utIrs s att vilt inte utstts Ir ondigt lidande och att andra mnniskor
och egendom inte utstts Ir Iara. Av denna anledning r endast vissa typer av vapen tilltna Ir jakt.
ger du ett eget vapen r det bara att anvnda det p dig sjlv, se eldskjutvapen. ger du inte ett eget vapen
kan du Irska bli skottskadad genom att bege dig ut i skogsomrden du vet det pgr jakt i under
jaktssongen. Br mrka klder utan reIlexer.
Sprngmedel
Upp
Svrt att I tag p detonator och bra sprngmnen, om man inte anvnder hemmagjorda sprngmedel Irn
underground-webbsidor, vilket r extremt riskabelt. Men om du lyckas I tag p bra grejor och har en lite
vetskap om dess eIIekter s r metoden 100-ig. Se till att arrangera p en plats dr ingen annan kommer till
skada.
Det ultimata r sjlvklart att I tag p hgexplosiva sprngmnen som dynamit eller plastsprngmedel som
nitroglycerin. Anvnd helst inte krut, hemmagjorda sprngmnen eller andra 'sla' sprngmnen. Spnn Iast
det till din panna med en detonator och BOOM! Om du kan I tag p en handgranat, anvnd den, det r
troligen det bsta sttet att utIra den hr metoden.
Recept Ir att skapa sprngmedel kan hittas, tillsammans med lmpliga varningar, i nyhetsgruppen
rec.pyrotechnics FAQ eller www.textIiles.com .
Du br behandla bombrecept du hittar p internet med stor skepticism. Svida du inte har ett stort intresse i
kemi eller arbetar som en kemist br du utIra dessa sjlvmord och experiment i en avlgsen milj (skogen
eller ett isolerat Irrd) lngt borta Irn andra mnniskor. P s stt r det bara du som skadas i Ialll ngot
gr Iel.
Fyrverkier
Upp
Fyrverkerier skulle kunna beskrivas som lagliga sprngmedel eItersom det r precis vad de r.
Fyrverkeriers Irger skapas i samverkan mellan de kemikalier, salter och grundmnen (metaller) som ingr i
blandningen. Vanliga ingredienser r barium, kalcium, zink, natrium, litium, kalium, krom, nickel, titan,
mangan och koppar. Pjserna innehller visserligen ett antal giItiga mnen, men det r sprngkraIten vi r
eIter hr.
Varje r vid nyrsaIton skadas och lemlstas svenskar eIter olyckor med Iyrverkier. Det borde sga dig
ngonting om dess potiential. 2006-2007 avled t.ex. en 16-ring av sina skador. Han trIIades p kort hll i
ansiktet av en kraItig Iyrverkeripjs en blindgngare som lmnats kvar eIter en Iest. Pojken Irskte I Iyr
p pjsen men eIter en stunds mixtrande exploderade bomben rakt upp i ansiktet p honom. Smllen var s
kraItig att han Ilg bakt. Pojken Ill i koma med svra skall- och ansiktsskador och hans liv gick inte att
rdda.
M.a.o. r det dem strre raketerna som ger bst eIIekt. Tyvrr r smllare sedan ett tag Irbjudna i Sverige.
Dessa innehll mer krut n raketer. Antingen kan du eIter att ha inhandlat raketerna Irska sra p krutet
och Irgkemikalierna och samla krutet i en behllare som du tuttar eld p i nrheten av din kropp Ir att
orsaka s mycket skada som mjligt. Eller s kan du, om du r modig, ta en raket rakt i ansiktet och lta den
explodera nra ditt huvud. Ngot som bryter mot troligen varenda en av skerhetsIreskriIterna.
Om du r skottrdd eller av det nervsa slaget r det nog bst att leta vidare.
Konstgdsel
Upp
Konstgdsel som ocks gr under namnet mineralgdsel eller handelsgdsel r gdsel Iramstllt av
industriellt behandlade mineraler Ir anvndning inom jordbruk.
Ammoniumnitrat r ett vitt salt utvinnet Irn ammoniak som r explosivt vid extrem mekanisk pverkan t.ex.
Irn en tndhatt. Vanligtvis anvnds mnet inom agrikultur som ett hg-kvve gdningsmedel, men det
anvnds ocks som en ingrediens inom improviserade sprngmnen, speciellt IEDs.
Sprngmnet har anvnts i terroristaktioner som Oklahoma City och p Nordirland. Som ett resultat r det
numera mycket svrt att kpa ammoniumnitrat i stora partier.
74 av 115 2011-02-20 00:33
Den andra stora ingrediensen r dieselolja eller Iotogen (34). mnet kan Iramstllas genom lika delar
salpetersyra och ammoniak.
verfallsprodukter
Upp
SjlvIrsvarsprodukter och andra kemiska verIallsprodukter r till Ir att immobilisera en attackerare
tillIlligt, utan att dda, till skillnad Irn skjutvapen, s eIIekterna kommer aldrig att bli vrre n s, om du
vnder vapnen mot dig sjlv. Dessutom r de olika svra att I hnderna p i ett land som Sverige, som
vgrar lta sina medborgare inIrskaIIa ngra som helst vapen till sjlvIrsvar.
Trgas
Upp
Trgas r ett upploppskontrollmedel, krigsvapen och sjlvIrsvarsprodukt, men samtidigt en icke-speciIik
term Ir alla kemikalier som anvnds Ir att stta ngon person tillIlligt ur spel genom att irritera gon,
slemhinnor (oral, nasal, bindhinne och trakeobronkial) och/eller andningssystemet. EIIekterna r
blodsprngda svidande och trIyllda gon som sticker och vrker, ibland Irekommer ocks avsvimning och
tillIllig blindhet. Andra Iysiska eIIekterna r illamende, Irlust av balanssinnet, Irvirrning och allergiska
reaktioner. Alla symptom Irsvinner eIter exponeringen upphr.
De kemiska mnen som anvnds r benzyl bromide, gonretmedlen CS (orto-chlorobenzylidene-
malononitrile), CN (chloroacetophenone), CR (dibenz (b,I)-1,4-oxazepine) och respirationsretmedlet OC
pepparspray i s lga doser att de inte ddar. Till skillnad mot mnniskor har djur som hstar och hundar en
lg knslighet mot trgas, vilket gr de ideala redskap Ir polisen.
Pepparspray
Upp
Pepparspray anvnds p mycket av samma stt som trgasspray. Den aktiva ingrediensen r capsaicin, vilket
r en kemikalie som utvinns naturligt Irn Irukten av plantorna i klassen Capsicum genus, t.ex kajennpeppar,
chili och andra starka kryddplantor. Pepparspray r ocks knd som OC spray (Irn "Oleoresin Capsicum")
eller OC gas. Pepparspray komer i olika styrkor dr polisen har den starkaste medan den civila sorten r ca
hlIten av polisens styrka.
Pepparspray har olika laglig status i olika lnder. I Storbritannien r den olaglig, medan den r godknd och
tillgnglig i USA i olika grader. EIIekterna r som sagt kortvariga och icke-ddliga, ven om de lngvariga
eIIekterna inte har grundligt studerats eller publicerats. Ihop med andra metoder kan dock pepparspray vara
anvndbar.
Elchockpistol
Upp
Elchockpistoler r ett handburet vapen som avIyrar hgspnningspulser avsedda att stoppa en person utan
att vara ddande genom att I personens muskler att oIrivilligt dra ihop sig.
Elpistoler delas upp i tv grupper, dels stun guns som r ett handhllet vapen och som mste tryckas emot
motstndarens kropp Ir att kunna ha ngon eIIekt, dels tasers som r projektilskjutande.
Merparten av dessa vapen har en voltstyrka p mellan 50.000-300.000 volt (beroende p hur nra vapnet
hlls kroppen), men de elpistoler som r avsedda Ir den civila marknaden anses ha en lgre styrka n
proIessionella polisvapen, som anvnds av ver 7000 polisorganisationer vrlden ver.
Nr man trIIas pulserar strmmen mellan de tv trIIande pilarna i Iem sekunder och under den tiden trillar
man ihop och r helt Irhindrad att gra ngot. Spnningspulsen genereras Irn batterier i pistolens handtag.
Vapnen anses inte vlla livshotande skador, men givetvis Iinns en risk att den som utstts Ir elchocken
ramlar och skadar sig. Det Iinns mnga rapporter om mnniskor som avlidit eIter att ha bedvats av
elchockvapen. Vanligtsvis drabbas deras hjrtan av Iibrillation. Amnesty USA har en lista p Ilera hundra
ddsIall.
Elpistolen lyder under den svenska vapenlagen och innehav av sdan r drIr jmstllt med olaga innehav
av pistol. Att I ett legalt tillstnd p vapnet med nuvarande lagstiItning kan ses som nra nog uteslutet.
Eller varIr inte tillverka din egen .
Hammare mot kraniumet
Upp
Att sl dig sjlv s hrt i kraniumet med en hammare att du avlider r notoriskt svrt Ir en anledning. Detta
eItersom det gr inte att ensam generera den kraIt med dina egna hnder som krvs Ir att stadkomma
ddligt vld, ven om du anvnder ett s agressivt vapen som en hammare. D har du strre chans med ett
vasst eller trubbigt Ireml som en isyxa. ven d r det svrt eItersom du mste vervinna det naturligt
psykologiska motstndet att skada dig sjlv p ett sdant Iysiskt stt.
Vad du hoppas p r att orsaka grov trauma mot huvudet, d.v.s. sprickningar i kraniumet. Detta kan vara
ddande genom att du hamnar i koma eller avlider p egen hand om ingen upptcker dig.
Luftpistol
Upp
LuItpistoler r ltta vapen som anvnds Irmst Ir tvlingsskytte p 10 m skjutavstnd. Projektilen (ett litet
blyhagel) drivs ur loppet av komprimerad luIt eller kolsyra. Kalibern r oItast 4,5 mm, men p senare tid har
5,5 mm hagel ocks brjat anvndas. LuItvapen som enbart utnyttjar plasthagel r klassiIierade som mjuka
luItvapen.
EItersom dessa vapen Ir sljas i handeln kan du nog gissa att dessa inte har ngon styrka eller kraIt Ir att
knappt penetrera huden. Sjlvklart kan du skapa blodvite om du str nra nog, eller om du skjuter dig i gat,
men som helhet kostar dem mer n de gr skada. Verklighetstrogna replikor av skarpa vapen kan dremot
anvndas Ir att inIrskaIIa vapen med grvre kaliber.
Stinkbomber
Upp
75 av 115 2011-02-20 00:33
En stinkbomb r ett mne avsett att skapa en obehaglig lukt.
De mest eIIektiva innehller en mix av Ilera olika stanker av biologiskt ursprung. De vanligaste - som anses
motbjudande av nstan alla kulturer - r uppkastning, avIring, kroppsodr, brnt hr, skunklukt och
ruttnande sopor.
P den ena ndan av spektrumet Iinns relativt harmlsa stinkbomber Ir bus, oIta levereras de i
glasampuller. I den andra ndan Iinns oerhrt starka militra stinkbomber utvecklade Ir att testa
luItkonditioneringssystem och krigsIring.
Polis- och militrstyrkor ver hela vrlden anvnder stinkbomer som ett mindre ddligt vapen Ir att
kontrollera ordning och uppror. Vissa av dessa mnen r s illaluktande att de kan klnga sig Iast p klder
uppemot Iem r.
Stinkbomber r som sagt inte avsedda att dda, s att inandas, ven hga koncentrationer, r hgst otrevligt,
men inte livshotande. Du kan dock uppleva illamende, andnd, triga gon, brnnande hals och nstppa.
De kemikalier som oIta anvnds r:
VtesulIat (ruttna gg och tarmgaser)
AmmoniumsulIat (ruttna gg)
Etylmerkaptan eller etantiol (rdjururin)
Butanethiol eller butyl mercaptan (skunk)
Propansyra (svett)
Smrsyra (rutten mat)
Valeriansyra eller pentansyra (ruttet ktt)
Caproicsyra (ost)
Ethylamine (Iisk)
Putrescin (rutten mat/lik)
Cadaverine (rutten mat/lik)
Indol (avIring)
Skatol (avIring)
Spjutvapen
Upp
Ett spjutvapen Iungerar p samma stt som en strre harpun. Vapnet skjuter ivg ett spjut, vanligtvis under
vatten Ir att Inga Iisk eller som sjlvIrsvar mot hajar.
Det Iinns i huvudsak tre olika typer av spjutvapen, pneumatiska (tryckluIt), gasdrivna och elektriska. Dess
kraIt Iungerar bst under vatten d projektilen r ganska stark och ostadig. P land mste man ven hlla
vapnet med bda hnderna p.g.a. graviteten.
Att Irska skjuta sig sjlv r rtt svrt. Fr det Irsta r vapnen rtt lnga och svra att hantera och Ir det
andra kan det inte vara den bsta lsningen att pierca sig sjlv med en pil i hopp om att ta sitt liv.
Ingen licens behvs Ir innehav.
Pilbge/armborst
Upp
Att anvnda en pilbge eller armborst kan verka lite medeltid, men Iaktum r att dagens pilbgar i bjbara
och Ilexibla material r otroligt kraItIulla (kan n upp i hastigheter av 100 m/s) och kan med ltthet dda en
mnniska om de trIIar rtt. Problemet r givetvis att kunna sikta p sig sjlv samtidigt som man spnner
bgen med tillrcklig kraIt.
Du mste antingen trna upp din egen Irmga att spnna bgen och skjuta dig sjlv med en vassad pil eller
bygga ngon slags anordning som kan avIyra och spnna bgen p ett stativ som du sen kontrollerar, med ett
rep eller Ijrrkontroll, eIter att du placerat dig i pilbanans skottlinje. Krngligt minst sagt!
Bgskytte r idag en sportgren som bland annat Irekommer i de olympiska spelen s det Iinns Ireningar du
kan g med i Ir att I tillgng till bgar och trna upp dig sjlv och se om detta r ngot Ir dig. Jakt med pil
och bge r idag Irbjudet i Sverige.
Armborst r en variant p pilbgen men dr pilen blir Iastspnd i en lsmekanism s du inte behver har
bgen spnd hela tiden, drav vapnets andra namn, lsbge. Armborstet har en strre trIIskerhet n en
pilbge s detta kan vara ett hItigt alternativ, dremot r tillgngligheten lite svrare, men det Iinns
Ireningar Ir dess sportutvning, t.ex. Svenska Armborstunionen (SAU). Om du hatar sociala situationer
kan du annars troligen snickra ihop en sjlv, med ritningar Irn bcker oeh/eller internet.
Signalpistol
Upp
Kan man ta sitt liv med en signalpistol? Troligen inte eItersom ammunitionen bestr av upplysande
pyroteknikmnen som inte r tillrckligt starka Ir att ntra det mnskliga kraniumet och hjrnan.
Smrtsamma brnnskador r garanterat, men utver det inte s mycket mer.
Vapnet r oIta en grovkalibrig pistol utan skringsanordning med vilken vita eller Irgade signalskott,
lyskulor, kan avskjutas och som producerar ett starkt ljus eller intensiv hetta utan en explosion. De anvnds
av militren Ir upplysning eller ndstllda btar Ir att signalera hjlp.
Om du skulle I tag p en, vilket kan vara svrt p.g.a. olika lnders varierande strikta vapenlagar, kan de
Iaktiskt omvandlas till ett skjutvapen, Irutsatt att de r gjorda av stl och inte tlig rd plats, vilket r
normen, om du r kunnig inom detta omrde.
Bultpistol
Upp
En bultpistol r ett verktyg som anvnds Ir att bedva (gra medvetsls) djur innan de avlivas, t.ex. genom
avbldning p slakterier.
Bultpistolen, som oIta har Iormen av en cylinder, Iungerar s att en bult (metallstng) med hjlp av en Ijder,
tryckluIt skjuts ut med hg hastighet ur ena nden, vilken hlls mot djuret. Bulten lmnar aldrig bultpistolen
helt och tergr automatiskt till densamma eIter anvndning.
76 av 115 2011-02-20 00:33
Enligt riktlinjer ska djuret skjutas s att hjrnan trIIas och skadas p ett sdant stt att det omedelbart
Irlorar medvetandet. Vid industriell slakt anvnds bultpistol Irmst Ir ntboskap medan el eller koldioxid
oIta anvnds Ir Ir och grisar.
Tillgng till verktyget kan ske vid slakterier, vetrinrer och p bondgrdar och om du knner rtt personer
inom dessa industrier.
Om du inte har ngra betnkligheter att jmIras med boskapsdjur s kan detta vara ett eIIektivt stt att
avsluta ditt liv p. Se bara till att du hller bultpistolen p rtt stt (se bild) nr du avlivar dig sjlv d detta
kana vara svrt att utIra p sig sjlv.
Sjukdomar
Upp
Med termen sjukdomar kan menas allt mjligt. Men Ir praktikens skull tcker vi hr sna som kan vara
ddliga. T.ex HIV/AIDS, bakterier och virus. Det Iinns naturligtvis mnga olika sjukdomar som drabbar
mnniskan, men mnga r inte speciellt sannolika Irn ett svenskt perspektiv. Hur troligt r det t.ex att
Irska smittas av ebola eller den ktttande resistenta ddsbakterien?
Blodfrgiftning
Upp
BlodIrgiItning, sepsis, r en inIektion som orsakas av bakterier som har kommit in i blodet och Irkat sig.
Orsakerna kan vara inIektion i urinvgarna, p huden, eIter operationer, i luItvgarna, tarminIektioner med
salmonella, och speciellt kan kontakt med streptokocker eller staIylokocker snabbt utvecklas till ett allvarligt
tillstnd med blodIrgiItning. Dessutom r personer med nedsatt immunIrsvar extra knsliga att utveckla
blodIrgiItning.
Vanliga symtom r Ieber, Irossa, muskelvrk, trtthet, utslag p huden, krkningar och diarre. Vid allvarlig
blodIrgiItning kan hela kroppen pverkas med blodtrycksIall, Irsmrad njurIunktion, Irvirring och
pverkad andning som Iljd. Behandling sker med hga doser av antibiotika i injektionsIorm (spruta eller
dropp). EIter en tid gr man ver till antibiotika i tablettIorm.
Sannolikheten att d Irn obehandlad blodIrgiItning r hg, men av symptomen att dma r det en
obehaglig och krnglig vg att vandra. Att springa omkring och Irska I blodIrgiItning genom att skapa
sr och inte tvtta dem r lika dumt som att sticka sig sjlv p kanyler och hoppas I AIDS. Dremot om du
skulle drabbas naturligt av tillstndet kan du lika grna anvnda det. Se till att kombinera med smrtstillande
och mycket alkohol.
Botulism
Upp
Botulinbakterien, som orsakar matIrgiItning (botulism), r den mest giItiga substansen (botulismtoxin) knd
Ir mnniskan. Vid bara 1 ng/Kg ddar den. Det r drIr terrorister s grna vill I tag p den Ir att
anvnda i en "smutsig bomb." Sprngd ver en stad skulle den dda tusentals av mnniskor.
Den r dremot extremt svr att Iramstlla p syntetisk vg och om du inte vill I ditt hem rdat av SPO,
skulle jag undvika metoden. Du kan annars medvetet Irska I matIrgiItning genom att konsumera dlig
och skmd mat, t.ex skaldjur som legat i vrme, mglig mat, rutten Ieta matrtter. Det krvs som du hr
dremot mycket hrd disciplin Ir att kunna Irtra Idan och r drIr inte att rekommendera.
Den amerikanska motsvarigheten till Konsumentverket, FDA (Food and Drug Administration), har annars s
vnligt Irsett oss med en eBok med en lista p matrtter, mikroorganismer, parasiter, virus, naturliga
giItmnen och bakterierna som man kan hitta dri som kan vara giItiga och ven ddliga. "Bad Bug Book"
Iinns p addressen http://vm.cIsan.Ida.gov/~mow/intro.html .
Cancer
Upp
Cancer r samlingsnamnet p ett antal sjukdomar med okontrollerad celltillvxt som medIr att de nya
cellerna Irstr den omgivande vvnaden. Tumrsjukdomar inklusive cancer r den nst vanligaste
ddsorsaken i Sverige, precis eIter hjrt- och krlsjukdomar som r de vanligaste ddsorsakerna i Sverige
och resten av vstvrlden.
En svulst av cancerceller kallas Ir en tumr, eller mer exakt, en malign tumr. Det Iinns ven benigna
tumrer vilka inte rknas som cancer. En malign tumr Ir metastaser, i andra delar av kroppen d
cancerceller lossnar Irn modertumren, vandrar i lymIbanorna eller i blodbanan och landar i andra
vvnader dr det vxer Iram nya tumrer.
Detta r ingen nskvrd sjukdom att Irska skaIIa sig genom att t.e.x. bada i ett badkar med
cancerIramkallande mnen. Detta r en vldigt dum metod och Iunderar du p den, kanske du br kontakta
en psykiatriker.
Cancerframkallande freteelser
Upp
Carcinogena eller cancerIramkallande mnen kan pskynda eller Iramkalla cancer hos mnniskor och djur.
Det Iinns tv stt p vilket cancerIramkallande medel Iungerar. mnet kan ge oterkallelig DNA-skada och
mutationer som i sin tur ger upphov till cancern (genotoxisk carcinogen) och s Iinns det mnen som indirekt
orsakar cancer genom att mer hormon produceras och vvnader vxer (epigenetisk carcinogen).
Kemiskt betingad cancer har lng latenstid. Det vill sga tiden Irn den Irsta exponeringen till dess att en
77 av 115 2011-02-20 00:33
cancersjukdom kan pvisas kan vara 1030 r. Tiden varierar med hnsyn till mne, exponeringsniv och
individuella Irutsttningar.
Organisationen IARC (International Agency Ior Research on Cancer) har en graderad skala Ir carcinogena
mnen dr vrde 1 r cancerIramkallande och dr vrde 4 r icke cancerIramkallande.
Klass 1 - Bevisad humancarcinogen
Klass 2A - Sannolik humancarcinogen, bevisad carcinogen i djur
Klass 2B - Mjlig humancarcinogen
Klass 3 - Otillrckligt med bevis
Klass 4 - Bevisad icke-humancarcinogen (Iinns vldigt I i denna grupp)
Cancer r inte en snabb dd, utan ett lngre lidande medan svulsten sprider sig och tar ver dina inre organ.
Det r allts inget Ir den otlige.
Ngra mnen/Ireteelser som r cancerIramkallande.
AIlatoxin
Akrylamid
Asbest
Barium
Bensen
Bensin
Bly
Formaldehyd
Hepatitis B
Hydrazin
Insektsmedlet Kepone (a.k.a. Chlordecone)
KloroIorm
Koldamm
Kresol
Kvicksilver
N-Nitroso-N-Methylurea (MNU)
OljeskiIIer
PCB
Pesticiden 1,2-Dibromoethane (a.k.a. EDB)
Papillomviruset
Plutonium
Radioaktivitet
Rous sarkoma-viruset
Tallium
Tobaksrk
Ultraviolett ljus
Vinylklorid (Irn vilket polyvinylklorid (PVC) tillverkas)
Vtebromid
Kemoterapi
Upp
Kemoterapi r cellgiIter mot cancer som ospeciIikt slr mot alla celler i kroppen som delar sig snabbt och
IramIrallt tumrceller, celldd. Kemoterapi anvnds vid mnga tumrsjukdomar, bl.a. som behandling eIter
och Ire kirurgi, Ir att dda de cancerceller som inte kan avlgsnas operativt. Biverkningar Irn kemoterapi
r vanliga och knda som benmrgssvikt, anemi, immunbrist, illamende, utmattning och hravIall.
Svrt att I tag p och obehaglig. Tar dd p dig i stora doser Iortare n cancern.
Radiofarmaka
Upp
RadioIarmaka r radioaktiva substanser som injiceras i blodbanan eller drickas i samband med
strlbehandling (radioterapi) Ir behandling av cancer och vissa andra sjukdomar. Den vanligare
behandlingen r extern strlbehandling dr strlkllan beIinner sig utanIr patientens kropp. Radiojod r t.ex.
en vanlig behandling av veraktiv skldkrtel (giItstruma) och som eIterbehandling av skldkrtelcancer.
Chock
Upp
Chock (anaIylaktisk reaktion; AnaIylaxi) r en intressant "ddare" eItersom den kan utlsas bde Irn
psykologiska och/eller Iysiska incidenter.
OIta hr man ordet i samband med personer med allergi som utsatts Ir en stor mngd allergiIramkallande
mnen som kroppen tidigare utvecklat antikroppar och r verknsliga emot. Nr kroppen p nytt utstts Ir
mnet, reagerar dess Irsvarssystem med s kraItiga allergiska symtom att det kan hota livet. T.ex vid stick
av bi och geting eller Idomnen som t.ex jordntter, andra ntter eller Iisk. Men en Iysisk reaktion kan
ocks Irekomma nr en patient r verknslig mot smrtstillande medel.
Den psykologiska chocken eIter en traumatisk syn eller upplevelse likknar den allergiska och r ocks en
bakgrund till svr chock. Kroppen reagerar som vid Iara och man Ir svrt att andas, nr allt blod IrIlyttas
till de viktigaste organen huvudet och hjrtat. Andnd, Irlorande av medvetandet och Irvirrning stter in
och under tiden kan personen skada sig allvarligt eller Irvrra sin situation.
Inledande symptom r hudutslag, lokala svullander, andningssvrigheter, inre oro, obehagsknsla, klda,
illamende och ven pverkan p hjrnan och hjrtIunktionen. Symptomen Irvrras med buksmrtor,
Irvirring som kan verg i smnighet och medvetslshet, hjrtklappning och blodtrycksIall. Till sist Irlorat
medvetande och mycket lgt blodtryck med eventuella bldningar i inre organ.
Behandling Iinns om man Ir den i tid med adrenalin, antihistamin/kortisontabletter, syrgas och
andningshjlp och natriumbikarbonat eller srskild saltlsning (elektrolyter) direkt in i en ven. Men om
hjlpen inte nr Iram kan tillstndet vara ddligt. En metod som inte direkt r ddlig, om man inte r
allergisk, men som kan vara bra att knna till.
Feber
Upp
78 av 115 2011-02-20 00:33
Feber r ett tillstnd d den kroppsliga temperaturen verstiger den normala, vanligtvis mellan 36 och 37,8
C p.g.a. att kroppens "termostat" skruvats upp.
Feber kan vara livshotande och har krvt hundratusentals av mnniskoliv under historiens gng. Orsaken r
oIta ngon Iorm av inIektion, men kan ven Irekomma vid olika inIlammatoriska sjukdomar liksom vid
cancer. Hjrnan kar kroppstemperaturen Ir att bakterierna ska I det svrare att verleva samt Ir att
immunIrsvaret skall bli mer aktivt.
Resultatet blir att man Iryser och skakar. En Iebernedsttande tablett "skruvar ner" termostaten och
patienten svettas d i stllet eItersom kroppen d brjar uppIatta kroppstemperaturen som Ir hg. Andra
symptom som brukar Irknippas med Ieber r lg aptit, illamende och huvudvrk.
Feber r i sig inget sjukdomstillstnd utan ett symptom och ett tecken p att immunIrsvaret r aktiverat.
Feber r s lnge den inte r extremt hg (ver 42 C) inte Iarlig, men om du medvetet hjer din temperatur
medan du har Ieber. T.ex. om har en vrmeIlkt pslagen samtidigt som du kryper ner Iullt pkldd i en
sovsck kan du skada dina interna organ och orsaka organIel och vtskebrist. Problemet r att det r otroligt
besvrande och plgsamt och nr det Iinns s mycket bttre metoder, Iinns det ingen anledning att utstta sig
Ir en intern grillning.
Folksjukdomar/barnsjukdomar
Upp
Att Irska inIekteras av allvarliga smittsamma barn- eller Iolksjukdomar som mssling, vattkoppar, psjuka,
kikhosta, rda hund, scharlakansIeber, krtelIeber, etc, Iungerar bara om du inte redan haIt dem som barn,
ven d r de meningslsa eItersom de alla r behandlingsbara. Ska du satsa p att smittas av ngon social
sjukdom, br du satsa p ngon som har ett snabbare sjukdomsIrlopp. Frslag: HIV/AIDS, hepatit, herpes
eller bltros.
Hepatit
Upp
Hepatit r latin Ir leverinIlammation och kommer i olika varianter med olika skaderisker. Det r ingen bra
sjlvmordsval av sjlvklara anledningar: De tar Ir lng tid innan de leder till dden. Men inIormationen
nedanIr kan nd vara bra att knna till i kombinationer med andra sjlvmordsmetoder. Orsaker till att man
drabbas av viruset kan vara inIektioner, autoimmunitet, lkemedel och giIter. Karaktristiskt Ir hepatit r
att en del av leverns celler r inIlammerade. Det Iinns vaccinationer Ir vissa av hepatit-varianterna.
Hepatit-varianter
Upp
Hepatit A-virus Iinns i avIringen hos personer med hepatit A. Viruset kan verIras via Irorenad
mat och vtska, ssom mjukglass och vatten. Sjukdomen kan bryta ut i epidemier, men det hnder
mycket sllsynt i Sverige. Vid hepatit A har man antikroppar mot hepatit A-virus av immunoglobulin
M-typ. Antikropparna kvarstr hela livet, men vergr till immunoglobulin G-typ eIter ett tag.
Hepatit B r mycket smittsamt och smittar Irmst via blod eller sexuella kontakter. Hudutslag och
ledvrk kan Iinnas. Viruset har lngre inkubationstid n hepatit A. Ett otal olika antikroppar kan
pvisas i olika skeden av sjukdomen. 5 av hepatit B-patienter avlider pga sjukdomen.
Hepatit C smittar via blod och via Irorenade sprutor. De Ilesta Ir kronisk hepatit. Det r vanligt att
missbrukare r drabbade. En akut inIektion ger oIta knappt mrkbara symtom. Hudutslag,
humrIrndringar, irritation och ledvrk kan Iinnas. Hepatit C mrks oIta inte Irrn nr levern r
Irstrd. 80 av hepatit C-patienter utvecklar kronisk hepatit och Ir drmed en Irhjd risk Ir
cancer.
Hepatit D Fr att bli smittad med hepatit D mste Irst levern vara inIekterad av hepatit B.
Hepatit E Liknar hepatit A, men r Iarlig Ir gravida.
Smitta dig sjlv med HIV
Upp
Att Irska smitta sig med AIDS-viruset r ett av de mer besvrligare metoderna. Inte bara r det svrt att
hitta ngon med viruset som r villig att knulla med dig, du mste ven Iortstta ha samlag utan kondom eller
annat skydd i mnader tills du Ir ett positivt besked Irn en provtagning. Sedan Iljer r av vntan tills
sjukdomen blommar ut Iljt av misr och lidande. Allts inget att rekommendera Ir den sjlvmordsbengna,
utan mer Ir den sadomasochistiska personen med en ddslngtan och mycket tlamod.
Stelkramp
Upp
Stelkramp eller tetanus r en i vrsta Iall ddlig inIektionssjukdom som orsakas av bakterien Clostridium
tetani.
Bakterien Iinns i jord, smuts och djurs avIring. Den tl inte syre men kan klara sig i ratal genom att bilda
en spor. Sporen kan komma in i mnniskan via sr (om n obetydliga) varp den Irkar sig p platser dr
syrehalten r lg, exempelvis i den dda vvnaden runt sret. D bakterien dr Iristts toxinet tetanospasmin
som orsakar ett kramptillstnd med kad neuromuskulr irritabilitet. GiItet tar sig via nerven till ryggmrgen
och blockerar dr viktiga nerver i ryggmrgen som i vrsta Iall kan leda till dden.
De Ilesta mnniskor i vstvrlden vaccineras ett Ilertal gnger under barndomen genom att toxinet
inaktiveras och ges intravenst i lga doser. Sjukdomen anses dr vara mer eller mindre utrotad men skrdar
n i dag mnga oIIer i tredje vrlden.
Inkubationstiden Ir sjukdomen varierar Irn tre till 21 dagar. En hgst tvivelaktig metod som gr ut p att
skrapa Iram sm sr ver hela kroppen och rulla dig i jord och smuts. Allts inget Ir den civiliserade
personligheten med lite sjlvrespekt Ir sig sjlv.
Meningokocker
Upp
Meningokocker r en typ av bakterier som bl.a. kan orsaka hjrnhinneinIlammation.
79 av 115 2011-02-20 00:33
Bakterien sprids genom direktkontakt eller droppsmitta av saliv. Bakterierna Irkar sig genom blodbanorna
(sepsis) och kan d n hjrnhinnorna och orsaka meningit och blodIrgiItning. Symtom liknar de vid
inIluensa som Ieber, muskelsmrta, krkningar, diarre, huvudvrk, stelhet, yrsel, kramper och Irlorat
medvetandet och r vanligast p vintern. Nyligen avled en svensk tonring av bakterieinIektion Irn
meningokocker.
Behandling sker vanligtvis med antibiotika som du ska undvika genom att hlla dig p gatan och borta Irn
myndigheter och institutioner. Om du ska Irska smitta dig sjlv kan jag rekommendera ldrehem, att vistas
utomhus oIta, umgs i stora Iolkmassor och ha nrkontakt med alla med snuva.
HjrnhinneinIlammation r inIlammation i de membran som omger hjrnan och ryggmrgen respektive i
sjlva hjrnvvnaden och kan vara ddlig om den gr obehandlad.
Hjrninflammation
Upp
HjrninIlammation r en inIlammation i hjrnan oItast orsakad av virus. Sjukdomen kan vara mycket
allvarlig med ddlig utgng om den drabbade personen inte Ir behandling.
Symptomen r svr huvudvrk, stelhet i nacken (om hjrnhinnorna ocks r inIlammerade), Ieber,
krkningar, ljusknslighet, medvetanderubbningar som slhet samt i allvarliga Iall epilepsianIall och
Irlamningar.
De Irmsta orsakerna till hjrninIlammation r:
Virus (herpesvirus, hiv och TBE (tick born encephalitis d.v.s Istingburen hjrninIlammation))
Bakterier (meningokocker, pneumokocker, tuberkulos och syIilis)
Protozoer (kattparasit)
Prioner (CreutzIeldt-Jakobs sjukdom)
Lunginflammation
Upp
LunginIlammation betyder inIlammation i lungvvnaden och kan vara ett potientiellt ddligt tillstnd.
Frmst r det ldre och personer med nedsatt immunIrsvar som drabbas hrdast, men obehandlad kan den
ta dd ven p Iullt Iriska personer i sina bsta r.
Vanligen orsakas den av bakterier eller virus eller andra lungsjukdomar. Typiska symtom r hg Ieber,
kraItlshet, upphostningar och brstsmrtor vid andning. SjukdomsIrloppet varierar beroende p
smittmnet och patientens motstndskraIt; i vissa Iall lker inIlammationen ut av sig sjlv.
Frslag p stt att skaIIa dig en lunginIlammation:
Vistas i dammiga miljer med mycket luItIroreningar utan munskydd
Brja rka oIiltrerade handrullade cigaretter
SkaIIa dig en luItrrskatarr
Vistas i kalla miljer med svettiga klder
Om den inte behandlas med antibiotika kan du vara dd inom ngon eller ngra veckor.
Hjrnskakning
Upp
Hjrnskakning intrIIar nr kraniumet Ir ett hrt slag som Ir hjrnan att krocka med hjrnvggen.
Vanligtvis vilar hjrnan i en vtska i kraniet som Iinns till Ir att absorbera sttar och lttare slag. Symptom
r yrsel, trtthet, illamende, Irvirring och tillIlliga minnessvrigheter eller kortare medvetslshet. Svrare
Iall orsakar lngre medvetslshet.
Om man ska skada hjrnan br man inte satsa p hjrnskakning utan grvre trauma, som skjutvapen eller
hopp Irn hg plats.
Blodpropp
Upp
En blodpropp r ett tillstnd som orsakas av blodkoagulation inuti blodkrlen. En blodpropp kan antingen
tppa igen en artr eller en ven. Den uppstr om krlvggen r trasig; vid kontakt med dess innandme
brjar blodet levras. D Ir krlet inget syre och skada uppstr.
Det Iinns en rad Iaktorer som kar dina chanser att drabbas av en blodpropp. Rkning, hgt blodtryck, hgt
kolesterol, vissa p-piller, vervikt, diabetes, Ir lite motion, mycket stress, och rItlighet.
Symtom beror p vad det r Ir typ av blodpropp och var den sitter. Syrebrist i hjrnan ger t.ex. stroke och i
hjrtat en hjrtinIarkt. En blodpropp i lungan ger andnd och en blodpropp i en ven ger oIta svullnad och
mhet i den kroppsdel dr blodet ansamlas.
Detta r mer av allmnintresse n ett alternativ, men kan vara bra att knna till, d blodproppar kan orsakas
av vissa exitmetoder och eventuellt leda till dden.
Sjlvmord som ser ut som olyckor
Upp
Sjlvmord som ser ut som olyckor r Ir dem som vill undvika Iolks reaktioner och Irdomar, att du lmnade
denna vrld p ett s skamset och tabubelagt stt som tyvrr, sjlvmord r i dagens samhlle. Om du lskade
och hade en bra relation med och skona sina slktingar och Irldrar med skuldknslor, och inte vill att de
ska I lida Ir ditt val, kan det vara ett alternativ. Men det krver ocks mer planering och tlamod, n andra
utgngar. Det Iinns mnga olika stt att stadkomma en utgng som betyder att de Ilesta kommer att se p
din dd som en olycka istllet Ir ett sjlvmord. Hr presenteras tv stycken.
Frdelarna med alla metoderna r ocks att Irskringsbolagen deIinitivt kommer betala ut livsIrskringen,
s du lmnar dina nra och kra med ngot positivt.
Dykning
80 av 115 2011-02-20 00:33
Upp
Dykning r ett av de bsta Ir denna eIIekt eItersom sporten naturligt har mnga ddsolyckor rligen, men
det kan vara rtt s dyrt att lna eller kpa utrustningen. Dessutom r det svrt att I dyka ensam, ngot som
kar dina chanser, eItersom nstan alla dykningar sker i grupp Ir att minska just olyckor.
Den Irsta metoden r att uppstiga 30 meter eller liknande utan att andas ut. Frutsatt att du klarar av det,
br det orsaka att dina lungor kollapsar eller exploderar. Den andra metoden r dykarsjukan - stanna under
ytan p 30 meters djup i 30 minuter s kvvet hinner lsas upp. Stig upp snabbt utan dekompressionstid. Det
r dock ganska oplitligt och kan orsaka hjrn- och ledskador istllet Ir dd.
Den tredje metoden r kolmonoxid-IrgiItning - Fyll din tank med det, och hll dig undan Irn andra dykare.
Du kommer insomna ganska snabbt. Se CO-kapitlet. Det avslutande sttet r syrenarkos - Det betyder
emellertid att du mste g ner vldigt djupt (50 meter) med en syrerik luItmix, och det Iinns Ilera nackdelar
associerade med det.
Fallskrmshoppning
Upp
Du behver g med i en Iallskrmshoppnings-klubb Ir att I tillgng till denna metod. Och andra sidan r
ddschansen total, och ett jvla hrligt stt att lmna jorden p, Ilyg till din dd! Nr du gtt med i en klubb,
Iortstter du att trna ett tag Ir att undanrja alla misstankar.
Nr du sen packar din Iallskrm gr du det antingen p ett s dligt stt (helst knligt med massa knutar, men
inte Ir tydligt) eller s skr du av din egen lina. Det r ingen bra ide att bara vgra lsa ut Iallskrmen i
luIten, eItersom vissa Iallskrmar lser ut av sig sjlva och du vill inte ha ngon "hjlte" i luIten som Irsker
rdda dig, och som drar med sig sjlv i ditt sjlvmord.
Angende procedurerna Ire ett Iallskrmshopp Iinns ett problem. Nr du har packat din Iallskrm s
kommer det alltid en van instruktr som Irst kollar innan du lgger skrmen i containern att allting ser just
ut och sedan samma sak igen nr du lagt skrmen i containern. Packar du Iel blir det vldigt svrt att g
igenom kontrollen. Ett annat problem r den s.k. "sjlvutlsaren" som r en liten dator som rknar hjd och
Iart och automatiskt drar i reservIallskrmen om man Ialler Ir Iort p lg hjd. Den gr dremot att stnga
av med ett knapptryck, om man vet vad man gr.
Du kan ocks gra ett normalt Iallskrmshopp och inte utlsa din Iallskrm eller styra dig in i en elledning,
vattenIall eller bro.
Nr du sen hoppar kommer du uppn en terminal hastighet p 220 km/h (160 mph/120 kn). Du avlider
gonblicket du nr Moder Jord.
Krasha bilen/MC
Upp
Att sjlvmant utstta sig Ir en olycka med ett Iordon dr du r Iraren r riskabelt eItersom du samtidigt
utstter andra Ir Iara genom att anvnda din bil som ett vapen som du vldigt ltt kan tappa kontrollen ver.
Vlj helst en ensam plats, ett sandupptag, parkeringsplats, eller racingbana. Utse ett ml av Iast material, en
teleIonple, cementvgg, lyktstolpe, eller trd. Se till att ha minst 75 meter rakstrcka Ire sammansttning.
Trampa gasen i botten och bered dig mentalt Ir kraschen.
Eller varIr inte ett stup som du med ltthet kan segla ver a la Thelma & Louise. Tnk p att hjden mste
vara minst 10 meter Ir att kraschen ska stadkomma ngon eIIekt. Ju hgre hastighet desto bttre.
Det Iinns ngra saker att tnka p:
Inget bilblte sjlvklart.
UtIr kraschen nattetid.
Se till att ha bilIrskring eller inga avbetalningar kvar p Iordonet, du vill inte lmna din Iamilj med
skulder.
Ls drrarna s du inte kan komma ut.
Fyll brnsletanken till 25 (om tanken r Iull blir kombinationen syre/brnsle Ielaktig) Ir att skapa en
ddlig explosion.
Avlgsna eventuell krockkudde.
En motorcykel r ett bttre alternativ och betydligt Iarligare med mindre skerhet n en personbil. En
motorcykel kan ven accelerera till hga hastigheter p en vldigt kort tid. Procenten att lyckas gr upp med
25-30 om du anvnder en motorcykel. En MC r dessutom ett mycket hItigare stt att avsluta sitt liv p
n en trkig personbil.
Bryta nacken
Upp
Att medvetet bryta nacken av dig sjlv genom att utstta ryggraden Ir pIrestningar r idiotiskt eItersom du
enbart riskerar att hamna som ett paralyserat vrdpaket i vntan p en inIektion Irn ett liggsr 5-10 r
Iramt i tiden som eventuellt avslutar ditt tragiska liv.
Det Iinns inte ens ngra garantier att ett brott lngs ryggraden eller nackkotan betyder en sker dd eItersom
din andning styrs Irn hjrnan och den Iortstter skicka ut signaler ven om du brutit nacken. Det enda
garanterat skra sttet att d Irn en bruten nacke r att scouta eIter en stenig botten p sommaren och dyka
huvudet Ire Irn en hjd p ngon meter p natten nr ingen ser dig. Du kommer att paralysera dina armar
och ben och drunkna.
Bergsklttring
Upp
Ett annat stt att Iejka en ddlig olycka r genom bergsklttring. En naturligt Iarligt sportaktivitet som
lmnar mycket utrymme Ir individuella "misstag."
81 av 115 2011-02-20 00:33
Vanligtvis klttrar man i par Ir att kunna balansera ut vikten om ledklttraren tappar greppet och Ialler. Men
ven individuell klttring, s.k. Iri klttring, r en Iullkomligt acceptabel Iritidsaktivitet, och att Iredra Ir
sjlvmordskandidaten.
Det bsta r att skaIIa sig lite erIarenhet Irst genom att g ngra kurser, s man kan komma upp p en bra
hjd. Klttervggar inomhus r vrdelsa i det hr avseendet. Helst ska marken nedanIr best utav berg
eller ngot annat hrt material, men detta kan vara svrt att hitta. Inga trd br Iinnas nedanIr eItersom de
kan Iungera som en dmpande studsmatta Ir din kropp. Det spelar ingen roll om du slr i marken med
huvudet Irst eller benen. TyngdkraIten kommer se till att din kropp dr Irn intern bldning och du avlider
nstan omedelbart.
Det Iinns Ilera passande klippor i Sverige, ngra av dem r:
Frsn
Stugun
Bergviksberget
Svarthgen (Bouldering)
Berguvsberget
Vlaberget (Are)
Vsterkleva (Brcke)
BrunIlo
Frbergsberget
Marieby
Smulberget (Stugun)
Dusnsberget (Stugun)
Storlien
Fr en internationell lista p bergskltteromrden, se Wikipedias omIattande register .
Ofrklarliga ddsfall
Upp
Om du inte vill att ditt sjlvmord ska rubriceras som ett sdant, utan istlet ett av mnga ouppklarade mord
eller olyckor, kan du t.ex. binda ditt skjutvapen p en lina Iastspnd p en stark heliumballong som seglar
bort eIter att du Iyrat av vapnet in i ditt huvud. Polisen kommer skerligen undra vad som hnt och Irklara
ddsIallet av oknt ursprung eller under utredning.
Hopp frn hg plats
Upp
Klttra upp p en hg plats, t.ex en. bro, berg, eller byggnad, ta mod till dig att genomIra sjlvmordet, och
hoppa! Om ingen stoppar dig och du har en vldig otur, s r det adj!
Hur hgt mste man hoppa iIrn Ir att vara sker p en ddlig utgng? En berkning sger att hopp Irn
hgre punkter n 45 meter (10-12 vningar) ver land och 75 meter ver vatten nstan alltid resulterar i
ddsIall. Kom ihg att de Ilesta sjlvmordsIrsken sker Irn betydligt lgre hjder. Konsekvenser som
oIrutsgbara och permanenta skador, t.ex. Irlamning, r vanliga.
Broar
Upp
Bra skl Ir att anvnda en bro r:
Mindre chans att trIIa ngon person. (Det har rapporterats om Iolk som trIIat personer som dtt och
de som verlevt Ingslats Ir drp).
Mindre gegga och skit p trottoaren. Kom ihg alla sm barn som gr Irbi och se ditt huvud Irn
insidan. Vldigt traumatiskt.
Ingen chans att landa p ngot mjukt som buskar och trd. Om det Iinns ngot dr, r det troligen
ngot hrt, och kallas en bt.
Byggnader
Upp
Du behver 10 vningar eller hgre och tillgng till taket eller ett ppet Inster. Ta med en bultsax Ir att I
tillgng till taket. Enligt en berkning r ddligheten Ir en sexvningsbyggnad 90 och kar uppt eIter det.
(Frsk att landa p betong.) Metoden br inte anvndas av personer som r rdda Ir hjder, men kan nd
vara vldigt skrmmande.
Tillgng r hg i stder, annars svrtkomligt. Se upp med saker som kan stoppa upp Iallet som, barn, vatten,
och trn. SmrtIritt om det grs hgt upp nog, men risken Iinns alltid att du Ir spendera resten av ditt liv i en
rullstol. Ngonsin Irskt att ta ditt liv paralyserad Irn nacken nert?
Rd: Hoppa Irn ett radiotorn; anvnd en matta Ir att verkomma taggtrd du kan ptrIIa p vgen in.
Flygplan
Upp
Att kasta sig ut Irn ett Ilygande Ilygplan r inte bara dyrt, men Irstter dina medpassagerare i Iarozonen
likas. Inget att rekommendera.
Hga platser i Sverige
Upp
Underbart inspirerande, eIIektiva och vackra platser att anvnda. Inkomplett lista pga att meterhjden
saknas.
AdolI Fredriks kyrka - Stockholm
Alnbron (sjlvmordsrcken uppsatta sedan september 2008)
Alviksbron
Angeredsbron
82 av 115 2011-02-20 00:33
Apotekarbron
Barnhusbron
Beckholmsbron
Bergnsbron
Bllstabro
Centralbron - Stockholm
Danviksbro
Ekelundsbron
Essingebron
Essingeleden
Forsmobron
Fredhllsbron
Gamla bron i Sjtorp
Gamla stenbron - Karlstad
Globen - Stockholm (85 meter)
Grndalsbron
Gta lvbron
Hammarsbron
Husarbron
Huvudstaleden
Nockebybron
Hgakustenbron
Igelstabron
Johanneshovsbron
Kaknstornet - Stockholm (155 meter)
Kastellholmsbron
Katarinahissen - Stockholm
Katarina kyrka - Stockholm
Kungsbron
Kvicksundsbron
Laduviksbron
Lidingbron
Liljeholmsbron
Lundabron
Lngholmsbron
Mariebergsbron
Marieholmsbron
Motorvgsbron i Norsholm
Norra Jrnvgsbron
Nya Arstabron
Plsundsbron
Reimersholmsbron
Riddarholmsbron
Riksbron
Sandbron
Scandinavium - Gteborg
Skansbron
Skanstullsbron
Skeppsholmsbron
SoIia kyrka - Stockholm
Stadshusbron
Stallbron
Stallbackabron
Stora Hammarsundsbron
Storkyrkan - Stockholm (66 meter)
Strmsborgsbron
Strmbron
Sunningebron
Sveabron
Svinesundsbron
Sdra Jrnvgsbron
Tjrnbron
Tranebergsbron
Uddevallabron
Uppsala Domkyrka - Uppsala (118,7 meter)
Vallbybron
Vasabron
Vaxholmsbron
Vsterbron
Vtbron
World Trade Center - Stockholm
Agestabron
Arstabron
lvsborgsbron - Gteborg
landsbron
resundsbron
Slice and Dice
Upp
Denna metod r en variant av att hoppa Irn en bro, men mer t det konstnrliga hllet. Du behver en hg
bro, rep, och pianotrd.
Klipp rep och pianotrdar i olika lngder. Varje lngd Ir inte vara lngre n hjden av bron. 1.
Bind ena nden av repen och pianotrdarna till bron. 2.
Bind repens andra ndarna till olika kroppsdelar, som lr, vader, torso, etc. 3.
EIter det, bind pianotrdarna runt dina leder. (Glm inte knsorganen...) 4.
Nr du sen hoppar Irn bron kommer olika delar av din kropp skras bort pga pianotrd-glorna, och 5.
83 av 115 2011-02-20 00:33
dina kroppsdelar hllas uppe av repen, svvande i luIten.
Om du gr det rtt ska det sluta med att bara din torso hnger i nacken ver havet, motorvgen eller
marken.
6.
Har du tur hinner ngon IotograIera dig och du blir Irevigad som ett konstverk. 7.
Pariserhjul
Upp
En variation p att hoppa Irn hga hjder till din dd r, lite verraskande kanske, pariserhjulet. Dessa hga
karuseller Iinns vanligtvis i njesparker. De har ett stort vertikalt hjul som sakta roterar Ir att hja
passagerare i gondoler ver marken Ir en bttre utsikt, vanligtvis 20-30 meter.
Sjlvmord dr dessa kattraktioner r inblandade r rtt ovanlga. Olyckor dr Iolk ramlar ur dem r dremot
rtt vanliga, s skerhetsIunktionerna r vldigt slappa.
Sjlvklart ska du hoppa nr just din korg r som hgst ver marken. Frsk att sikta p en landningsplats
utan Iolk med en hrd yta, som cement eller asIalt. Undvik trgolv och vatten.
Nyligen tog en svensk kvinna i 50-rs ldern sitt liv genom att hoppa Irn pariserhjulet p Kpenhamns
Tivoli.
Positivt r att det Iinns ngot av en Iilmisk atmosIr ver denna metod, negativt r att risken Ir att skada
andra r stor.
Viadukter
Upp
En viadukt r en bro ver t.ex. en motorvg eller jrnvg. De har alla gemensamt att bron inte gr ver
vatten. OItast kopplar de samman punkter av lika hjd i ett landskap. Idag Iinns det viadukter i nstan varje
svensk stad tack vare det vlutbyggda ntverket av bilvgar.
En viadukt kan vara bra att hoppa iIrn. Tyvrr r de oItast inte speciellt hga, men p plussudan s brukar
biltraIiken vara livlig. Ibland Irekommer rcken som r avsedda att Irhindra att Iolk hoppar, men de gr
alltid att undvika genom att pbrja klttringen p utsidan vid brons start/slutpunkt.
Klippor
Upp
En klippa eller bergvgg kan vara en bra naturlig starktpunkt Ir ditt Iallande sjlvmord, d.v.s. om du kan
hitta en bra avsats med tillrckligt mycket hjd mellan marken och dig.
Klippor Iormas vid erosion och vder och r drIr vanliga lngs kuster, i bergsoomrden och lngs Iloder.
Har du tur eller vetskap om dessa vrdeIulla och vackra platser kan du skatta dig lycklig. VarIr klippor r s
attraktiva hos exitare r dess romantiska lockelse. De har IrIrt mnga knda IrIattare och starka
personligheter genom ren och har mnga kvar att IrIra.
Luftballong
Upp
P samma stt som med att hoppa Irn en bro erbjuder en luItballong en mer stilren metod att hoppa till sin
dd.
Sjlvklart behver du boka en varmluItsballong vilket kan vara dyrt. Dessutom krvs det att du verkligen har
viljekraIt att utIra ddet nr tiden r den rtta. Korgarna kan numera ta upp till 20 passagerare s det lr
troligen Iinnas andra medpassagerare. Din handling kommer skerligen att chocka Iraren av luItballongen
och medpassagerare svrt, bara s du vet.
Det Iinns tv stt att driva en luItballong p. Antingen med varm luIt som vrms upp av en brnnare till 100
grader. Gasballonger r idag Iyllda med helium, medan man p 1800-talet ibland ven anvnde stadsgas
(lysgas) eller vtgas. BallongIlygning med varmluItsluItballong bedrivs numera svl som Iritidsnje och
sport med tvlingar som uppstigningar med betalande passagerare. EItersom ballongerna driver med vinden
r styrmjligheterna obeIintliga, men ballongIararna kan utnyttja vinden Ir att berkna Irdriktning.
Rekommenderad hjd Ir ditt hopp som ger en sker dd ligger p allting ver 100 meter, vatten, berg eller
mark spelar ingen roll. Bara undvik bebyggda platser.
Bungeejumping
Upp
Bungeejump eller bungyhopp r en aktivitet som gr ut p att kasta sig ut Irn hg hjd med ett starkt
gummiband Ist vid Itterna. Detta gr att man studsar upp innan man nr marken.
Utrustningen r ganska enkel. En skerhetssele Ists kring lr och midja samt en lina som binder ihop
Itterna. Skerhetsselen och linan kring Itterna sitter bda ihop med bungyrepet, som bestr av ca 1000
enskilda gummilinor som sedan tvinnas ihop till ett enda tjockt rep. Repet r byggt Ir att klara en belastning
p nda upp till tv ton. De elastiska linorna r avsedda Ir att stretchas ut lngt s att den som hoppar ska I
s liten stt som mjligt.
Detta r en aktivitet som verkar ideal om man gillar iden att hoppa till sin dd. Men det Iinns Ilera
svrigheter i utIrandet, dr "hur ska man lossa repen Irn sina Itter innan avhopp", verkar vara av allra
strsta vikt. Men man hinner inte med en kniv skra av de tjocka gummibanden p vg ner. Frgan r om det
r vrt det? VarIr inte istllet kasta sig ner Irn en bro ensam och utan strande ingripanden och problem?
Eller ta chansen att ngot gr Iel naturligt. Vrt en chans d du inte har ngot att Irlora nd. Annars r
bungeejumping vldigt bra d den utvas Irn hga broar eller hga lyItkranar Ilera hundra meter ovanIr
markytan.
Kasta sig framfr fordon
Upp
Det Iinns Ilera alternativ och tillvgagngstt, dr det vanligaste r tg, det krver en hel del mod och Iysisk
84 av 115 2011-02-20 00:33
vilja att genomIra det, och det r alltid en chockartad upplevelse Ir Iraren av Iordonet (om du bryr dig
om sdana detaljer).
Tg
Upp
Att hoppa eller stlla sig IramIr ett tg r ett av de skraste stten att ta sitt liv p, pga hastigheten, tyngden
och skenorna, titta p musikartisten Ted Grdestad. ver hela vrlden begs sjlvmord genom Iolk som
kastar sig IamIr Iramrusande tg, sjlvmord IramIr Iramrusande tg uppIanns och har anvnts sen den
dagen tgen uppIanns.
60 personer tar sitt liv varje r genom att stlla sig IramIr ett tg p ett jrnvgsspr, oItast i ttorter. Det
motsvarar Iem procent av alla som tar sitt liv. Utver sjlvmorden dr eller skadas 20 personer allvarligt
varje r eIter att ha varit inne p spromrdet.
Tg-metoden r idiotsker och det enda sttet du kan misslyckas r om du ballar ut! Tg r s kraIIulla att
ingen eller inget har en chans: Rdjur, hundar, katter, bilar, lastbilar, trd och mnniskor har alla mtt tget
och alltid har tget vunnit.
Tg brukar hlla hastigheter p 64-80 km/h och river snder allt i deras vg p.g.a. deras tyngd. Och ven om
de ser dig r det inte skert att dom kan stanna; stoppstrckan vid den hastigheten r nstan 1 km eIter att
dom brjat bromsa.
Du kommer att d 99 gnger utav 100 varje gng du str eller ligger p spren. Det kommer inte att bli en
ren dd, en soppse kommer att anvndas Ir att samla in alla kroppsdelar och snderrivna organ. Nattetid
kar dina chanser att inte ses nnu mer, ta p dig mrka klder, och skaIIa en tidtabell s du inte ligger p
spren Ir tidigt. En tunnel r perIekt, eller just vid en kurva i demarken.
Om du lyckas separera huvudet Irn kroppen r ett lyckat resultat 100 procent garanterat.
Banverket har brjat stta upp allt Iler kameror som larmar vaktbolag eller SOS Alarm nr obehriga
beIinner sig p spret. I dagslget har man 45 i Malm och sex i Hallsberg. Ytterligare nio tas i bruk i
Gteborg vid rsskiItet 2008-2009. Andra tgrder som ser ut att bli allt vanligare r larm nr ngon beIinner
sig p rlsen, bttre och svrpasserade stngsel och Irre buskar.
Tgsurfning
Upp
TgsurIing r en aktivitet som Irmst utvas av ungdomar. Det handlar om att klttra upp p ett tg och
beIinna sig p dess utsida och/eller tak under Ird, och Irska undvika att Ialla av och liknande Iaror under
acceleration. Anledningen Iolk gr detta r spnningen, men sporten kan ven utIras av en
sjlvmordskandidat med dden som ml.
Den strsta Iaran r kontakt med elIrande ledningar eller strmskenor och att ramla av i hg Iart. Bda tv
innebr nstan sker dd. Andra vanliga olyckor r kollision med tunnlar och viadukter, bli verkrd av
sjlva tget, samt att krossas mellan tget och perrongen.
I Sverige sker det ett antal Iall av tgsurIning varje r. Nyligen avled en tonrspojke eIter att ha klttrat upp
p ett tg. Han kom t ngra kontaktledningar p tgets tak och avled omedelbart. Spnningen i de ledningar
som driver pendel- och jrnvgstg ligger vanligtvis uppemot 16.000 volt.
Kom ihg att strmmen du Ir genom din kropp beror p Ilera olika Iaktorer. Ett r spnningen, i detta Iall
16000 volt, och resistansen, vilket beror p ledaren (i detta Iallet en mnniskokropp). D spelar mnga saker
in, ssom handsvett, uttorkning, kldsel, kroppsbehring med mera.
Extremsporten, som i mnga lnder r Irbjuden, ska ha brjat i Sydamerika i brjan av 1980-talet.
Fenomenet spreds senare till Danmark, SydaIrika, Australien, Storbritannien och dvarande Vsttyskland,
dr det r knt som S-Bahn-SurIen.
Tunnelbana
Upp
Nr det gller tunnelbanan hller dom en lgre hastighet, men det r nd en vanlig metod, speciellt i
storstderna. Allt handlar om timing. Du mste hoppa nr tget hller en viss hastighet och inte nr det saktar
in eItersom du d riskerar att istllet bara rka ut Ir en allvarlig olycka som kan lemlsta och handikappa
dig. Eller nnu vrre, hamna ihoprullad under det stannande tget och vid liv och i svr smrta.
Det bsta r att du placerar dig i brjan p perrongen eItersom nr tget kr in p stationen hller det
IortIarande en bra och hg hastighet och Iraren hinner inte stanna. Var du hamnar p spret r ocks viktigt.
Mitt IramIr tget r bst och inte p sidan av spret, men det sger ju sig sjlvt.
Jag har Itt en del Irgor om det spelar ngon roll om man hoppar IramIr tget eller om man mste ligga ned
p rlsen. Jag skulle tro att det r tgets hjul p rlsen som gr strst skada, inte krocken med kroppen, s jag
skulle sikta p dessa, vlket kan vara svrt om man ska hoppa ner Irn en perrong och r nervs.
Ett annat tillvgagngsstt r att g en bit in i tunneln Irn plattIormsstationen, men det kan vara riskabelt
eItersom ngon kan se dig och larma personal som genast stoppar tget, och d str du dr och ser dum ut.
St inte och svaja p perrongen och dra till dig uppmrksamhet genom din nervsa posering. Det r bttre att
st lugnt vid mitten av plattIormen och anvnd sen timing nr du hr tget komma och promenera lugnt mot
din eIterskta dd.
En annan intressant Irgestllning r vilken tid p dygnet passar bst. rligt talat tror jag inte det spelar
ngon roll eItersom bde har sina Ir- och nackdelar. Resultatet lr bli det samma. Tidpunkten beror helt och
hllet p vad som passar dig bst.
Varning! Folk har misslyckats och slutat som handikappade, men inte dtt.
Trafikdd
Upp
Denna metod kan ses som mer skmtsam, men br inte bortrknas Ir det. Planen detaljerar helt enkelt att
du medvetet blir ddad av biltraIiken och rknas in som nnu ett oIIer i statistiken. Kl dig i svarta klder,
avlgsna alla reIlexer och hitta en vg med en hastighetsbergrnsning p ver 80 km/h med ingen eller dlig
85 av 115 2011-02-20 00:33
gatubelysning. Spring ut IramIr Iordonet nr det r 5-10 meter iIrn dig Irn en buske eller huka dig ner p
sidan av vgen. Det mste var en rakstrcka, ingen kurva. Gr du Ir tidigt hinner Iraren stanna.
Du kan ven lgga dig mitt p krbanan och bara vnta p nsta bil. Ett tyngre Iordon, som en lastbil eller
lngtradare, r bttre n en personbil.
En artikel Irn Portland beskriver hur ngon Irskte ta sitt liv genom att stlla sig i vgen Ir en lastbil.
Resultatet blev ett traIikkaos och en krock mellan tv lngtradare, dr en av Irarna skadades, och
sjlvmordskandidaten undkom oskadad, och anhlls av polisen.
Detta innebr att du medvetet psykologiskt skadar ngon annan oskyldig, Iraren, s knsliga personer som
har moraliska problem med detta br vlja en annan exit-strategi.
Sjlvmordskrock
Upp
Ett omoraliskt stt som gr emot principen att enbart skada sig sjlv r att Irontalkrocka med en annan bil.
En metod som Iaktiskt r Irvnansvrt och ngorlunda populr ver hela vrlden.
Fenomenet med att Iolk kr sin bil rakt mot andra Iordon i desperation r en rtt s sorglig metod och inget
att Iredra Ir den med lite klass.
Om du verlever kommer du ven med 100 procent garanti att talas Ir att ha orsakat traIikIara. En man
Irn Vstergtland som under 2007 Irskte ta liv p detta stt dmdes till ett och ett halvt rs Ingelse.
Naturkrafter
Upp
Detta r en kategorie som samlar de metoder som involverar de starka kraIter som terIinns naturligt, som
temperaturer och vderIrhllanden. Av de tillvgagngsstt som nmns r hypotermi att Iredra, och
lmpligast med tanke p vrt klimat. En underskattad metod som Iaktiskt inte r s brutal som kan tyckas.
Detta p.g.a. de Irsvarsmekanismer som kroppen stter in eIter en period av nedkylning och som gr Ir en
mrklig resa tills det svartnar Ir gonen.
Elektricitet
Upp
Elektricitet Iinns i verIld verallt. Hgspnningsnt, eluttag, hushllsvaror, etc. Det Iinns ett skl varIr
man anvnder elekticitet vid avrttningar, drIr att det Iungerar, ven om det blivit alltmer sllan idag, pga
att det anses som ett Ir grymt straII. Ddlighet bestms av vilken sorts spnning gr igenom dig, och Ir hur
lngre. Om sjlvmordet misslyckas, ger det oItast svra brnnskador.
Bry dig inte om 110 eller 240 volt uttagen, de rcker inte till och brnner direkt skringen. Anvnd
hgspnningsnt och de mnga elstationer som Iinns ver hela samhllet. Elektricitets-metoden Iungerar bst
om strmmen gr igenom huvudet och hjrtat.
Man ser ibland Iglar som kommit i kontakt med hgspnningsntens kablar i luIten och som d och d
orsakar kortvariga strmavbrott. Levande material som hamnar p kablarna avger oItast eld tills det inte
Iinns ngot kvar Irutom aska, pga den hga spnningen.
Att d frn blixtnedslag
Upp
Att Irska bli nedslagen av en blixt i hopp om att I ett slut p sitt liv genom elektriIiering r en hoppls ide.
ven om Iolk avlider pga blixter som slr ner och igenom dem r det en otrolig abetssam och svrmstrad
exitmetod, men om du nd ska Irska, kan det vara bra att knna till ngra saker.
Var medveten p vderprognoser. G ut och stll dig p ppna upphjda platser, inte omgrdade omrden
med mnga hga byggnader, utan platsen att beIinna sig p nr ovdret drar Irbi r Iotbollsplaner, under
trn, Ilt, vattendrag, osv, i hopp om att blixten vljer din kropp att g igenom nr den utlses ned mot jorden
Irn himlen. verlevnadschansen r rtt s stor, ven om du trIIas.
Att hlla i lnga saker av metall kar dina chanser p ppna Ilt. T.ex material som golIklubbor, paraplyn,
stltrd eller elektroniska brbara apparater, staket och verktyg.
Du kan I en gissning om hur lngt bort ett skmoln r Irn dig genom att rkna 1,2,3,osv, Irn och med du
ser en blixt tills du hr skmolnet. Numret du Ir Iram representerar hur lngt borta molnet r i kilometer.
Elektrisk stt genom eluttaget
Upp
Om du r kunnig inom elektronik, antingen genom en hobby eller har erIarenhet som en elektriker i ditt yrke,
kan man ganska ltt bygga ihop en anordning som i teori Iungerar p samma stt som en elektrisk stol i
miniIormat, endast genom att anvnda el-uttaget i vggen hemma hos dig. Problemet r naturligtvis att en
propp/skring gr vid ditt lysande sjlvmordsIrsk, men detta kan ltt kringgs om du har de rtta
kunskaperna och pengarna/resurserna. Det Iinns ocks en brandrisk vilket riskerar att skada andra.
Farligast r om strmmen passerar thorax och hjrtat, t.ex. genom att man med ena handen rr ett
strmIrande Ireml och med den andra en jordad diskbnk. Kramper i hjrtat leder till hjrtIlimmer eller
hjrtstillestnd. Flimmer uppstr redan vid ngra tiotals milliampere, stillestnd vid ngot hundratal eller mer.
Flera Iaktorer avgr hur stor skada kroppen tar nr en elektrisk strm passerar igenom den:
Vilka kroppsdelar som r utsatta.
Hur lng tid man blir utsatt Ir strmmen.
Hur stor strmstyrkan r (vilket i sig bestms av spnningen och hur Iuktig man r).
Hur den elektriska strmmen passerar igenom kroppen.
Om det r lik- eller vxelstrm och i det senare Iallet vxelstrmmens Irekvens.
86 av 115 2011-02-20 00:33
Det kan vara bra att knna till proceduren vid avrttningar i den elektriska stolen. Tv elektroder placeras p
kroppen, en p huvudet och en p benet Ir att skapa en sluten strmkrets. Vanligtvis tillmpas en volt p
2000 i 15 sekunder. Detta avser att stoppa hjrtat Irn att sl och medIra medvetslshet. Volten snks sedan
ngot nr strmmen Iortstter att Ilda och orsakar massiva organskador tills Ingen Irklaras dd.
Det tredje spret
Upp
Tunnelbanesystem har ngot som kallas det "tredje" spret vilket Irser tgen med elektricitet. Denna elklla
kan rcka Ir att avsluta ett mnniskoliv av en vuxen person. A andra sidan r det en osker metod p.g.a.
alltIr mnga variabler som man inte har ngon kontroll ver. En r hur mycket elektricitet du kan I att
passera genom din kropp innan strmmen bryts. En annan r dess lokalisering lgt vid marken, vilket gr att
tillgngligheten r begrnsad.
Elektrifiering med bilbatteri
Upp
Bilbatteriet anvnds Ir att driva startmotorn och annan elektrisk utrustning i en person- eller lastbil. Medan
batteriet i en personbil ger en spnning p 12 volt har oIta tunga lastbilar ett elsystem p 24 volt. ldre bilar
(Iram till 1960-talet) brukade ha 6 volt-system.
Startkablar eller batterikablar som anvnds Irn bil till bil som vgrar att starta p.g.a. ett dtt batteri kan
ocks anvndas till att ge en rejl elektrisk och livshotande elchock.
Kablarna som alltid har klor som r menade att Ista p bilbatteriets poler passar bra till att Ista i dina
hnder. Detta r inte en s sllsynt metod som man kan tro.
Vid kontakt krampar kroppen ihop och utsttning under en lngre tid orsakar strningar i hjrtrytmen och till
slut hjrtstopp om personen inte avlgsnas Irn det elektriska kretsloppet. Vad som r bra r att nr
strmmen gr igenom kroppen r det omjligt att sjlv stoppa elektriIieringen eItersom musklerna gr in i en
hrd spasm.
Du kan ven lta motorn vara igng Ir att ka dina chanser med kolmonoxidIrgiItning. Batteriet riskerar
inte heller att ta slut eItersom det teruppladdas s lnge motorn r igng.
Se upp s du inte krossar de svarta/bla () och rda (-) klmmorna d du riskerar att kortsluta elsystemet
och brnna av en skring.
Hypotermi (frysa till dds)
Upp
Att hitta ngonstans avskilt r viktigt, men temperaturen mste vara den rtta, 0-gradigt celsius eller mindre.
Men temperaturen r inte enbart vad du mste tnka p, en viktig Iaktor r hur kroppen svalnar. Du kan sitta
i minusgrader och vnta Ir evigt om du r pkldd och det inte blser.
Du kommer att d Iortare om det p dagen r blsigt och regnigt. Bergsrddningar ger alltid mer dda
kroppar om det r vtt och stormigt n kallt istllet Ir klara soliga dar. Blta penetrerar dina klder vldigt
snabbt nr den drivs av vind; vindkylan r Iaktiskt mer Iarligare n kylan sjlv.
G ut pkldd (det hjlper om du dricker dig Iull Irst) en vt och blsig natt nr det r -15 och promanera,
eIter ett tag knner du dig varm, s varm att du vill ta av dig en jacka, sen vill du ta av dig en trja. Allt
medan din kropp kyls ner. EIter en timme knner du dig trtt och vill stta dig ner, skakningar brjar, din
kropp stt att generera vrme. Det hr r den svraste biten, nr din hjrna Irstr att det r kallt. EIter det
slutar du skaka, eItersom din kropp inte har ngon energi kvar. Du knner dig trtt och smnig, och du
kommer att somna...
Om ingen hittar dig, intrIIar ddsIall inom ett par timmar.
EItersom vi Sverige bor nra kalla vatten s kan man ta sjarna till hjlp. I kallt vatten Iryser du till dds p
en kvart. Under estoniaIrlisningen dog mnga Iler passangerare pga kylan i vattnet och vdret, n om det
skulle skett i varmare klimat.
Ett problem med denna metod r att pga att kylan saktar ner mnesomsttningen, och Irhindrar skada p
hjrnan, kan mnniskor terupplivas Ilera timmar eIter 'dden' d och d.
Frysskp
Upp
Gr det att Irysa ihjl i en stor nog djupIrys? Svaret mste vara ja eItersom samma sak kan hnda i
industristora Irysrum. De enda problemen r om motorn klarar av din kapacitet och att I plats inuti. Har du
en tillrckligt stor Irys (en som r liggande med drren ppnar uppt) kan du plocka ur innehllet, lsa
Ireml och alla hyllor Ir att sen krypa in. Frysen kommer nu att arbeta hrt Ir att uppn Iryspunkten d
din kroppsvrme hjer temperaturen av Irysens termometer.
Du br ha Irberett sjlvmordsIrsket med smnmedel, en kudde i botten Ir bekvmlighet och kollat
propparna, iIall energiIrbrukningen hjs tillIlligt. Du br ven inte vara helt naken d du riskerar
smrtsamma kldskador. Kl dig i lngkalsonger och en lngrmad trja. Om du bltlgger klderna Ire
snabbar du upp nedkylningsprocessen. Temperaturen i Irysar brukar hlla -10 till -18 C.
Vrmeslag
87 av 115 2011-02-20 00:33
Upp
I grund och botten handlar den hr metoden om att ge dig sjlv extremt vrmeslag. Du br Irlora
medvetandet eIter ngra timmar, men att d kan ta ytterligare timmar. Anvnd aluminiumIolie Ir att styra
solens hetta mot dig, s du snabbar upp processen lite grann. Frsk att minska chansen att du blir avbruten
genom att ta luren Irn teleIonen, etc. Brja p morgonen. Det hjlper om temperaturen utanIr r ver 37
Celsius (ver normal kroppstemperatur).
Eld
Upp
Att anvnda eld eller att brinna till dds r ngot som inte tilltalar mnga sjlvmordskandidater, Irutom om
det sker i protest Ir att uppn ett politiskt ml, se SjlvuppoIIring. Metoden r alltIr plgsam Ir att vara
attraktiv Ir den vanliga kandidaten.
Att stta eld p sitt hem i hopp om att 'brinna inne' Ir med sig alltIr mnga problem och risker att skada
andra, att det inte br Irskas. Det r skillnad dremot om du har tillgng till ngon dslig plats eller bor
ensam p landet. Frutsatt att du ger din egen Iastighet och att inga djur eller andra mnniskor kommer till
skada.
Jag tror knappast jag behver g in p hur man brnner ner ngot. Det r inte svrare n att kpa ngra
dunkar bensin, hlla ut vtskan och tnda p. Frhoppningsvis med dig sjlv sittandes mitt i brasan. Det kan
vara en bra ide att berusa dig p hggradig alkohol eItersom detta terger mod och gr att du brinner lite
lttare.
Brandrk
Upp
Brandrk r ddligt. Det bevisar alla dem mnniskor som omkommer i brnder varje r. Dem Ilesta dr inte
Irn elden, utan rken. Dremot r det svrt att anordna en brand som inte vertnder och att man lyckas
andas in tillrckligt Ir att kollapsa och avlida.
Rk Irn eld bestr av Iasta partiklar IinIrdelade i luIt eller annan gas. Sot r benmningen p en av de
vanligaste Irbrnningsrester som bildas nr det Iinns ett verskott av kol (brnsle) i Irhllande till syret.
Sot bildas t.ex. av bilar vid avgasutslpp och r en luItIrorening som bildar smog vid kraItiga Iroreningar.
Brandrk r ocks lttantndlig vilket bevisas nr ett rum Iyllt av rk tillsammans med hetta och syre
antnder. Ett alternativ r att slnga ner en Iimp i husets eller villans kllartrappa och ven hlla ut
motorbensin i trappan.
Nr det gller vilket material som r Iarligast att inandas in s r det svrt att sga ett r "bttre" n ett annat.
Jag skulle tro att rk Irn plastmaterial innehller mer Iroreningar n t.ex. trd.
Kolmonoxid r den Iarligaste gasen i rk och det mne som tar livet av Ilest innebrnda genom att byta ut
syret i luIten (kolmonoxidIrgiItning). Mnniskor vaknar aldrig upp och avlider i tytsthet.
Det Iinns risker med denna metod. Du riskerar att dmas Ir mordbrand om du verlever. En deprimerad
man som tnde eld p sitt hus i avsikt att avsluta sitt liv dmdes av tingsrtten till skyddstillsyn med 240
timmars samhllstjnst och psykiatrisk vrd Ir just detta. Domstolen Iann dock att brottet skulle ses som
mindre allvarligt d mannen haIt starkt nedsatt Irmga p.g.a. sin depression att kontrollera sitt handlande.
En hgst otrevlig metod, speciellt nr man r vaken, Irutom att vara vldigt irriterande Ir luItorganen.
Sjlvuppoffring
Upp
Man har sett p nyheterna ibland dr Iolk stter eld p sig sjlva Ir att protestera ngot, och det r precis
vad det handlar om hr. t en massa kroppsbedvande smrtstillande medel och alkohol, ta med en dunk
med bensin och bege dig till en utvald plats Ir din aktion, utanIr en TV-station, riksdagen eller allmnt
torg.
Blt ner dig ordentligt och tnd p, du r dd inom nstan gonblickligen plus att du gr en politiskt
deklaration ver ngot, kanske stra Timor, eller Palestina-Israel Irgan. Se till att det inte Iinns ngra
blgda vlgrenhetsIantaster i nrheten bara med brandslckare. Se alltid till att det Iinns press nrvarande,
helst p en Sndag, vilket r en sl nyhetsdag. De kommer att lska dig Ir det.
Om du verlever, kommer du att vara vanstlld Ir resten av ditt liv, eller till nsta sjlvmordsIrsk.
Frsk att blanda bensinen med ett sprngmne som TNT eller liknande. Det kommer gra att elden brinner
mycket Iortare, ven om sprngmnet r vldigt utblandat.
Blbrnning
Upp
Brnna p bl r en ldre avrttningsmetod dr man gjorde en brasa med den ddsdmde ovanp och som
var mycket populr att gra sig av med hxor p 1500- och 1600-talet. Under yngre jrnldern var det ocks
en begravningsritual, ngot som Irekommer i andra kulturer ven in i vra dagar.
Blbrnning kan vara svrt att utIra p egen hand eItersom smrtan ltt blir outhrdlig och om du inte r
Iastbunden kommer din kropp att reIlexmssigt vilja Ily elden. Det hela skulle kunna Iungera om du lser in
dig i ett trngt utrymme istllet, t.ex. ett Irrd eller hoppar ner i en djup grop/brunn som du inte kan ta dig
upp Irn utan hjlp. I Irvg har du Iyllt utrymmet med lttantndlig vtska, ved och papper. Sen r det bara
att tnda p och hoppas det gr Iort.
Humanitra metoder har ibland anvnts Ir att minska oIIrets tid med de outhrdliga plgorna. Ibland
anvndes exempelvis krut Ir att Irkorta den dmdes lidande; antingen hngdes en krutpse runt den
dmdes hals, eller s placerades en strre mngd krut mellan dennes ben. Ngot som skulle kunna Iungera n
idag.
Skogsbrand
Upp
En variation p temat av brnder r sjlvIrstrelse genom en skogsbrand.
88 av 115 2011-02-20 00:33
Denna metod har Irdelen att man hamnar utomhus, Ir dem som uppskattar naturen. Dessutom riskerar du
ingen annans liv.
Du mste ha med dig en strre dunk av bensin (minst 5 liter) och skarp yxa och Irbereda platsen noggrannt.
Hugg ner s mycket trd och lsved som du kan hitta Ir att bilda en ring av dd skog. Forma ringen naturligt
eIter trd och buskar p plats. Gr det svrt att komma ut. Drnk all ved med bensin och tnd p. Sitt ner s
r det svrare att Ily. Andas in och Iyll lungorna med rkngor s du svimmar.
Frbered grna med att supa dig Iull.
Har du turen att bo i nrheten av en pgende skogsbrand en varm sommardag, s r en promenad alltid en
bra ide. Placera dig p en plats du vet lgorna kommer att sluka inom kort. Knn eIter i vilken riktning
vinden blser.
Vind
Upp
Starka vindar som stormar och orkaner r mer sllsynta hr i Sverige, till skillnad mot situationen i mer
tropiska klimat, men det kan vara intressant att veta om vilken skada de kan gra.
Om du beIinner dig i stark vind under en lngre tid kar dina chanser avsevrt att skadas av Ilygande
Ireml, versvmmningar, nedIallna trd och elkablar genom smre sikt, olyckor och ven ddsIall.
Hur Iarliga och Irstrande dessa extrema vder r mts genom deras vindstyrka, vilket r eIIekten av svaga
och starka vindar. Vindstyrka Irvxlas oIta med vindhastighet, hastigheten av vindens rrelse i Irhllande
till en Iix punkt p jorden.
Lista pa de vanligaste vindfrhallanden och dess vindstyrka
Vindhastighet Typ
118-220 km/h Orkan
103117 km/h Svr Storm
89102 km/h Storm
75-88 km/h Mycket hrd vind
50-74 km/h Hrd vind
29-49 km/h Frisk vind
12-28 km/h Mttlig vind
1-11 km/h Svag vind
01 km/h Lugn
Snlaviner & Jordskred
Upp
Varken snlaviner eller jordskred r naturliga Ienomen i Sverige, men dess Iarlighet kan vara bra att knna
till, speciellt om du reser utomlands Ir ett exotiskt sjlvmord.
En lavin, eller ett snskred, r en stor mngd massa i rrelse ner Ir en sluttning.
En snlavin krver vissa naturliga Irhllanden Ir att intrIIa. En sluttning som mste vara brantare n 25
grader och sn, skiktad i olika lager. Frutom detta krvs det ocks en utlsande Iaktor, t.ex. en skidkare,
snIall, sndrev eller hngdrivor som rasar.
Lnder med mnga snlaviner och rliga ddsIall p.g.a. de mnga skidbackarna r USA, Schweiz, Italien,
Tyskland, sterrike, Frankrike, och Kanada. En snlavin kan komma upp i 200 km/h och krossa allt i sin
vg. Varje r dr cirka 150-200 utIrskare i laviner i Alperna. I Sverige r samma siIIra ungeIr en kare
vartannat r.
Jordskred uppkommer nr hllIastheten i marken Irsmras s pass att marken inte lngre r i jmvikt utan
brjar att rra p sig. Jorden rr sig d snabbt ver en eller Ilera glidytor. Jordskred Irekommer i Iinkorniga
jordarter som silt och lera. Det Iinns ven det som kallas "ras" som sker i jordarter som sand eller grus.
Vissa jord,- sten,- eller lerskred har orsakat stor materiell skada och krvt tusentals av ddsoIIer.
Hamnar du i en snlavin eller jordskred Iinns stora chanser att du kvvs till dds, svida du hamnar lngt
under massorna. Du kan ocks ha (o)tur att landa i en luItIicka med tillrckligt med syre tills hjlp nr dig.
Vulkaner
Upp
En levande vulkan kan vara ett kul stt att ta ndutgngen Irn denna jord, ven om det r overkligt Ir dem
allra Ilesta.
I Japan har man tvingats uppIra skerhetsbarrirer p mnga populra turistsajter Ir vulkaner d Iolk Iljt
med sin reseledare och helt enkelt kastat sig in i den heta lavan. Skyddsbarrirer skiljer sig t Irn plats till
plats. P t.ex. Hawaii Iinns inga verhuvudtaget.
Ett problem r att vulkaner producerar oItast mer giItiga gaser ju nrmare du kommer, vilket gr att du kan
komma svimma innan du nr "mlet."
Om du inte har ngot emot att "eldas upp" och intensivt Irkolna och gillar det dramatiska och Iilmiska, s
varsgod. Speciellt om du inte uppskattar begravningar eller att din kropp genomgr en obduktion.
Island och Italien r ytterligare tv platser med stor vulkanisk aktivitet.
Tillsammans
Upp
Att ha hjlp av ngon i livets slutskede kan vara bra Ir sjlvIrtroendet, att beIsta dden som ngot
speciellt man gr tillsammans, men det kan ocks komma att negativt pverka dina val, speciellt om en
person r mer villig n den andra.
89 av 115 2011-02-20 00:33
Sjlvmordspakter
Upp
En sjlvmordspakt betyder att du gr ihop med en eller Ilera andra personer med mlet att gemensamt ta era
liv p en Irutbestmd tid och plats. Fenomenet r populrt i Japan och har brjat dyka upp mer och mer i
vst. Arrangemang grs oItast via internet, chatrum eller privat kommunikation. Nackdelen med Ilera
personer inblandade r alltid att ngon ballar ur och berttar vad som r p vg att hnda med uppblsta och
verdrivna knslor som Iljd, Irdelen r att man har std och vnskap som hjlper till att uppIylla sin
nskan.
En annan Ir evig verrenskommelse r om tv personer r kra i varandra och vill lmna jorden tillsammans
i en s.k. krlekspakt. Denna Ireteelse r vanligare i Sverige och gller oItast ldre mnniskor, ven om det
Iinns rapporter som pekar p att ett antal sdana hndelser rrande yngre mnniskor tagit plats inom landet.
Vanliga metoder r att stlla sig IramIr Iramrusande tg hllandes hnder eller det mer romantiska: att ta giIt
tillsammans.
Det kan vara vldigt svrt Ir polis och media att i eIterhand skilja en sjlvmordspakt Irn en krlekspakt
p.g.a. de mycket starka knslor inblandade. Det r inte heller ovanligt med sjlvmordspakter inom Iamiljer,
t.ex. mellan en Iar och en tonrsson eller Iru och make.
Frslag p chattrum r t.ex. vrt egna SUIGUI CHAT, dr du kan trIIa likasinnande och chatta i lugn och ro
eItersom hela sidan r tillgnad ocensuerrad diskussion om sjlvmord och allt omkring. Lunarstorm passar
dem lite yngre och Flashback Chat dem ldre.
Kollektivt sjlvmord
Upp
Ett kollektivt sjlvmord r ett sjlvmord som utIrs av en strre grupp personer tillsammans.
OItast begr gruppen sjlvmord genom att inta giIt eller ngot annat som har ddlig utgng. Detta r
vanligast Irekommande i domedagssekter och andra nyreligisa rrelser. OItast handlar det om att gruppen
tror att sjlvmordet skall Ira dem vidare till ngon annan dimension eller liknande.
ven om att ett stort antal mnniskor begr sjlvmord tillsammans r hgst ovanligt s str tre exempel Irn
vr samtid ut. Peoples Temple, Ordre du Temple Solaire (Soltempelorden) och Heaven's Gate avslutade alla
sin existens med kollektiva sjlvmord.
Ett av de mest omtalade av dessa exempel r den amerikanska sekten Heaven's Gate, vars 39 medlemmar
den 7 april 1997 valde dden. Anhngarna av Peoples Temple i Guyana drack 1978 gemensamt giIt p.g.a. att
ledaren Jim Jones var vertygad om att myndigheterna skulle komma och massakrera sekten. 913 indivder,
inklusive kvinnor och barn, dog. Ett rekord som inte lr sls inom den nrmaste tiden.
Webbkamera
Upp
Sker du vittnen eller ngon slags bekrItelse av ditt sjlvmord, r det alltid svrt att ha ngon nrvarande
eItersom personen riskerar att talas Ir medhjlp till sjlvmord, men en webcam Iungerar alldels utmrkt Ir
ndamlet.
En webbkamera r en digitalkamera som anvnds Ir kommunikation via internet som kontinuerligt eller
med jmna mellanrum snder bilder som kan betraktas via en annan dator.
Sjlvmord som observerats av andra via webbkameror r rtt vanliga. Allt du behver r en billig
webbkamera (ngra hundralappar) som brukas installeras p egen hand utan problem, mjukvara (brukar
medIlja) och en grupp av skdare (Iinns speciella sajter Ir Iolk att Ilja din webbkamera och dr du kan
kontrollera vem som Ir tillgng till dina bilder).
Se upp med att bjuda in Iolk du inte r sker p att de inte ringer polis eller hjlp nr du genomgr ditt
sjlvmord.
Du kan ven Iilma ditt sjlvmord och spela in det p datorns hrddisk Ir eIterlevande eller vnner. I detta
sammanhang Iungerar webbkameran som vilken digitalkamera som helst.
Sjlvmordssmitta
Upp
Sjlvmordssmitta kallas det Ienomen som uppstr nr en, oItast knd, persons sjlvmord Ir till Iljd att
andra begr sjlvmord, oIta p liknande stt. Fenomenet kan uppst i t.ex. en skola, eller i samhllet i stort.
Bland annat begicks mnga sjlvmord eIter att Kurt Cobain tagit livet av sig.
Fenomenet r ven knt som klustersjlvmord eller Werther-eIIekten Irn huvudpersonen i den tyske
skalden Johann WolIgang von Goethes roman Den unge Werthers lidanden (1774). Bokens huvudperson
plgas av olycklig krlek och begr sjlvmord genom att skjuta sig. Det rapporterades att mnga unga mn
tog livet av sig p samma stt eIter att boken blivit en storsljare.
Detta r anledningen till varIr media oItast inte rapporterar ett ddsIall som sjlvmord nr ngon knd
person avlidit eller r ovilliga att rapportera lokala sjlvmord av anonyma personer. OItast drjer det en
vecka eller mer innan ens sjlvmord nmns i samband med ddsIallet. I vissa lnder existerar srskilda regler
Ir journalister vad gller rapportering om sjlvmord.
Mediaregler fr rapportering av sjlvmord
Upp
Vrldshlsoorganisationen har tagit Iram en skriIt Ir anstllda inom mediasektorn, med detaljerade
rekommendationer om hur man br bete sig kring publicitet om sjlvmord. Dessa inneIattar bl.a.:
Sensationsjournalistik br undvikas, srskilt nr det gller knda personer. Man br inte heller
publicera IotograIier av den avlidna eller av scenen Ir sjlvmordet. Man br ocks avst Irn
lpsedels- och Irstasidesrubriker.
Detaljerade beskrivningar av den anvnda metoden br ej Irekomma. Forskning har visat att
mediabevakning av sjlvmord ger strre eIIekt p metoden som vljs n p antalet sjlvmord.
90 av 115 2011-02-20 00:33
Upprepad och onyanserad mediarapportering om sjlvmord har en tendens att srskilt hos unga
mnniskor beIrmja sjlvmordsgrubblerier.
Sjlvmord Ir inte beskrivas som en metod att klara av personliga problem p, som att misslyckas i en
examen, att ha ekonomiska svrigheter och liknande.
Sjlvmord br varken terges som ngot oIrklarligt eller beskrivas p ett Irenklat stt. Sjlvmord
beror aldrig p en enstaka Iaktor eller hndelse. I mnga Iall Iinns ett samband med psykisk sjukdom,
srskilt depression, eller missbruk.
Media br samtidigt med sin rapportering ge inIormation om att sjlvmord kan Irhindras och var hjlp
Iinns att I.
Att gloriIiera sjlvmordsoIIren som martyrer eller Irebilder riskerar att ge mottagliga personer
uppIattningen att samhllet hgaktar sjlvmordsbeteende. I stllet br betoningen ligga p sorgen eIter
den avlidne.
Att beskriva de Iysiska konsekvenserna av ett icke Iullbordat sjlvmord (exempelvis hjrnskador,
Irlamning) kan ha en avskrckande eIIekt.
Diverse
Upp
Hr listas diverse metoder som inte kunde kategoriseras p ett lmpligt stt ngon annanstans och som blev
ver vid redigeringen av denna sjlvmordsguide. Kanske kan du hitta vad du sker hr, ven om det r
osannaolikt. Man kan se p dessa inslag mer som kuriosa och historia n verkliga rd eller
rekommendationer, men det beror Irsts p din, som lser detta, instllning, livspunkt och sikt.
Headbanging
Upp
Detta r inte den musikstil dr man viItar med huvudet till hrdrock, utan ngot helt annat, ven om detta
beteende i sllsynta Iall leda till allvarliga hjrn- och nackskador.
Att smlla huvudet (pannan) mot en vgg (cement, metall, etc) r vldigt populrt i Ingelser. Emellertid
Iungerar bara metoden om du r en vldigt stark person. Annars kommer du inte att lyckas bygga upp nog
med Iart och styrka Ir att kunna krossa skallen och erhlla den eIterskta ddliga hjrnskadan. Personen
som provar p metoden kommer i nio Iall utav tio glida in i medvetslshet Ire han/hon har uppntt
livshotande skador.
Krossmaskiner
Upp
Om du kan hitta ngra obevakade industrimaskiner eller avIallskvarnar, s varsgod, men det r inte ett
speciellt roligt stt att avsluta ditt liv.
Bilkrossar, som br Iinnas p alla bra skrotupplag, kan Iungera, om du lyckas smyga in under natten och
starta upp maskinen. Men det kan vara svrt att starta maskinen, samtidigt som du mste hinna tillbaks till
bilen. Om du gmmer dig i bilen, innan krossningen, kan det Iungera, om ingen upptcker dig Irrn det r
Ir sent.
En variation r en sopbils avIallspress, men jag skulle nstan med all skerhet sga att detta lter som
svrare, eItersom en sopbil bara ker sina rundor p vissa dagar i varje omrde, resten av tiden r
maskinerna rtt s otkomliga. Du mste ven passa p att hoppa in nr ingen av sopgubbarna ser dig. Du
skulle Irsts kunna kartlgga soptiderna Ir grovsopor och gmma dig i en svart plastsck placerad i
soprummet, men detta scenario verkar p ytan vldigt lngt borta iIrn verkligheten och mer som ngot
hmtat Irn ett Iilmmanus.
Att arrangera s du blir verkrd av en Iullastad lastbil r rtt bra. Du br komma ihg att mnniskor
verlever rtt oIta det verkliga krossandet (om det inte r huvudet); de dr nr vikten tas bort Irn dem.
Vikter tappade p huvudet
Upp
Att Irska I saker tappade p ditt huvud r vldigt svrt, verkligheten Iungerar inte som p Iilm, dr det
bara r att g och stlla sig p en byggnadsplats och vnta. Du vill inte heller anordna ngon Iallvikt som kan
komma att skada ngon annan, eller s kanske du vill riskera det. Hur som helst, krvs det mycket planering i
Irvg.
Borra hl i huvudet eller hjrtat
Upp
Detta r en osannolik, men inte helt sllsynt, metod varIr den ingr i denna guide.
Vanligtvis r detta en sista utvg av dem med psykologiska handikapp, lider av psykos, schizoIrena eller
mentalt strda som ser detta som ett Iullt normalt stt att Ily Irn sina personliga demoner.
OItast sker detta med en elektrisk borr som krs rakt in i hjrnan Irn tinningen eItersom de Ilesta tror att
kraniumet r tunnare dr. OItast r detta inte en Iramgngsrik metod p lnga vgar eItersom skadan som
uppstr enbart r en mindre hjrnskada som kan lka av sig sjlv eller endast pverka vissa kroppsIunktioner
eIter omhndertagande av sjukvrden eller som mest leda till en inIektion p egen hand. Mjligen hamnar
man i koma, men borrhlet kan inte p egen hand orsaka ddsIall.
Det mste vara en vldigt mrklig knsla att knna borren penetrera skallen.
Ett alternativ r att injicera ngot mne som paralyserar eller Irstr hjrnmassan i hlet eIter att
borrmaskinen avlgsnats. Nr det gller val av borr skulle jag rekommendera en cementborr IramIr en Ir
tr- eller stl, helt enkelt Ir att dessa r tligast och mindre troliga att g av.
Det Iinns andra punkter p kroppen som r mjliga att borra i Ir att ta sitt liv. Ett exempel r hjrtat. Du
borrar helt enkelt i en vinkel snett uppt Irbi brstbenet och punkterar hjrtscken och hjrtat. Om du
IortIarande r vid medvetande Irsk att borra en eller tv gnger till antingen snett uppt igen eller mellan
91 av 115 2011-02-20 00:33
revbenen.
Tnk p att skaIIa en kraItIull borr med eluttag istllet Ir laddbart batteri och en tillrckligt lng borr.
Borrens diameter br inte vara strre n 3mm. Borra hellre Ir djupt n Ir kort.
Stt dig i en bekvm Itlj Ir bttre grepp och std under borrningsmomentet. Blodet Iungerar som ett
naturligt smrjmedel och hller borren sval. Du kanske ocks mste ppna ingngshlet med en kniv
beroende p din smrtgrns nr borren penetrerar huden.
Krossad av hiss
Upp
Problemet med denna och andra mer vldsamma metoder r att dem r s blodiga och grisiga. Det r drIr
9 utav 10 personer vljer mer soIistikerade metoder som smnpiller och andra substanser. Med det sagt Iinns
det ngra saker man br tnka p.
Det r en Irdel att ha tillgng till maskinutrymmet till hissen, som vanligtvis Iinns p bottenvningen.
Annars Iinns det speciella verktyg som kan lsa upp hissdrren ven Iast hissen inte r tillgnglig. Du br
sikta p att avlgsna huvudet Irn kroppen Ir bsta resultat. Detta innebr att du placerar dig med huvudet
ver kanten liggandes p golvet av vnningen du beIinner dig p nr hissen kommer. Endast huvudet ska
sticka Iram ver hissschaktet. Nr hissen ker Irbi din vning gr det relativt Iort och smrtIritt att d inom
ngra sekunder.
Alternativ skulle vara att hoppa till din dd i hisschaktet eller lgga dig p botten och vnta till hissen nr
bottenvningen. Dessa alternativ br dock vara andra- och tredje val.
Tortyrmetoder
Upp
I dessa tider av krig och krigsbrott pratas det mycket om tortyrsmetider och vad grnsen gr Ir dessa
otrevliga stt att I Ingar att prata. Finns det tortyrmetoder som det gr att d av? Ja! Finns det
tortyrstrategier som man kan utstta sig sjlv Ir? Ja! Vilka r det d? Ls vidare s ska jag Irklara...
De Ilesta tortyrmetoder, ven om de r djvulskt barbariska, r inte avsedda att dda oIIret, utan att plga
det. Dremot kan man tweaka ngra av dessa grningar s de blir ddliga.
Naturens kllor: I Angola har man tvingat mnniskor att st och titta in i solen, man har smrjt in dem med
honung Ir att attrahera myror och man har lst in dem i pltskjul och vergivna bilar under hela dagar i den
tropiska hettan. Att spruta med vatten med ett mycket hgt tryck p mnniskor och att placera dem mellan
isblock r andra metoder som rapporterats Irn olika lnder.
Tweak: Ak p semester ngonstans och g medvetet vilse och utstt dig Ir naturens elemt.
La Barra: Kallas ven el pollo (kycklingen) och pau de arara (papegojans sittpinne). Metoden innebr att
man binder ihop handlederna runt bjda knn och antingen sticker in en ple under knna eller hnger upp
personen p en snurrande stng. Frutom att det r extremt plgsamt r det ven ltt att blodcirkulationen till
benen stoppas, vilket kan ha kallbrand och amputation som Iljd.
Tweak: Bind rep hrt runt dina egna ben och ge dig sjlv kallbrand. Kontakta inte en lkare.
Submarino: En vanligt Irekommande tortyrmetod r submarino, ven kallad la baera. Den innebr att
man tvingar ner en person under vatten eller ngon annan vtska (grna smutsig och stinkande) till dess att
han eller hon nstan drunknar. Dry submarino kallas det att tcka personens huvud med en plastpse.
Tweak: Se populr teknik med helium & plastpse & plastpse ver huvudet.
Elchocker: Elchocker ges oItast mot knsorganen, brstvrtor och lppar, vilka inte bara r de knsligaste
delarna av kroppen utan ocks de mest privata. ven Iingertoppar, tr och rsnibbar r kroppsdelar som oIta
utstts Ir denna Iorm av tortyr. Man kan ge elchocker med hjlp av olika typer av apparater, bland annat s
kallade svarta ldor, eller med elektriska batonger.
Tweak: Elektricitet kan anvndas Ir att dda istllet Ir att plga.
Cheera: Cheera kallas en tortyrmetod som p engelska verstts med ordet tearing. Detta r en vanlig
metod som anvnds bland annat i Indien och Pakistan. Den innebr helt enkelt att man kraItIullt pressar isr
en mnniskas ben tills musklerna slits snder och stora blmrken uppstr i ljumskarna.
Tweak: Om du vill skada sig din kropp Iysiskt mste du ta hjlp av en strre kraIt n dig sjlv. T.ex. en hiss
eller en krossmaskin.
Stympning och vanstllning: I mnga lnder torteras mnniskor genom att stympas eller vanstllas. Finger-
och tnaglar dras ut med tnger, tnder Irstrs med tandlkarborrar, Irtande vtskor hlls ver huden.
Mnga lik som hittas br p bevis om att personen lemlstats innan han eller hon dtt, det kan vara sdant
som utstuckna gon eller avskurna ron, hnder, tungor eller knsorgan.
Tweak: Du kan sjlv dra ut dina naglar och vanstlla din kropp p samma stt som mnga sjlvdestruktiva
individer gr nr dem skr sig sjlva. Det r bara ta det ett steg lngre och du kommer att blda till dds, om
du gr tillrckligt mnga med sjlvIrvllande hl i din kropp.
Tumbindning/tumskruv: Att binda ihop tummarna bakom en persons rygg - med den ena armen ver
huvudet och den andra bakom ryggen - orsakar en olidlig smrta som Irvrras Ir varje andetag. Nr
personen r bunden i den hr positionen r det ocks vanligt att torterarna Iortstter att sparka och sl.
Tweak: Kp ett par riktiga handIngslen som du sen lser dina hnder med bakom ryggen och placerar dig i
ett Iullt badkar eller hoppar i sjn. Du lr I svrt att inte drunkna.
Ghotna: Ghotna r en trple som man normalt anvnder till att mala sd och kryddor med i Indien. Men p
polisstationer anvnds den i stllet p mnga olika stt Ir att Iramkalla smrta. Ett stt r att placera den
under knna p en person och sedan bja dennes ben kraItIullt ver den. Det vanligaste sttet att anvnda
den r dock att rulla den Iram och tillbaka ver lren samtidigt som tv polismn, eller Iler, str p den,
vilket ger kroniska skador p musklerna.
Tweak: Anvnd din tvttstugas mangel och invalidisera dina ben s du inte kan springa eIter hjlp nr du
svalt smnmedel.
Falaka: Falaka r en av de ldsta tortyrmetoderna som anvnds IramIr allt i Mellanstern, ven Ir att
bestraIIa barn. Den gr ut p att man slr med batonger, kppar, piskor eller annat mot en mnniskas
Iotsulor. Detta Iramkallar en intensiv smrta som startar i Itterna och sedan gr rakt upp i huvudet. EItert
kan personen tvingas att g omkring p ojmn mark eller att till exempel bra runt en polisman p ryggen.
Tweak: Du kan Irska med att istllet Ir att skra dig i din handleder, skra upp Itterna i ett varmt bad
och sen Irblda som vanligt.
92 av 115 2011-02-20 00:33
Spread-eagled: ven kallad Ir Palestinian hanging. Personen binds upp i handlederna bakom ryggen. Detta
medIr en sdan pIrestning p skuldror och axlar (vilka ltt gr ur led) att personen oItast svimmar. I
Irhrsrum i exempelvis Turkiet och Iran r vggar och tak Irsedda med krokar, taljor och trissor som
anvnds Ir att hnga upp mnniskor i.
Tweak: Prova att dra din egna leder ur led i hopp om att svimma av smrtan samtidigt som du har en snara
runt halsen. Du kvvs till dds. Se strypning nr du somnar Ir mer inIormation.
Spanska stveln: Spanska stveln eller "benskruven" r ett tortyrinstrument som man Irr anvnde Ir att
genom hoppressning av benet Iramkalla en oerhrt intensiv smrta. Det bestod av tv halvcylindriska plattor,
som p insidan kunde vara Irsedda med trubbiga taggar. Dessa bda plattor lades kring personens ben,
vareIter de med hjlp av en skruvanordning pressades intill varandra, genom att man slog in kilar i ett
omgivande hlje. Under sdan behandling Iick oIIret sina ben snderkrossade, oIta s att mrgen rann ut. Fr
ytterligare smrta brukade man hrt sl p plattorna med hammare.
Tweak: Borra hl i din ryggrad och lt din ryggmrgsvtskan rinna ut. Komplikationer i ditt hlsotillstnd lr
Ilja.
Strckbnk: Detta r ett tortyrredskap med vars hjlp man starkt uttnjde oIIrets kropp i syIte att
stadkomma intensiv smrta. Strckbnken utgrs av en bnk eller nstan horisontalt liggande, kort stege,
vid vilken den anklagades hnder hrt binds Iast, under det att Itterna var skert Ista vid ett tg, som
spndes medelst en vals och ett hjul, phngda vikter eller annan mekanisk anordning.
Tweak: G till en parkeringsplats och bind Iast din kropp vid en lyktstolpe och Ist ett kraItigt rep i din arm
och den andra nden till en bil. Vnta tills Iraren kommer ut och kr ivg. Armen kommer lossna Irn din
kropp och chansen att d Irn blodIrlust och chock r rtt stor.
Utomlands
Upp
Samtidigt som du lter meddela dina eventuella vnner och bekanta att du ska resa p semester eller
ledighet, s planerar du i hemlighet att gra din allra sista resa.
Det r ingen bra ide att ta med verktyg och/eller tabletter som kan beslagtas i tullen eller vcka misstankar.
D r det bttre att vlja en metod som passar destinationen. Ett hgt berg, en bro eller vacker sj t.ex.
Ett byte av milj kan ocks I dig att ndra ditt beslut. Ngot som i s Iall kan vara bde positivt eller
negativt, beroende p din situation.
Ngra exempel p internationellt populra resml och historiska knnemrken med mnga sjlvmord och en
uppskattning av antal sjlvmord utIrda p sagd plats.
Golden Gate Bridge, San Francisco, USA. (~1500) |Not: Sjlvmordsbarrirer planeras sttas upp| 1.
Beachy Head, East Sussex, England, UK. (~500) 2.
Prince Edward Viaduct, Toronto, Ontario, Kanada. (~400) 3.
EiIIeltornet, Paris, Frankrike. (~350) 4.
Aurora Bridge, Seattle, USA. (~230) 5.
Coronado Bridge, San Diego, KaliIorniien, USA. (~200) 6.
Jacques Cartier Bridge, Montreal, Quebec, Kanada. (~143) 7.
Montreal Metro, Montreal, Quebec, Kanada. (~129) 8.
CliIton Suspension Bridge, Bristol, England. (~127) 9.
Sunshine Skyway Bridge, Tampa Bay, USA. (~90) 10.
Aokigahara, Mount Fuji, Japan. (70/r) 11.
Sydney Harbour Bridge, Sydney, Australien. (~40) 12.
Empire State Building, New York, USA. (~32) 13.
The Gap, New South Wales, Sydney, Australien. (20-30) 14.
Tyne Bridge, Newcastle, UK. (~20) 15.
NiagaraIallen, USA-Kanada. (oknt) 16.
Mexico City Metro, Mexico City, Mexico. (oknt) 17.
CliIIs oI Moher, County Clare, Irland. (oknt) 18.
Vienna U-Bahn, Wien, sterrike. (oknt) 19.
Gltzschtalbrcke, Reichenbach (Vogtland), Tyskland. (oknt) 20.
Gateway Bridge, Brisbane, Australien. (oknt) 21.
Bosphorus Bridge, Istanbul, Turkiet. (oknt) 22.
Minar-e-Pakistan, Lahore, Pakistan. (oknt) 23.
GraIton Bridge, Auckland, Nya Zeeland. (oknt) 24.
Pariserhjulet London Eye, London, UK. (oknt) 25.
Pariserhjulet Rundetaarn, Kpenhamn, Danmark. (oknt) 26.
Lavemang
Upp
Lavemang eller ndtarmsskljning anvnds bl.a. Ir att behandla Irstoppning och Ir att sklja
tarmsystemet inIr olika diagnostiska underskningar som t.ex. endoskopi och bukrntgen. Den kan
ven anvndas inom alternativ medicin.
Vanligtvis utIrs ett lavemang genom att ett vl insmort munstycke varsamt Irs upp i
ndtarsmppningen. Munstycket sitter p en slang som i andra nden r ansluten till en behllare eller
plastpse med cirka 1,5 liter ljummet vatten (och eventuell lavemangstillsats) som placeras 50-100 cm
ver kroppen. Nr behllaren r tmd skall lsningen hllas kvar i tarmen 10-30 minuter. DreIter
avlgsnas lsningen p toaletten eller i annan lmplig behllare.
Kan man byta ut det ljumma vattnet mot en vtska som tar dd p en mnniska? En alkoholhaltig
vtska med hg volymprocent (vodka eller brnnvin) r ett alternativ, men ett nnu bttre val skulle
kunna vara en mer giItigare kemikalie eller lsningsmedel. KaIIelavemang har hittills orsakat tre
ddsIall i USA.
Att skada kroppen med att Iylla den med Ir mycket vatten i den andra ndan s.a.s. kan orsaka en
obalans av salter och celler men r ocks smrtsamt. Felaktiga och Ir mnga lavemang kan orsaka
rev, sprckning, inIektion och sr inuti tarmen, men inte heller hr r detta sannolikt.
Det Iinns inga bra exempel eller dokumentation om detta, s det r nd hgst tvivelaktigt och inte
minst besvrligt och en lite cklig exit-metod som troligen inte passar de Ilesta.
Lavemangspse, slang och munstycke Iinns att inhandla p t.ex. Apoteket Ir under 50 kronor.
Industrialiserade omrden
93 av 115 2011-02-20 00:33
Upp
Farliga (och kanske vergivna) industriplatser kan vara ett val om platsen och tiden r rtt. M.a.o. det
skiljer sig t Irn plats till plats. Vissa industriplatser kan vara livsIarliga lekplatser Ir dig att utIorska
p natten. Andra har tt skerhet och r omjliga att penetrera.
r platsen en byggnadskonstruktion kar dina chanser rejlt. Dessa har oItast ngon Iorm av
byggnadsstllning och andra Iarliga maskiner och Iordon att utIorska. Att gra intrng p dessa platser
r oItast en barnalek. Leta grna upp krossmaskiner, bandmaskiner och sgar. ven om dessa r lsta
s gr de att anvnda p ngot stt. Anvnd Iantasin.
Det Iinns ven Urban exploration (UE) grupper i Sverige som du kan g med i och lra dig mer om
ttortsutIorskning, byggnadskomplex, Iabriker, grottor, tunnelsystem, njesparker, skyddsrum,
cykelrum, avloppssystem, bortglmda sjukhus eller underjordiska system. I Stockholm har det srskilt
handlat om tunnelbanentet.
Jag antar att du knappast bryr dig om att praktiken kan i vissa Iall betraktas som olaga intrng och
skadegrelse, s jag bryr mig inte heller om att inIormera mer om detta.
Sjlvmord i andra miljer n hemmet (icke frihet)
Upp
Ibland beIinner man sig i (o)vntade och vill nd ta sitt liv, men omgivningen stter upp hinder. Hr
r ngra ideer p vad du kan anvnda om du Iinner dig i ett desperat tillstnd i en ovan milj utanIr
hemmet.
Fngelse/hkte/anstalt: Hngning med sngtcke, slips, strumpor, skosnren, rngott, skrp i
drrkarmar/postar, lampor, badrum, eller Instergaller. Varje person som tas in i hkte visiteras
noggrant. Freml som kan anvndas Ir sjlvskadande handlingar och sjlvmord tas iIrn personen.
Vakter inom kriminalvrden r oItast oerhrt upptagna och underbemannade. Att strypa luIttillIrseln
och orsaka hjrndd kan dock ske eIter bara ngra minuter (om du gr det rtt), vilket gr att du nd
kan hinna med en allvarlig sjlvskada. ven ett skrp runt halsen i liggande position r eIIektivt.
Personal anvnder vldigt sllan sekundbevakning, oItast gller bevakning varje kvart, om inte
speciella skl Ireligger som ngest, cellskrck eller depression vid inskrivning. Underlaget vid en
riskbedmning r bl.a. tidigare klientdokumentation (personakt och patientjournal). Om en hktad
person uppvisar tecken p suicid eller om den hktades beteende Irndras, kontaktas sjukskterska
Ir bedmning om det ska gras en lkarunderskning.
Faktum r att utanIr den psykiatriska sjukhusvrden Iinns tv miljer dr det konsumeras mer
psykoIarmaka n ngon annanstans. ldrevrden och Ingelser. En tredjedel av de intagna p landets
slutna anstalter anvnder antidepressiva och antipsykotiska mediciner. Det betyder att det br inte
vara svrt att I tag p en ddlig dos antingen genom lagliga eller olagliga vgar.
Kom ihg att du kan komma att avbrytas nr som helst i dina Irberedelser eItersom du r i polisens
Irvar och saknar ngot riktigt privatliv.
Andra alternativ r att svlja plast (soppse, duschdraperie eller sngkast) som blockerar dina
luItvgar, krossade spegelskivor Ir att ppna upp en ven och eluttag Ir badrumslampor. Anvnd
Iantasin! UtIormningen av bostadsrummen i hkten har medvetet normerats Ir att de intagna inte ska
kunna skada sig med hjlp av inredning eller inventarier. Trots det tog 2007 tolv personer livet av sig i
Kriminalvrdens hkten. Det r det hgsta antalet under den senaste tiorsperioden.
En ny Iorm av skerhetstnkande ska p prov inIras av Kriminalvrden i en rad hkten under 2009.
Det handlar om en hkteskoordinator, en tjnst med Irebild Irn Storbritannien dr man inIrt en
Prison SaIety OIIicer som ansvarar Ir hktades hlsa. SyItet med en koordinator r att ytterligare
utveckla arbetet med att Irebygga, Irhindra och hantera sjlvskadande handlingar p hktet.
Bakgrunden till den nya Iunktionen r de mnga sjlvmord som intrIIade i hkte under 2007.
Hkteskoordinator inIrs p de Iyra storstadshktena Gteborg, Huddinge, Kronoberg och Malm.
Ngra andra av dessa direkta tgrder inneIattar att drrar monteras bort Irn celltoaletter i celler
byggda p senare tid och madrassbyten p samtliga hkten Ir att Irhindra sjlvmord och andra
sjlvskadande handlingar. Detta betyder att det kommer att bli lite svrare att ta sitt liv i hkten i
Iortsttningen.
Tnk pa att olika hkten har olika restriktioner.
Sjukhus/psyket: Sjukhus kan vara rena rama mardrmmen Ir vissa. Dremot Irvarar man alla
lkemedel du ngonsin kan nska att verdosera p. Varje avdelning har rtt s mycket sladdar att
strypa dig med, svida du inte r inlagd p en psykiatrisk avdelning. Andra Irsk som gjorts r att
spara medicin under en viss period och sen verdosera.
Lumpen/vrnplikt: Rena himlen Ir den sjlvmordsbengna. Hr Iinns Iler chanser och metoder n
jag ngonsin kan rkna upp. Skarpladdade vapen, bandtraktorer, knivar, vilda skogar, sprngmnen,
lysgranater, djupa sjar, snabba btar och Ilygplan Ir att ge dig ngon ide om mjligheten militren
erbjuder. Det Iinns en anledning till varIr militra baracker och Irrd har s mnga inbrott.
Hemvrnet r en annan klla till vapen, coola verktyg och svrtillgnglig utrustning, ven om
Irvaringen av dessa godsaker har blivit mer restriktiv de senaste 15 ren.
Hemvrnssoldaten IrIogar i stort ver samma utrustning som vriga Frsvarsmakten, men kan i vissa
Iall vara ngot ldre. Standardbevpning Ir hemvrnet r AK4B (Ak 4 med rdpunktsikte).
Understdsvapen inneIattar kulspruta 58 (FN MAG), granatgevr m/48, pansarskott m/86 samt
prickskyttegevr 90 och AK4OR (OR - Optiskt Riktmedel med 4x Irstoring).
ldrehem/alderdomshem: Servicehus, lngvrden eller ldrevrden. Kalla det Ir vad du vill, men vi
kommer alla att hamna dr till slut, om vi inte dr p ngot annat stt Irst.
Mnga ldre mnniskor vill inget hellre n att d nr de placeras p ett vrdhem. Trkhet, ensamhet,
sviktande hlsa eller att det r dags r bara ngra anledningar varIr de vill avsluta sina liv p egna
villkor. P.g.a. ldres svaghet och begrnsad rrlighet r hngning, Irbldning och andra Iysiskt
krvande exitmetoder uteslutna. D terstr bara den bsta metoden. En verdos starka
smrtlkemedel.
94 av 115 2011-02-20 00:33
Valet av medicin r mnga, men allra trIIskrast br vara smrtstillande opiatderivat. Det br inte
hellre rda ngon brist. Du kan t.o.m. Iejka en smrta och I utskrivet tabletter inom 24 timmar. Gr
detta ngra gnger och du har tillrckligt. Du kan ocks spara ihop tillrckligt av dina piller under en
viss period.
Skolan: Att utIra ditt sjlvmord under skolgng kan lmna ett vldigt starkt intryck och budskap till
omvrlden. Bra platser som r tillrckligt privata kan vara toaletten eller ett oanvnt klassrum.
Lmpliga metoder som gr minnet av din dd levande och lngvarigt hos elever och lrare r speciellt
att skra snder din underarmar och handleder. Skr djupt och mlmedvetet!
Smnfrlust
Upp
Att medvetet upphra med smn kan vara oerhrt pIrestande och utmattande Ir kroppen och
hjrnan. P.g.a. detta anvnds smnIrvgran som en Iorm av tortyr. Detta tillstnd har en rad negativa
eIIekter, bl.a. nystagmus, illamende, handskakning, muskelvrk, depression, retlighet, Irvirring,
yrsel, huvudvrk, sinnesIrvirring, Irsmrad koncentrationsIrmga, hallucinationer och aptitIrlust.
Det Iinns dem som lider av smnproblem och som drabbas av dessa eIIekter oIrivilligt, men att
medvetet stadkomma detta, t.ex. med koIIein och amIetaminer, r inte rekommenderat. Det leder
inte till dden utan bara en massa negativa humrsvngningar. Du har mindre chans att tnka klart och
p allvar lyckas med ditt sjlvmord.
Trflisare
Upp
Dessa kraItIulla maskiner anvnds bl.a. Ir att gra Ilis av verbliven trdrvara i samband med
slutavverkning av trd Ir anvndning som energirvara och pappersrvara.
Kanske du kommer ihg maskinIlisaren Irn Iilmen Fargo dr en av skurkarna gr sig av med kroppen
genom att kra igenom en av dessa maskiner?
Ibland hnder det att ngon Irsker ta sitt liv genom att kasta sig in i en av dem. OIta hnder det att
personen Iaktiskt verlever nr arbetare slr p ndstopp eller en skerhetssprr tar vid. 31 mnniskor
har ddats i olyckor mellan 1992 och 2002 i USA p detta stt. Skador som brukar uppst vid olyckor
r oIta p huvudet och blen.
KraIten kommer iIrn en Irbrnningsmotor med allt Irn 3-1000 hstkraIt. Maskiner kan kpas Ir
privat bruk men r oItast Ir sm Ir en mnniskokropp. Maskiner p industriskala hittas oIta hos
skogsIretag och underhll- och trdgrdsIirmor. ProIessionella maskinIlisare kan ven hyras.
Sjlvmordsrobot
Upp
Har du den tekniska begvningen kan du Iaktiskt bygga en sjlvmordsrobot.
Denna metod r hmtad iIrn en australiensisk nyhetsartikel dr en 81-rig australiensare som var trtt
p livet byggde en komplex 'sjlvmordsrobot' som han anvnde Ir att ta sitt liv med.
Maskinen var kapabel att automatiskt avIyra Ilera skott Irn ett vapen in i mannens huvud eIter
aktivation. Ritningarna hade han hittat p internet. Han satte upp apparaten p sin inIart och placerade
sig sjlv IramIr innan han satte p den. Maskinen som var Iastspnd till en .22 halvautomatisk pistol
skjt honom till dds.
Kanske lite mer t sci-Ii-hllet, men som vi ser s vertrIIar oItast verkligheten Iantasin.
Bli ihjlslagen
Upp
Teoretiskt skulle du kunna provocera Iram ett slagsml med ddlig utgng Ir dig sjlv.
Om jag hade sdana tendenser skulle jag g och mucka grl s mycket jag bara kan utanIr krogar
under helger d alkoholkonsumtion r som strst. Alkohol r vl knt som en inhmmare av logik och
mentala sprrar och du kan mycket vl hamna p akuten med ett insparkat ansikte eller ngra extra hl
i skallen.
Vlj i Irsta hand ut unga mn i grupper med tre eller Iler Ir bsta resultat. Anvnd deras sexualitet
mot dem Ir att gra dem arga och upphetsade.
Farliga platser att vistas utomhus p kvllen/natten kan ocks vara Irorter och ensamma stigar eller
gngvgar placerade en bit bort Irn bostder och lgenheter.
Detta kan sjlvklart betraktas som omoraliskt eItersom du Irdmer en annan person till Ingelse
under ett antal r. Av sjlvIrklarliga och rent praktiska skl r detta drIr inget att rekommendera.
Korsfstelse
Upp
Denna religisa metod kanske inte r det Irsta man tnker p nr man Iunderar p att avsluta sitt liv,
men ngon med knsla Ir ironi och historia kan vara intresserad.
KorsIstelse r en antik avrttningsmetod dr den dmda personen binds eller spikas upp p ett stort
trkors av olika Iormer och lmnas hnganade tills dden intrIIar.
Man skulle kunna tro att praktiken, mest knd som Jesus Kristus ddsorsak upphrt, men Iaktum r att
korsIstelse IortIarande sker idag i vissa lnder som bestraIIning, t.ex. i Yemen, Sudan och Iran.
Tiden det tar att d strcker sig Irn timmar till dagar beroende p personens hlsa och omstndigheter
i miljn. Vad som slutligen orsakar dd kan vara en kombination av en rad saker, blodIrlust,
kvvning, blodIrgiItning, chock eller uttorkning.
Det Iinns ett stort problem med denna metod... vem ska sl in den sista spiken?
95 av 115 2011-02-20 00:33
Kombinationer
Upp
Hr presenteras vissa sjlvmordsmetoder som i och Ir sig Iungerar bra p egen hand, men om de
kombineras, ger ett bttre slutresultat. Att vlja en kombination r ett av de skraste valen du kan gra
Ir att skerstlla en lyckad dd, men de krver ocks bra planeringsIrmga och rtt inIormation.
Dessa br ge dig ngra ideer och kanske inspirera dig att hitta p dina egna.
Drunkning/Handvapen
Upp
Att anvnda ett skjutvapen medan du str i vattnet r en bra metod. Den kar dina chanser att lyckas.
Ett skott mot huvudet r inte alltid eIIektivt, men om du str i vatten med ingen i nrheten, r
resultatet nstan 100 skert.
Frgiftning/Kvvning
Upp
En beprvad metod r att ta ett lugnande medel i samband med att man skr av syretillIrseln till
hjrnan. Enda problemet r att sl av verlevnadsinstinkten som gr allt Ir att gra sjlvmordet s
obehagligt som mjligt.
Ett Irslag r:
Ta 340 mg av valium rektalt Ir att sakta ner hjrtslaget och slapna av musklerna.
Drick ca 1 liter vodka.
Som avslutning, placera gummiband ver halsen och en plastpse ver huvudet.
Kroppens verlevandsIunktion r nu urkopplad och du r sjlv nstan medvetsls Ir att kunna
knna ngot.
Din andning avstannar inte, men syret Irsvinner och medans du r medvetsls, stryps din
hjrna Irn syre och du Irklaras hjrndd.
En annan variant r att st med en snara runt halsen och istllet Ir att sparka undan stolen du str p,
dricker du alkohol tills du kollapsar.
Problemet med smnpiller/plastpse/kvvnings-metoden r att den r osker. Antal piller och styrka r
olika Ir olika personer, och Iast man r smning kan man nd pumpa upp nog med adrenalin Ir att
I panik och orka riva snder psen.
Knslan av att krkas kan ocks vara ett problem. Att inte heller orka dricka tillrckligt med alkohol,
eller obehag av att ha psen p huvudet kan alla bidra till att man nd inte kan Ialla i smn.
Kombinationen av alkohol och smnpiller r ett problem Ir mnga och kan vara otillrcklig Ir att
upphva kroppens Irsvar mot syreIrlusten.
De mediciner som bst Iungerar att Irtrycka hjrnas respons till CO2 och r minst troliga att
Iramkalla illamende r barbituraterna secobarbital, pentobarbital, phenobarbital, etc.
Frgiftning/Kvvning/Hypotermi
Upp
Mer knd som alkohol lckande bt i kallt vatten. Hyr en bilig bt, skr ngra hl, drick alkohol, kl
av dig och vnta!
Halshuggning med bil
Upp
Ska helst utIras avskilt p en lng sidovg med mycket trd i nrheten. Du behver:
150 meter rep.
1 Bil med bra dck.
Lda l och olika lugnande medel.
Ladda upp med len och lkemedlen. 1.
Bind ena nden av repet skert vid ett stort trd. 2.
Gr en Iin hnggla i andra nden av repet. 3.
Stt dig i bilen, trd repet in i bilen och runt halsen tajt och stt p skerhetsbltet. (eItersom det
r lag p det!)
4.
Spnn Iast dig ordentligt Ir maximal eIIekt. 5.
Tips: Om du har en bil med takInster; anvnd det! 6.
Starta motorn och sg adj. 7.
Kr utav bara Ian... 8.
Sammansttning/Halshuggning
Upp
Bind pianotrd runt din hals, och hoppa Irn en hg hjd. Ansatsen kommer att orsaka halshuggning
Ire du trIIar marken (men bara om trden r kortare n hoppet!)
Sparka radion i badkaret
Upp
Populrt i Iilmer, men tveksamt om det skulle Iungera. Fr att vara ddande mste strmmen g
igenom kroppen (hjrtat) i en viss tid och skringarna mste hlla i en viss tid utan att blsa ut, vilket
96 av 115 2011-02-20 00:33
de sllan gr. Dremot kan du hja dina chanser om du anvnder en extra elklla som t.ex en
generator eller gatubelysning.
Myter
Upp
Hr presenteras ngra myter Ir att undvika att du Ir Ir dig att anvnda dom Ir att ta ditt liv, och
det slutar med att du ligger hjrndd p ett sjukhus.
Cyanid i fruktkrnor
Upp
Myten om cyanid i Iruktkrnor gr att man kan ta sitt liv med krossade krnor av olika Irukter. Att
krnor av pplen, pron, aprikoser, persiska innehller mnen som utan kokning kan Irigras av
enzymer till cyanvte-syra och orskaka cyanidIrgiItning.
Men sanningen r den att det r nstan omjligt att avlida Irn att ta krnor, eItersom magens starka
syror och enzymer oskadliggr de Iarliga mnen innan de hinner verka, och allt du stadkommer r en
dlig och smrtsam mage.
Dricka ditt eget urin
Upp
En bermd sjlvmordsmyt som varit med lnge r den att om man dricker sitt eget urin Irvandlas
vtskan till slut till ett ddligt giIt. Processen som ibland kallas en Iattig mans sjlvmord gr ut p att
urinera i en behllare och nr du r Irdig s dricker du upp det. Nr du sedan upprepat detta ngra
gnger s har kroppen rensat bort alla nringsmnen som Iinns i urinet och som d kommer att verka
som ett giIt. Man Iortstter att dricka sin egen urin tills man dr.
Metoden r lika eIIektiv som den lter. Inte alls. Inte bara r den ohygiensk (ven om urinet motverkar
inIektioner) och Iga tilltalande, men den r ocks utav inget vrde Ir den som vill d med vrdighet
och lite klass. Du har lika stor chans att d Irn att dricka ditt eget urin som att bli hg Irn torkade
och nedmalda bananskal och kaIIepulver.
Injicerad luft i dror
Upp
En klar myt, rakt upp och ner att det skulle orsaka en hjrtattack eller liknande. Varken mer eller
mindre. Flera personer har provat, men inget har hnt som kan liknas ett sjlvmord. Det kan vara
smrtsamt, men inte ddligt.
Myten att luItbubblor kan dda uppstod troligen Irn att lkare och sjukskterskor sprutar ut en strle
av vad de ska injicera i patienten Ire de anvnder sprutan Ir att avlgsna smuts och orenheter i
tippen.
Om luItbubblor verkligen ddade, skulle varenda anvndare och missbrukare av opiater som injicerar
drogen ha dtt vid det hr laget, eItersom en person med abstinensbesvr som injicerar heroin troligen
har Itt med sig luItbubblor hundratals gnger med dosen.
Jrnpiller
Upp
Att anvnda jrn-kosttillskott Irn hlsokostaIIrer eller bara p chans i massiva doser utan att veta
om eIIekterna r otroligt dumt. En regel som gller alla metoder som r meningen att ta livet av dig r
att kunskap br vara Irsta steget. Nr det gller jrn r det en dlig metod eItersom att svlja en stor
dos av jrnpiller leder mjligen till dden genom att de oxiderar magen och ter ett hl i den, ngot
som br vara otroligt obehagligt och smrtsamt.
Rd: leta vidare.
Kroppsfrg
Upp
Myt Irn bondIilmen GoldIinger att guldIrg kvver porerna i huden, men isIall skulle man ju inte
kunna verleva under vatten med en syrgastub. Dremot kan olika Irger vara giItiga i kontakt med
huden och orsaka illamende och liknande.
Penna uppkrd i ansiktsppning
Upp
nnu en slapstickvariant dr man tror att pennan ska penetrera hjrnan, men det r inte bara otroligt
smrtsamt, men ocks vldigt dumt.
Det Iinns dremot ett rapporterat ddsIall i den medicinska litteraturen dr en person krt in en
plastpenna i sin hjrna och Iaktiskt avlidit som resultat Irn sina skador.
En 25-rig gammal schizoIren man tryckte en 14.5 cm lng kulspetspenna genom sitt gonhl och
lyckades penetrera lillhjrnan i bakhuvudet. Sjukhuspersonalen Iann honom i en pl av blod. Han
berttade att han rivit ut sitt ena ga Ir att 'det kittlade'. Lkarna var Irbryllade ver mannens
tillstnd eItersom han Iall i/ur koma men det Ianns inget tecken p trauma p huvudet.
En rntgen avsljade sanningen och nr patienten dog Iyra dagar senare upptcktes kulspetspennan
djupt i mannens hjrna. Den trubbiga nden av pennan, med mssan p, hade tryckts in Irst och
Iastnat i djupt in i den hgra loben av lillhjrnan.
Detta r det enda knda dokumenterade sjlvmordet med ett genomtrngande objekt av lg hastighet.
EItersom det r en anomali och en hgst osannolik metod s terIinns den nd i denna del av SSG
(Svensk Sjlvmords Guide).
Suga ut ngon annans hjrna
Upp
Mest en gammal myt som lever kvar Irn skrckIilmer, Iinns inga vetenskapliga bevis.
97 av 115 2011-02-20 00:33
Vitaminer
Upp
Chansen att d Irn en verdos av vitaminer r nstantill omjligt. Vissa vitaminer, (A och D), kan
man Iaktiskt I Ir mycket av och drabbas av IrgiItningssymptom. Men aldrig genom vanlig kost,
utan oItast sker detta med hjlp av ett alltIr Irikostigt bruk av vitaminpreparat av dem som sysslar
med t.ex bodybuilding som kan leda till Iarliga vitaminmngder och besvr.
Vanliga eIIekter av t.ex. c-vitaminsbrist (Askorbinsyra) r bldningar i tandkttet (vilket leder till
tandlossning), Irsmrad srlkning, trtthet, muskelIrtvining, muskelsvaghet, kad risk Ir
inIektioner. Allvarlig brist av askorbinsyra ger skrbjugg som omjliggr tuggning. I sllsynta Iall kan
detta leda till dden.
Ska man Irska verdosera p vitaminer, br man vara lite av en galning eller mentalpatient och
kraItigt verstiga rekommenderat dagligt intag (RDI). Men som sagt det Iinns bttre metoder.
Hyra en yrkesmrdare
Upp
Att anlita en yrkesmrdare Ir att dda dig r r ngonting som bara existerar i Iilmens vrld. Det r en
omjlighet att Irska hitta ngon lmplig som inte bara kommer att stjla dina pengar, och ven om
du skulle hitta ngon, genom annonser eller kontakter, s Iinns risken att han/hon kommer beg ett
misstag och mrda ngon annan. Dessutom lr det kosta mellan 20.000-30.000 kronor.
Frslag: Skriv ett Iilmmanus istllet.
Autofellatio
Upp
Vi har alla hrt historier om hur en kille brutit ryggen under autoIellatio, att utIra oralsex p sig sjlv.
De Ilesta r myter, men det Iinns ngra sllsynta Iall nr detta intrIIat och lett till Irlamning.
En liten andel mn, circa en procent av beIolkningen, r utrustade med tillrckligt lng penis och/eller
vighet Ir att kunna utIra autoIellatio.
Detta r som du skert Irstr en rtt s hoppls ide. Inte bara mste du vara Idd med de rtta
proportionerna, du mste ven inte ha ngot emot att suga av dig sjlv. Sedan r risken Ir ddsIall
mindre n 1.
Spikmatta
Upp
Spikmattor kanske verkar som en bra ide nr man ser de rostiga och vassa spikarna, men lt dig inte
luras.
En spikmatta r en matta Iylld med sm spikar som pekar uppt med indiskt ursprung. De anvnds
ibland som akupunktur eller till meditering, men oItast ses som ngonting som Iakirer anvnder som
"magi" nr de lgger sig p spikarna utan att skadas.
I sjlva verket r det inget magiskt med det vikten Irdelas relativt jmnt ver spikarna och drIr
gr det inte ont alls. Det beror dock p hur jmnt Irdelade spikarna r ver mattan och avstndet
mellan dem.
Inte ens med vikter ovanp din nakna kropp p en sylvass spikmatta r ingen garanti. Den enda
mjligheten r att placera spikarna s pass glest att dem gr igenom huden, men d skulle du lika grna
kunna anvnda vanliga spikar, och d pratar vi knappast om en spikmatta lngre.
Det r ocks vldigt svrt att p egen hand att skapa den kraIt som krvs Ir att lyckas med denna
metod.
Stoppa hjrtat genom att sl sig sjlv p brstet
Upp
En av de mer konstigare myterna jag lst om r att om man slr sig sjlv p brstet s kan man I sitt
eget hjrta att sluta sl.
Detta mste vara en av ljligaste sgner. Inte bara riskerar du att se oerhrt dum ut, du har lika liten
chans att I hjrtat att stanna som om du skulle hoppa upp och ner i hopp om att stadkomma en
hjrnskakning.
Nr man utIr hjrt- och lungrddning, en praktik som man kan dra jmIrelse till, anvnder dessutom
hela sin verkropp Ir att stadkomma tillrckligt med kraIt Ir att pressa ihop brstkorgen och
massera hjrtat. En person har helt enkelt inte tillrckligt med kraIt Ir att stadkomma hjrtstopp eller
hjrtmassage p egen hand.
Det Iinns rapporter om mnniskor som dtt Irn att ha trIIats i brstet av en ishockeypuck eller hrd
kastande baseball, men dessa r hgst ovanliga avvikelser, dr personen ocks oIta har ngot medItt
hjrtIel.
Injicera vatten
Upp
Vad hnder om du injicerar dig sjlv med vanligt kranvatten? Ingenting!
Mnniskor innehller redan en stor mngd vatten och blod innehller 95 vatten. Allt som hnder r
att du blir kissndig eItersom vattnet ganska snabbt rensas ut med hjlp av njurarna. Vatten r inte
heller ngot giIt utan ndvndigt Ir kroppen Ir att verleva.
Destillerat vatten
Upp
Vissa pstr att man kan d om man byter ut sitt vtskeintag med destillerat sterilt vatten, vatten som
genom destillation har gjorts mycket rent Irn nringsmnen, mineraler, metallsalter, mikroorganismer
och upplsta mnen som Iinns i vanligt, t.ex. odestillerat kranvatten. Detta r Ielaktigt.
98 av 115 2011-02-20 00:33
Destillerat vatten har stor anvndning i alla tekniska och experimentella sammanhang som krver
vatten och dr Iroreningar kan stra processerna. Som exempel p de mnga anvndningsomrdena
kan nmnas beredning av lsningar Ir sjukvrd eller kemiska experiment, som kylmedel Ir
jetmotorer, eller Ir tillverkning av kretskort. Detta r mjligt d destillerat vatten inte Irter s p
metall som vanligt vatten hade gjort.
Bristen p salter i destillerat vatten gr det olmpligt eller rent skadligt som enda dryck, srskilt om
man inte tillIr kroppen nring p annat stt, men pstenden i stil med att den som dricker en liter
destillerat vatten varje dag dr eller liknande r dock att betrakta som rena vandringssgner.
En tesked vatten i lungorna
Upp
Vissa sgner sger att man kan d genom att bara inhalera en tesked vtska i lungorna. Detta r Iel d
lungdem r ett allvarligt tillstnd som riskerar att utvecklas till att du drnks s.a.s. inombords. D
rcker det inte med s lite vtska som ett kksmtt.
Folk dr varje dag Irn att deras luItvgar eller lungor blockeras eller Iylls upp, men dessa tillstnd r
orsakade av en sjukdom (lunginIektion) eller olycka (drunkning). I en Irisk person kommer din kropp
bara ta hand om den nyintroducerade och verblivna vtskan. Det r dessutom extremt svrt att
medvetet andas in vtska i lungorna d kroppen har Ilera Irsvarsmekanismer mot just detta.
St p huvudet
Upp
Chansen att du avlider Irn att st p huvudet upp-och-ner under en lngre tid r lika med noll.
nd lever denna myt kvar. OItast handlar det om att Iramkalla en hjrnbldning p.g.a. den kade
blodtillIrseln till huvudet eller ngot liknande. Ibland nmns risken att en strre blodsamling skapas i
hjrnan med hjlp av tyngdkraIten. Vad de Ilesta inte tnker p r t.ex. astronauter som vistas lnga
perioder i rymden utan tyngdkraIt utan att d Irn det.
Tuggummi
Upp
Att svlja tuggummi som sedan p ngot stt Iastnar i ditt system r en vanlig stadsmyt. Ibland psts
det t.o.m. att det Iinns spindelgg inblandat. Om du rkar svlja tuggummit r allt som hnder att det
syntetiska gummit bryts ner av din starka magsyra, inget mer. Det r sledes en meningsls aktivitet.
Definitioner
Upp
Det Iinns en rad olika begrepp som slngs runt nr det kommer till denna kontroversiella Irga.
NedanIr beskrivs begreppen mer detaljerat.
Aktiv ddshjlp (eutanasi)
Upp
Innebr att lkaren aktivt hjlper en svrt sjuk patient att avsluta sitt liv Ir att undvika vidare lidande
eIter att personen begrt detta. Vanligtvis sker detta genom att administrera hga doser morIin,
barbiturater eller en s kallad cocktailpse. Aktiv ddshjlp r laglig i Nederlnderna, Belgien och
Luxemburg. Detta ska inte Irknippas med oIrivillig eutanasi (eugenik) av den sorten som nazister och
andra regimer historiskt utIrt.
Passiv ddshjlp
Upp
Innebr att lkaren, oIta eIter samrd med patient eller anhriga, avslutar en livsuppehllande
behandling nr sdan inte lngre gagnar patienten och nr allt hopp om att kunna rdda liv r ute, t.ex.
om en mnniska ligger i koma. Man undviker helt enkelt att administrera Ida, vatten, medicinska och
tekniska hjlpmedel Ir att hlla en person vid liv samt att regelbundet injicera morIin Ir dva smrta
och sva. Ibland kommer dden Iort, ngot dygn, men en del mnniskor ligger utan mat och vatten
ver en vecka innan de slutligen avlider.
Ett livstestamente, dr patienten vgrar livsupphllande behandling, rknas ibland som passiv
ddshjlp.
Passiv ddshjlp praktiserats regelbundet i Sverige.
Lkarassisterat sjlvmord
Upp
Innebr att lkaren erbjuder en dende patient att avsluta sitt liv, exempelvis genom att skriva ut ett
preparat i lmplig dos, men patienten mste sjlv utIra den ddande handlingen. Metoden tillmpas
bland annat i lnderna Nederlnderna, Belgien, Schweiz och delstaterna Oregon, Washington och
Montana i USA.
I Schweiz utIr bland annat organisationerna Dignitas och Ex International lkarassisterade
sjlvmord dr utlndska medborgare kan I hjlp med att avsluta sina liv i lugn och ro. I Sverige r det
inte straIIbart Ir lkare att att skriva ut en drogcocktail, dremot riskerar dem att Irlora sin
lkarlegitimation om detta avsljas av Socialstyrelsen. Fr civila r det dremot straIIbart att hjlpa
ngon att ta sitt liv.
Rationellt sjlvmord
Upp
Att avsluta sitt eget liv p.g.a. vl vervgda skl och utan att vara drabbad av ngra mentala
sjukdomar, till motsats till att ta sitt liv p.g.a. knslomssiga eller psykologiska skl.
Barmhrtighetsmord
Upp
99 av 115 2011-02-20 00:33
Term som lsaktigt anvnds Ir att beskriva alla Iormer av eutanasi. Bst deIinerad som att avsluta en
persons liv, oItast en sjuk Iamiljemedlem eller slkting, utan uttrycklig begran i tron att det r det
mest barmhrtiga att gra.
Tung nedsvning (palliativ sedering)
Upp
En alltmer vanligare, ven om IortIarande relativt sllsynt, eutanasimetod i dagens moderna sjukhus r
tung eller terminal nedsvning (palliativ sedering) tills dden intrIIar. Bl.a. r denna metod allt mer
eIterIrgad i Nederlnderna, trots att man har legaliserat ddshjlp.
Terminal sedation (terminal nedsvning) utIrs Ir att lindra outhrdlig smrta och obehag hos en
dende patient i de sista timmarna eller dagarna, vanligtvis med en kontinuerlig intravens inIusion
med en sedativ drog i en palliativ milj eller behandling. Den korrekta beskrivningen r en
lkemedelsinducerad snkning av medvetandegraden till en niv dr patienten inte besvras av sina
symptom. Om patienten bedms verleva endast dagar eller ngon vecka med oIrndrat tillstnd kan
sederingen bibehllas till dess patienten avlider.
En vanlig drog Ir detta ndaml r midazolam, en kortvarande benzodiazepin. Andra medel r
haloperidol, chlorpromazine, pentobarbital eller phenobarbital. Opiater undviks oIta eItersom de inte
har ngon eIIektiv svande eIIekt.
Terminal nedsvning Iramkallar inte dden, utan doserna brukar ligga p grnsen dr patienten r
bekvm utan att kompromissa andning eller hjrtat. Detta gr att i lnder dr eutanasi inte r lagligt
kan man nd anvnda praktiken.
OIta vljer lkare att Iramkalla dden med djup nedsvning med Irklaringen att lindra obehag, trots
att han/hon vet om konsekvenserna. Detta gr grnsdragningen mellan de olika tgrderna vid livets
slutskede oerhrt svrdeIinerad.
Metoden har std i allmnna rd Irn Socialstyrelsen och riktlinjer Irn Svenska Lkaresllskapet.
Rtten att tacka nej till fortsatt livsuppehllande behandling
Upp
Varje beslutskapabel patient har rtt att avsluta livsuppehllande behandling med den Irutsedda
konsekvensen att patienten avlider. Lkare ska respektera detta.
Rtten att avst Irn erbjuden behandling har varit praxis sedan lnge nr t.ex. beslutskapabla
personer av religisa skl inte vill ta emot blod som i vissa situationer r en Irutsttning Ir ett
livrddande operativt ingrepp. T.ex. Jehovas Vittnen.
Den hlso- och sjukvrd som ges enligt i Sverige r Irivillig och kan drIr ses som ett erbjudande, och
inte ett tvng. ven i Iall d en patient inte r dende, men riskerar att avlida vid nekande av
behandling, har du rtt att neka sjukvrd.
Sondmatning av patienter som vrjer sig mot detta r allts inte Irenligt med Socialstyrelsens
allmnna rd om sjlvbestmmandeprincipen.
Knda svenskar som tagit sina liv
Upp
Lista p knda svenskar som tagit sina liv.
Johanna Sllstrm (2007) Skdespelerska. Ddsorsak oknd.
Jon Ndtveidt (2006) Frontman Ir black-metal bandet Dissection. Skottskada.
Micke 'Svullo' Dubois (2005) Komiker. Hngde sig.
Mikael Ljungberg (2004) Brottare och olympisk guldmedaljr. Hngde sig p toaletten.
Anton GustaIsson (2003) Sngare (Anton Maiden). Ddsorsak oknd.
Ted Grdestad (1997) Musiker. Slngde sig IramIr ett tg.
Per Yngve Ohlin (a.k.a. Dead) (1991) Musiker i Black metal-bandet Mayhem. Skrda handleder
skottskada p huvudet.
Fredrik von Dardel (1979) Raoul Wallenbergs styvIar. Smntabletter.
Maria Wising Wallenberg (1979) Raoul Wallenbergs mor. Smntabletter.
Harry Martinson (1978) FrIattare. Skar sig med en sax.
Vilhelm Moberg (1973) Journalist och IrIattare. Drnkte sig.
Inger Stevens (1970) Skdespelare. verdos p barbiturater.
Marianne Hk (1970) Knd journalist under 50-60-talen. verdos smnmedel.
Stig Dagerman (1954) FrIattare. Ddsorsak oknd.
Karin Boye (1941) Poet. verdos p smnmedel.
Ivar Kreuger (1932) Finans- och industriman. Skottskada p huvudet.
Victoria Benedictsson (1888) FrIattare. Skar sin halspulsder med ett rakblad.
Ordlista
Upp
Abrahamitiska religioner Ett samlande begrepp Ir judendom, kristendom och islam.
100 av 115 2011-02-20 00:33
Abscess En bld eller varansamling.
Abstinensbesvr Kroppsliga och psykiska symtom (t.ex. svettningar, darrningar, irritabilitet),
som kan uppst nr ngon snabbt upphr att anvnda ett beroendeIramkallande medel.
Adrenalin Stresshormon.
Aggregat En kombination av tv eller Ilera maskiner och apparater som skall utIra en
srskild uppgiIt. Ett exempel p ett aggregat r en produktionsenhet Ir elektrisk energi. Den
omIatter en turbin, propeller eller Irbrnningsmotor och en generator. I ett vattenkraItverk r
aggregatet generatorn och turbinen med kringutrustning.
Aktinoider En serie grundmnen med mycket likartade egenskaper Irn atomnummer 89-103.
Alkaloider Reagerar med syra och bildar kemikaliskt salt. Har ett ph-vrde hgre n 7.
Aloe Vxtslkte med suckulenta blommande vxter i Iamiljen aIodillvxter.
Alka-Seltzer Bubblande antisyramedel.
Aminosyror Aminosyror r kemiska Ireningar som proteiner vanligtvis bestr av och som r
vanligt inom djur- och vxtriket.
Ammoniak Stark luktande alkalisk kemisk Irening med anvndningsomrde inom jordbruk
och medicin.
Amnesi Sjukdom som gr att man glmmer bort saker och ting.
Ampere Enhet Ir att mta elektrisk strm.
Ampull En liten steril Ilaska som innehller en drog.
Analgesi OIrmga att knna smrta; smrtstillande.
Anatomisk Angende kroppsbyggnad.
AndningsreIlex DiaIragman (muskeln i mellangrdet som du andas med) dras ihop
reIlexmssigt.
Andningsstillestnd En person som r medvetsls, inte andas men IortIarande har puls. JIr.
hjrtstillestnd.
Anemi Blodbrist.
Anomalier Allt som str ut Irn ett mnster av Irvntade regelbundna Ireml.
Anorexia nervosa tstrning med uttalad avmagring.
Antagonist SyItar p ett lkemedel eller annan substans som verkar genom att binda till en
receptor och drmed motverkar den Iysiologiska (d.v.s. kroppens naturliga) verkan.
Antibiotika Substans som Irhindrar eller stoppar tillvxten av bakteria.
Antihistamin Medel mot allergi och klda, ibland ocks mot oro, sjsjuka och yrsel.
Antikroppar ggvitemnen som vid immunologiska reaktioner Iramstlls av kroppens
immunIrsvar och som angriper Irmmande mnen och mikroorganismer.
Apati Ett Irhllande dr personen r likgiltig och sl.
Apne Perioder p upp till en halv minut d andningen stannar helt under smnen.
Argon Luktls och Irgls delgas.
Artr Blodkrl som Ir blod Irn hjrtat till resten av kroppen.
Arytmi En hjrtrytm, vilken som helst, som inte kan betecknas som normal. Den kan vara
oregelbunden, Ir snabb eller Ir lngsam.
Askgrav En gravplats som skts av Irvaltningen dr allmnheten vet vem som gravsatts
eItersom platsen markeras med till exempel sten eller metallplatta med de gravsattas namn.
Asklund Ett mindre anonymt gravskick dr urnorna gravstts i grupper under en gemensam
smyckningsplats. Namnskyltar (utIrda av Irvaltningen) Iinns uppsatta vid gruppen.
Ataxi OIrmga att kontrollera musklerna.
AtmosIr LuItlagret nrmast jorden.
Atom Den minsta partikeln av ett grundmne inom kemi och Iysik.
Attestera Intyga.
Autoimmunitet "Allergisk" mot den egna kroppens mnen.
Autolys Den process som uppstr nr cellvvnad bryts ner av sig sjlv.
Automatkarbin 4 AK 4 r ett helautomatiskt eldhandvapen av typen automatkarbin som
anvnds inom Frsvarsmakten.
AvIallskvarn Anvnds Ir att avskilja och mala matrester utan vidare hantering eller Irvaring.
Bakgrundskoll Skning i databaser eIter kriminella domar eller psykologisk ohlsa.
Bakterie En-cells mikroorganismer som reproducerar genom celldelning.
101 av 115 2011-02-20 00:33
Barbiturater Grupp lugnande droger och smnmedel.
BC (BeIore Christ) Ire Kristus.
Benign Godartad.
Benmrg Den vvnad som Iinns inuti skelettets stora rrben.
Betsning Ytbehandling av tr med vatten- eller spritlsningar av Irgmnen, bets.
Bihla Hlrum i skallbenet.
Bindhinna gats tunna yttre hinna och hinnan i gonlockens insidor.
Binjurarna Ett organ som producerar ett antal viktiga hormoner, bl.a. adrenalin och kortisol.
Biologisk Forskning on livet; Material gjorda Irn levande organismer.
BlodIrgiItning (Sepsis) En inIektion som orsakas av bakterier som har kommit in i blodet och
Irkat sig.
Blodkrl RrIormiga strukturer i kroppen som Irsrjer alla vvnader och organ med blod. Till
blodkrl rknas bl.a. artrer, vener, kapillrer.
Blodtryck Det cirkulerande blodets tryck p krlvggarna. Vrdet brukar anges i tv tal, till
exempel 120/80.
Blodvrde Blodets koncentration av hemoglobin.
Blodder I mnniskans blodcirkulationssystem ansvarar dessa blodkrl Ir att transportera
blod tillbaks till hjrtat eIter att artrer gjort det motsatta.
Botani Lran om vxter.
Brandgrav Gravskick som var vanliga i den nordiska Iorntiden dr den dde kremerades p ett
bl som sedan tcktes, eller s placerades askan eIter den dde - med eller utan urna - i graven
tillsammans med oIIergvor.
Bronker Strre luItrr som Irgrenar sig Irn luItstrupens nedre nde.
Bronkospasm sammandragning av luItrren.
Bulimia nervosa En strning i tandet dr man verter tvngsmssigt och sedan krks upp
maten Ir att inte g upp i vikt.
Bultsax KraItigt verktyg Ir att skra i metall.
Bygel U-Iormad detalj, avsedd att hlla Iast ett annat Ireml.
Btgrav En Irhistorisk gravtyp som karakteriseras av att hela sm trbtar begravts med den
dde.
Catch-22 Situation eller regel som Irhindrar avslutning av en operation vilket leder till en
sjlvIrevigad cykel. T.ex: "Jag behver mina glasgon Ir att hitta mina glasgon."
Celsius Temperaturenhet.
Centrala nervsystemet Hjrnan och ryggmrgen.
Centralstimulerande Pverkar det centrala nervsystemet.
Cheyne-Stokes andning Perioder under smnen som brjar med svaga andetag, som kar till
djupa, Ilmtande andetag, och som pltsligt slutar vilket gr att personen oIta vaknar upp i
andnd.
CO2 Koldioxid.
Cocktailpse En blandning av hga doser av morIin, medel mot ksjuka och allergi i
kombination med medicin mot schizoIreni. Denna pse hngs upp p en stllning och injiceras i
patientens kropp via ett vanligt dropp. Patienten dr inom tv dygn. Detta klassas som aktiv
ddshjlp och r enligt lag Irbjudet i Sverige, men sgs ha Irekommit.
CreutzIeldtJakobs sjukdom Obotlig hjrnsjukdom som drabbar nrkreatur (galna kosjukan)
men som ocks bl.a. kan verIras till mnniskan.
CSS Cascading Style Sheets. Stilmallar som anvnds p webbsidor Ir att underltta layout
och utseendet.
Detonator T.ex sprnghatt, sprngkapsel, knallhatt.
DiaIragma Mellangrdet eller diaIragmat r en muskel i brsthlans botten och den viktigaste
muskeln i andningsprocessen.
Diagonalt Rak linje.
Dialys Innebr att man p konstgjord vg renar blodet Irn slaggprodukter och tar bort
verIldig vtska oIta i samband med nedsatt njurIunktion.
Diameter Den rta linje som gr mellan tv punkter p en cirkel och passerar genom cirkelns
centrum.
Dignitas Organisation i Schweiz som hjlper dende att avsluta sina liv under kontrollerade
Iormer.
Dissociativ En substans som reducerar eller blockerar signaler till den medvetna hjrnan Irn
102 av 115 2011-02-20 00:33
andra delar av hjrnan.
Domarring OItast cirkelIormad grav som bestr av udda antal stenar eller stenblock av olika
storlek.
Dopamin En av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet dr den Irekommer i
en rad viktiga system som bland annat reglerar muskelrrelser, vakenhet, gldje, entusiasm, och
kreativitet.
Droppkammare Reglerar inIldet Irn dropppsen.
Dropppse Behllare vanligtvis koppad till armen Ir tillIrsel av vtska in i blodet.
Drp Att inte avsiktligen dda en annan mnniska.
Dykarsjukan (TryckIallssjuka) Gasbubblor som Iastnar i kroppens leder och orsakar svra
smrtor. Bubblor som Iastnar i hjrtats kranskrl eller hjrnans blodkrl r direkt livshotande.
Dystymi En psykisk sjukdom och ett tillstnd av snkt stmningslge. Lindrigare n
depression.
Ds Den ldsta Iormen av storstensgravar i Norden dr gravkammaren vanligtvis r uppbyggd
av 47 stende stenar, med ett takblock lagt ovanp.
Egg Den yttersta spetsen p en kniv, svrd eller annat bladvapen.
EleIantsjuka En sjukdom som karakteriseras av Irtjockning av hud, speciellt i benen och
knsorganen.
ElektroenceIalograIi (EEG) Metod Ir att registrera hjrnbarkens elektriska aktivitet med
hjlp av elektroder som vanligtvis klistras Iast p skalpen. Anvnds kliniskt bland annat Ir att
diagnosticera epilepsi och studera demens.
Elektrod Elektrisk ledare, del av den elektriska kedjan.
Elektrolyter 1.) Mineralmnen som behvs i kroppsvtskor Ir olika Iunktioner i kroppen. 2.)
En strmIrande lsning.
Emboli Klump av oupplst material i blodstrmmen.
Empatogen Term som beskriver de nya syntetiska hallucinogenena preparaten. Med
empatogen (Irn empati) menar man att substansen pverkar personens sinnestillstnd snarare
n att det pverkar hans eller hennes upplevelser och uppIattning. Se ocks enteogen.
EnceIalit HjrninIlammation; inIektion i hjrnan.
Endoskopi - En typ av medicinsk underskning som innebr att man tittar in i kroppen med
hjlp av en apparat, ett endoskop, som Irs in till det stlle man vill underska.
Enteogen En hallucinogen substans som anvnds i ett religst eller shamaniskt sammanhang.
E-nummer Ett speciIikt id-nummer som anvnds Ir beteckning av livsmedelstillsatser som
godknts Ir anvndning i Europa.
Enzym Protein som mjliggr en kemisk reaktion i kroppen.
Estetisk Frsk att redogra Ir den mnskliga reaktionen p sknhet och konst.
Etanol Alkohol.
Eteriska oljor DoItande, Ilyktiga oljor som Irekommer Irdigbildade i olika vxtdelar
(palmer, raps, jordntter, soja, oliver, linIr).
Etsa Metod dr man anvnder vrme Ir att brnna Iast eller bort ngonting.
EuIori Exalterat lyckorus.
Eutanasi Att hjlpa en dende mnniska att d i Irtid.
Fallbila Annat ord Ir giljotin.
FAQ Frequently Asked Questions.
Farmakologi Lran om lkemedels pverkan.
Fauna Djurvrlden, djurriket.
Fibrillation En snabb och oregelbunden muskelknytning eller muskelkramp i hjrtmuskeln.
Final Exit Bstsljande bok av Phillip Nitschke om de bsta metoderna att ta sitt liv med. Du
kan ladda ner boken i PDF-Iormat hr .
Fluorsvavelsyra En av de starkaste knda syrorna som r lttIlytande och Irgls. Den r
mycket giItig och Irtande.
FosIat Salter och estrar av IosIorsyra. FosIater Irekommer rikligt i olika mineral och har stor
anvndning inom industri, jordbruk och livsmedelstillverkning.
FotoIobi Ljusskygghet; smrta i gonen vid exponering Ir ljus.
Fotosyntes En process dr levande organismer, oItast vxter, verIr energi Irn ljus till
kemisk energi.
Frossa Att knna sig kall ven Iast man r varm.
Frskida Behllare av Irn.
103 av 115 2011-02-20 00:33
Funktionsstrningar Fysiska eller psykologiska nedsttningar i kroppen att utIra vissa saker.
Frbrnningsmotor Motor som Ir sin energi genom att brnsle och luIt exploderar inne i
motorn.
Frelpare En substans Irn vilket en annan substans Iormas.
Frsta hjlpen Akutsjukvrd som ges innan vanlig medicinsk hjlp kommer.
Galla En kroppsvtska som bildas i levern, samlas upp i gallblsan och blandas med
tunntarmens innehll Ir vidare snderdelning av Idan.
Galvanisering Frtcka ngot med ett tunt lager av metall.
Garvning Arbete med lder.
Gasmask Kpa som stts ver mun och nsa.
Gastlt Litet tlt som omger en person Ir att hindra gas Irn att utvdras.
Genus Ett slkte eller grupp inom en Iamilj inom biologisk systematik.
GGR Gnger.
G-kraIt KraIt som kroppen utstts Ir vid acceleration pga gravitationen.
Glycerol (ven knt som glycerin och propantriol) r en st, tjockIlytande, Irg- och luktls
alkoholIrening i vtskeIorm. Den anvnds i produkter som tvl, hudcremer och i lkemedel
som bloduttunnande medel.
Granat Liten explosiv bomb som anvnds p korta avstnd.
Granatgevr Ett gevr som skjuter granater.
Gravhg Ett ldre gravskick populrt i omgngar Irn ldre bronslder till vikingatiden som
bestr av en stor jordvolym Iormad till en kulle.
Gummigutta En Iorm av gummiharts, vanligen gulaktigt till Irgen.
GnggriIt En Storstensgrav som bestr av stenblock, vilka r lagda s att de bildar en
gravkammare och en gng in till kammaren.
Hallucinationer VanIrestllningar.
Halogen Grupp av Iem ometalliska kemiska basmnen.
Halspulsdern Den stora venen i halsen som Ir blod till hjrnan.
Halvautomatisk Ett skjutvapen som r kapabelt att ladda och avIyra kontinuerligt och
oavbrutet.
Hane Ett skjutvapens avtryckare eller utlsare.
Harts Samlingsnamn Ir kda, olika typer av saIter som rinner ur trd och torkar till en mjuk
eller Iast massa.
Headshops Butiker som sljer droger Ir psykedeliska utIorskningar och hjrnan.
HemoIili Frsmrad eller upphvd koagulationsIrmga hos blodet p grund av brist p
koagulationsIaktorer (bldarsjuka).
Hemoglobin mne i rda blodkroppar som Ir syre mellan lungorna till vvnader.
Histamin En kroppsegen aminoIrening som utgr en del av kroppens immunIrsvar.
HIV/AIDS (Humant ImmunbristVirus/Acquired ImmunoDeIiciency Syndrome) Virus som
orsakar AIDS. En sjukdom som Irsvagar immunIrsvarssystemet.
Hjrnbarken Yttre skiktet av hjrnan som styr alla vra medvetna rrelser. Hjrnbarken r den
del av hjrnan som "bestmmer ver" resten av nersystemet. Den ansvarar ocks Ir vra
tankar, knslor och vrt minne.
Hjrndd Tillstnd med oterkalleligt utslckta hjrnIunktioner och det kliniska kriteriet p
dd.
Hjrnstam Lgre del av hjrnan som Irenar hjrnan med ryggraden.
Hjrndema Vtskeuppsamling i hjrnan.
Hjrtarrest Hjrtstopp.
HjrtIlimmer ven knt som Hjrtklappning. En ojmn hjrtaktivitet eller hjrtrubbning.
Hjrt- och lungrddning HLR r en akut Irsta hjlpen-behandling som ges omgende till en
person som r medvetsls, inte andas och saknar puls (hjrtstillestnd). Behandlingen utIrs
genom vxelvisa sammanpressningar av personens brstkorg (hjrtkompressioner) och vxelvisa
inblsningar i personens mun, den s kallade mun-mot-mun-metoden.
Hjrtrytm Takten i vilket hjrtat slr. Strningar kallas arytmier eller hjrtrytmrubbningar.
Hjrtstillestnd Det Iysiska tillstnd som intrtt d hjrtat slutat sl, d det str "stilla".
Personen har ingen puls och r medvetsls.
Hjrtsck Omger hjrtat.
Homeopati Okonventionella behandlingsstt inom medicinen och en behandling som r
104 av 115 2011-02-20 00:33
baserad p givande av mycket liten dos av mne som i stor mngd skulle kunna orsaka
sjukdomssymptom hos Iriska mnniskor.
Hormoner Molekyler som Iungerar som budbrare Irn en cell eller organ i kroppen till en
annan cell eller grupp av celler. Alla Ilercelliga organismer producerar hormoner, ven vxter.
Hospits Ett sjukhus/klinik dr palliativ/lindrande vrd erbjuds till dende. Vrden riktar in sig
p att behandla symptom istllet Ir ett botmedel.
HTML HyperText Markup Language Kodsprk som anvnds p internet Ir att bygga upp
webbsidor. Se Visa--~Klla i din webblsare.
HyperreIlexi verdrivna reIlexer.
Hypertoni Fr hgt blodtryck.
Hyperventilation verdriven eller kad andning som ger andnd.
Hypokalcemia Medicinisk brist p kalcium i blodet.
Hypoxi Kronisk syrebrist.
Hllkista En rektangulr gravbyggnad Irn senare delen av yngre stenlder, bildad av
kantstllda mer eller mindre slta och tunna stenhllar och tckt av en eller Ilera sdana.
HstkraIt Fysikalisk ldre term Ir att ange Iordons motoreIIekt.
HIeber Allergi mot pollen p vren.
Hgexplosiva sprngmnen Sprngmedel som detonerar med otrolig snabbhet.
IED Improvised Explosive Device r en bomb konstruerad och anvnd p andra stt n
konventionell militr verksamhet.
Immobilisera Gra orrlig.
Inhalering Att andas in.
Inkubationstid Tiden det tar Ir ett virus att visa symptom.
Insj En vattensamling som inte r en del av havet och inte heller ett vattendrag.
InsuIIiciens Otillrcklig, brist.
Isoelektriskt Ingen hjrnaktivitet registreras p EEG:n.
Jack Kevorkian Lkare som hjlpte Ilera dende personer i USA att ta sina liv. Sitter idag i
Ingelse p Ilera r.
Joner En atom eller molekyl som har ett verskott eller underskott av elektrisk laddning.
Jordad En jordad kontakt har Irutom de tv strmledarna ven en ledare Ir skyddsjord som
Iungerar som en returvg Ir elektricitet.
Kalciumkarbonat mne som utvinns Irn kalksten; anvnds oIta i byggnadsmaterial.
Kaliber Mtenhet som indikerar diametern p pipan och ammunitionen svl som
gevrsloppet p ett skjutvapen.
Kallbrand Spontan vvnadsdd (nekros) p grund av dlig blodIrsrjning som drabbar Irmst
de yttre extremiteterna. Denna kan bero p srskador, stark nedkylning, diabetes eller
derIrkalkning. Fullt utvecklad kallbrand kan inte botas och det drabbade omrdet amputeras.
KamIer Ett vitt, transparent, vaxartat, Iast mne med mycket sregen lukt. Den utvinns ur en
olja som Iinns i trdet japankamIer (Cinnamomum camphora). KamIer anvnds oIta i olika typer
av eteriska oljor och Iinns i bl.a. tigerbalsam och har vissa medicinska egenskaper.
Kapillr De minsta av kroppens blodvesslor.
Kardiovaskulra systemet Cirkulation (hjrt- och krl-) systemet som ansvarar Ir att IrIlytta
gaser, nring och avIall till och Irn celler.
Katalyst Ett mne som hjlper till att accelerera en kemisk reation.
Katalytiska omIormaren Utslppskontrollapparat p avgasrret som brnner bort obrnt
brnsle och renar utslppet.
Kateter Medicinsk Ilexibel tub Ir att leverera eller avlgsna vtskor Irn kroppen.
Kattparasit Toxoplasma gondii r ett slkte av parasiterande protozoer vilkas huvudvrd r
katt men som kan inIektera majoriteten av alla varmblodiga djur, inklusive mnniskor. Man har
Iunnit att parasiten har Irmgan att Irndra beteendet hos rttor och mss och gra de mindre
rdda Ir katter, vilket kar chansen Ir verIring. ven mnniskans beteende kan Irndras
till en viss grad hos immunsvaga.
KB Kilobyte. Anger storleken p en mngd binr data. 1000 kB r 1 MB.
Kemikalieinspektionen (KemI) r en central tillsynsmyndighet under Miljdepartementet som
ansvarar Ir kemikaliekontrollen i Sverige.
Klass En kategorie som ingr i ett strre Irsk att organisera ngot.
Km/h (Kilometer per/i timme) En enhet som anvnds Ir Iordons och sprIarkosters hastighet.
Kn (Knop) Nautisk mttenhet Ir hastighet till sjss och i luIten. 1 knop 1 nautisk mil/h
1,852 km/h 0,5144 m/s.
105 av 115 2011-02-20 00:33
Kolerakyrkogrd En sorts massgrav dr Iolk som avled i kolera under sdana epidemier
begravdes.
KolIreningar mnen som innehller det vanliga mnet kol tillsammans med andra Ireningar.
Kolik Magont eller tarmkramp. Kolik anvnds som benmning Ir anIallsvis upptrdande
smrtor i buken.
Kolokvint En giItig vxtart med aIrikanskt ursprung i Iamiljen gurkvxter.
Kolumbarium Ett gravvalv med nischer avsedda Ir Irvaring av de gravurnor i vilka de
kremerade avlidnas aska Iinns. I en nisch kan det Iinnas mjlighet att Irvara mer n en urna.
Kolv Pistong.
Kolumbarium Ett gravvalv med nischer avsedda Ir Irvaring av de gravurnor i vilka de
kremerade avlidnas aska Iinns.
Kompression Ihoptryckning av ngot.
Komprimerad gas Sammanpressad gas vid ett hgt tryck Ir olika ndaml.
Kondensator En passiv elektronisk komponent som har Irmgan att lagra en viss
elektricitetsmngd.
Konservator Frbereder och behandlar djur Ir uppstoppning och visning.
Konvulsioner Krampryckningar.
Kortison Ett binjurebarkhormon.
Kreosot En ltt gulaktig, transparent vtska som tillverkas Irn trkol och utvinns genom
destillation av kreosotolja, det vill sga trtjra.
KroppsIunktioner T.ex andas, g p toaletten, eller svlja.
Kroppstemperatur 37 C.
Kvantitet Antal.
Kvvetriklorid (Trikloramin) GiItigt mne med besk smak och bitter lukt.
LD-50 Lethal Dose 50. Dosen kommer att dda 50 av alla som tar den.
Letargi Sjukligt tung smn.
Likstelhet Den Irlust av kroppens normala rrlighet och plasticitet som successivt intrder
under de Irsta 12-14 timmarna eIter dden.
Likstrm - Elektrisk strm som alltid har samma riktning, till skillnad Irn vxelstrm dr
strmmen hela tiden byter riktning. Likstrm betecknas vanligen DC eIter engelskans Direct
Current.
Likvaka En ceremoni som traditionellt tar plats i huset av den avlidna med kroppen
nrvarande. Moderna likvakor hlls oItare i begravningshem.
Lillhjrnan - Den del av hjrnan som har hand om motorkoordination, kroppsstllning och
balans. Lillhjrnan r en del av det centrala nervsystemet och ligger baktill i kraniet vid skallens
bas under storhjrnan (cerebrum) strax bakom hjrnstammen som den Irbinder sig med.
Liniment Ett medicinskt preparat att smrja in lokalt p huden.
Livsmedelsverket Den svenska myndighet med ansvar Ir livsmedelsomrdet.
Livstestamente Dikterar om du vill bli terupplivad eller inte iIall du nd inte har en chans att
leva eller vad lkarna ska gra iIall du Ialler i koma.
Ljuddmpartejp Tejp som minskar oljud vid anvndning.
Lober En portion av ett organ som lever, lung, brst eller hjrna.
Lobotomi Hjrnkirurgi som avlgsnar en bit av hjrnan.
LSD (LysergSyraDietylamid) Ett psykedeliskt syntetiskt preparat som ger hallucinationer.
LuItstrupe Rr i halsen som passerar luIt Irn struphuvudet till lungorna.
Lungsvikt Lungorna slutar att Iungera.
Lungdem Vtskeuppsamling i lungorna.
Lyckopiller Typ av lkemedel som hjlper hjrnan att balansera serotonin (och andra
monoaminer) i hjrnan till "rtt" niver. Anvnds mot depressioner, social Iobi, tvngssyndrom,
panikngestsyndrom, tstrningar och annat.
LymIa-systemet Plasmalik vtska i kroppen som tar emot och avsndrar syre och
transporterar celler Ir att bekmpa inIektioner och sjukdomar.
Lkemedelslagen Reglerar hur lkemedelsomrdet ska operera med regler om hur tillsyn och
kontroll skall bedrivas och straIIbestmmelser.
Lkemedelsverket Den svenska myndighet som ansvarar Ir godknnanden och tillsyn av
lkemedel, naturlkemedel och medicintekniska produkter.
LttIlyktig Innebr att ett mne ltt avdunstar ven vid lg temperatur.
106 av 115 2011-02-20 00:33
Lsliga Vtskelsbara substanser.
Magasin Utbytbar patronbehllare Ir eldvapen.
Malaria En allvarlig och ibland ddlig sjukdom orsakad av encelliga parasiter med symptom
som svr Irossa och pltslig Ieber.
Malign Elakartad, skadlig.
MAO Monoaminoxidas r ett enzym i hjrnan som bryter ner signalsubstanserna serotonin
och dopamin.
Mausoleum PraktIull minnesbyggnad p en grav.
MDMA (MethyleneDioxyMethAmphetamine) Ecstacy.
Melatonin Hormon som anvnd av kroppen Ir att reglera dygnsrytmen, humr, tidscykler och
antioxidering.
Mellanhjrnan Del av hjrnstammen som uppgr reptilhjrnan i mitthjrnan. De andra tv
strre delarna r Iramhjrnan och bakhjrnan.
Meningit HjrnhinneinIlammation.
MetamorIos Frvandling.
Metastaser Spridandet av en sjukdom, oItast en svulst som orsakar en dottersvulst, till en
annan del av kroppen.
Metalloid Ett kemiskt grundmne med egenskaper i mitten av typiska metaller och
icke-metaller.
Metanol Trsprit.
Meta-taggar Berttar vad en webbsida handlar om, mm.
Mikrobiologi Lran om mikroorganismer, t.ex. bakterier, svampar och virus.
Mikroorganism Organismer som bara kan ses genom ett mikroskop.
Miljbalken En svensk miljlagstiItning som reglerar bl.a. naturresurser, naturvrd, genteknik
och kemiska produkter.
Minneslund Gravsttning dr askan grvs ner utan urna. Den enskilda askans identitet
registreras inte.
Mjldryga Sporscksvampar som Itt sitt svenska namn av att de under Iuktiga somrar
Irekommer p sd, srskilt rg, och drmed "drygar ut" mjlet.
MLD (Minimum Lethal Dose; minsta ddliga dos) Mttinstrument att mta doser med.
Molekyler Minsta strukturella enheten i en Irening.
Morbiditet Sjuklighet.
Mortalitet Ddlighet.
Motornervimpulser Elektroniska hjrnsignaler som har hand om rrelse.
Mp/h (Miles per hour) Samma betydelse som Km/h. Amerikanskt hastighetsmtt. 1 mph
0.44704 m/s.
M/s Meter per sekund.
Mycel Den vegetativa delen hos svampar bestende av ett mnggrenat ntverk av trdlika
rtter som vxer under jorden.
Mynning ppningshlet i ett skjutvapens pipa.
Myoklonisk Muskelspasms-sklvningar.
Myrsyra Relativt stark syra som utsndras bland annat Irn giItkrtlarna hos vissa myrarter,
den Iinns ven i brnnsslans brnnhr.
Mysk En parIym som utvinns ur en starkt luktande substans som utsndras Irn krtlar i
testiklarna p myskhjortar.
Narcon Lkemedel Ir att omvnda en narkotikaverdos.
Narkos Nedsvning.
Nasal Nsomrdet.
Natriumbikarbonat Bakpulver.
Naturgas Blandning av gaser, Irmst kolvten, som Iinns i jordskorpan och som anvnds i
kraItverk och vrmeverk, och som rvara till plast.
Nekros Lokal cell- och vvnadsdd.
Nervgas Kemiskt vapen som underminerar balansen i nervsystemet.
NervgiIt Ett giIt som i Irsta hand angriper hjrna och nervsystem. NervgiIt som produceras
av levande organism kallas neurotoxin.
Neurologisk Angende nervsystemet och dess sjukdomar.
107 av 115 2011-02-20 00:33
Nirvna Ett eIterstrvansvrt sjlsligt slutml inom buddhismen som ses som Iullstndig Irihet
Irn begr, hat och sjlvbedrgeri. Att uppn nirvana r detsamma som att bli upplyst eller
uppvaknad.
Nitroglycerin Ett kemiskt mne, gult till Irgen, oljigt och mycket explosivt. Anvnds till att
Iramstlla t.ex. dynamit, men anvnds ven i medicinska ndaml.
Njursvikt (Uremi; urinIrgiItning) Njurarna slutar Iungera.
Nyhetsgrupp DiskussionsIorm p internet.
Nystagmus Darrande rrelser av gongloberna.
Nsklmma Hller Iast en gasmask Ir mun och nsa p plats.
Nstub Slangar som leder direkt in i nshlorna och underlttar andningen.
Ocker Innebr att ngon utnyttjat ngon annans ndsituation eller oIrstnd Ir ekonomisk
vinning.
Opiat Klass av narkotiska droger som innehller opium.
Outspdd Ren och koncentrerad.
Oxalsyra Relativt stark syra som Iinns i Ilera olika vxter, exempelvis harsyra och rabarber.
Oxidera Rostar; Lgga till eller kombinera med syre.
Palliativ En Iorm av aktiv helhetsvrd Ir patienter med obotbara, symtomgivande sjukdomar.
Vrd i livets slutskede
Pansarskott Ett militrt rekylIritt, brbart engngsvapen som anvnds Irmst Ir att bekmpa
pansarIordon.
Paralys Frlamning.
Parasit En organism som lever i, p eller av en annan organism.
Patron Kulor; ammunition.
Patronbox Frvaring av ammunition.
Patogener Sjukdomsalstrande organismer.
PDF Portable Document Format r ett digitalt dokumentIormat Ir Iildistribution. Formatet r
plattIormsoberoende och kan drIr ppnas p de Ilesta datorer oavsett operativsystem,
Irutsatt att ett program Ir att ppna dokumenten r installerat, t.ex. gratisprogrammet Adobe
Reader
Pellet Liten kula; hagel.
pH Ett mtt p surhet i en vattenlsning. Lsningar med lga pH-vrden r sura, och de med
hga kallas basiska (ven kallat alkalier). Neutrala r mnen som har pH 7.
Pilotlampa Indikerare. Finns oItast i ugnar.
Plasma Inom Iysiken: ett Ijrde tillstnd av materia eIter gas och r vad som terstr eIter att
att mne hettats upp. Inom medicin: det som terstr av blodet nr alla celler har avlgsnats utan
att blodet har Itt koagulera.
Plasticitet Hnvisar till den process i kroppsvvnader nr celler inte lngre r kapabla att
underg Irvandling.
Plastsprngmedel Exempel: C-4 och Semtex.
Pneumathorax Lungkollaps eller punkterad lunga.
Pneumokocker En art inom slktet streptokocker och orsakar ett antal olika sjukdomar som
bihleinIlammation, lunginIlammation, sepsis, hjrnhinneinIlammation och roninIlammation.
Porer ppning i huden dr vatten och gaser kan passera.
Postanvisning Ett stt att skert skicka pengar via posten som garanterar att mottagaren Ir en
speciIicerad summa pengar.
Potent Stark; kraItig.
PPM (Parts Per Million) Antal enheter av en substans i en miljon enheter.
PressIoder DjurIoder som pressats ihop, t.ex. h.
Prioner Ett inIektust protein som r resistent mot inaktivering som beror p att ett protein
antar en Ielaktig Iorm, som dreIter kan Iungera som en mall Ir att Iortplanta den Ielaktiga
Iormen till andra proteiner.
Projektil Framdrivande Ireml.
Propangas (Butan/Gasol) Anvnds i hushll och p campingplatser.
Protein Organiskt mne som r en av de strsta komponenterna i celler och vvnader.
Proton En av bestndsdelarna i atomkrnan.
Protozoer Ett samlingsnamn Ir diverse olika encelliga organismer eller urdjur som uppvisar
egenskaper som normalt Irknippas med djur och rknas drIr normalt som de Irsta djuren p
108 av 115 2011-02-20 00:33
jorden. Exempel r ambor, toIIeldjur och plankton.
Psilocybin Hallucinogent mne som erhlls Irn svampar.
Psykoaktiv - En psykoaktiv eller psykotropisk substans r ett kemiskt mne som primrt agerar
p det centrala nervsystemet dr den Irndrar hjrnIunktioner, som resulterar i tillIllig ndring
i uppIattning, humr och beteende.
PsykoIarmaka Ett samlingsnamn Ir lkemedel som riktar sig mot psyket.
Psykos Ett mentalt ohlsotillstnd som innebr att individen tappar kontakten med
omgivningens verklighet.
Psykoterapi Innebr behandling av psykiska, relationella och existentiella problem med
psykologiska metoder.
Puls Ett mtt p hur mnga hjrtslag hjrtat slr varje minut.
Pupill Hopdragbar ppning i gats iris.
Pyramid Byggnadsverk som uppIrts av Ilera Iolk genom historien Ir att guida de begravda i
eIterlivet.
Radband Band med kulor, anvnt som hjlpmedel vid bn, i synnerhet inom Romersk-
katolska kyrkan.
Reagent mne som orsakar en kemisk reaktion med ett eller Ilera kemiska mnen. OItast
bildas ett eller Ilera nya mnen i processen.
Rektal ndtarmsppningen.
Rekyl Ett skjutvapens kraIt vid avIyrning.
Relativt I Irhllande till.
REM-smn Rapid Rye Movement r de perioder i smnen d man vanligtvis drmmer.
Resoriblett En slags tablett som upplses under tungan. Resoribletterna Ir ej svljas eller
tuggas.
RespirationsIrlamning Misslyckandet av respirationssystemprocessen.
Retningar Irritationer.
Ricinolja En Iet olja som erhlls ur Irna Irn ricinvxten Ricinus communis.
Rdjurshagel Typ av jaktammunition.
Rda blodkroppar Utgr tillsammans med vita blodkroppar och blodplttar omkring 45 av
blodet. Anvnds Ir syretransport.
Rrkniv Speciellt Iormad kniv Ir att skra rr med.
Rse En hg med stenar utan jordtcke som anlagts i syIte att vara de ddas vilorum och
monument.
Rstbox En broskartad struktur i halsen som mjliggr tal.
Sadomasochist Person som uppnr sexuell njutning genom att tillIoga sig sjlv eller sin partner
smrta.
Salmonella Allvarlig inlvsbakterie som orsakar matIrgiItning.
Salpetersyra Starkt Irtande syra.
Saltlsning Vatten med hg saltniv inom medicinen.
Saltsyra En av de vanligaste syrorna som i koncentrerad Iorm r mycket stark.
SaproIyter Nedbrytande organismer som lever p Irmultnande vxtdelar, t.ex. mgelsvamp.
Schistosomias (snckIeber) En parasitisk sjukdom orsakad av Ilera arter av plattmasken.
Symptom r blodig urin och avIring och Ieber.
SchizoIreni En allvarlig psykisk sjukdom som utmrks av varaktiga deIekter i perceptionen
eller verklighetsuppIattningen. Typiska symtom hos en person som lider av obehandlad
schizoIreni r gravt desorganiserat tnkande, vanIrestllningar och hallucinationer.
Sekel Arhundrade.
Senna Blad Irn ngon av de 250 arterna i vxtslktena Senna eller Cassia.
Serotonin En viktig signalsubstans i hjrnan som bl.a. r inblandat i smn, vakenhet,
aggressivitet, impulsivitet, aptit och sexuell lust.
Serum MotgiIt.
Shamanism Beskriver ett stort urval traditionella trosatser inom naturreligioner dr praktiken
rr kommunikation med andevrlden, oIta via hallucinogena droger och ceremonier.
SidoeIIekter Biverkningar av ett lkemedel.
Silikat Kemisk Irening av kisel och syre (SixOy), en eller Ilera metaller och ibland vte.
Skeppssttning (stenskepp) r typiska nordiska Iornlmningar som bestr av resta stenar
stllda i Iormen av ett skepp som oIta markerar en grav.
109 av 115 2011-02-20 00:33
Skepticism Misstro.
Skldkrteln Krtel lokaliserad p halsen, strax under struphuvudet och utmed sidorna p
luItstrupen vars hormon gr direkt ut i blodet och pverkar mnesomsttningen.
Slemhinnor Skyddande membran som Iinns i mag-tarmkanalen, luIt- och urinvgarna.
Sla sprngmnen Sprngmnen som normalt inte exploderar utan istllet Irbrnns.
Somatisk Relationen mellan sjl och kropp. Psykosomatiska sjukdomar (till exempel astma
och diIIus vrk) kan helt eller delvis ha sin grund i psykiska eller emotionella strningar.
Spasticitet Tillstnd med konstant muskelspnningar och kramper.
Spor Typ av partikel Irn vissa levande organismer, till exempel svampar, bakterier och
mossor. Skapas av bakterier som kopiera sitt DNA och omger kopiorna med skyddande vggar.
Spnning Skillnaden i elektrisk potential mellan tv punkter.
Stensttning En typ av gravsttning som Irekommer Irn yngre bronsldern till ldre
jrnldern och bestr av packad sten.
StiIt Avlngt och spetsigt Ireml.
Stolpiller Ett stolpiller eller suppositorium r en Iarmakologisk beredningsIorm, avsedd att
Iras in i ndtarmen, dr det avger sin aktiva substans.
Streptokocker och staIylokocker Stor grupp av bakterier som inneIattar bde sna som
skyddar oss mot sjukdomsIramkallande bakterier och orsakar lindriga inIektioner. Den
allvarligaste Iormen orsakar chocktillstnd och vvnadsskador och har en hg ddlighet.
Stroke (SlaganIall) De tv huvudtyperna r hjrninIarkt och hjrnbldning.
Struma Sjukdom dr skldkrteln r Irstorad som medIr svljsvrigheter, obehagsknsla och
heshet.
Stupor Dvala.
Subjektgrupp Viss utvald grupp av objekt/personer.
Substrat Underliggande lager.
Surhetsgrad Mts i pH (0-14) dr lsningar med pH7 r neutrala, medan pH mindre n 7
anger sur lsning och pH mer n 7 anger basisk eller alkalisk lsning.
Svavel Gult illaluktande grundmne.
Svavelsyra Starkt Irtande syra.
SvrIlyktig Innebr att ett mne har svrt att avdunsta.
SvljreIlex ReIlexsammandragning bak p halsen som Irhindrar objekt och Irmmande
Ireml Irn att ntra halsen Irutom genom normalt svljande. Frhindrar kvvning.
Synonym Ord med lika betydelse och som betyder samma sak.
Syntetisk ArtiIiciell tillverkad; konstgjord.
Syrgas (Oxygen) Rent syre som anvnds inom sjukvrd som andningsmedel och i svetsning.
Skring Sprr som anvnds Ir att Irhindra elbrnder eller (o)skra vapen.
Smnsjuka AIrikansk sjukdom orsakad av parasit som sprids till mnniskan via tsetseIlugor
och som obehandlad leder till dden.
Takykardi Hjrtklappning.
Takypne Onormalt snabb andning.
Tartrat Kemisalt eller ester Irn tartarsyra.
Taurin En organisk syra som r en stor bestndsdel av galla och hittas i mnga djurs vvnader.
TeIlontejp Stark tejp med utmrkt temperaturbestndighet och resistens mot kemikalier.
Tempererat klimat Ett klimat som har Iyra rstider.
Thorax Brstkorgen.
Tigerbalsam Ett smrtlindrande liniment i Iorm av en hrd salva. Den Iungerar Irmst genom
aromatiska mnen (exempelvis menthol och kamIer) som stimulerar blodcirkulationen. Den kan
exempelvis anvndas mot ledvrk, muskelstelhet, Irkylningsbesvr, och r eIIektiv mot
insektsbett.
Timer En tidtagare som mter tidsintervaller och signalerar dess slut.
TNT TriNitroToluen r ett explosivt Iast mne med gulaktig Irg som anvnds som
sprngmedel och militr explosiv pyroteknik eItersom det kan smltas och gjutas i bomber med
ett skert hanteringsstt.
Tonikum UppIriskande och strkande medel.
Torso Kropp.
Toxisk GiItig.
110 av 115 2011-02-20 00:33
Trakeobronkit LuItrrskatarr. En inIlammation som sitter djupt ner i luItrren.
TransIormator En elektroteknisk anordning som kan omvandla vxelstrmmar.
Tripp Resa i ditt medvetande.
Trombos Blodpropp.
Tropikerna Region p jorden som r p bda sidorna av ekvatorn.
TryckIrband Bandage Ir att stoppa blodIlde.
Tum ldre lngdenhet som anvnts i mnga lnder, alla med sin egen deIinition av hur lng en
tum r. Lever kvar i Sverige som mtt p tv-apparaters skrmar. 1 tum 25-30 mm (2.5-3.0
cm).
Tndhatt Frladdning som Iungerar som utlsare Ir sprngmnen.
Uppkastning Att krkas.
Urnegrav En Irhistorisk brandgrav i vilken rensade ben Irn de avlidnas kremerade kroppar
Irvarades i en behllare, som vanligen bestod av ett krl i en klar avgrnsad gmma.
UrograIi En rntgenkamera som anvnds Ir att kolla njurar och urinvgarna.
Urologisk Angende urinvgarna eller urinorganen.
Valium Vlknt lugnande medel.
Variabler En behllare som hller ett vrde i Iorm av numeriska siIIror eller text.
Vasokonstriktion Blodkrlen drar ihop sig och slpper igenom inget eller lite blod.
Ven Tunna blodkrl som Ir blod Irn vvnader och olika delar av kroppen tillbaks till hjrtat.
Ventrikel muskelkramp Ett allvarligt tillstnd dr hjrtkammarens hjrtmuskeln oIivilligt drar
ihop sig. Detta innebr att hjrtat inte tillrckligt kan pumpa ut blod och som en Iljd drabbas
hela kroppen av syreIrlust med medvetslshet inom 20-30 sekunder.
Vertikal Lodrtt.
Vessla Annat ord Ir ven.
Viktenhet T.ex kg eller hekto.
Vinranka Klingande vxt.
Virus En submikroskopisk organism som bara kan kopiera sig sjlv inuti en annan cell.
Volt Mtt Ir elektrisk spnning.
Volymprocent - Mttenhet som anvnds till vardags Ir att ange blandningsIrhllandet mellan
olika mnen i vtskeblandningar, bl.a. Ir att ange alkoholhalten i drycker. Mttet betecknar en
hundradel av en volym.
Vrmeledningspannor Uppvrmningsredskap i hus och byggnader.
Vxelstrm Elektrisk strm vars riktning vxlar. Om strmmen vid en viss tidpunkt har en viss
riktning kommer den vid en senare tidpunkt att ha en motsatt riktning. Namngiven eIter
engelska alternating current (AC).
Vxthusgas Gas som bidrar till vxthuseIIekten. Ngra av dessa gaser r Ireoner, koldioxid,
kvveoxid och ozon.
Yerba mate En art i Iamiljen jrnek eller kristtorn som vxer i subtropiska Sydamerika. Bladen
innehller koIIein och har under mycket lng tid anvnds Ir att Iramstlla en stimulerande
dryck, mate.
Zink Metalliskt grundmne.
ZoloIt Populrt lkemedel mot depression.
Aterupplivning Konsten att teruppliva en person som Irlorat medvetande.
delgas Kemiska grundmnen med speciella egenskaper (Helium, Neon, Argon, Krypton,
Xenon och Radon).
mnesomsttning (Metabolism) Ett sammanIattande namn p de processer dr molekyler tas
upp, bryts ner och avlgsnas i cellerna.
dem En synlig och Irnimbar svullnad av en kroppsdel beroende p vtskeansamling.
verdos Nr en s stor mngd substans intas att personen i Irga avlider.
versyrlighet Kroppstillstnd pga mineralobalans och Ielaktig diet.
Mttabeller
Upp
Gram, g, r en enhet Ir massa.
1 ton (t) = 1 000 000 g
1 kilogram (kg) = 1 000 g
1 hektogram (hg) = 100 g
1 gram (g) = 1 g
1 milligram (mg) = 0.001 g
111 av 115 2011-02-20 00:33
1 mikrogram (g) = 0.000 001 g
1 nanogram (ng) = 0.000 000 001 g
1 picogram (pg) = 0.000 000 000 001 g
Liter, l, r en volymenhet Ir vtskor.
1 liter (L) = 1 L
1 deciliter (dL) = 0.10 L
1 centiliter (cL) = 0.01 L
1 milliliter (mL) = 0.001 L
P ntet Iinns Ilera bra resurser Ir att konvertera mellan olika mtt Iram och tillbaka. Tv exempel r
Onlineconversion.com och Convert-me.com .
Organisationer fr ddshjlp
Upp
Freningsregister ver internationella grupper som aktivt arbetar Ir att legalisera ddshjlp vid livets
slutskede.
www.admd.net - Association pour le Droit de Mourir dans la Dignite. (Fransk)
Association Ior the right to die with dignity
www.aucklandves.org.nz - Voluntary Euthanasia Society i Auckland, Nya Zealand.
www.choicesindying.com - Choices in Dying (CID). Kanada.
www.compassionindying.org - Organisation som hjlpte till att I igenom Oregon's lkar-
assisterad ddshjlp lag.
Death Eith Dignity Hawaii
www.deathwithdignity.org - I USA.
www.dghs.de - TYSK!
www.dignitas.ch - Schweizisk ddshjlp-organisation som tillter ddshjlp Ir turister.
www.dignitynz.co.nz - Dignity NZ.
www.dwda.org - Death With Dignity Alliance.
www.dwd.org - Oregon Death With Dignity Organisationen.
www.dyingwithdignity.ca - Dying with Dignity Kanada.
www.endoIliIechoices.org - Den ldsta och strsta 'val-i-dden'-organisation i Nordamerika.
www.euthanasia.cc - Exit. (Fd Scottish Voluntary Euthanasia Society).
www.euthanasia.net - Deliverance - Sida Ir 'Voluntary Euthanasia Research Foundation'
(VERF)
www.euthanasia.org - EXIT Skottland.
www.e-v-d.dk - Danska ddshjlpsIreningen "En Vrdig Dod."
www.exitaustralia.net - EXIT Australien.
www.exit.ch - EXIT Schweiz p tyska.
www.exit-geneve.ch - EXIT Schweiz. (Franska).
www.exitinternational.net - Exit International.
www.exinternational.ch .
www.exit-italia.it - EXIT Italien.
Exitus - Finsk Irening Ir ddshjlp.
www.Iinalexitnetwork.org - Final Exit Network i USA.
www.Iriends-at-the-end.org.uk - FATE i Skottland.
www.hemlockboston.org - Bostonsektionen av ddshjlpsorganisationen Hemlock.
www.hemlock.org - ldsta och strsta 'rtten att d' organisationen I USA.
Libera Uscita - Italiensk ickepolitisk Irening.
www.livstestament.org - Norska Retten til en vardig dd.
Mercy Foundation - Brittisk organisation Ir bttre Irstelse Ir de personer med lngvariga
obotliga mentala sjukdomar som vill avsluta sina liv.
www.nvve.nl - Euthanasia in holland - (DVES) the dutch voluntary euthanasia society or
NVVE in dutch.
www.righttodie.ca - Right to Die Society oI Canada.
Right to Die With Dignity - Spanien.
www.rtvd.nu - Rtten till vr dd - Svensk org. med inIo om livstestamente, ddshjlp &
patientens sjlvbestmmande.
SAVES - The South Australian Voluntary Euthanasia Society.
www.songenshi-kyokai.com - Japan Society Ior Dying With Dignity.
www.ves.org.uk - Voluntary Euthanasia Society.
web.apc.org - Dying with Dignity I Kanada.
www.worldrtd.net - World Federation oI Right to Die Societies - Paraplyorganisation Ir
Rtten att d grupper.
Ls vidare
Upp
En lista p rekommendationer Ir vidare lsning om bde metoderna, och mnet sjlvmord.
Attempted Suicide: A Practical Guide to its Nature and Management av Keith Hawton och Jose
Catalan.
Autodeliverance av Michel L Landa.
Bell Jar, The av Sylvia Plath.
Between the Dying and the Dead: Dr. Jack Kevorkian's LiIe and the Battle to Legalize
Euthanasia av Neal Nicol & Harry Wylie.
Bitter Fame (biograIi om Sylvia Plath) av Anne Stevenson.
Caring Ior the Suicidal av John Eldrid.
Clinical Toxicology oI Commercial Products (Williams & Wilkins Company).
Crisis Intervention in the Community av Richard K McGee.
Death oI a Man av Lael Wertenberger.
Death Wishes? The Understanding & Managment oI Deliberate SelI Harm av H G Morgan.
DeIeating Depression: a Guide Ior Depressed People and Their Familes av C A H Watts.
Depression: The Way Out oI Your Prison av Dorothy Rowe.
Double Exit av Ann Wickett.
112 av 115 2011-02-20 00:33
Encyclopedia oI Human Biology.
Endangered Hope: Experiences in Psychiatric AItercare Facilities av David K Reynolds och
Norman L Farberow.
Essays in SelI-Destruction redigerad av Edwin S Shneidman.
Enigma OI Suicide, The av George Howe Colt.
Final Exit: The Practicalities oI SelI-Deliverance and Assisted Suicide Ior the Dying av Derek
Humphry.
Final Friends: The Death with Dignity Movement and Its Creators av Richard N. Cte.
Final Months: a Study oI the Lives oI 134 Persons who Committed Suicide, The av Eli Robins.
First You Cry av Betty Rollin.
Good Death, A av Dr. Rodney Syme.
Guide to Humane SelI-Chosen Death av Dr Pieter Admiraal.
Guide To SelI-Deliverance, A av Anonym.
A Hastened Death by SelI-denial oI Food and Drink av Boudewijn Chabot.
How To Die With Dignity av George B Mair.
I Killed My Parents - They Asked Me to Do It av John West. (Counterpoint Press)
InIormation on the CareIully Executed Termination oI LiIe av Boudewijn Chabot.
In Search oI Gentle Death: A brieI History oI the NuTech Group av Richard N. Cte.
Jean's Way av Derek Humphry.
JustiIiable Euthanasia av Pieter V Admiraal.
Last Wish av Betty Rollin.
Let Me Die BeIore I Wake av Derek Humphry.
Letters Home (biograIi om Sylvia Plath) av Aurelia S Plath.
Mishima: A Biography av John Nathan.
Negative Scream: A Story oI Young People Who Took an Overdose, The av Sally O'Brien.
OxIord Book oI Death, The av D J Enright.
PeaceIul Pill Handbook, The av Philip Nitschke.
Poisonous Plants and Fungi: an Illustrated Guide av M R Cooper och A W Johnson.
Raven: The Untold Story oI the Rev. Jim Jones & his People.
Righteous and the Mighty, The av David T. Morgan.
Samaritans: To Help Those Tempted to Suicide or Despair, The av Chad Varah.
Savage God: A Study oI Suicide, The av A. Alvarez.
SelI-Mutilation: Theory, Research, and Treatment av Barent W Walsh och Paul M Rosen.
Suicide and Attempted Suicide av Erwin Stengel.
Suicide: A Study in Sociology av Emile Durkheim.
Suicide: Inside and Out av David K Reynolds och Normal L Farberow.
Suicide, Mode d'Emploi av Claude Guillon och Yves Le Bonniec.
Suicide: The Gamble with Death av Gene & David Lester.
Voluntary Euthanasia: A Comprehensive Bibliography av G. Johnson.
Wanting to Die av Anne Sexton.
Woman Said Yes, The av Jessamyn West.
Zorg Jij Dak Ik Niet Meer Wakker Word? av Klazien Sybrandy och Rob Bakker.
Respons
Upp
Denna sektion har Itt sin egen sida, vilket du hittar hr: SSG Respons.
Media
Upp
Nr och i vilket sammanhang har SSG Iigurerat i svensk och utlndsk media? Svaret hittar du i denna
avdelning med skrmdumpar och mediabevakning. Du hittar mediasektionen hr: SSG Media.
Statistik
Upp
Samlingsnamn Ir statistik av olika slag rrande akten av sjlvdestruktion i Sverige och denna guide.
Suicidstatistik
Upp
Det Iinns ingen heltckande statistik ver sjlvmordsIrsken eItersom dessa i mnga Iall aldrig
kommer till ngon myndighets eller vrdgivares knnedom vilket betyder att mrkertalet r stort.
Tabellerna hr visar statistik ver de Iall som vrdats i psykisk eller somatisk slutenvrd. Fr varje
ddsIall p.g.a. sjlvmord registreras Iem slutenvrdade sjlvmordsIrsk.
Man kan generellt sga att sjlvmordsIrsk r vanligare bland yngre n medellders och ldre
personer medan det Irhller sig tvrtom nr det gller sjlvmord.
Antal sjlvmord och sjlvmordsIrsk i Sverige 1980 och Iramt
1980: 2237 - uppgift saknas
1987: 2056 - 8618
1988: 2092 - 8124
1989: 2059 - 8292
1990: 1980 - 7744
1991: 2009 - 7537
1992: 1844 - 7429
1993: 1840 - 7649
1994: 1710 - 8221
1995: 1806 - 8542
1996: 1659 - 8389
1997: 1520 - 6951
1998: 1534 - 6173
1999: 1512 - 6732
2000: 1380 - 6883
2001: 1546 - 7579
2002: 1485 - 7506
113 av 115 2011-02-20 00:33
2003: 1376 - 7576
2004: 1387 - 8186
2006: uppgift saknas - uppgift saknas
2007: uppgift saknas - uppgift saknas
2008: ret ej slutfrt - ret ej slutfrt
Suicidstatistik efter ldersgrupp
Upp
Fr dem kritiker som hvdar att denna sajt enbart r av ondo och pverkar srbara ungdomar att ta
sina liv, kan jag hnvisa till denna statistik Irn Karolinska Institutet.
Jag tror mnga kommer att bli Irvnade ver att Ilest sjlvmord Iaktiskt sker i ldersgruppen 45-64
r. Detta betyder att sjlvmord som ett ungdomsproblem r en myt och att Iler personer begr
rationella sjlvmord n vad Sverige egentligen r bekvm med. T.ex. cancersjuka som vill avsluta sin
liv i Irtid eller sjlvstndiga pensionrer som inte vill bli vrdpaket.
JmIrt med yngre r det ocks vanligare att de ldre som Irsker ocks lyckas.
Tabellen nedanIr visar vilken ldersgrupp dem som tog sina liv i Sverige 2005 tillhrde.
0-14 15-24 25-44 45-64 65+ Total
Mn 5 68 222 321 219 835
Kvinnor 4 36 97 148 99 384
Total 9 (0,7) 104 (8,5) 319 (26,1) 469 (38,4) 318 (26,0) 1219 (100,0)
Internationell suicidstatistik
Upp
Lite internationell statistik. Uppskattningsvis en miljon mnniskor i vrlden tar sitt liv varje r. Flest
sjlvmord i Irhllande till antal invnare rapporteras Irn Iorna Sovjetrepubliker som Litauen,
Estland, Vitryssland och Ryssland. ver 60 procent av de sjlvmord som rapporteras intrIIar i Asien,
dr den den vanligaste orsaken r Iamiljerelaterade problem. Detta skiljer sig t Irn vsterlndska
lnder dr kliniska depressioner mnga gnger ligger bakom sjlvmord och sjlvmordsIrsk. I mnga
lnder r praktiken s tabu att ingen statistik ens existerar. Nstan inga aIrikanska lnder rapporterar
t.ex. om sjlvmord som ddsorsak.
Besksstatistik
Upp
Mtningen utIrdes mellan den 17:e juni 2006 och 28:e september 2008.
Antal unika beskare: 214.604.
Antal beskare inklusive omladdningar: 272.401.
257 beskare per dag i genomsnitt.
1788 beskare per vecka i genomsnitt.
7664 beskare per mnad i genomsnitt.
Guidestatistik
Upp
Antal exitmetoder i denna publikation.
Antal metoder: 257 stycken.
Kllor
Upp
alt.suicide.holiday Methods File
alt.suicide.holiday newsgroup FAQ
En bok om Sjlvmord - motiven - tekniken (Suicide Mode D'emploi) av Claude Guillon och
Yves Le Bonniec.
Detroit Free Press
ERGO
Final Exit av Derek Humphry.
A Practical Guide to Suicide
Suicide and Attempted Suicide: Methods and Consequences av Geo Stone.
Wikipedia
Svenska Wikipedia
Vrdguiden
Apoteket
Amnesty
New Scientist
Susning.nu
www.paranormal.se
114 av 115 2011-02-20 00:33
InIormation om detta materials upphovsskydd.
115 av 115 2011-02-20 00:33

Swedish Suicide Guide

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Swedish Suicide Guide

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Denna sajt r Irmst till som en resurs Ir personer som r dende (mindre n sex mnader kvar).

You might also like