3.12.7.

Specialmrken
Kommentti Marjolta: Laitetaan niden taitomerkkien kuvat samaan yhteyteen. Lisksi tm voisi olla sellainen oma kokonaisuutensa, jonka voi sitten lopullisessa muodossaan ottaa erilleen kansiosta...

Ansvarsknnande konsument (Vastuullinen kuluttaja) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten frstr betydelsen av sin egen konsumtion. Fr mrket grs fljande fem uppgifter: 1. Bekanta dig med olika miljmrkningar (till exempel Svanmrket och EUblomman) och p vilka grunder rtt att anvnda ett miljmrke ges. 2. Fundera ver hur mycket afvall som bildas av en produkt och p hur du redan vid valet av produkt kan pverka mngden avfall. 3. Fundera p vilka apparater som frbrukar mest energi hemma och vad man kan gra fr att minskafrbrukningen? 4. Bekanta dig med hemkommunens frordningar om avfallshantering och kompostering och planera utifrn dem ett sorteringssystem till krlokalen, hemmet eller sommarstugan. 5. Delta i stdning av park, vgstump, skogsdunge eller vandringsled. Tips och instruktioner 1. Information om miljmrken fr du till exempel p Miljministeriets webbplats www.miljo.fi. Gr stora miljmrken av kartong och hng upp dem p krlokalens vgg med tillhrande infolappar. Gr pinsar t alla i laget med miljmrkesmotiv med till exempel en pinsmachin eller av cernitmassa. Pinsmaskiner brukar man kunna f lna p kommunens ungdomsavdelning eller av frsamlingen. Cernitmassa, kartong och annat hobbymaterial kan man kpa i hobbyaffrer. 2. P finska finns guiden Eko-ostajan opas p Konsumentverkets webbplats www.kuluttajavirasto.fi. P miljministeriets webbplats www.miljo.fi hittar du ocks mycket information om hur dina egna val kan pverka miljn. G till affren och bekanta er med olika frpackningar. Var och en fr i uppgift att ska upp en produkt som r miljvnligt packad och en som krvt ondigt mycket frpackningsmaterial. G till exempel till fruktdisken och fundera p hur ni genom era egna val kan minska mngden frpackningsmaterial p de produkter ni kper. Kp, tillred och packa er utfrdsmatsck s miljvnligt som mjligt. Bekanta er med rejl handels produkter och principer p www.reilukauppa.fi (ocks svensksprkiga sidor). Bekanta er med begreppet ekologisk ryggsck. Mer information hittar ni bland annat pUtbildningsstyrelsens webbtjnst www.edu.fi. Med den ekologiska ryggscken anges i kilo den mngd naturresurser som anvnds under hela produktens livscykel: rvaror, anvndning och avfall. Gr egna inkpskassar eller tryck mnster p frdiga tygkassar. Kp ingenting som du kan lna. Reparera det som gr snder. Kp inhemskt! Granska produkten som du kper; varifrn kommer rvarorna, var r den gjord,

vart hamnar den efter anvndandet? Rita en bild eller ett schema ver en produkts livscykel. 3. P varje elapparat str det hur mycket energi (watt, frkortas W) den frbrukar p en timme. Du kan flja med elfrbrukningen hemma genom att studera elrkningen eller kontrollera elmtaren. En del elverk lnar ut elfrbrukningsmtare fr olika maskiner. Gr en lista ver tips p hur man kan spara energi. Rita p basen av listan trafikmrken med energisparartipsen. Hng upp mrkena i klokalen. Tips p hur man kan spara energi finns p internet, bl.a. p Motivas webbplats www.motiva.fi/sv eller p elverkens webbplatser. Samla energispararpong. Man kan till exempel f ett pong fr att stnga av en eldriven maskin som inte r i bruk. 4. Avfallssorteringsinstruktioner fr man p kommunens miljvrdscentral. Mnga kommuner och stder har ocks sorteringsanvisningar p internet. Fundera p hur en kompost br sktas och hur ofta den br ses till. Finns det ngon som kan ta hand om komposten? 5. Ta reda p om ni behver markgarens tillstnd fr stdtalkot. Kom ihg att uppmrksamma trafikskerheten ifall ni stdar en vgstump. Astronauten (Thdet ja avaruus) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten knner till stjrnbilder och stjrnor p himlen och lr sig frst mnens och solens olika faser. Fr mrket grs fljande sju uppgifter: 1. Klargr vad fljande himlakroppar r: stjrna, planet, mne, asteroid och komet. 2. Lr dig identifiera stjrnbilder som syns tydligt. P vintern: Orion, Vduren, Kusken, Oxen, Lilla bjrnen, Lilla hunden. P vren: Lejonet, Bjrnvaktaren P sommaren: Svanen, Lyran, rnen P hsten: Pegasus, Cassiopeja, Stora bjrnen. 3. Lr dig knna igen minst fem stjrnor. 4. Genom intensivt observerande av himlen kan man upptcka rrelse. Lr dig skilja mellan flygplan, stjrnfall (kometer, meteorer) och satelliter. 5. Lr dig bestmma vderstrecken genom att observera stjrnhimlen. 6. Ta reda p hur mnens olika faser bildas (nymne, mnkvarten, halvmne, full mne) och hur sol- och mnfrmrkelse uppstr. 7. Bekanta dig med minst en rymdfrd. Tips och instruktioner Stjrnorna syns bst under en kall, klar vinterkvll. Besk Ursas observatorium i Helsingfors eller ett lokalt observatorium. P Ursas webbplats (www.ursa.fi, finsksprkig) finns bl.a. kontaktuppgifter till lokala stjrnskdarfreningar samt en stjrnkarta p vilken man ocks ser planeternas positioner. I Tammerfors i njespaken Srknniemi finns ett planetarium som r ppet ret om. Sk p internet fr mer information, till exempel p Srknniemis webbplats (www.srknniemi.fi/akatemiat/tahtiakatemia/ , finsksprkig) eller med hjlp av skord som till exempel astronomi. I Olli Aulios Suuri retkeilykirja hittar du ocks information om astronomi.

1. Lr dig planeterna och deras ordning i vrt solsystem genom att gra ett prlband av stltrd och olika stora kulor (till exempel av pappersmassa) som du mlar i planeternas frger och trr p stltrden i rtt ordning. 2. Stjrnhimlen och stjrnbilder kan ni bekanta er med till exempel p ngot av fljande stt: Gr en egen stjrnkarta med knappnlar p ett gammalt paraply. Med stjrnor som lyser i mrkret kan ni bygga upp en stjrnhimmel i krlokalens tak. Stick med olika stora nlar in stjrnbilder i bottnet av en mjrlburk eller liknande. Slck lamporna i rummet och tnd en ficklampa inne i burken. Stjrnbilden syns klart. Dela ut stjrnbilder t patrullerna s att var och en fr en stjrnbild att bygga upp av stltrd och aluminiumfolie. Av stltrden vrider man ihop stjrnbildens konturer och av aluminiumfoliet gr man stjrnorna. Ju starkare stjrnan lyser desto strre gr man den. Stjrnbilderna kan sedan placeras i krlokalens tak. Ta reda p berttelserna bakom stjrnbildernas namn. P Ursas webbplats www.ursa.fi hittar man det finslsprkiga hftet Thtitaivaan tarinoita som bland annat innehller berttelser om stjrnornas namn.. 3. Lokalisera Polstjrnan och ngon av fljande stjrnor som syns starkast: Vinter: Sirius, Procyon, Betelgeuse, Saiph, Rigel, Aldebaran, Hamal, Capella. Sommar: Deneb, Vega, Altair. Hst: Merak, Dubhe. 5. Frdigheten att bestmma vdersteck med hjlp av stjrnhimlen r bra kunna om man tappat bort sig. Polstjrnan finns alltid norrut p stjrnhimlen eftersom den str i zenit ver nordpolen. Fljande instruktion fr hur du bestmmer vderstreck med hjlp av stjrnhimlen r taget ur Olli Aulios bok Suuri retkeilykirja: Stick ned tv olika lnga kppar i marken s att du genom att kika lngs med deras vre ndor kan ta sikte p en stjrna ganska nra horisonten. Eftersom jorden roterar motsols runt sin axel ser det ut som om stjrnhimlen skulle rra sig medsols d du tittar norrut. Genom att studera t vilket hll stjrnan du tittar p rr sig kan du dra slutsatser om mot vilket vderstreck du tittar: Stjrnan stiger uppt frn horisonten: du tittar sterut Stjrnan sjunker nedt mot horisonten: du tittar vsterut Stjrnan rr sig t hger: du tittar sderut Stjrnan rr sig t vnster: du tittar norrut. 6. Tillverka en mnkeps. Fst med hjlp av stltrd en boll (av t.ex. papper) vid kepsen (d.v.s. jorden) p ca 0,5 m avstnd. Bollen ska vara lite mindre n en bordtennisboll. Ljuskllan (d.v.s. solen) kan vara en diaprojektor. Anvnd din mssa fr att lttare frst hur sol- och mnfrmrkelse uppstr. Med skordet mnen hittar du information p internet om mnens faser och om sol- och mnfrmrkelse.

Artisten (Esiintyj) Mlet r att ventyrsscouten prvar p olika stt att utrycka sig, att repetera och delta i en pjs eller i ett cirkusupptrdande. Vlj tminstone sju av fljande uppgifter (1-10).

Teater 1. Besk kommunens teater, sommarteater eller amatrteater och bekanta er med teaterns kulisser och garderob. 2. va pantomim. 3. va improvisation. 4. Delta i repetition och uppfrande av en tabl eller en liten pjs (t.ex. St. Gran och draken, Den barmhrtige samariten eller jultabl). 5. Planera och frverkliga tillsammans med patrullen eller laget ett programnummer till krlgrets lgerbl. Cirkus 6. Designa en clownmask/ansiktsmlning och drkt samt va in ett roligt program. 7. Lr er jonglera med minst tv bollar. 8. Lr er minst tre olika trollkonster. 9. Lr er att balansera och gra konster p styltor eller skateboard. 10. Delta i en cirkusfrestllning. Tips och instruktioner 1. Bekanta er p frhand med teaterns repertoar och fundera p frhand vilka frgor ni vill stlla till teaterfolket. 2. Gr pantomim (utan ljud med hjlp av gester) om offentliga personer, krens ledare, allemansrtten o.s.v. och hitta rtt svar p vem det frestller. 3. Skriv olika repliker p lappar, hitta p rollfigurer, utgngslge och starta frestllningen. Replikernas brjan eller slut r nerskrivna p lapparna. 4. Om ni vill kan ni lgga ned mer tid p detta och planera och tillverka kulisser, drkter eller masker. 5. Mlet r att va att leda ett lgerblsprogram. Ni kan leda ett eller flera program, eller hela lgerblet. 6. Ansiktsmlningen kan gras med ansiktsfrg eller smink Mngsidiga teatervningar finns i bcker och p internet. Du kan ocks kontakta en teater i nrheten av dig.

Bagaren (Leipuri) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten lr sig baka olika bakverk och lr sig att stda kket efter sig. Fr specialmrket utfrs fljande tio uppgifter: Basfrdigheter (1-5) br gras i samband med bakning. Basfrdigheter 1. Lr dig skilja mellan fljande mjlsorter; vete-, potatis-, graham-, och rgmjl. Klargr vad de anvnds till. 2. Klargr nr och hur man anvnder jst, bakpulver och soda som jsningsmedel d man bakar. 3. va dig i att knna igen de vanligaste bakkryddorna. 4. Ta reda p vad bakreceptens frkortningar betyder: tsk, msk, dl och l. 5. Samla recept eller var med och gr patrullens egen bakbok. D det verkligen gller 6. Gr en vetebrdsdeg och baka bullar med smrga eller rfilar. 7. Gr en mrdegspaj eller en trta.

8. Lr dig baka karelska piroger eller andra traditionella bakverk. 9. Baka jstbrd, semlor eller stek tunnbrd. 10. Stda alltid efter dig d du har bakat. Tips och instruktioner 1. Man kan stta mjlprov i sm psar som ventyrsscouterna ska frska identifiera. Vetemjl anvnds till sta bakverk (vetebrdsdeg, pajbottnar, muffins), graham- och rgmjl anvnds vid bakning av brd och semlor. Potatismjl anvnds nr man avreder krm, saft och sser. 2. Jst blandar man alltid i fingervarmt degspad och den anvnder man i degar (vetebrd, pizzabotten) som man vill att ska jsa fre grddningen. Bakpulver och soda blandar man med andra torra ingredienser (mjl) och dessa anvnder man i degar (kakor, rulltrtor, muffins) som man vill att ska jsa frst i ugnen. 3. Kryddor kan man va att knna igen genom att smaka, knna och dofta p dem. 9. Gr tv olika sorters semlor, t.ex. morotssemlor och havresemlor. Njut dem nygrddade d de r som bst med lite margarin. Ni kan ven prva p att grdda brd ver ppen eld. Recept hittar man p biblioteket, i tidningar och i receptbcker. Anvnd ingredienser frn skogen och trdgrden i bakningen. Anvndning av sjlv plockade eller egna odlade produkter i bakning, s som ppel och br rekommenderas. Prva att baka med enbart ekologiska produkter. Jmfr priserna mellan ekologiska och vanliga produkter i butiken. Information om ekologiska produkter finns p Konsumentverkets webbplats www.kuluttajavirasto.fi/sv-FI Ni kan ven prova p att baka enbart med Rejl handel produkter. Glm inte hand- och hrhygien d ni bakar.

Bibeln (Raamattu) Gesll Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten bekantar sig med Bibeln och kan anvnda den. Fr mrket grs fljande fem uppgifter: 1. Skaffa en egen Bibel och bekanta dig med hur Gamla och Nya testamentet. uppkommit. 2. Ta reda p vilka av Bibelns bcker som r evangelier, lagbcker, undervisningsbcker, profetbcker, poetiska bcker och historiska bcker. 3. Leta rtt p tv hjltar i Bibeln (t.ex. David, Eva, Jesus, Maria, Marta, Noa, Salomo) och bekanta dig med dem och deras liv. 4. Gr ett drama utgende frn en Bibelberttelse (t.ex. Julevangeliet, Lukas 2, Syndafloden, I Moseboken 7 eller Den barmhrtiga samariten, Lukas 10:25-37) och uppfr det tillsammans p en scoutkyrkohelg eller p en lgergudstjnst. 5. Ls en berttelse frn Bibelns Gamla Testamentet och en berttelse frn Nya Testamentet. Rita en serie om berttelserna. Tips och instruktioner 1. Om du inte har en egen Bibel kan du lna en frn din frsamling. 1. Basinformation om bibeln Bibeln r den kristna trons grundverk. Den har uppkommit lngsamt under cirka 1500 rs tid. Bibelns berttelser strcker sig frn skapelsens gryning till

skapandet av en ny himmel och jord i framtiden. Det r ingen enkel bok, men desto mer spnnande. I brjan frdes gamla berttelser vidare muntligt frn generation till generation. Den sterlndska kulturen tillt sm frndringar i berttelsens ramar s lnge sjlva saken frgan om Gud frblev den samma. S smningom skrevs berttelserna ned. Gamla testamentet r uppdelat i Lagen, Profeterna och Skrifterna. Ursprungssprket var hebreiska. Den kristna tron fddes p psknatten cirka r 30 eKr. och baserar sig p Jesu uppstndelse. Miraklet under psken hjlpte ocks till i tolkningen av vad Jesus under sitt liv hade talat om, lrt ut och gjort. I brjan stdde man sig p vittnens berttelser och muntlig tradition. Paulus brev, de frsta skriftliga dokumenten om hndelsen, skrevs tiotals r efter Jesus dd. Evangelierna, i den ordning de uppkommit: Markus, Matteus, Lukas och Johannes, skrevs cirka ren 50-60 eKr. Alla nya testamentets bcker r ursprungligen skrivna p grekiska. Boktips: Stephanie Jeffs: Om du varit med p bibelns tid Lois Rock: Bibelns bsta berttelser Malcolm Day: Berttelser ur bibeln : historier och fakta frn Gamla testamentet - frn Edens lustgrd till livet i exil och terkomsten till Jerusalem 2. Bibelns bcker Bygg upp en bokhylla under ett mte dr ni p kartongbitar skriver upp namnen p Bibelns bcker. Placera kartongbitarna i rtt ordning i bokhyllan, som ocks kan vara gjord av kartong. Bland annat i bibeln som man fr i skriftskolan finns bckernas namn och frkortningar. En gyllene nyckel till Bibelns skatter r en liten kirjanen dr Bibelns bcker med innehll, bekanta personer ur Gamla och Nya testamentet samt viktiga platser och nyckelord presenteras kort. 3. Bibelns hjltar Bibelns hjltar r till exempel David, Eva, Jesus, Maria, Marta, Noa, Paulus och Salomo. I Bibelns index kan du ska berttelser p basen av hjltarnas namn. 4-5. Skdespels- och serietips Bekanta er till exempel med fljande berttelser: Skapelseberttelsen 1. Mos. 1:1 2:4 Noaks ark 1. Mos. 6:9 8:22 Israeliternas lidande i Egypten 2. Mos. 1:1 14 Mose fdelse 2. Mos. 1:22 2:10 Israeliternas flykt frn Egypten 2. Mos. 6:1 8, 14:5 13 Jesu lidanden Luk. 19:28 40, 22:14 23, 22:47 54; Mark. 15:1 15, 15:22 47 Skdespelet kan ni till exempel frverkliga som en samling stillbilder. Dela upp historien i stycken, och bygg upp en scen frn varje stycke och ta en bild av den. Ni kan ocks gra skuggteater. Till det behver ni bara ett lakan och en lampa. Ni kan ocks vlja en berttelse ur bibeln och skriva om den s att den passar nutid. Historien om herden som sker ett borttappat fr kan till exempel handla om en patrullmedlem som gtt vilse under en hajk. Tecknade serier med bibeltema kan man hitta p biblioteken

Mer information: I slutet av Bibeln finns ofta instruktioner fr lsare med information om anvnd valuta och enheter samt ett index som du kan anvnda till att ska fram specifika bibeltexter eller bibelberttelser som passar olika tillfllen. Bibelberttelser skrivna speciellt fr barn: Sally Ann Wright: Min lilla bibel Gwen Ellis: Barnbibeln: bibeln terberttad fr barn Lnkar: - Evangelisk-Lutherska kyrkans sidor: www.evl.fi/EVLsv.nsf - Bibelsajten: www.bibelsajten.nu med bland annat frgor och svar om tro och om bibeln. Cap handi (Sisu) Mlsttningen r att scouten vet vad handicapscouting r och bekantar sig med en handikappad person. Fr mrket grs sammanlagt minst sex uppgifter. Basfrdigheter 1. Ta reda p vad som menas med handicapscouting och om det i din kr, region eller i FiSSc finns sdan verksamhet. 2. Ta reda p fakta om ett handikapp. 3. Stt dig in i hur en handikappad person lever. Ta reda p hurudana hjlpmedel han anvnder i sitt dagliga liv. 4. Prva p i praktiken hur olika handikapp pverkar det dagliga livet. (T.ex att vara blind -> knyt en halsduk fr gonen) Vlj minst tv av fljande uppgifter (5-9). 5. Bekanta dig med minst ett kommunikationsstt t.ex. Bliss-symboler, blindskrift eller teckensprk. 6. Lr dig en sng eller ett meddelande p teckensprk. 7. Frsk gra konst utan hnder, d.v.s. rita med pennan i munnen eller mellan trna. 8. Lek Kim-spel genom att anvnda luktsinne, smaksinne, knsel eller hrsel. 9. Prva p olika spel eller lekar som r utvecklade eller anpassade fr personer med specialbehov, till exempel volleyboll sittande, rullstolsdans, goalball eller boccia och fundera p hur man kunde anpassa en bekant lek eller ett spel fr en handikappad person. Tips och instruktioner 1. Information om handicapscouting hittar du i Suomen Partiolaiset Finlands Svenska Scouter r.f:s Guide fr handikappscouting. Du kan ocks frga en scoutkr som har handikapverksamhet, den egna regionen eller FiSSc. 2. Information om olika handikap hittas p ntet till exempel med skorden handikapp och utvecklingsstrning samt p handikapfreningarnas webbplatser. P Finlands Svenska Handikappfrbunds webbplats www.handikappforbundet.fi finns information och lnkar till lokalfreningarnas sidor. Andra bra sidor r bl.a. Freningen Finlands Dvblinda www.kuurosokeat.fi/se, Synskadades centralfrbund www.nkl.fi/6, Finlands dvas frbund http://www.kl-deaf.fi/sv-FI/ och De utvecklingsstrdas stdfrbund http://www.kvtl.fi/sivu/svenska.

Kom ihg att det ocks finns osynliga skador och lngvariga sjukdomar som inverkar p mnniskors liv, till exempel Aspergers syndrom, dyslexi eller MS. 4. Kom verens fre mtet om vilket handikapp var och en har och det mste man hlla hela kvllen. Tillred mat tillsammans, stt upp ett vindskydd eller gr en naturutfrd dr hlften av patrullen har gonen frbundna, ena handen bakbunden, vantar p hnderna, sitter i rullstol eller r stumma. 5. P Frbundet Utvecklingsstrnings webbportal Papunet, www.papunet.net finns information om kommunikationshandikapp och material fr kommunikation. 8. I Kimspelet binder man fr gonen och identifierar fremlen med hjlp av lukt-, smak-, knsel- och hrselsinnet. Kom ihg att beakta matallergier! Hrselkim kan man till exempel frverkliga s att en medlem i gruppen str bakom en skrm, eller s att de andras gon r frbundna. Den som str bakom skrmen eller som inte har gonen frbundna kan till exempel vssa en penna, kasta en rtpse, tnda en tndsticka eller klippa i ett papper. De andra identifierar ljuden och lgger dem p minnet. Bygg upp olika punkter i krlokalen dr scouterna till exempel fr prva p att lsa blindskrift, kommunicera p teckensprk, teckna med slutna gon, skriva med pennan i munnen och knna igen mrken p scoutskjortan genom att knna p dem.

Cykeln (Pyrily) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten deltar i en cykelutfrd. Scouten ska drutver kunna rra sig tryggt med cykel i trafiken och kunna reparera sm fel under cykelutfrden. Fr mrket grs fljande sex uppgifter: Basfrdigheter 1. Repetera trafikregler som gller cyklister och trna p hur man br handla i olika paniksituationer (hastig inbromsning, att ramla med cykeln, kollision). 2. Tvtta cykeln och ge den vr- eller hstservice. 3. va dig att lappa cykeldck och att stta kedjan p plats. 4. Stldmrk din cykel och fundera ver hur du kan frhindra att cykeln blir stulen. D det verkligen gller 5. Bygg en trningsbana med patrullen och va er p att behrska cykeln i olika situationer. 6. Planera och genomfr en cykelutfrd tillsammans. Tips och instruktioner 1. Information om trafikregler som gller cyklister hittar du bland annat p Trafikskyddets webbplats http://www.liikenneturva.fi/www/sv/. Ni kan va trafikregler och handlande i farliga situationer med leksakscyklar och -bilar p en trafikmatta 2. Olja kedjan, stll in hjden p sadeln och styrstngen, kolla att lyktan fungerar, pumpa luft i dcken och spnn fast lsa skruvar. Frskra dig om att reflexerna r hela. Kontrollera bromsklossarnas skick och byt ut dem ifall det behvs.

3. Nr du servar din cykel kan du frga rd av dina frldrar eller i en cykelaffr. P internet hittar du instruktioner fr hur man lappar ett dck. 4. Du kan stldmrka din cykel hos polisen. De kan ocks ge rd om hur man frhindrar att cykeln blir stulen. Stldmrkningen grs p undre sidan av ramen. Mrkningen bestr av FIN-mrkning och din personbeteckning. 5. P trningsbanan kan det finnas smala plankor, slalombana, snva kurvor, stllen dr man mste tvrbromsa, ojmnt underlag i stort sett vad som helst. Ta reda p om det finns terrngcykelbanor i nrheten som ni kan trna p. Kom ihg hjlmen och frsta hjlpen utrustning! 6. Fundera p vilken utrustning ni behver ta med och hur man packar den p bsta stt. Planera en lmpligt lng och utmanande rutt. vernatta till exempel i tlt eller i ngon patrullmedlems sommarstuga. Tnk p trafikskerheten! Ni r en stor gupp som cyklar p vgrenen. P Finlands Cykelunions webbplats www.pyoraily.fi (enbart p finska) finns materialpaketet Fillaripivmateriaali med frdiga tips fr hur man kan frverkliga en dag med cykeltema.

Datafreaken (Bittinikkari) Mlet r att ventyrsscouten kan anvnda textbehandlingsprogram, e-post och vet vad man gr d man chattar samt kan ska scoutfakta p ntet. Vlj minst sex av fljande uppgifter (1-10): 1. Skriv en berttelse om er patrull, ert lag eller om en utfrd som ni gjort. Prva olika former (radavstnd, teckensnitt, indragningar, teckenstorlek) Spara och printa ut arbetet. Skicka in berttelsen till krtidningen. 2. Gr en presentation av er patrull eller ert lag och dess medlemmar (till exempel med hjlp av PowerPoint). 3. Skanna en bild eller flytta ver en bild frn en digikamera och bearbeta den med ett bildbehandlingsprogram. 4. Lr er ppna e-post, skicka e-post, svara p e-post, svara till fler n en avsndare, ppna en bilaga, bifoga en bilaga och ordna e-posten i mappar. 5. Bekanta er med ntikett och fundera varfr den skapats. 6. Bekanta er med Scoutwiki (wiki.partio.net). Besk tminstone den egna krens sida. Om kren inte har en sida dr kan ni skapa en. 7. Skapa tillsammans anvndarkoder fr patrullen eller laget till ngot diskussionsforum eller en chat (t.ex. Messenger, IRC, Facebook). Anvnd forumet fr patrullens kommunikation. 8. Bekanta er med de tjnster som finns p ntet fr ventyrsscouterna i Finland. Skicka hlsningar frn er patrull p det stlle som finns reserverat fr det. P www.scout.fi kan man lsa bloggar och skriva bloggar p svenska och genom FiSScNt skicka hlsningar till andra FiSSc krer. 9. Bekanta er med tminstone tv olika skmotorer p ntet. Sk sidor som behandlar scouting eller scoutfrdigheter. Fundera p om all information man hittar p ntet gr att lite p. 10. Delta i ett Jamboree-On-The-Internet det vill sga ett JOTI -evenemang. Tips och instruktioner: I Windows instruktionsbok och andra IT-bcker hittar du instruktioner fr hur man anvnder olika dataprogram.

Hll mte p en plats dr ni har tillgng till flera datorer (till exempel en dataklass) om det r mjligt. Hll ett mte ver ntet. Ifall alla ventyrsscouter inte har tillgng till internet hemma, kan laget trffas parvis hos dem som har ntfrbindelse hemma. P internet-mtet kan ni till exempel bekanta er med lnkarna p FiSScNt ventyrsscoutsidorna. 3. Ni kan brja med att va fotografering med digikamera p ett mte eller en utfrd. Patrullens gruppbild kan ni skapa genom att klippa och limma ihop bilder av patrullmedlemmarna frn olika foton och som bakgrund kan ni anvnda en spnnande landskapsbild. Prva att spara bilden i olika filformat. Om ni vill kan ni ocks prva att brnna bilderna p en CD-skiva. 4. Skapa en grupp eller en e-postlista (ifall e-postprogrammet tillter det) med patrullens eller lagets alla medlemmar. Har er kr en e-postlista fr ventyrsscouter? Hur ansluter man sig till den? 5. Ytterligare information om ntikett hittar man p fljande adress: http://www.tietoturvaopas.fi/sv/index/perusohjeet/netiketti.html 7. och 9. Ytterligare information: www.scoutlink.net. Tips fr trygg ntsurfing hittar ni p Mannerheims Barnskyddsfrbunds projekt Viisaasti verkossa p sidan http://vanhemmat.mll.fi/ (endast p finska) 10. JOTI (Jamboree on the Internet) arrangeras rligen det tredje veckoslutet i oktober. Mer information p: joti.partio.net och www.scout.fi

Detektiven (Salapoliisi) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten kan iaktta sin omgivning och anvnda sig av olika problemlsningar. Vlj minst sju av fljande uppgifter. 1. va dig att knna igen olika mnen utgende frn lukt och smak. 2. va dig att knna igen olika hndelser p basen av ljud. 3. va dig att dra slutsatser om en mnniska utgende frn rst och stt att tala. (hemort, knslotillstnd, lder, kn) och va dig att spra. 4. va dig att gra observationer s att du kan ge signalement. 5. va dig i att ta fingeravtryck och att identifiera sdana. 6. Gr gipsavgjutningar av fot- och/eller hjulspr. 7. Gr en chiffernyckel och anvnd den till att snda och ta emot meddelanden. 8. Prva olika slag av osynligt blck och snd/ta emot meddelanden skrivet med ngot av dessa. 9. Tillverka ett hjlpmedel fr en detektiv, till exempel ett periskop som man kan titta runt ett hrn med. Tips och instruktioner Kring detektivmrket kan man bygga upp en kriminalhistoria som lses genom att alla uppgifter grs. Berttelsen kan till exempel brja med att man spelar upp en stump av ett band, och p basen av det ska ventyrsscouterna hitta p vad som har hnt. Efter det fs tips om den skyldige genom att man gr uppgifter. Nyckeln till lsningen kan vara nedskriven med ett chiffer som scouterna fr lsningen till bitvis efter varje uppgift. 1. Beakta matallergier. 2. Att samla in ljud p ett band r en lmplig uppgift fr till exempel en explorerpatrull. Ljuden kan spelas in p ett lger (sgning, vedhuggning,

tltresning, bastubad, simning, paddling, rodd med mera) p skolgrden, p jrnvgsstationen, i kket och s vidare. Nr ljuden en gng r inspelade kan bandet anvndasfrn r till r. 3. P Forskningscentralen fr de inhemska sprkens webbplats www.kotus.fi finns mer information om svenska dialekter i Finland. 4. Iakta tminstone fljande knnetecken: lngd, vikt, hrfrg, lder, beteende, hllning, gngstil och kldsel. 5. Fingeravtryck kan man ta med hjlp av en stmpeldyna. ventyrsscouterna kan jmfra sina fingeravtryck och laget kan gra en fingeravtryckssamling. 6. Instruktioner fr gipsgjutning: - Rama in spret med en ram av kartong s att gipset inte kan rinna ut. - Gr av gipspulver och vatten en blandning som r ungefr lika tjock som smulten glass. - Hll gipset i spret i ett ungefr 2,5 cm tjockt lager och lt torka. - Lyft frsiktigt bort det hrda gipset frn marken, ta bort ramen av kartong och slipa kanterna. Gipsgjutningen fungerar inte p vintern eller i vtt vder. Det r en tidskrvande uppgift som lmpar sig bst fr en utfrd. 7. Chiffer kan till exempel vara text skriven baklnges, stavelserna baklnges, varannan bokstav verfldig, bokstverna sifferkodade, bildskrift eller morse. 8. Osynlig skrift kan man gra genom att skriva med en ljusstump p vitt papper. Texten kommer fram om man mlar hela pappret med vattenfrg. Man kan ocks skriva med citronsaft eller med mjlk varvid texten syns d man frsiktigt hettar upp pappret. Eldslagning (Tulentekij) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten lr sig tnda och slcka en eld p ett skert stt. Mrket lmpar sig att utfras i slutskedet av ventyrsscoutprogrammet. Ni kan brja avlgga mrket i vderstrcket vster. Fr specialmrket grs fljande nio uppgifter: Basfrdigheter 1. Ta reda p vad som menas med varning fr skogsbrand. Bekanta dig med allemansrtten samt med de frordningar och anvisningar som berr uppgrandet av eld. 2. Lr dig konsten att vlja plats fr en eld och hur man bereder eldstadens underlag. 3. Lr dig att slcka en eld omsorgsfullt. 4. Lr dig tlja olika sorters tnde och samla tnde i naturen. 5. va att hugga ved och samla ved i naturen. D det verkligen gller 6. Lr dig gra upp olika slags eldar och lr dig slcka dem. 7. Gr upp och slck en eld i regn eller i kyla. 8. Prva p att torka fruset eller vtt tr i eldens vrme. 9. Prva p att tnda en eld utan att anvnda tndstickor till exempel genom att anvnda tndsten eller elddrill. Tips och instruktioner

Fr den som kan finska r Olli Aulios bok Suuri retkeilykirja till stor hjlp d mrket utfrs eftersom boken innehller svl basfrdigheter som mer avancerade tips. 1. P www.utinaturen.fi finns information om eldslagning, tillstnd osv. 2. Bered eldstadens botten frn grunden; anvnd inte en frdig eldstad. Stda upp ordentligt efter att ni utfrt uppgiften. Fundera p hurudant underlag en bra eldplats har, till exempel fungerar en klipphll eller krrmark inte bra som eldplats. 5. Du kan tillverka olika slags tnde dr hemma; Lsgr samtliga koppar frn en ggkartong och fyll dem med bitar av tidningspapper. Smlt ner gamla ljusstumpar och hll stearinet i ggkopparna. D du ska gra upp eld under utfrden tnder du p ggkoppens kanter. Ni kan ocks gra tta frvaringsburkar fr tndstickor av lkemedelsburkar eller filmburkar. Ovanp tndstickorna lggs en bomullstuss som suger t sig eventuell fukt. 7. Arrangera en tvling dr man ska smlta en isbit med s lite ved som mjligt eller f en mngd vatten att koka s snabbt som mjligt. 10. I Nalle Coranders bok: Vildmarksteknik del 1, hittar ni tips till det hr mrket, bland annat hur man gr upp utan tndstickor Specialmrket eldslagning kan kombineras med olika matlagningsaktiviteter och -mrken. Kom ihg att be om lov av markgaren att gra upp eld.

Fiske (Kalastus) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten knner till de vanligaste fiskarterna, metar eller pilkar och fiskar med nt eller katsa samt kan tillreda sin fngst. Basfrdigheter 1. Ta reda p vilka rttigheter och skyldigheter en fiskare har enligt allemansrtten. 2. Ta reda p hurudana tillstnd som krvs fr fiske med olika fngstredskap i den kommunen dr du tnker fiska. Skaffa de tillstnd som behvs. 3. Lr knna igen minst tta olika fiskarter (t.ex. yttre knnetecken, de vanligaste fngststten och hurudana platser de trivs p). D det verkligen gller 4. Tillverka ett metsp och meta med det. 5. Prva olika agn p metkroken (t.ex. olika slags maskar, fluglarver, deg, konserverade majskorn, makaroni, ost, brd). 6. Fiska med nt, katsa (mjrde) eller pilk (pimpel). 7. Rensa den fisk du fngat och hitta hjrta, lever, njurar, gallblsa och simblsa. 8. Tillred en mltid av fisk ver ppen eld eller genom att rka den. Tips och instruktioner 1-3. Information om fisketillstnd och fiskarter hittar du bl.a. p webbplatsen fr Centralfrbundet fr fiskerihushllning, www.ahven.net/svenska. Prva p spelet Knner du Finlands fiskarter som finns p webbplatsen. P jord- och skogsbruksministeriets webbplats, www.mmm.fi/sv hittar du Fiskarens ABC 3. P biblioteket finns bcker om fiskarter, bl.a. Fiskar av Per Pethon.

4. Tillverka ett flte av bark. Lr er knyta fast kroken p fiskelinan. Fiskeknopar finns i knopbcker. 8. Tillred t.ex. strmmingsflundror, gldstekt fisk eller fisksoppa. Om kaptenen har sakkunskap kan ni utvidga mnet och inkludera flugfiske eller tillverkning av fiskedrag eller prva p andra n redan nmnda fiskestt. Litteraturtips: Magnus Bolle, Sven Mathiasson, Olle W Nilsson, Ingvar Nordin: Ut och fiska : 100 svenska fiskar i frg Mera information om fiske hittar du i fljande bcker: Storfiskarens nybrjarbok av Casper Verner Carlsson, Sven Nordqvist. Napp och nytt av Abu Garcia (Kommersiell rlig utgva frn fiskeredskapsbutikerna). Vildmarksteknik av Nalle Corander.

Fotografen (Valokuvaus) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten kan fotograferingens grunder. Fr mrket grs fljande sju uppgifter: Basfrdigheter 1. Lr dig hur kameran anvnds och hur den fungerar. Lr dig vad fljande termer betyder: objektiv, skare, blndare och slutare. 2. Lr dig att byta film eller minneskort och batteri i kameran. 3. Ta reda p hur ljusknslighet (ISO-vrde) pverkar bilden D det verkligen gller 4. Gr en bildserie om ett lger eller en patrullutfrd. 5. Fotografera samma objekt under olika tidpunkter av dygnet. 6. Gr en fotoexkursion ute i naturen. 7. Sk fel i dina fotografier och fundera ver hur du kunde rtta till dem. Tips och instruktioner 1. P biblioteket hittar du bcker om fotografering, till exempel John Hedgecoes Stora fotoboken. Ni kan ocks rdfrga en lokal fotoklubb, en fotointresserad bekant eller ortens fotoaffr. 2. I kamerans bruksanvisningar finns instruktioner fr hur man byter film/minneskort och batteri/acku. ventyrsscouterna kan ocks be sina frldrar om hjlp. Mlsttningen r att ventyrsscouten sjlv ska kunna byta film/minneskort och batteri/acku under en utfrd eller liknande. 3. Ta reda p hurudan film eller hurudana instllningar man br ha i olika ljusfrhllanden. Mer information hittar ni i fotograferingsbcker p biblioteket. Ocks fotoaffrer kan ge tips. 5. Vlj ett intressant objekt som till exempel krens stuga. Mrk ut platsen dr fotografierna tas tydligt, till exempel genom att bygga en stllning fr kameran, s att bilden alltid tas p samma plats. Fotografera objektet en gng i timmen. Iakta vilken effekt ljuset har p bilderna. Med samma metod kan man ocks underska hur olika vderfrhllanden inverkar p fotografiernas kvalitet. 7. Framkalla era bsta bilder och sk p bilderna fram de lyckade elementen. Lyckade element kan till exempel vara:

- rtt belysning: bilden r skarp och frgerna klara. Fremlet som fotograferas r inte fr mrkt och blixten lyser inte heller upp det fr mycket - rtt avgrnsning: p bilden syns just det som avsikten var att fotografera - bra miner: gonen ppna, leende miner, alla ser mot kameran med mera. - en speciell situation, en speciell vinkel - det finns action i bilden. Kom ihg att det finns olika typer av bilder. Att en bild kan vara en bra arkivbild, en bra bruksbild eller en bild som passar pra i ett fotoalbum. Studera de mindre lyckade bilderna och fundera p hur man nsta gng kunde ta en lyckad bild i en liknande situation. Skulle det hjlpa om du skulle ta ett steg nrmare, eller om du skulle lgga dig ned p grsmattan och ta bilden frn den vinkeln? Skulle bilden bli bttre med blixt? eller utan? Skulle bilden ha blivit bttre ifall du skulle ha bett alla titta in i kameran? Hur skulle bilden se ut ifall du skulle ha fotograferat tltet medan det sattes upp och alla sysslade med ngot? Kan din bild publiceras i en tidning?

Frsamlingen (Seurakunta) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten bekantar sig med sin frsamling och deltar i dess verksamhet. Fr mrket grs flande fem uppgifter: 1. Bekanta dig med din hemfrsamlings juniorverksamhet och delta i ett tillflle. 2. Bekanta dig med de uppgifter en frsamlingsanstlld som arbetar fr din kr har eller besk din hemkyrka, en skrgrdskyrka eller Sjmanskyrkan. 3. Delta i en specialgudstjnst, t.ex. Thomasmssan, scoutmssan, en ekumenisk mssa eller en gudstjnst under en seglats. 4. Delta i en scoutgudstjnst och hjlp till med att bra upp kollekt eller lsa en text. 5. Lr dig att sjunga barn- eller ungdomspsalmer. Tips och instruktioner 1. Mnga olika klubbar har juniorverksamhet. Delta i en av klubbarnas programkvllar. Kom verens om besket p frhand med klubbens ledare. 2. Ta kontakt med frsamlingen och kom verens om ett besk i kyrkan. Ni kan till exempel stanna och bekanta er med kyrkan efter en mssa. Frsamlingarna frevisar ofta grna bde kyrkan och begravningsplatsen t ocks sm grupper. Anstllda vid frsamlingen berttar ocks grna om sitt jobb. I mnga strre frsamlingar finns en anstlld med ansvar fr scouting eller en anstlld som arbetar med barn- och ungdomsfrgor. I kyrkan kan ni till exempel ordna en liten scoutfrdighetstvling mellan patrullerna. Tvlingen kan g ut p fljande mnen: uppskattning, mtning, skande, upptckande, kimspel, frgesport, hndighet, samarbete etc. Begravningsplatsen kan laget bekanta sig med ocks utan guide. Ta reda p om det finns en hjltegrav, en minnesplats fr personer som r begravda annanstans eller bermda personers gravar. Var finns de ldsta gravarna och hur gamla r de? Anvnds begravningsplatsen fortfarande? P gravstenar finns olika symboler med srskild betydelse. Sk upp dem patrullvis eller hela laget tillsammans och ta reda p vad de betyder.

Information om symbolerna hittas p internet. Frga grna om det behvs talkoarbete p begravningsplatsen, till exempel efter jul d gravljus ska stdas bort. 5. Frga frsamlingen om de har en psalmkaraokemaskin att lna.

Hantverkaren (Ksitylinen) Mlsttningen med mrket r att scouten lr sig tre nya hantverk. Vlj minst tre av fljande (1-11) arbeten, som du inte gjort tidigare. 1. Sy ett arbete med symaskin. 2. Lr dig att tova och tova ett freml. 3. Gr ett halmarbete. 4. Gr ett nverarbete, t.ex, en knivslida, en korg, en ksa eller ett smycke. 5. Modellera ett prydnads- eller bruksfreml av lera eller hobbymassa. 6. Dekorera ett plagg, dynvar, pslakan eller en handduk genom att brodera, med batikfrgning eller med tygtryck. 7. Tillverka en brs, ett scoutblte eller en vska av lder. 8. Flta en videkorg eller gr ngot annat freml, t.ex. en nyckelring, ett smycke eller en slgpipa. 9. Tillverka ett freml av tervunnet material. 10. Tillverka t.ex. en halsduksslja eller en nyckelring av tljsten. 11. Tillverka ett arbete av naturmaterial. Tips och instruktioner P biblioteket hittar du olika bcker om hobby och hantverk, det finns en mngd tidningar om hantverk och ven hobbyaffrer kan hjlpa med information. 1. Brja med att sy en patrullvimpel, ett vindskydd, regnskydd fr rinkan, bestickpse eller Anna och Toivo dockor (www.unicef.fi). I bcker och p internet finns enkla mnster och instruktioner fr till exempel frklden, pannlappar, axelvskor. Strre projekt kan vara en sckstol till krlokalen. 2. Tova t.ex. ett bokmrke, en halsduksslja eller en pannlapp. 3. Bcker om halmarbeten (p finska) Tuula Launonen och Sirkka Lindell: Olkiaarteet; olki ja olkityvlineet, seimiolkiriipus ja muita koruja, olkipaperia, olkikoristeiset psiismunat Eevi Lindn och Tuulikki Talvitie: Olkityt; oljen tystminen, perinteiset mallit ja uusia ideoita 8. Nr man samlar vide ska man ta fjolrs kvistfria raka grenar. Barken ska vara brun. Det sgs att grbarkad vide inte hller lika bra vid fltning. Grenarna skr man av s nra marken som mjligt s att det ser snyggt ut. Om man har fr avsikt att torka vide ska det ske lst utomhus eller i sm knippen innomhus. Vide frvaras i torrt utrymme skyddat frn fukt och solljus. 9. Tips fr pyssel med terviunnet material finns i bcker: Besk lopptorg och fynda material att tervinna och pyssla med. 10. Att arbeta med tljsten beskrivs p webbplatsen www.kivikeskus.fi 11.Tips fr hantverk av naturmaterial hittar man i bcker p biblioteket och p internet.

P finska finns Maija Paavilainens bok: Askartele kaunista kotiin luonnonmateriaaleista; tovning, tygtryck med lv, grytunderlag av kvistar, nversmycken, vxtfrgning mm. Bcker med bra tips fr detta specialmrke: Pirjo Karhu, Maija Malmstrm och Tuula Mannila: Handbok i textilsljd Gro Aanesen: Gr smycken och annat vackert av prlor Paul Jackson: Roligt med papper Lundsay Milne: Lilla naturpysselboken Kari Renberg: Kransar och annat fint av naturmaterial Lnkar: - Kspaikka http://www.kaspaikka.fi/svensk/ - P sidan Puukot ja Puikot oppimateriaali http://hykotka.helsinki.fi/kasityo/. Sidan r finsksprkig, men bilderna r bra, s sidan kan vara anvndbar ocks fr ngon som inte behrskar finska s bra.

Hembygden (Kotiseutu) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten knner till sin hembygds historia, traditioner och omgivning. Fr specialmrket utfrs fljande sex uppgifter: 1. Delta i en forskningsexpedition med ml att utforska traktens utfrdsterrng och hitta ett eget, verkligt bra utfrdsstlle fr fljande utfrd. 2. Besk kommunkansliet, stadshuset, polisstationen eller hembygdsmuseum. 3. Bekanta dig med din hembygds historia och spnnande hndelser som hnt dr. Besk historiskt spnnande platser. 4. Lr dig tala din hembygds dialekt eller bekanta dig med en dialekt frn nromrdet. 5. Fira lillajul/fastlag/psk eller ngon annan hgtid i patrullen eller laget p det stt den firades p orten d dina far/morfrldrar var barn. 6. Delta i planeringen och genomfrandet av en tvling i hembygdskunskap. Genomfr tvlingen t.ex. under ett lgerbl, vargungemte eller spejarmte. Tips och instruktioner Material och rd fr man p biblioteket frn bcker och av bibliotekarien, av lokala hembygdsfreningar, hembygdsmuseum, kommunkansliet eller stadshuset samt av frldrar och far/ morfrldrar. 2. Kontaktuppgifter hittar man i telefonkatalogen. 3. Historiska platser kan vara museum, byggnader, istidsblock eller andra sevrdheter. 4. Ni kan lsa serietidningar som versatts till dialekt eller ska dialekt ordbcker och skriva en historia om er patrull med hjlp av den. Dialektord kan man lra sig med hjlp av memoryspel. Genom att p internet ska p de olika dialekternas namn hittar man ofta sidor med ljud- och/eller textprov p dialekterna. till exempel kan ni bekanta er med stnylndska p http://nissehusberg.scorpionshops.com/nisse/spraak/hbyspraak.html 6. Far/morfrldrar kan bertta om festtraditioner och festmat.

Heraldik (Heraldiikka) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten knner till reglerna fr de heraldiska frgerna samt knner till den egna krens halsduksmrke samt frbundsmrket. ventyrsscouten tar del i planeringen av den egna patrullens emblem. Vlj tminstone sju av fljande uppgifter (1-8) 1. Ta reda p din krs halsduksmrke och dess historia samt betydelsen av den bild och de frger som anvnts. 2. Se p Scoutwiki om du hittar din krs halsduk dr. 3. Bekanta dig med frbundsmrkets historia och ta reda p betydelsen och de frger som anvnts. 4. Lr dig knna igen tio av frbundets krers halsduksmrken eller halsdukar. 5. Bekanta dig med din kommuns vapen, dess historia samt betydelsen av den bild och de frger som anvnts. 6. Bekanta dig med Finlands flaggas historia och dess anvndning. 7. Lr dig reglerna fr de heraldiska frgerna. 8. Delta i planeringen och tillverkningen av din patrulls emblem (vimpel, mrke, stmpel, t-skjorta, loggboksprm) genom att flja reglerna fr de heraldiska frgerna. Tips och instruktioner Kontakta Scoutmuseet i bo och be om hjlp. Ni kan ocks beska det. 1. Uppgifter om din krs halsduksmrke kan du f av krens ldre ledare eller ur krens historik. 2. Scoutwikis adress r wiki.partio.net. P Scoutmuseets hemsida (www.partio.fi/museo) hittar du halsdukssamlingen. Samlingen omfattar finlndska scoutkrers scouthalsdukar och halsduksmrken. 3 - 4. Uppgifter om det egna frbundsmrket och i viss mn om andra krers halsduksmrken fr man frn frbundskansliet och frn Scoutmuseets hemsida. 5. Uppgifter om kommunernas vapen finns i Finlands Kommunfrbunds verk Suomen kuntavaakunat, maakuntavaakunat ja tunnukset. 6. Information om Finlands flagga hittar du bland annat p inrikesministeriets webbplats. 7 8. Fr mera information se bckerna Olof Eriksson: Heraldiikka ja symbolit och Kimmo Kara: Heraldiikan opas. De heraldiska reglerna och vrig information om heraldig kittar du enkelt p internet, till exempel genom att ska heraldiska regler. 8. Om patrullen eller laget redan har ett emblem s frsk gra det heraldiskt. Ni kan t.ex. trycka emblemet p t-skjortor och delta i fljande tvling fr ventyrsscouter i gemensamma tvlingsskjortor. Alternativt kan ni gra en egen vimpel eller ett eget emblem till varje patrull i laget.

Historikern (Historiantuntija) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten kan anvnda olika kllor och hitta fakta.

Gr en av fljande uppgifter (1-5). Gr en plansch av dina underskningsresultat och presentera resultaten till de vriga i laget. Livet frut 1. Undersk hur man levde nr dina frldrar var unga. Vlj ett rtionde och bekanta dig med hurudant skolsystem man hade, hur man kldde sig, vilka lekar man lekte, vilka studiemedel man anvnde, p hurdan musik man lyssnade och vilka filmer och tv-program man sg. 2. Undersk hur man levde p en bondgrd nr dina far/morfrldrar var unga. Bekanta dig med arbetet p krarna, i ladugrden och i hemmet. Bekanta dig ven med de verktyg man anvnde. Lr dig ngon gammaldags arbetsuppgift, t.ex. att spinna, karda eller varfr inte prva p mjlkning? Hembygdens historia 3. Vlj en viktig hndelse eller plats i din hembygds historia som forskningsobjekt. Har det t.ex. utkmpats ngot slag eller funnits ett bruk eller ngon annan industrianlggning, ett slott eller ngon annan betydande byggnad i trakten? Red ut vilken roll forskningsobjektet har spelat i Finlands historia. 4. Forska i din egen krs historia. Nr grundades kren och av vem? Vilka skeden hr till din krs historia? Ta reda p vem som planerat ert halsduksmrke och vilka som verkat som krchef. Innehller frbundets historik ngonting om er kr? Slktens historia 5. Forska i din egen slkt och gr upp ett slkttrd tminstone till dina far/morfrldrars frldrar. Frsk hitta frutom information om namn, fdelsedatum och ddsdatum ven uppgifter om vad dina slktingar sysslat med och var de bott. Tips och instruktioner Specialmrket passar bst fr ventyrsscouter i ett senare skede av sin ldersgrupp. Brja utfrandet av specialmrket med att vlja en uppgift. Ni kan gra upp en forskningsplan t alla, dr ventyrsscouterna listar frgor som de har fr avsikt att under projektet ska svar p. Anteckna i forskningsplanen ven var ni letar efter information. P ert nsta mte kan ni tillsamman g till biblioteket och leta reda p information fr era projekt. Var och en bekantar sig i frsta hand med informationen hemma, men planscherna kan ni t.ex. gra tillsammans p krlokalen. Ge projekten en deadline och arrangera p krlokalen en utstllning av era forskningsresultat. Av de valbara uppgifterna r slktforskning och forskning i krens historia de lttaste. Forskning av krens historia kan indelas p olika stt, ifall flera vill vlja den uppgiften. Ge ventyrsscouterna varsitt rtionde av krhistorien att forska i eller indela krhistorien i t.ex. krsymboler, krledare och lgertraditioner. 1. Du kan be dina frldrar om hjlp. De kan ha gamla skolbcker, klder, musik och fotografier som du kan titta p. 2. Du kan be dina far/morfrldrar om hjlp och en del gamla hantverk lr man fortfarande ut p olika institut. 3. Som hjlp kan du anvnda hembygdens historik, ni kan beska hembygdsmuseet eller frga av er historielrare. P hembygdsmuseet kan ni hitta vrdefull information. De som bor p strre orter kan brja med att begrnsa sin underskning.

4. Ta reda p om er kr har en historik eller intervjua gamla krchefer. Ni kan frga efter gamla scoutartiklar vid lokaltidningens arkiv. Scoutingens historia i Finland kan ni lsa om i Magnus Londens bok ver daggstnkta berg eller i Marko Paavilainens bok Aina valmiina Partioliike Suomessa 1910-2010. 5. Intervjua era egna frldrar och far/morfrldrar. Litteratur som behandlar slktforskning hittar ni p biblioteket och hjlp kan ni ven f av ortens frsamlingar.

Indianen (Intiaani) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten bekantar sig med indianernas seder och bruk. Vlj tminstone sju av fljande uppgifter (1-9) och utfr dem under mten eller p utfrder. 1. Fr indianerna var berttelserna och sgnerna ett stt att verfra kunskap och frestllningar frn en generation till en annan. Bekanta dig med indianhistorier och indiangudar och tag reda p hur indianerna frhll sig till bl.a. solen, naturen och djuren. 2. Att bra p kokkrl under en jaktfrd r slsad energi. Tillred mat ver ppen eld utan att anvnda krl. 3. D man jagar fr man inte enbart lita p sin goda tur. Man br ocks kunna spra. Delta i en sprningslek. 4. Som vapen anvnde indianerna bge, pil och spjut. Tillverka pilbge, pil och spjut och va dig p att anvnda dem. 5. Fr signalering, som hjlpmedel vid schamanens riter och frsts som rytmgivare till dans, anvndes trummor. Tillverka en ldertrumma av t.ex. ett ihligt trd, en stor pltburk eller en liten tunna. 6. Vill du sl lger omrkligt eller mhnda snda ett meddelande till grannen? Frsk gra en eld mjligast diskret och rkfri. Gr sen tvrtom och frsk f elden att ryka och snd rksignaler. 7. Naturen r outtmlig p fda fr den som knner den vl. Ta reda p vilka vilda vxter som r tliga och gr en mltid av naturens hvor. 8. Djurknnedom var ett livsvillkor fr indianerna. Leta upp s mnga olika spr som mjligt som djur har lmnat efter sig (spr, lmningar, stigar). Utred vilket djur som har lmnat spret. 9. Blir det regn eller uppehllsvder? Bekanta er med att sp vder med hjlp av tecken i naturen. Tips och instruktioner Indian-mrket gr man lttast som tema p en hajk eller p ett lger. Observera d ni utfr mrket att indianerna inte r fantasifigurer utan en verklig folkgrupp. Bertta fr barnen om indianerna i Nordamerika, deras historia, frihetsbervandet och de sociala problem de sttt p. mnet kan behandlas t.ex. med hjlp av en kvllssaga. 1.P biblioteket hittar man mnga bcker om indianer, bland annat Bonnie Carlsen: Nordamerikas indianer. 2. Vid lgerelden kan ni gra folieknyten med ktt och grnsaker, gldpotatis, rvarstek eller flamlax. Nr man gr rvarstek grver man en grop samtidigt som man lter en eld brinna. Sedan stter man steken i gropen och kolen ovanp. Man kan linda in steken i vta dagstidningar eller i folie. Likavl kan

man lgga steken med skinn och annat direkt ner i gropen. Tips om hur rvarstek och annat kan tillreda hittar ni i utfrdsbcker. 3. I BP:s Scouting for boys hittar ni sprningslekar. 4. Instruktioner till indianhandarbeten hittar man i W. Ben Hunts bok Indianboken. I boken presenteras traditionella indianhandarbeten med hjlp av frgbilder. 5. Prva ut vilket vedslag man br anvnda och vilken storlek det mste vara p elden. Observera ifall det r brandfara och kom ihg att meddela brandverket p frhand att ni ska skicka rksignaler och att meddela om lgerplatsen till grannen. 6. Bcker om tliga vxter r bland annat Anne Nilssons tliga vcter i skog och mark och Inger Ingmansons Kan man ta snt? en bok om tliga vxter. Glm inte bort fisk, svamp och br. 7. Anvnd er till exempel av boken Djurens spr och konsten att spra: en flthandbok av ke Aronson och Peter Eriksson.

Internationellt (Maailma) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten lr knna mnniskor i olika lnder, deras kultur och scouttraditioner. Basfrdigheter alla uppgifter grs (1-3): 1. Bekanta dig med vrldsfrbunden (WAGGGS och WOSM) och med deras mrken och symbolik. 2. Pricka in alla scoutlnder p vrldskarta tillsammans med din patrull eller ditt lag. 3. Lr dig minst tv utlndska lekar eller danser och en scoutsng p ett frmmande sprk. D det verkligen gller Vlj minst fyra av fljande uppgifter (4-12) 4. Vlj tillsammans med din patrull minst tv lnder, vars kultur och scoutverksamhet ni vill bekanta er med. 5. Ordna ett program som handlar om dessa lnders kultur och scoutverksamhet och visa det fr en annan grupp (patrull, lag eller ngon annan ldersgrupp), era frldrar eller fr hela kren. 6. Ta reda p hur mnga mnniskor som bor i Finland frn dessa lnder och vilken deras situation r i vrt land. 7. Bekanta er med dessa lnders religion, kultur, fester, musik och konst. 8. Bekanta er med deras matkultur och gr en mltid som r typisk fr dessa lnder. 9. Bekanta er med scoutverksamheten i dessa lnder och skriv om det i er krtidning. 10. Bjud in en person frn dessa lnder eller ngon som beskt ngot av lnderna och lt dem bertta om deras erfarenheter drifrn. 11. Ordna ett skivrd el.dyl. med musik frn dessa lnder. 12. Ta reda p varifrn maten du hittar i butiken kommer t.ex. ris, spaghetti, konserver och ost. Tips och instruktioner

Ifall ni ordnar ett internationellt evenemang kan ni samtidigt utfra andra uppgifter som hr till mrket. Ett internationellt evenemang kan ordnas p FN dagen, p Thinking Day, p fredsdagen eller p ngon av lndernas nationaldag. Planera evenemanget under flera mten. ventyrsscouterna kan ocks f uppgifter att gra hemma. Knslan infr evenemanget byggs upp redan p frhand i och med inbjudningarna, kldseln, prydnaderna och s klart programmet. 1. Information om mrkena och deras symbolik finns i Ledarmappen. 2. Pricka in scoutlnderna med knappnlar p kartan och hng upp den p vggen i krlokalen s att alla fr se. Alternativt kan ni pricka in de f lnder dr det inte finns scouting. Man kan ocks gra en egen jordglob av pappersmassa p en ballong, p vilken man prickar in lnderna. 3 Utlndska lekar hittar man i lekbcker som man kan lna p biblioteket. FiSSc:s programgrupp kan ocks bidra med tips vid behov. 4-11. De lnder som ni vljer kan t.ex. vara sdana dr det verkar missionrer frn er hemkommun. D kan frsamlingen bist med material. 5. Det hr programmet kan ordnas p t.ex. en krutfrd. 9. Olika lnders scoutsidor finns p adressen www.partio.fi och information fs ocks frn www.wosm.org och www.waggs.org. 11. Musik frn olika lnder hittar man bland annat p biblioteket. Jollen (Jollapurjehdus) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten behrskar jollesegling och kan vara till nytta i besttningen. Fljande tio uppgifter utfrs fr specialmrket: Behrska basfrdigheter fre ni vergr till mer krvande vningar. Uppgifterna som r klassade som basfrdigheter hr till ventyrsscouternas sjaktiviteter. Tycker ni att ni behrskar basfrdigheterna kan ni upprepa det viktigaste och fortstta med de mer krvande uppgifterna. Att segla med jolle passar bra som aktivitet p t.ex. ett sommarlger. Basfrdigheter 1. Lr dig simma minst 200 m. 2. Lr dig anvnda flytvst korrekt och simma med den. 3. Bekanta dig med de viktigaste sjtermerna, d.v.s. skrov, mast, bom, kl, roder, roderpinne, vant, stag, klys, latta, saling, stor, fock/genua, fall, gast, styrbord, babord, gipp, skar, knap, fr, akter och toft, att segla i medvind, bidevind, motvind, att gra slag, trailer, rigg, att skota och lova. 4. Bekanta dig med till de viktigaste vjningsreglerna till sjss. D det verkligen gller 5. Delta i att rigga jollen, sjstta den och frstta den i strandskick. 6. Delta i skotandet och styrandet. 7. Lr dig att gippa och kryssa och lr dig ge akt p bommen. 8. Lr dig hur man agerar nr jollen kantrar. 9. Lr dig att stanna en jolle. 10. Lr dig hur man frtjer jollen rtt. Tips och instruktioner

Nr man r ute med jolle mste det finnas en vervakare p stranden eller i en fljebt. vervakaren ska vara en fr ndamlet kunnig scoutledare eller annan vuxen. 1. Det r bra att lra sig det hr p ett sommarlger vid havet eller vid en sj dr frhllandena stmmer bttre verens med verkligheten n i en simhall. P vintern r det naturligtvis bra att trna och utveckla sina simfrdigheter i en simhall. 2. Testa att flytvsten fungerar. Den ska vnda en medvetsls p rygg. Prva ven flytjacka eller drkt. 3. Ni kan gra en tavla till krlokalen som p vilken jollens delar och utrustning finns upprknade. 4. Det hr kan man trna p ett bord i krlokalen med leksaksbtar. Vindens riktning kan man visa med pil, en flkt eller en hrtork. P bordet kan man placera ut sjmrken gjorda av pinnar. 6 - 7. va frst p stranden och efter det under ltta frhllanden till sjss med vervakare. 8. va att vnda en kantrad jolle genom att klttra upp p kanten och hnga i jollens centerbord. 9. va p att vnda jollen mot vindgat samtidigt och samtidigt ta ner seglet. 10. va att frtja jollen vid olika strandtyper. Det r skl att va p de vanligaste knoparna fre detta. Ytterligare information hittar man i John Driscolls bok; Seglingens ABC. Man kan ocks ta kontakt med ngon sjscoutledare eller sjrdet fr att f mer information

Konstruktioner (Leirinrakentaja) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten ska delta i att bygga upp ett lger under ledning av en ldre scout. Fr specialmrket utfrs fljande fem uppgifter: 1. Delta i planeringen av er egen tltplats, sovscksstllning, skrpkorg och ryggscksstllning tillsammans med din patrull. 2. Delta i byggandet av tltplats, sovscksstllning, skrpkorg och ryggscksstllning tillsammans med din patrull. 3. Delta i byggandet av en krvande lgerkonstruktion t.ex. matsal, latrin, lgerkyrka eller lgerport. 4. Delta i byggandet av stngtennis, flytetyg t.ex. en risfia eller snklke. 5. Bygg tillsammans med din patrull en anvndbar lgerkonstruktion av naturmaterial, t.ex. en vimpelstng, ett staket eller en port. Tips och instruktioner 1. Man kan behva tillstnd av myndigheter (t.ex. av hlsovrdsinspektr) fr att grva avfallsgrop och latrin.

Litteratur (Kirjallisuus) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten lser olika slags litteratur.

Fr specialmrket grs fljande sju uppgifter: 1. Ls en ungdomsbok. 2. Ls tre kapitel/berttelser ur en bok om scoutverksamhet (lgerblshistorier, scoutberttelser). 3. Ls ett seriemagasin. 4. Ls en saga eller en pjs och gr en frestllning av den med patrullen eller laget. 5. Ls olika dikter och skriv med patrullen eller laget en egen dikt med scoutinnehll. 6. Diskutera p lagets mte de bcker som ni har lst, eller gr ett fredrag om dem och hng upp det p vggen i krlokalen. Ni kan ven skriva om dem i patrullens eller lagets loggbok. 7. Gr en exkursion till biblioteket. Vilka tjnster erbjuder biblioteket sina kunder? Tips och instruktioner Brja med att tillsammans g till biblioteket och ta reda var olika bcker finns. Be bibliotekarien om hjlp. Bekanta er med bibliotekets ljudbcker. Vlj tillsammans de frsta bckerna ni tnker lsa. Ni kan samtidigt vlja ut sagan som blir en frestllning. Varje ventyrsscout skriver en kortfattad lsdagbok ver de bcker han/hon lst. Ls hgt i tur och ordning som avslutning fr ett mte ngot roligt eller rrande ni lst. Specialmrket kan ventyrsscouten ven utfra ensam eller med sin patrull. Alla behver inte delta. Om ventyrsscouten utfr mrket ensam skriver denne en lsdagbok ver lsta bcker. Slutligen presenteras minst en av bckerna fr hela laget. Boktips Robert Baden-Powell: Scouting for boys Magnus Londen: ver daggstnkta berg Finlandssvensk scouting 19102010

Medelanskaffning (Varainhankinta) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten frstr pengars vrde och betydelse fr verksamheten. ventyrsscouten deltar i ett medelanskaffningsjippo. Fr mrket grs minst fem av fljande tta uppgifter. 1. Bekanta er med adventskalenderns historia. 2. Planera tillsammans ett advetskalenderfrsljningsryck. 3. var er att handskas med pengar och fundera p hur man ska bete sig i en frsljningssituation. 4. Hitta p ider fr vad laget eller kren kunde anvnda de insamlade medlen till och fundera p vilka av iderna som gr att frverkliga. 5. Slj adventskalendrar tillsammans med laget. 6. Delta i krens medelanskaffning (till exempel adventskalenderfrsljning). 7. Jag vet vem kren samarbetar med i frgan om medelanskaffning. 8. Bekanta er med medelanskaffningskampanjernas bakgrund och betydelse. Tips och instruktioner

1. Ta reda p hur lnge adventskalendern har funnits, hur kalendrarna har sett ut och vilka berttelser som funnits. Fundera ocks p vad advent betyder. Information om scoutkalenderns historia finns p www.scout.fi. 2. Fundera p var, nr och hur det lnar sig att slja adventskalendrar. Om ni vill kan ni ocks planera en egen reklamkampanj fr kalenderfrsljningen. 3. va artigt beteende, diskutera hur man tryggt handskas med pengar och bekanta er med adventskalenderns bakgrund och pris. 7. Bekanta er med de freningar och liknande som kren samarbetar med kring medelanskaffninf; till exempel frsamlingen, kommunen eller en annan lokal frening. 8. Fundera p medelanskaffningens betydelse fr laget, kren och fr kampanjen. (om ni till exempel deltar i en Gemensamt Ansvar-insamling s kan ni bekanta er med vad era pengar kommer att anvndas till.

Meteorologen (Sntuntija) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten knner till de faktorer som pverkar vdret och kan anvnda kunskapen till att frutsp vdret Fr mrket grs fljande sju uppgifter: 1. Bestm vindens riktning med t.ex. ett fuktigt finger och uppskatta vindens styrka genom att studera trdkronor, vgor, snfall och s vidare. 2. Tillverka en vindmtare. 3. Lr dig knna igen molnens grundtyper, cumulus och stratus. Beskriv det vder som r att vnta med dessa. 4. Knn igen skmolnens olika stadier (utvecklingsstadiet, mognadsstadiet och upplsningsstadiet) och frsk uppskatta nr regnskuren brjar. 5. Mt temperaturen i solen och i skuggan under en dag och undersk resultatet. 6. Studera barometern vid olika vderfrhllanden och flj med vdrets inverkan p barometern. 7. Frutsp vdret under ngra dagar med hjlp av vinden, temperaturen, lufttrycket och fenomen i naturen. Tips och instruktioner Fr dem som kan finska r Olli Aulios bok Suuressa retkikirja bra att ha d man gr detta mrke. 2. Sy en avlng pse av ett ltt tyg (till exempel strumpbyxor) och gr ett litet lufthl i ndan av psen. Sy fast en ring i psens ppning s att den hlls ppen. Fst vindpsen p en pinne s att den enkelt kan vnda sig enligt vinden. 5. Rita upp ett koordinatsystem p vars horisontella axel tiden r utmrkt. P den lodrta axeln mrks temperaturen ut. Anteckna i tabellen, varje timme, den uppmtta temperaturen (stt ut sol och skugga med olika frger). Frena till slut, med en linje, de punkter som har samma frg. Fr mer information: Olli Aulio: Suuri Retkeilykirja; kapitlet Retkeilij ja s Gnter Roth: Hur blir vdret? Vderbok fr vandrare, bergsbestigare, seglare, flygare, jgare, fiskare, lantbrukare, trdgrdsmstare och alla vi andra

Meteorologiska institutets webbplats www.fmi.fi/vader/

Naturahushllning (Luonnontaitaja) Mlsttningen r att ventyrsscouten knner igen tliga vxter och kan tillreda en mltid av naturens hvor. Fr mrket utfrs fljande sju uppgifter: 1. Gr sylt, marmelad eller saft av olika br. 2. Koka te p vxter ni hittar i naturen. 3. Lr dig knna igen 10 goda matsvampar. 4. Lr dig knna igen de fredade vxterna i din hemtrakt och gr en flora ver dem av bilder som du ritat eller fotograferat. 5. Konservera vxter eller svampar genom att salta eller torka dem. 6. Tillverka en matrtt av tliga vxter som du plockat i naturen. 7. Samla eller odla minst tre olika kryddvxter. Tips och instruktioner 2. Instruktioner fr hur man torkar mat hittar du ltt p internet genom att ska med skorden torka mat. Instruktioner p finska finns ocks i Olli Aulios bok Suuri retkeilykirja. 3. G p svamputflykt. Knn igen svamparna och slng bort de svampar som ni inte knner igen. 7. Frn fr kryddvxtodling finns i jrnaffrer och i mnga stora marketar, tminstone p vren.. 2, 3 och 6. Information om vxter som gr att ta samt recept hittar ni bland annat i: Lars Flt: verleva p naturens villkor John Wiseman: verlevnadshandboken : hur man verlever i naturen i alla klimat till lands och till sjss Stefan Kllman: Vilda vxter som mat och medicin Gunnevi Bonekamp, Ingvar Nordin: Ut i naturens skafferi : vra vilda br och frukter med recept Corander, Nalle Vildmarksteknik 1 och 2. Mnga av de finlndska vxternas stjlkar och blad kan anvndas i matlagning: - I stuvningar passar t.ex. nssla, rautanokkonen, hsthov, vitklver, mllor, groblad och kirskl. - I sallader passar t.ex. bjrk, maskros, sprda skott av tistlar, svinmlla, grslk, harsyra, mjlkrt och kronblad av ros.

Naturknnaren (Luonnontuntija) Mlsttningen r att ventyrsscouten knner igen de vanligaste vxterna, svamparna, stenarna och fglarna. Fr mrket grs fljande sex uppgifter: 1. Lr dig knna igen de vanligaste bren i din hemtrakt och delta i en brplockningsutfrd. 2. Lr dig knna igen 15 av de vanligaste vxterna i din hemtrakt och gr ett herbarium av dem.

3. Lr dig knna igen minst 10 stenarter och stt ihop en stensamling tillsammans med laget. 4. Gr en exkursion till en ng och knn igen blommorna som finns dr. 5. Lr dig knna igen de vanligaste giftiga svamparna. 6. Lr dig knna igen minst 15 fglar som finns i din hemort. Tips och instruktioner 6.Gr en fgelutfrd och bonga fglar. Fgelbcker finns i mngder p biblioteken. Litteratur: Naturguider, fgelbcker och floror finns i gldjande stor mngd. Skaffa en bok med bra och tydliga bilder, som hller ocks i utfrdsbruk. En allmn naturguide med information om vxter, djur och stenar r behndig att ha med sig p utfrder. Stora hrdprmade bcker r svra att bra med sig. Ingvar Nordin: Ut i naturen - 600 svenska vxter och djur i frg Bang, Preben: Sprboken : Spr och sprtecken efter dggdjur och fglar Bo mossberg: Den nordiska floran Bo Mossberg och Lennart Stenberg: Svensk fltflora. Per Lundegrd: Stenar : bergarter och mineral i Norden - det levande jordklotets geologi. Erik Schou Jensen: Vra stenar Rob Hume, Lars Imby: Nya Fgelboken - Sverige Och Europa Olle Persson, Sven Nilsson: Svampar i naturen, kulturen, kket - i naturen, kulturen & kket p finska: Lasse J. Laine: Suomen luonto-opas

Naturvrdaren (Luonnonsuojelija) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten r mn om att bevara naturen, iakttar och studerar den. 1. Ta reda p vilka djur, fglar och vxter som r fridlysta i Finland. 2. Ta reda p vilka tvttmedel som anvnds hemma och i krlokalen, och bekanta dig med miljmrkningen. Frsk pverka alla att anvnda ett s miljvnligt tvttmedel som mjligt. 3. Iaktta och undersk nrmiljn med hjlp av WWF:s naturewatch program, och skicka ditt resultat till WWF. 4. Bekanta dig med olika utfodringsplatser fr fglar. Mata fglar under vinterhalvret. 5. Sk tips p internet om hur dina egna kpval kan skydda naturen. 6. Undersk p vilket stt vegetationen minskar vattnets strmning och hindrar att vattenerosion uppstr. 7. Delta i stdningen av en park, en vgstump, ett skogsparti eller en friluftsstig. 8. Besk en tervinningsstation, en avfallssorteringsplats eller en soptipp och tag reda p vad som hnder med avfallet dr. Tips och instruktioner 1. Utrotningshotade djurarter hittar du p WWF:s hemsida (www.wwf.fi)

2. Miljvnliga tvttmedel r miljmrkta. Fr mer info kan du g in p fljande hemsidor: Suomen Standardiliitto (www.sfs.fi), Konsumenterverket (www.kuluttajavirasto.fi) samt Natur och milj (www.naturochmiljo.fi) 3. Uppgifterna till Naturewatch programmet hittar du p WWF:s hemsida (www.wwf.fi). Ni kan ocks kontakta WWF:s miljfostrare och tillsammans med honom/henne komma verens om en lmplig Naturewatch helhet fr er. 5. P finska finns en vldigt bra guide; eko-ostajan opas (ekokparens guide) p Konsumentverkets webbplats www.kuluttajavirasto.fi. Fr information p svenska lnar det sig att ska p internet med skorden ekologisk konsumtion eller kp ekologiskt. 6. Placera ett ark lskpapper och ett ark glansigt papper p en lutande skiva. Lskpappret frestller en slnt med vxtlighet, medan det glansiga pappret frestller en slnt dr det inte vxer ngot. Hll en skvtt vatten p bda pappren och jmfr vad som hnder. Ifall det glansiga pappret skulle ha varit odlingsmark skulle vattnet ha dragit med sig stora mngder jord. 6. Ta tv ldor (av papp) och gr ngra hl i bottnet p dem. Fyll ldorna med mull. Tck mullen i den ena ldan med lv, grs eller sgspn. Hll lika mycket vatten i vardera ldan och jmfr hur mycket vatten som rinner ur ldorna och hur snabbt det hnder. 6. Gr tv likadana sandkakor. Stt lite mossa p den ena kakan. Hll samma mngd vatten p bgge kakorna. Undersk p vilket stt mossan pverkar sandkakan. 7. Mer information hittar ni till exempel p sidan om Ett skrp om dagen kampanjen http://www.roskapaivassa.net/svenska.htm

Nodu (Nodu) Mstare Mlsttningen med mrket r att scouten bekantar sig med stersjn, dess skick och nrmilj. Mrket fungerar ocks som en sporre fr att f scouter att delta i Noduprojektet. Fr mrket grs fljande fem uppgifter: 1. Bekanta dig med Nodu-hftet. 2. Bekanta dig med stersjn, dess djurliv och vxtlighet. 3. Utred vilka faktorer som pverkar vergdning och nedsmutsning av stersjn. Fundera p vad man skulle kunna gra fr att f stersjn att m bttre. 4. Delta i Noduprojektet: - Mt ytvattnets temperatur. - Tillverka en Secchi-skiva. Instruktioner. hittar du bland annat p stersjportalen http://www.itameriportaali.fi/sv_SE/. - Mt siktdjupet med Secchi-skivan. - Gr observationer av blalger. - Lr dig anvnda observationsblanketten. - Bekanta dig med Nodu p Havsforskningsinstitutets webbplats www.nodu.fi, vlj Svenska sidor.

- Skicka din rapport via ntet eller som textmeddelande. 5. Flj med tidningsartiklar om stersjn som utkommer under vren fram till sommaren. Reflektera speciellt ver hur mycket havets tillstnd kan variera. Tips och instruktioner: Mer information om Noduprojektet hittar du i Noduhftet som du kan bestlla frn scoutkansliet. Nodu-observationer kan du gra svl p havet som p insjarna. 1-3. Bekanta dig med bakgrundsinformationen redan under vren. Reservera redan frn brjan en mapp fr materialet som samlas in. 4. Uppgiften kan gras under en lngseglats eller genom att utse tre fasta punkter som du besker tre gnger per vecka. Du kan ocks utfra mrket under ett sommarlger vid en havsstrand.

Ndfrstahjlpen (Htensiapu) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten kan ge frsta hjlpen och se till att patienten fr eftervrd. Fljande tta eller nio uppgifter utfrs fr specialmrket: Basfrdigheter 1. Repetera hur man kallar p hjlp. 2. va hur man undersker en patient. 3. va hur man lugnar ner en patient. 4. va att ge frsta hjlpen t en som r medvetsls. 5. Lr dig hur man stoppar en stor bldning. 6. Lr dig att knna igen de vanligaste sjukdomsanfallen och hjlpa personer som ftt ett sjukdomsanfall (De vanligaste sjukdomsfallen r epilepsi, diabetes hjrninfarkt och hjrtattack). 7. Lr dig knna igen nr chock hotar och hur chock kan frebyggas samt hur man skter en chockpatient. Verkstllning 8. Delta i en frsta hjlpenvning. 9. va hjrt- och lungrddning. Denna uppgift r frivillig. Tips och instruktioner En stor del av ndfrstahjlpen-mrkets innehll har behandlats redan en gng i samband med ventyrsscouternas aktiviteter. Repetera allt och arrangera drefter en frsta hjlpenvning fr hela laget tillsammans med vriga ledare eller med spejarscouter och explorerscouter. vningen br innehlla alla uppgifter som krvs fr specialmrket. Det allra viktigaste i en verklig ndsituation r att s snabbt som mjligt tillkalla hjlp. Mnniskoliv kan rddas ifall alla dina ventyrsscouter kan och vgar ringa ndcentralen. De nst viktigaste r att se till att en medvetsls persons luftvgar r ppna och att svnga personen i sidolge. En person som r medvetsls blir snabbt livls om luftvgarna r tpta. Information fr det hr specialmrket hittar man bl.a. Finlands Rda kors bok Frsta hjlpen och i Ryggscken (ventyrs- och spejarscouternas frdighetsbok). 9. Lna en Anne-docka av Rda korset eller av Frivilliga Brandkren. Det gr ocks att kpa mini-Anne-dockor till exempel t kren.

Orientering (Suunnistus) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten kan anvnda karta och kompass och rra sig i nrmiljn med kartans hjlp. Fr mrket grs fljande tta eller nio uppgifter: 1. Trna p att rkna ut verkliga strckor i terrngen med hjlp av strckor p kartor med olika skala. 2. Mt ut hur mnga stegpar du tar p en hundra meters strcka p vgen och i skogen. 3. Lr dig eller repetera grundkartans karttecken. 4. Scouterna rr sig i allmnhet i skogen med hjlp av grundkarta eller orienteringskarta. Jmfr dessa tv karttypers karttecken. 5. Bekanta dig med symbolerna som anvnds fr kontrollangivelse. 6. Lr dig att orientera med karta och att tag ut kompassriktning. 7. Orientering kan man trna p mnga olika stt. Delta i en linje-, kontroll-, solfjders- eller vanlig orientering. 8. Delta i en orienteringstvling som ordnas av regionen, FiSSc eller FS, i en orienteringsfrenings orienteringstillflle p din hemort eller i ett liknande evenemang. 9. Valbar uppgift: Gr en miniatyrmodell av terrngen med hjlp av karta. Tips och instruktioner Orientering lr man sig i stort sett bara genom att orientera. Slsa inte bort alltfr mycket tid p krlokalen, utan ta er ut i terrngen. va teorin, ssom kontrollangivelser innan ni drar ut p orientering. 1. Kartan r en miniatyr av terrngen. Skalan berttar frminskningsgraden. Drfr r det bra att lra sig skalsystemet. 2. Med stegpar kan du berkna den strcka du avlagt. Mt upp bde korta och lngre strckor s att du frst mter dem med stegpar och sedan kontrollerar deras lngd till exempel med ett rep. Hur nra det rtta svaret kom du? va srskilt att mta strckor i varierande eller krvande terrng. 3. Gr ett memory- eller dominospel av karttecken. 5. Symboler som anvnds fr kontrollangivelse hittar du p internt med hjlp av skordet kontrollangivelse. P Finlands Orienteringsfrbunds webbplats www.ssl.fi finns en frteckning ver symbolerna p finska. 7. Vid linjeorientering fljer man en utmrkt rutt i terrngen. D man stter p en kontroll mrker man ut den p kartan med hjlp av frgpenna och nl. Fr varje millimeter som man mrkt ut kontrollen fel lggs en viss tid till till ens slutliga tid. Ocks p en kontrollbana r rutten utmrkt i terrngen, men lyckas man orientera lngs stigar, diken och s vidare s blir rutten kortare. 8. P Finlands Orienteringsfrbunds webbplats www.ssl.fi hittar du en frteckning ver orienteringsfreningarna i Finland. P freningarnas egna sidor finns information om kommande tvlingar. 9. I sandldan p grden gr det bra att gra en miniatyrmodell. Grundkartor fr man kpa i de flesta bokhandlar eller bestlla frn lantmteribyrn. Man hittar dem ocks p biblioteken. Orienteringskartor fr man frn den lokala orienteringsklubben. Mer information finns ocks p Lantmteriverkets Kartplatsen, www.karttapaikka.fi.

Paddling (Melonta) Mlsttningen med mrket r att scouten kan paddla kanot (kanadensare eller kajak) p ett skert stt under ltta frhllanden och knner till paddlingsutrustningen. Basfrdigheter Alla uppgifter grs 1. Lr dig simma minst 200 m. oavbrutet. 2. Lr dig att anvnda en paddlingsflytvst och trna att simma i den. 3. Bekanta dig med kanotens flottoner och sredskap. D det verkligen gller 4. Lr dig att stiga i och ur kanoten p rtt stt. Lr dig stta p och ta av kapellet i en kajak. 5. Lr dig att fara ut p vattnet och att ta i land p rtt stt frn svl naturstrand som brygga. 6. Lr dig olika paddeltag och hur man styr en kanot. Paddla lngs med en utmrkt paddlingsbana. 7. Trna att kapsejsa med en kanot under kontrollerade frhllanden p grunt vatten eller i en simhall. 8. Deltag i en dagsutfrd med kanot. Tips och instruktioner Information om paddling hittar du bland annat p ntet och i bckerna: Lngfrdskajak av Karin Mentzing Havspaddling av Mikael Rosn och p finska i bckerna: - Stefan Jnsson, Hkan Jernehov: Kajak : allt du behver veta om havspaddling - ystein Khn, Harald Rishovd: Kajak : upplevelser och motion 6. Gr en paddlingsteknikbana lngs med stranden vid en skyddad plats och va olika stt att paddla framt och bakt, svnga, paddla i sidled, stanna kanoten och svnga den p stlle. I en tvmanskajak eller en kanadensare kan ni prva p att paddla turvis. Teknikbanan kan till exempel mrkas ut med bojar. 7. Prva p att kantra med kanoten, s behver scouterna inte i ondan oroa sig fr det. Ni behver inte prva p att frska komma i kanoten igen eftersom det r ganska krvande. va p grunt vatten, men se nd till att vattnet r s djupt att scouterna inte kan skada sig under vningarna. Kom ihg att se till skerheten.

Plstret (Tapaturmat) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten kan ge frsta hjlp vid mindre skador och knner till krens frsta hjlp utrustning. Fr mrket grs fljande tio uppgifter: Basfrdigheter 1. Repetera sktseln av sm sr, blsor och skavsr. 2. Repetera frsta hjlpen vid ledskador. 3. Repetera frsta hjlpen vid nsblod. 4. Lr dig frsta hjlp vid olika graders brnnskador och kldskador.

5. Bekanta dig med krens frsta hjlpenmaterial (ven btens frsta hjlpmaterial och deras specialegenskaper). D det verkligen gller 6. Delta i tillverkningen av en br och lr dig hur man anvnder den i terrng. 7. Lr dig frsta hjlp vid orm- och insektbett. 8. Lr dig hur man tillflligt spjlar ett benbrott. 9. Lr dig transportera patienter med olika skador. 10. Delta i en vning i frsta hjlpen. Tips och instruktioner Specialmrket lmpar sig bst att gras i samband med vderstrcket Vster. En del av uppgifterna har redan tagits upp i samband med basprogrammet, men det kan lna sig att repetera dem i samband med specialmrket, om inte annars s i samband med frsta hjlpen vningen. va handlande i olika ndsituationer, s att ventyrsscouten i en riktig ndsituation inte glmmer sina kunskaper utan kan hjlpa p rutin och kan hitta lsningar ifall ngot fattas ur frsta hjlpen utrustningen. Information om frsta hjlpen finns i boken Frsta hjlpen (Finlands Rda Kors). P biblioteket hittar man bcker om frsta hjlpen. P Rda Korsets hemsida (www.redcross.fi) kan man lsa om frsta hjlp. Skolans gymnastiklrare och sjukvrdare kan frsta hjlp och kan ge dig goda rd. P hlsobiblioteket www.terveyskirjasto.fi (finsksprkig sida) finns frsta hjlpen anvisningar elektroniskt. 1. va anvndningen av plster fr blsor och sktsel av sm sr p fingrar, foten och handen. 2. G igenom frsta hjlpen fr ledskador p fingrar, knn och vrister. 4. Brnnskador Brnnskador delas p basen av svrighetsgrad in i tre klasser. Frutom graden av brnnskada r ocks brnnskadans storlek viktig. - Vid frsta gradens brnnskada blir huden rd och m. Frsta gradens brnnskada kan man till exempel f om man brnner sig i solen. Skadan krver vanligtvis ingen srskild vrd. Det brnda omrdet hlls under rinnande kallt vatten i tio minuter. Vid behov kan man tcka skadan med ett rent frband. - Vid andra gradens brnnskada skadas huden och blsor uppstr. Skadan hlls under rinnande kallt vaten. Det r viktigt att skydda blsorna s att de inte spricker och blir infekterade. Skadan tcks med salvkompress. - Vid tredje gradens brnnskada frstrs huden och vvnaderna under den. Skadan kyls ned och patienten frs till en lkare fr vidare vrd. En tredje gradens brnnskada r alltid allvarlig. och krver lkarvrd. Brnnskador som krver eftervrd r andra gradens brnnskador som r strre n handflatan, brnnskador i ansiktet och p hnder, alla tredje gradens brnnskador, shpalovammat, brnnskador i luftvgarna, brnnskador hos barn och ldringar. Kldskador Kldskador uppstr fortast i kroppens mest utsatta delar (fingrar, tr, kinder, nsa och ron) s det lnar sig att skydda dem vl i kyla. Kldskador indelas i ytliga kldskador och djupa kldskador. - Ytliga kldskador knner man igen p att det sticker i huden. P huden uppstr en vit flck och huden knns hrd. S smningom frsvinner knseln frn omrdet. Huden frms upp till exempel genom att man

trycker en varm hand mot omrdet tills knseln och frgen tervnder till huden och huden brjar knnas mjuk igen. Det skadade omrdet ska inte masseras; d kan skadan frvrras. - Vid djup kldskada skadas inte bara huden utan ocks vvnaderna drunder. Det skadade omrdet r hrt och saknar knsel. Blsor kan uppst d omrdet tinas upp. Det kldskadade omrdet frblir skr. I vrsta fall uppstr kallbrand. Skydda det skadade omrdet mot kld och hll patienten varm eftersom han ocks kan lida av nedkylning. Fr patienten till en lkare. 6. Brtvling Bren ska byggas s att den skadade inte utstts fr ondig smrta eller mer skada. P minn laget om att man inte ska frska flytta en patient om man misstnker att ryggraden r skadad. Lr ventyrsscouterna att snabbt bygga en br i olika frhllanden. Dela in laget i par. Paren bygger var sin br av klder, rep eller annat som finns till hands. Med hjlp av bren br paret ett tvttfat med vatten en viss strcka s snabbt som mjligt utan att spilla ut vattnet. 8. En spricka i benet kan man vanligtvis inte se annat n p rntgenbilder. Sm benbrott kan pminna om vrickning, men smrtan r vanligtvis vrre. En person som har ett benbrott ska inte flyttas mer n ndvndigt. Lgg eller stt patienten i en stllning som knns bekvm fr honom. En medvetsls patient lggs i framstupa sidolge. Eventuellt blodflde stoppas. Vid ppet benbrott tcks sret med ett rent frband. Fr patienten till lkare fr vidare vrd. OBS! I ttorter anlnder hjlpen vanligtvis s snabbt att det inte lnar sig att brja frska spjla brottet. Ifall spjlning behvs ska spjlorna vara tillrckligt starka, till exempel plankor eller kppar. Den skadade extremiteten spjlas s att det inte gr att rra p den. Spjlorna br rcka ver lederna p bda sidorna om brottet. En skada p smalbenet spjlas till exempel ver vristen och knet. Vid ett ppet benbrott br man ocks se till att benpiporna inte skadas eller blir utsatta fr smuts. 9. Ifall ni inte redan gtt igenom hur man lgger en medvetsls patient i framstupa sidolge; va det i samband med specialmrket. vriga stllningar som gs igenom r tminstone de som anvnds fr patienter med buksmrtor, brstsmrtor eller andningssvrigheter. Vid sjukdomsfall: - En patient med andningssvrigheter som r vid medvetenade stds i halvsittande stllning s att det r lttare att andas. - En patient som har buksmrtor och r vid medvetande lggs p rygg med knna bjda s att magen r avslappnad. - En patient som har magsmrtor och spyr lggs i framstupa sidolge. - En patient som uppvisar symptom p chock lggs p rygg med benen upplyfta, ifall patientens vriga skador tillter det. - En patioent som skadat ryggen och r vid medvetande stds helst i den stllning som han hittas. Ifall det inte r mjligt lggs han p rygg p ett stadigt underlag. Man br dock s lngt som mjligt undvika att flytta honom. - En medvetsls patient som andas lggs alltid i framstupa sidolge oberoende av skada.

10. Be spejarscouter, explorerscouter eller roverscouter om hjlp med vningen. Av vaselin, frskfolie och rd frg kan man avbilda andra gradens brnnskador, genom att lgga till svart frg runt kanterna ser det ut som en tredje gradens brnnskada. Genom att mla lppar, kinder och ron med vit och/eller bl frg kan man efterlikna symptom p hypotermi. Ketchup eller konstblod kan anvndas d man vill efterlikna bldningar. Frsta hjlpen frestllningar 1) Gruppen planerar och visar upp korta skdespel med en frsta hjlpensituation som tema. Efter skdespelet diskuterar laget om patrullen handlade rtt i situationen eller om de borde ha gjort ngot annorlunda. 2) Gruppen visar bara hur situationen uppstr. En ventyrsscout fr nsblod, vrickar sin fot eller skr sig i fingret. Dr stoppar kaptenen uppvisningen och s fr de ventyrsscouter som fungerar som publik ge frhllningsorder. Patrullen kan antingen gra precis som publiken sger eller flja anvisningarna efter eget omdme. Efter skdespelet diskuterar man hur man gick till vga och vad som kunde ha gjorts annorlunda. 3. Gruppen visar upp tv olika skdespel ver samma situation. I det ena skdespelet handlar man rtt och i det andra fel, dock inte alltfr tydligt. Efter skdespelen diskuterar laget vad som var rtt och vad som var fel. Efter vningarna funderar laget tillsammans p i vilka situationer olyckor kan hnda, p hur man kan frebygga dem, hur man beter sig om det hnder en olycka p utfrden och vilken frsta hjlpen utrustning man behver med sig.

Redaktren (Toimittaja) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten bekantar sig med olika artiklar och fotografier i tidningen och deltar i att planera och gra en patrulleller krtidning. Fr mrket grs fljande sex uppgifter: Basfrdigheter 1. Bekanta dig med olika stilar att skriva i en tidning (t.ex. nyheter, intervjuer, referat, reportage, kseri, ledare, serier) och hitta skillnader mellan dem. 2. Titta p bilder i tidningar och fundera ver vad man vill sga med dem. D det verkligen gller 3. Skriv olika artiklar om patrullets eller lagets utfrder eller om krens evenemang. 4. Illustrera dina artiklar. med fotografier som du tagit sjlv. 5. va ombrytning av en tidning. 6. Var med och gr en tidning. Tips och instruktioner Du kan be om rd av krtidningens redaktr eller av ngon i till exempel Scoutpostens redaktion nr du gr mrket. P biblioteket kan du f hjlp med att hitta olika slags artiklar. 3 och 6. ventyrsscouterna kan alla skriva egna artiklar eller berttelser. Produktionen kan ni hnga upp p krlokalens vgg eller skicka in till krtidningen, Scoutposten eller Partio. 4. Diskutera upphovsrtter och den fotograferades rttigheter.

Reparbete (Kysi) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten kan sl knopar och kan anvnda krens rep. Basfrdigheter 1. va ett nytt stt att kojla ett rep p. 2. va att tagla ett rep eller avsluta en repnda p tv olika stt. D det verkligen gller 3. Lr dig sl minst fem nya knopar och knn till deras anvndning. 4. Gr ett reparbete med en eller flera prydnadsknopar (t.ex. ampel, underlag, nyckelring, hngmatta, halsduksslja). 5. Gr en repstege genom att t.ex. anvnda verhandsknop med gla eller gr en anslagstavla med repfste och repdekorationer fr patrullen eller lgeranvndning. 6. Tillverka en livlina och va att anvnda den i olika situationer. Tips och instruktioner 1. Basprogramet fr ventyrsscouterna lr ut ett stt att kojla rep, lr dig ett annat stt. 2. Det vanligaste sttet att avsluta en repnda r att tagla den. Basprogrammet lr ut enkel talgning. Mlsttningen r att lra sig ytterligare tv stt. Man kan ocks gra en krona eller taljerepsknop. Rep gjorda av konstfiber kan man avluta genom att brnna. 3. Det finns mnga olika bcker med knopar som du skert hittar p nrmaste bibliotek eller i en bokhandel. Olli Aulio: Suuri retkeilykirja Sune Berkman: Knopas och rep Des Pawson: Boken om knopar G. Budworth: Knopar och reparbeten Basprogrammet lr ut skotstek, dubbel skotstek (flaggknop), plstek, dubbelt halvsla och sjmansknop. Bekanta er med knopar utver dessa. 4. P biblioteket hittar du bcker om reparbeten och knopar. 5. Mellanrummet mellan stegpinnarna ska vara jmt, ca 30-40 cm. 6. Det rep som du anvnder nr du tillverkar en livlina ska vara 1,5-2 cm tjockt och ca 5 m lngt. Nr du kastar livlina ska du st med ena foten p livlinans nda. Livlinan ska samlas upp i handen s, att nr du kastar den, glider den fritt ur handen. I den hand som du kastar bttre med hller du den nda som ska kastas. I den ndan fster du en tyngd av ngot slag. Specialmrket lmpar sig speciellt bra fr sjscouter och btintresserade. Till havs behvs rep till mnga olika ndaml. Speciellt stort r detta behov p segelbtar. Under seglatser behvs rep inte enbart till att frtja och ankra bten utan ocks i riggen behvs rep.. I sjlva verket fr man inte ett en segelbt att rra p sig utan rep. Drfr r det viktigt att man kan anvnda rep p rtt stt. D man rr sig p vatten r det viktigt att repen alltid r i gott skick. Rep br alltid vara redo att anvndas eftersom man p havet inte kan ta time-out p samma stt som p land. Gamla och slitna rep br sledes omedelbart bytas ut mot nya hllbara. Om tjockleken p rep:

Frtjnings- och ankarlina p en mindre bt br ha en diameter p 8-12 mm. Frtjnings- och ankarlina p en strre bt br ha en diameter p 12-16 mm. Bogsertross br vara i millimeter sju gnger s tjock som den bogserade btens vikt r i ton. Scoutfrdighetstvling (Partiotaitokilpailu) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten deltar i en scoutfrdighetstvling ordnad av kren eller regionen och att scouten vet hur man frbereder sig fr en scoutfrdighetstvling. Fr mrket grs fljande fem uppgifter. 1. Delta i en scoutfrdighetstvling. 2. Bekanta dig noggrant med tvlingens frhandsmaterial. 3. Gr en utrustningsfrteckning infr tvlingen tillsammans med dina lagkamrater. Planera och packa utrustningen p rtt stt tillsammans. 4. G igenom utrustningslistan p nytt efter tvlingen och fundera p vad som var ondigt och vilken utrustning som fattades. 5. G, efter tvlingen, igenom de frdigheter ni inte kunde och frkovra er i dem. Tips och instruktioner 1. Tvlingen kan vara den egna krens, regionens eller frbundets eller ett samarbetsprojekt mellan flera krer. I Scoutposten och p FiSScNt hittar du information om kommande tvlingar. 5. va orientering ensamma eller tillsammans. Delta till exempel i orienteringstvlingar p er hemort. Mer tips hittar ni under specialmrket Orientering.

Seder och bruk (Kansanperinne) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten bekantar sig med folkloristik och lr sig ngot nytt om det frflutna. Folkloristik trkigt? Verkligen inte! Mrket r fyllt av rena rama roligheter. Finlndarnas gamla gudar r en hftig hop. Vi har Ahti, Tapio, Ilmatar och Hiisi. Skrckhistorierna och berttelserna kommer att f dina nackhr att resa sig. Traditionella hantverk r givande, frutom att de r ltta att laga r de anvndbara. Vem skulle inte vilja kunna gra en sljpipa eller binda en bastukvast mens man promenerar till stranden? Fr specialmrket utfrs minst sex uppgifter ur tv helheter: Hantverk Vlj minst tv av fljande uppgifter (1-4). 1. Tillverka en slgpipa, en pipa av hundloka eller en harskramla. 2. Tillverka ett gammaldags pannband, en vattenskopa eller en bastukvast. 3. Knyt en stump av ett fisknt, spinn garn p en slnda, bygg en vattenkvarn, gr en trefot eller vv en trasmatta. 4. Tillred ngon traditionell matrtt, t.ex. ugnsost, fil, karelska pirger, eller barkbrd. Seder och bruk Vlj minst fyra av fljande uppgifter (5-12).

5. Bekanta dig med traditionell folkmusik eller ett instrument. 6. Bekanta dig med ngon berttelse ur Kalevala och uppfr den i form av dikt, sng, skdespel eller pantomim. 7. Besk ungdomsfreningen eller freninghuset. 8. Ta reda p vilka olika gudar man trodde p frr i tiden och p vilka olika stt man dyrkade dem fr att f en god fngst. 9. Bekanta dig med vsen frn folksagor och sgner (lvor, troll o.s.v.) 10. Utred varifrn din slkt hrstammar och varifrn ditt efternamn kommer och gr ett slkttrd med minst fyra slktled bakt. 11. Sk gamla talestt, och tag reda p hur de kommit till. 12. Samla trollformer och ramsor som botade sjukdomar, barnlshet, gav god jaktlycka m.m. Tips och instruktioner 1 och 3. Frn biblioteken kan man lna bcker om gamla leksaker. 2. Genom att p internet ska med de finska skorden lautanauha och pirtanauha hittar du information och tips. 4. Frutom att titta i kokbcker kan man hitta mnga tips p internet t.ex. p adressen www.marthaforbundet.fi. 5. Lna folkmusik p biblioteket och ordna ett skivrd. 6. vriga kllor frutom Kalevala: Stoltz, Lina: Kalevala berttad fr alla ldrar Anders Larsson: Kalevala fr lata Mauri Kunnas: Hundarnas Kalevala 7. Alla Finlands ungdomsfreningar och freningshus finns listade p webbplatsen fr Suomen Nuorisoseurojen liitto och Kalevan Nuorten liitto, www.nuorisoseurat.fi 8 och 9. P biblioteket kan man hitta mnga bcker om tomtar, troll, lvor och s vidare. Boktips: - Viola Renvall: Tio sagor om skogsfolket - Bland tomtar och troll. - (p finska) Eero Ojanen: Peikot, keijut ja haltijat: Suomalainen metsnvki (sagobok) - (p finska) Mervi Koski: Suomalaisia haltijoita ja taruolentoja (faktabok med berttelser) 12. Sk trollformler och ramsor p ntet, eller ls t.ex sa Linds bok Abrakadabra : magiska mstare, mystiska krafter och mktiga ord Signalisten (Viestitys) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten knner till olika stt att signalera. Fr mrket grs minst sex av fljande sju uppgifter: 1. Hitta tillsammans med patrullen eller laget p ett eget hemligt sprk eller chiffreringssystem och skicka med hjlp av det meddelanden till varandra. 2. Bekanta dig med teckensprket och lr dig teckna ditt eget namn. 3. Lr dig morse-alfabetet. Snd och tag emot ett morsemeddelande med summer, visselpipa eller lampa. 4. Bekanta dig med internationella ndsignaler p land och till sjss och lr dig anvnda dem.

5. Bekanta dig med internationella signaler till flygplan frn marken och lr dig anvnda dem. 6. Lr dig de vanligaste signalflaggorna samt hur man anvnder dem. Snd och ta emot ett meddelande med hjlp av dem. 7. Lr dig anvnda mobiltelefonen i olika situationer. Trna telefonvett. Tips och instruktioner 1. Chiffer kan till exempel vara text skriven baklnges, stavelserna baklnges, varannan bokstav verfldig, bokstverna sifferkodade, bilder eller morse. 2. Mer information hittar ni p Finlands Dvas Frbunds webbplats www.kldeaf.fi/sv-FI/. Snd och tag emot ett meddelande med radiotelefon genom att anvnda det svensksprkiga bokstaveringsalfabetet. 3. Morsealfabetet hittar du enkelt p internet med skordet morsealfabetet. 4. Internationella ndsignaler hittar du bl.a. i Olla Aulios Suuri Retkeilykirja och p internet. Ndsignaler som anvnds till sjss hittar du under aktiviteten Ndsignaler till sjss. 5. Fr att lra sig mrkena kan man spela bingo med dem s att ventyrsscouterna ritar in mrkena i ett rutsystem och kaptenen ropar deras namn, eller tvrtom. Signalerna som anvnds fr att signalera till flygplan finns bland annat i Suuri retkeilykirja (p finska). 6. Genom att ska p internet med skordet signalflaggor hittar du information om signalflaggor och hur man anvnder dem. Information p finska finns ocks i Olli Aulios Suuri retkeilykirja. 7. Du kan till exempel: anmla dig till ett scoutevenemang per telefon eller per telefon meddela din kapten att du blivit sjuk och inte kan delta i mtet. Bestll pizza t patrullen eller t laget. Ta reda p buss- eller tgtidtabeller infr lagets utfrd. Mer info om mobiltelefonetikett p l kailota -sidorna. http://www.alakailota.fi/mobiletiketten.html

Simning (Uinti) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten kan simma 200 meter frisim, knner till olika simstt, kan dyka, hoppa i vattnet, flyta och kl p sig en flytvst p rtt stt. Den frsta uppgiften r obligatorisk. Drtill vljs minst tta av de fljande uppgifterna (2-13). 1. Vlj ett sim-par. och kom tillsammans med laget verens om skerhetsregler fr simning. 2. Simma 50 meter frisim. 3. Prva olika simstt t.ex. brstsim och ryggsim. 4. Simma 200 meter i ett strck. 5. va dykning. 6. Simma 25 meter och prva dyka under tiden. Mlsttningen r att scouten klarar av att dyka 10 meter i ett strck. 7. Flyt p rygg minst en minut. 8. Hoppa i vattnet med ftterna fre i simhall eller p ett stlle dr du knner till vattnet du hoppar i.

9. va dig att kl p flytvsten p rtt stt bde p land och i vatten. 10. Prva att simma med klderna p och prva kl av dig i vattnet. 11. va dig att transportera en flytande mnniska i vattnet. 12. va olika rddningsstt, med och utan flytetyg. 13. Lr dig knna igen badvatten som r frorenat av till exempel olja eller cyanobakterier. Tips och instruktioner Uppgifterna 1-7 utfrs lmpligen i simhall. I mnga simhallar r det tilltet att till exempel simma kldsim ifall man ber om lov p frhand. Frga simhallspersonalen om ni kan f lna redskap fr rddning. Om ni utfr uppgifterna ngon annanstans n i simhallen r det viktigt att simma lngs med stranden samt att kolla bottnen och djup innan man brjar utfra uppgifterna. ventyrsscouter med rr i ronen kan kanske inte gra detta mrke. Diskutera saken med frldrarna. 3. Brst- och ryggsim: med hjlp av ett simbrde kan simmaren bttre koncentrera sig till exempel p bara sparkar. Simhallar lnar ofta grna ut hjlpmedel. 5. Dykning: va dykning till exempel genom att plocka upp freml frn olika djup. Kom ihg att det kan finnas ventyrsscouter som r rdda fr att f huvudet under vattnet och att det med dem kan lna sig att brja med kortare och enklare vningar. 7. Flytande: Brja med att stda den som flyter genom att hlla i axlarna. Anefter stder man mindre och mindre tills personen till slut flyter av sig sjlv. Sk tips p bland annat Finlands Simundervisnings- och Livrddningsfrbunds webbplats (www.suh.fi. material finns ocks p svenska) och p ja Finska Simfrbundets webbplats (www.uimaliitto.fi, sidorna r p finska).

Sjspecialmrke I (Meripartiotaitomerkki 1) Detta specialmrke lmpar sig att gras i samband med vderstrecket Norr. Vlj minst sex av fljande tta uppgifter (1-8): 1. va att stta fast en fendert och att frtja en bt. 2. va att lsa hastigheten frn loggen, utlsa vattnets djup frn ekolodet samt vindens rikting och styrka frn vindmtaren eller vindexen. 3. va att anvnda toaletten p krens btar. 4. Stda undan i bten efter en seglats. 5. Hjlp till att vika ihop seglen efter en seglats och delta i sktseln av seglen. 6. Jag knner till skerhetsutrustningen, dess plats och grunderna i dess anvndning p krens btar. 7. Jag kan anvnda btens pentry (allts dess kk). 8. Jag fungerar som besttningsmedlem under en hamnmanver. Tips och instruktioner: 1. Tvla i faststtningen p dck antingen turvis eller sida vid sida. 2. Beroende p mtarens modell kan man lra sig grundskrmens framtagning. Ni kan anvnda anvndarmanualen som hjlpmedel.

3. Instruktioner t kaptenen: Flj avisningarna fr btens toalett. Framhv saker som r viktiga fr skerhetens skull, till exempel om ventilen mste lmnas stngd fr att undvika versvmning. 4. Dela p arbetet s att alla i patrullen eller laget fr en tillrckligt utmanande uppgift. 5, Ni kan tvla om vem som snabbast (och rtt) viker seglen. 6. Fr att repetera skerhetsutrustningen kan ni i ett senare skede hlla frgesport om utrustningen och dess anvndning. 7. Koka kaffe och te som ni bjuder t besttningen. Det r ven bra att f fungera som hjlpkock.

Sjspecialmrke II (Meripartiotaitomerkki 2)

Detta frdighetsmrke utfrs under Sder- vderstrckets gng och innehller minst sex av fljande nio uppgifter: 1. Delta i navigering under dagstid. 2. Lr dig anvnda skerhetssele p bten. 3. Lr dig uppskatta vindens styrka. 4. Bekanta dig med sjfartens historia till exempel genom att beska ett sjmuseum eller annan sjfartshistoriskt betydande plats . 5. Lr dig om skeppstraditioner 6. Lr dig en sjscoutsng. 7. Lr knna segelbtens och riggens delar. 8. Lr dig stanna krens bts motor eller stta den p fritt lge. 9. Bekanta dig med stersjns eller insjarnas situation och faktorer som pverkar dem. Tips och instruktioner 1. Uppgiften kan utfras under ett vanligt seglingsskift. Den som navigerar kan ge scouterna i uppgift att ska upp de platser som behver fs fram. 2. va att stta p och anvnda selen i olika vderfrhllanden. 3. Ha en riktig vindmtare till hands som kan bertta den verkliga vindstyrkan nr ni var att uppskatta vindstyrkan. 4. Det finns mnga museer som r vrda ett besk, och med en guide blir besket som ett verkligt kliv i historien. Information om museer finns p www.museot.fi 7. Hitta p en liten historia fr varje del fr att f delarna att fastna bttre i minnet. 9. Det finns mycket material om stersjns vlmende p ntet. Ett alternativ r ven att delta i scoutigt program som behandlar stersjns situation. SjspecialmrkeIII (Meripartiotaitomerkki 3)

Detta frdighetsmrke utfrs under vst- vderstrckets gng och innehller minst sex av fljande sju uppgifter: 1. Lr dig fylla p vatten och brnsle. 2. Delta i hst- och vrsanering av krens bt. 3. Delta i en lngfrd som r lngre n ett veckoslut. 4. Lr knna de vanligaste sjtermerna. 5. Skriv en artikel om segling i krens tidning eller ntsida. 6. Lr knna till fem sjfglar, fem fiskar och fem vxter. 7. Lr dig krysskota frseglet. Tips och instruktioner 2. Det r bra att ge uppgifter enligt kunskapsnivn. Frklara varfr olika saneringar grs p bten. 3. Fr ventyrsscouter r det bra att ha tillrckligt med aktivitet och att planera rutten s att det finns mycket intressanta saker att se och gra p vgen. 4. Visa en sketch vid lgerblet dr s mnga sjtermer som mjligt anvnds. 6. Uppgiften kan utfras individuellt eller i kren. Fr dagbok om vad som iakttagits. Mer information finns i till exempel Lars Jonssons bok: fglarna i naturen serien.

Sjspecialmrke IV (Meripartiotaitomerkki 4) Detta frdighetsmrke utfrs under vderstrecket ster och innehller minst sex av fljande sju uppgifter: 1. Bekanta dig med btens radioutrustning och med ndsignalens struktur. 2. Lr dig de vanligaste dags-, ljud- och ljussignaler samt signalflaggorna. 3. Lr knna vilka tgrder som ska gras d storm nrmar sig p havet. 4. Lr dig hur man skter vaktturerna och glasen. 5. Jag kan anvnda en septitank och knner till avfallens samlingspunkter. 6. Delta i att reva segel. 7. Delta i btmotorns dagliga kontroll. Tips och instruktioner 1. va i praktiken och grna genom att konversera med en annan scoutbt. Kom nd ihg att ndsignalen inte fr vas!! 2. va att signalera t en annan scoutbt. 3. va tgrderna i praktiken. 4. va glasslagningsrytmen med vad fr helst instrument till exempel p bten d ni seglar. 5. Jag vet hur man kan minska p mngden avfall. Tm septitanken rtt p en tmningsstation. 6. va frst i svag vind fr att lra tekniken och drefter kan samma sak gras i lite hrdare vind. Flj med hur bten reagerar d storen revas. 7. Fungera enligt btens order. Vad kan hnda om den dagliga granskningen glms bort och varfr granskar man motorn? Skeppskocken (Laivakokki)

Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten hjlper till med matlagningen under en veckoslutsseglats och bekantar sig med btens pentry. Mrket avlggs av en person som tillhr btens befl eller skeppskocken. Fr specialmrket utfrs fljande sju uppgifter: Basfrdigheter 1. Bekanta dig med pentryt och ta reda p var man frvarar redskap fr matlagning. 2. Knn till hur man anvnder och underhller kylanordningen, spisen och ugnen. 3. Knn till riskerna med olika brnslen (bl.a. gas, lyspetroleum och sprit) i pentryt. Lr dig hur man slcker brnslebrnder. 4. Lr dig byta gasflaska eller att fylla p brnsle i kket. D det verkligen gller 5. Var med och gr morgonml, tv varma ml mat och kvllsml. 6. Servera maten. 7. Diska efter mltid och stda matbordet och pentryt.

Skidning (Hiihto) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten bekantar sig med traditionell och fri skidstil och delta i en skidutfrd. Fljande sex uppgifter utfrs: Basfrdigheter 1. Bekanta dig med olika vallor och valla dina skidor fr en skidutfrd. 2. Ta reda p vad det r fr skillnad i utrustningen i fri och traditionell kning och i terrngskidkning. 3. Ta reda p var din orts permanenta skidspr finns. 4. Trna olika tekniker i att ka utfrs, stiga uppfrsbacke, gra vndningar och ka slalom. D det verkligen gller 5. Var med och arrangera en lngdtvling i utfrskning och undersk p vilket stt skidkarens vikt, skidor, vallning och kroppsstllning pverkar resultatet. 6. Delta i planeringen och arrangerandet av en ca 10 kilometer lng skidutfrd. Tips och instruktioner Material om skidning hittas ltt p biblioteket och p internet. De lokala skidklubbarna svarar skert grna p era frgor. 1. Sportaffrernas frsljare vet mycket om skidvalla. Om du ber dem, berttar de grna om nr och hur man ska anvnda dem. Instruktioner hittar du ocks ltt p internet genom att ska p vallning. Vallning och vrigt underhll av skidutrustning r bra att skta p krlokalen i god tid fre skidssongens start. 2. Vad r det fr skillnad i utrustningen fr traditionell stil och fri stil? Anvnder scouterna mer vanliga skidor n terrngskidor och i s fall varfr? Prva p skidning t.ex. som skidstafett om inte alla har egen utrustning. 3. De lokala skidklubbarna och kommunen kan ge information om lokala skidspr. Skidklubbarna hittar man p webbplatserna fr Finlands Svenska Skidfrbund FSS r.f. (www.fss.idrott.fi) eller Suomen hiihtoliitto (www.hiihtoliitto.fi).

4. Om du inte sjlv kan, be om hjlp av ngon som behrskar de olika skidstilarna; ut i snn och frsk! 5. Fr lngdtvling i utfrskning behvs en nedfrsbacke och ett frdigt spr. Starten sker utan startfart och stavar fr ej anvndas under ket. Mrk ut stopplinje fr var och en och jmfr resultaten. 6. Fundera ut en lmplig rutt ett ett intressant ml. Packa med varm dryck och matsck, karta, sittunderlag och eventuellt varmare klder fr pauser. Om mjligt kan ni prva p olika stilar och tekniker under skidutfrden.

Skogsvaktaren (Metstaitomerkki) Instruktionerna fr specialmrket fanns hsten 2010 enbart p finska. Instruktionerna hittas p ohjelma.partio.fi. De svensksprkiga instruktionerna lggs in p www.scout.fi d de r klara.

Snickaren (Nikkari) Mlsttningen med mrket r att scouten utvecklar sin fingerfrdighet genom att snickra ett bruksfreml, knner till vilka verktyg som behvs och kan anvnda dem. Vlj minst tre av fljande uppgifter (1-7). 1. Gr en fotoram i tr eller en och dekorera den genom att brnna eller snida in ett mnster. 2. Tillverka olika fgelholkar tillsammans med patrullen eller laget. 3. Planera och tillverka en frvaringskista eller transportlda tillsammans med patrullen eller laget. 4. Tillverka en lgerpall eller isdubbar. 5. Var med och tillverka en serie stnger till ett vintertlt. 6. Tillverka en tallrik, en skl eller ett annat krl av tr. 7. Gr en djvulsknut med minst sex delar 8. Gr ett smycke eller ett prydnadsfreml av tr eller fanr. Tips och instruktioner Bland nattuppgifterna p scoutfrdighetstvlingar hittar man mnga konstruktionsuppgifter som kan gras istllet fr vilken som helst av ovanstende uppgifter, eller anvndas som anvisningar till ngon av dem. Du kan frga efter uppgifterna p scoutkansliet eller av FiSSc:s programgrupp. 1. Instruktioner fr hur man gr en trsked finns bland annat i N.Coranders bok Vildmarksteknik del 1. 2. Instruktioner och mtt fr fgelholkar p internet. 3. God snickarkonst mrks p fina fogar p kistans sidor och botten. Det r ven skl att fsta ls och gngjrn omsorgsfullt, och att stta egen prgel p kistan med dekorationer. 4. Sitsen p lgerpallen kan man gra av lder eller av segeltyg. Fr att knna igen din egen pall kan du mrka den t.ex. genom brnning eller ingravering. Instruktioner hittar du bland annat i Olli Aulios Suuri retkeilykirja.

7. I Markku Asuntas bok Pajupillist Pikisirkkaan finns instruktioner fr hur man gr en djvulsknut (pirunnyrkki) och dessutom mnga andra trarbeten som passar fr barn i ventyrsscoutldern. 8. Smyckestillverkning brjar med noggrann planering. Det kan lna sig att brja med ett hnge. Ldersnre eller vaxad bomullstrd passar bra som band fr ett hals- eller armband. Ifall du inte kommer p hur ditt hnge ska se ut kan du ska inspiration i olika geometriska former, eller i naturens former, till exempel trdens lv. Brja med en enkel modell med f detaljer. Kom ocks ihg att planera hur hnget ska fstas i bandet. Trslag som lmpar sig fr smyckestillverkning r i frsta hand lvtrd. Prva till exempel bjrk, rnn, ek eller ppeltr. Ifall det p er hemort finns en trvaruhandel p orten kan ni g och be om restbitar. Ni behver ju inte mycket material och kan drfr f det billigt. Teak anvnds ofta som frpackningsmaterial och kan teranvndas vid smyckestillverkning. Ni kan ocks prva p att gra smycken av fanr. Nr planen r frdig sgar du till en lmpligt stor och tjock trbit. Du behver en vass och fintandad sg, till exempel en japansk sg. Kom ihg att lmna utrymme fr bearbetning. Skissa smycket p trbiten. Ifall du vill ha ett hl i mitten av smycket eller behver ett hl fr faststtning kan det lna sig att brja med att borra hlet. Sga sedan ut smycket med en figursg. Anvnd klmmare fr att hlla smycket p plats medan du sgar. Nr du sgat loss smycket kan du nnu bearbeta det med en slidkniv eller en hobbykniv. Nr du har ftt fram den form du nskar kan du nnu finslipa ytan med sandpapper. Brja med ett grvre sandpapper och verg sedan till ett finare. Slipa alltid lngsmed trets fibrer, annars kan repor uppkomma. Av faner kan du gra ett slipningsunderlag genom att limma eller nita fast en bit sandpapper i fanerskivan och sedan slipa smycket mot underlaget. Det frdiga smycket kan betsas eller vaxas, till exempel med bivax, fr att hlla bttre. Smyckestillverkarens arbetsredskap: - en vass, fintandad, sg (t.ex. en japansk sg) - en figursg - en borrsvng och tunna borrbett -slidkniv -hobbykniv - sm stmjrn - trstickor som hjlpmedel vid slipning av sm detaljer - trklmmor olika grova sandpapper (80 - 120 - ytbehandlingsmedel Bcker: - Barnens egen snickarbok av Berndt Sundsten och Jan Jger. Bcker p finska: Markku Asunta: Pajupillist Pikisirkkaan. 52 traditionella leksaker i tr ystein Khn: Vuoleminen: puukko tykaluna. Innehller bl.a. instruktioner fr ksa, slgpipa och pilbge. Frank Egholm: Opetellaan veistmn perinneleluja puukolla; ltta och bra instruktioner fr tljning Laila Eriksen: Meidn perhe nikkaroi och Hauskoja puutit koko perheelle Outi-Kristiina Hnnikinen: Sahalla ja siveltimell

Sprkgeniet (Kielentaitaja) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten lr sig ett nytt sprk och bekantar sig med mnniskor som talar sprket och med deras kultur. Fr specialmrket utfrs fljande sju eller tta uppgifter: 1. Vlj ett sprk som du inte lst tidigare. 2. Ta reda p hur mycket man talar det sprk som du valt ute i vrlden, i vilka lnder och kulturer man talar sprket och sprkets stllning i dessa lnder (Minoritets- eller majoritetssprk? Fr man undervisning i sprket i skolan?). 3. Lr dig alfabetet och att rkna frn ett till tio. 4. Lr dig tjugo vanliga ord och de viktigaste uttrycken (att hlsa, att presentera dig, att tacka, att ta farvl). 5. Lr dig scouttermer p det sprk du valt. Vlj minst tv av fljande uppgifter (6-8): 6. Bekanta dig med de mnniskornas traditioner (seder, fester, religion, musik, konst) som talar det sprk du valt. 7. Lr dig en lek eller en sng p det sprk som du valt. 8. Ls barnbcker eller se p tv-program p det sprk du valt. Tips och instruktioner Du kan anvnda memoryspel som hjlp nr du ska lra dig ett frmmande sprk. P biblioteket hittar du sprkkassetter och bcker p mnga olika sprk. Utred mjligheten att tillsammans med den nrmaste finsksprkiga kren arrangera ett gemensamt mte fr ventyrsscouterna. Lek finsksprkiga lekar och sjung scoutsnger p finska, bekanta er med den finsksprkiga frdighetsboken; Reppu. 5. scoutterminologi finns p wiki.partio.net och p webbplatsen http://dict.partio.net/

Stadsliv (Kaupunkiymprist) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten ska bekanta sig med naturen i stadsmiljn. Fr specialmrket utfrs alla tio uppgifter. Basfrdigheter 1. Jmfr hur det r att bo i staden och p landet. 2. Fundera p vilka fr- och nackdelar stadslivet erbjuder olika djur. 3. Bekanta dig med stadens ordningsregler gllande keldjur. 4. Fundera tillsammans ver vilka saker i ert nromrde som ni uppskattar mest/minst. D det verkligen gller 5. Samla ett herbarium, som innehller minst 10 olika lv frn trd som vxer i ttorter och minst 10 andra vilda vxter. 6. Observera minst 10 fglar, som lever i nrheten av stadens bostadsomrden och hitta minst 10 andra vilda djur eller insekter. 7. Undersk insekter som du hittat med frstoringsglas och mikroskop. Anvnd facklitteratus som hjlpmedel. 8. Bekanta dig med ngot av stadens skyddsobjekt.

9. Delta i stdning av stadens omgivning. 10. Ta reda p vilka utfrdsml och lgeromrden det finns i staden. Besk ett av dem. Tips och instruktioner Anvnd er av naturbcker som till exempel Ingvar Nordins bok Ut i naturen 600 svenska vxter och djur i frg. 2. T.ex. fda och skydd, livsmilj och beteende, husdjur, saknaden av naturliga fiender, skrp och gifter. 3. Ordningslagen 4. Var och en kan nmna den plats man uppskattar mest och minst. Vad tycker alla andra? Vad pverkar trivsel (oljud, frorening, lukt, smuts, arkitektur m.m.)? 5. Mlet r att hitta vxter som ihrdigt vxer i den karga stadsmiljn. Glm sledes alla planterade blommor och andra vxter p bakgrden. Vilda blommor hittar man p nrbelgna ngar eller i parker, men ven hemma p grden. Fridlysta vxter plockar man inte utan tar ett fotografi eller gr en skiss av dem. - Herbariet kan ven gras som en tavla eller som ett memoryspel. -Instruktioner fr hur du bygger en vxtpress och gr ett herbarium hittar du till exempel genom att p internet ska med skorden vxtpress och herbarium 6. Bsta tiden fr att f syn p fglar r antingen sent p kvllen eller tidigt p morgonen. Det lnar sig att ta med en kikare, fgelbok och matsck. G in p hemsidan fr BirdLife Suomi (http://www.birdlife.fi) eller Natur och Milj, http: // www.naturochmiljo.fi) Mikroskop kan man lna frn kommunens ungdomsbyr eller frn skolan. 7. Bengt-Olof Landin: Insekter (Naturserien, Prisma) Lars-Henrik Olsen: Smdjur i skogen, Smdjur i sj och (Naturserien, Prisma) Michael Chinery: Europas insekter (Albert Bonniers frlag) p finska: Otava: tkt Suomen luonnossa.

Sng och lek (Partiolaulut ja leikit) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten kan snger och lekar fr olika tillfllen. Vlj minst tre uppgifter ur bda undergrupperna, Snger och Lekar. Snger 1. Sjung scoutiga snger och utka din repertoar med minst tv nya scoutsnger. 2. Lr dig minst tv snglekar. 3. Delta i ett snguppfrande eller en show eller i en gudstjnstkr. 4. Skriv en ny text till en bekant scoutsng och uppfr den. Lekar 5. Lek tv nata- eller blindbockslekar. 6. Lek tv kast- eller bollekar. 7. Lek tv stafettlekar. 8. Lek tv terrnglekar (t.ex. tio stickor p ett brde, flaggrov). Tips och instruktioner

www.lekar.nu Scoutsngboken hftet Miljlekar (fs p scoutkansliet) hftet Snygg Savann (fs p scoutkansliet)

Bcker p finska: Mysi Lahtinen: Kymmenen tikkua laudalla Pia Mkinen: Ollaanko kirkkist Ulla Piela: Lhtisitk Leikkiin?; perinneleikkej Olli Aulio: Suuri leikkikirja; Espoon partiotukis publikation OEK:n laulukirja. P biblioteket finns det mnga sng- och lekbcker att lna.

Utfrdskocken (Retkikokki) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten prvar p olika stt att laga mat p en utfrd och fungera som kockhjlp under utfrden. Fr mrket grs fljande sex uppgifter: 1. Delta i planeringen av matsedel fr en patrull- eller lagutfrd. Skaffa tillsammans de ingredienser som ni behver. 2. Tillred en huvudrtt ver ppen eld. 3. Baka brd ver ppen eld. 4. Tillred utfrdsmat ver ppen eld 5. Prva p att laga mat utan kokkrl, till exempel tarzanbiff, flamlax, fisk p pinne, rvarstek, gg p pinne, halstring med egenhndigt gjort halster. 6. Behandla det avfall som uppsttt vid matlagningen ekologikt. Tips och instruktioner Fr matlagning behvs en ordentlig gld. I lgor brnns maten ltt vid. Bst gld fr man av bjrkved. Som biprodukt till glden blir det aska i kanterna av hrden. I den kan man tillreda till exempel potatis, lk eller gg, antingen inslagna i folie eller som sdana. 1. Recept och tips kan man hitta p ntet eller till exempel i fljande bcker: Nalle Corander: Vildmarksteknik hftet Utfrdsmat (fs p scoutkansliet) Olli Aulio: Suuri retkeilykirja (p finska) Anita Forsell: Friluftsmat Kom ihg att beakta matallergier och specialdieter. 2. Olika typer av kokeldar finns beskrivna bland annat i Olli Aulios bok Suuri retkeilykirja och i Nalle Coranders bok Vildmarksteknik. 3. Hr r ngra recept p brd som kan bakas vid eld, p en het sten eller i stekpanna, eller p ett stormkk. Du kan blanda de torra ingredienserna i en pse och tillstta vatten. Blanda degen inne i psen. Spara lite mjl fr bearbetning av degen. Brden kan stekas utan fett, men du kan anvnda fett eller mjl vid stekningen ifall du vill. Brd utan jst (Kaltiaiset) - 3 dl kornmjl

3 dl rgmjl - 2,5 dl vatten - 1 tsk havssalt Gldbrd - 0,5 kg majsmjl - 0,5 l hett vatten - 1 tsk salt Av fljande recept blir det 6-7 brd. Du kan ocks blanda i till exempel ntter enligt smak. Bakpulvret kan bytas ut mot jst, men bakpulver r enklare och snabbare. Jstdegar lyckas inte alltid i terrngen. - 9 dl vetemjl - 2 dl grahamsmjl - 3 dl rgmjl - 3 msk bakpulver - 1 msk salt - 6 dl vatten eller mjlk Tortilla - 3,5 dl majsmjl - 0,5 dl vetemjl - 2 tsk bakpulver - 1 dl varmt vatten Blanda ihop alla ingredienserna. Lt st i en halv timme. Kavla ut till 3 mm tjocka plttar. Stek vid elden p en het sten eller i stekpanna. Fyll med salta delikatesser. (Heinimki, Yli-Uotila, Repo: Nuotiokirja) 4. Chokladbananen r den klassiska efterrtten p en utfrd. Skr upp ett snitt i bananen och stick ned chokladbitar i snittet. Grdda bananerna invid elden tills chokladen smultit. Du kan ha bananerna i folie, men ifall du ser efter bananerna s fungerar det ocks utan. P samma stt kan du tillreda chokladpersikor, -nektariner eller pron. Dela frukten, ta bort krnor eller krnhus, lgg i ngra bitar choklad och grdda vid elden. Karamellppel: Skr syrliga ppel (t.ex. granny smith) i ca 1 cm tjocka klyftor. Hetta upp en klick fett i en stekpanna, och stek ppelklyftorna, ngra t gngen, i fettet tills de mjuknat. Str p 1-2 msk farinsocker per ppel och rr om tills sockret smultigt och pplena har ftt ett karamellskal. t som sdana eller med vispad vanlijss. Ifall ni inte har farinsocker duger ocks vanligt socker. Ni kan ocks doppa de stekta ppelklyftorna i en kanelsockerblandning. Detta recept fungerar ocks med bananer, pron eller andra frukter. Tillsammans med glass blir det verkligt gott. Ingredienser per portion: - 1 pple - 1-2 msk farinsocker - 1 msk smr eller margarin - (vispad vaniljss eller glass) ppelreceptet r taget ur Sanni Luomahaaras bok Korsun keittokirja. 5. Instruktioner finns bland annat i Olli Aulios Suuri Retkeilykirja (finsk bok). 6. Anvnd s miljvnliga produkter som mjligt vid matlagningen. Undvik folie vid gldstekning, anvnd lokala produkter och ekoprodukter. Vlj rvaror som r miljvnligt frpackade. -

Se ven Finlands Svenska Scouter r.f.:s, Lgerkockens ABC.

Utvecklingssamarbete (Kehitysyhteisty) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten vet vad som menas med utvecklingssamarbete och funderar ver hur man kan ka samarbetet och vnskapen mellan i- och u-lnder. Fr specialmrket utfrs sammanlagt tta uppgifter. Basfrdigheter (alla uppgifter utfrs) 1. Ta reda p vad orden utvecklingssamarbete och utvecklingsland betyder. 2. Ta reda p vad som menas med Rejl handels varor och bekanta dig med nrbutikens utbud. 3. Jmfr levnadsfrhllandena fr invnarna i u- och i-land i frga om mat, vatten, arbete och demokratiska och mnskliga rttigheter. D det verkligen gller Vlj minst fem av fljande uppgifter (4-13): 4. Gr en utfrd eller ngot annat evenemang med patrullen dr ni anvnder s mycket som mjligt av Rejl handels produkter. Gr t.ex. Rejl handels chokladbananer. 5. Gr Rejl handels produkter knda i er kr. 6. Delta med sparbssa som insamlare p FRK:s hungerdagsinsamling, gemensamt ansvar insamlingen, Unicefs trstdags insamling eller ngon annan insamling och ta reda p mlet med insamlingen och vart de insamlade medlen ska g. 7. Samla in gamla klder, skolmaterial etc. och ge dem till ngon organisations insamling. Ta reda p vad som hnder med det insamlade materialet. 8. Bjud in ngon finlndare som arbetat i ett u-land eller en person som kommer frn ett u-land, fr att bertta om hur det r att leva i ett u-land. 9. Bekanta dig med u-lndernas vatten- och matsituation och frsk att leva en dag p samma mngd vatten som man lever p i genomsnitt i ett u-land. 10. Tillverka tillsammans i patrullen eller laget en Anna och Toivo docka som Unicef fr adoptera. Sy eller sticka lappar enligt instruktionerna fr Vaaka ry:s lapptckesprojekt, som snder varma lapptcken runt omkring i vrlden. 11. Delta i ett utvecklingssamarbete som ordnas av scouterna eller ngon annan organisation. 12. Om kren har ett fadderbarn eller brevvnner frn ngot avlgset scoutland (t.ex. Nepal, Senegal eller Gambia), bekanta dig med det landets scoutverksamhet och skriv till fadderbarnet eller brevvnnen. 13. Frdjupa dig i ett u-land och dess kultur (seder och bruk, religion, musik, traditioner). Tips och instruktioner 4. Mera uppgifter om Rejl handel hittar du p hemsidan www.reilukauppa.fi. Gr ett kollage fr krlokalens anslagstavla ver rejl handels broschyrer, skisser ni ritat, bilder ni klippt frn tidningar m.m. Recept p Rejl handel chokladbanan: Reservera en Rejl handel banan och en rad Rejl handel choklad per patrullmedlem. Skr ett snitt lngs med bananen och tryck ner chokladen s djupt som mjligt. Linda in bananen i folio och grdda den i ugn

eller p ppen eld tills chokladen brjar smlta och bananen blir mjuk. t den som sdan eller med t.ex. glass. 5. Bjud krens ledare p Rejl kaffebjudning eller frldrarna p Rejl te kvll. Ni kan ven arrangera en Rejl kaffe- och tesmakning, dr ni doftar och smakar p olika rejl handel kaffe och te sorter. 6. Ge en annorlunda julgva t.ex. via Kyrkans Utlandshjlp eller genom att kpa FN-frbundets Bl produkter. Byt inte namnlsa gvor p julfesten utan sknk gvorna t.ex. till ett barnhem. Kom ihg att mrka gvorna enligt deras innehll, t.ex. frgkritor kan mrkas med texten till en 10-rig flicka. 7. tminstone UFF (www.uff.fi), Missionstorgen (www.fida.info) och Emmaus (www.emmaushelsinki.fi) samlar in klder. Det finns ocks tervinningscentraler p strre orter. 10. Behovet av varma filtar r grnslst i vrldens krisomrden fr sjuka och dende mnniskor och fr frldralsa barn. Allt r vlkommet om det s bara r en filt. Anna och Toivo dockan hr till Unicefs frivilligarbete. Trasdockan ska frestlla vrldens barn och grs enligt egen fantasi. Den frdiga dockan ges fr adoption eller sljs fr 20. Ett barns grundvaccinering kostar 20. Fr den hr summan kan Unicef ge ett barn den vaccinering som behvs mot ddliga sjukdomar. Varje docka som hittar ett hem rddar ett barn till livet. Dockmnstret hittar du p Unicefs hemsida http://www.unicef.fi/annatoivodockor. 12. Fadderbarn kan man ska p t.ex. Rdda Barnen r.f. (www.pela.fi) och PlanSuomi (www.plansuomi.org). Ni kan ven stda barnen i u-lnder via frsamlingen. Flera tips hittar du via missionssllskapens webbplater och frn ventyrsscouternas basprogram och aktiviteten p oknd mark. Kvllsandakt Rikedom Om du har mat i kylen, klder att bra, tak ver huvudet och ett stlle att sova p - d r du rikare n 75% av vrldens befolkning. Om du har pengar p banken, pengar i din plnbok eller bara lite vxel i din skrivbordslda - d r du en av de 8% som tillhr vrldens ekonomiska toppskikt. Om du vaknade i morse och knde dig mer frisk n sjuk - d r du mer lyckligt lottad n den millionen mnniskor som kommer att d denna vecka. Om du aldrig varit utsatt fr rdslan i strid, ensamheten i fngenskap, smrtan frn tortyr eller knslan av svlt - d r du mer lyckligt lottad n 500 miljoner mnniskor i vrlden. Om du kan g till en gudstjnst utan att vara rdd fr att bli frfljd, arresterad, torterad eller ddad - d r du mer lyckligt lottad n 2 miljarder mnniskor i vrlden. Om dina frldrar lever och fortfarande r gifta med varandra d r du mer lyckligt lottad n de flesta mnniskor i vrlden. Om du kan lsa detta meddelande r du dubbelt lyckligt lottad fr 2 miljarder mnniskor i vrlden kan lsa alls. Virka och sticka (Virkkaus ja neule) Mlsttningen med mrket r att ventyrsscouten kan tillverka ett ndamlsenligt handarbete genom att sticka eller virka.

Fr mrket grs fljande sex uppgifter: Basfrdigheter 1. Lr dig tolka virkningsinstruktioner och lr dig virka luft-, smyg- och fastmaskor samt stolpar. 2. Lr dig tolka frkortningar i olika stickbeskrivningar, och prva p att sticka rta och aviga maskor. Prva p olika typer av stickning, till exempel rt-, sltoch resrstickning. 3. Red ut vilken information som finns p garnnystanets grdel. och ta reda p hur garnets tjocklek inverkar p valet av virknl eller sticka. D det verkligen gller 4. Virka t.ex. ett fodral till din telefon, ett vristband eller en pannlapp. 5. Sticka en halsduk eller en mssa. 6. Sticka eller virka tillsammans med patrullen ett handarbete fr vlgrenhet eller fr krens lopptorg, till exempel en Moder Teresa filt. Tips och instruktioner 1-5. Tips finns bland annat p Kspaikka http://www.kaspaikka.fi/svensk/ 4-5. Ifall de givna exemplen knns fr enkla kan ni ocks vlja ett mer krvande arbete. Ni kan till exempel virka eller sticka likadana kldesplagg t hela laget. Anvnd krens eller lagets frger. Bcker och tidningar om stickning och virkning finns i mngder. Bland annat kan du bekanta dig med: - Cilla Ramnek: Sticka och virka - Eva Kruk: Sy och sticka p egen hand; en trevlig liten bok med enkla instruktioner

tervinning (Kierrtys) Mlsttningen med mrket r att scouten ska kunna sortera och tervinna avfall. Scouten ska ocks ha klart fr sig vad som hnder med sorterat och tervunnet avfall. Fr specialmrket utfrs fljande tta uppgifter: 1. Ta reda p vad som r och vad som inte r bioavfall. 2. Ta reda p vad som r problemavfall och hur man hanterar det. Bekanta dig med din kommuns bestmmelser om avfallshantering och kompostering och planera ett sorteringssystem fr hemmet eller krlokalen och gr sortering enligt det. 3. Ta reda p hur olika typer av papper (tidningar, kartong, pappersfrpackningar, vtskefrpackningar) sorteras. 4. Ta reda p vilka plaster som fr brnnas och sortera plastavfall drefter. 5. Samla avfall och problemavfall som gr att tervinna hemifrn och frn krlokalen, och fr dem till rtta stllen fr tervinning. 6. Gr bruksfreml av tervunnet material eller reparera saker som tagits ur bruk (mbel, kldesplagg, cykel) och anvnd dem p nytt.

7. Besk en tervinningsstation, sorteringsplats eller en avstjlpningsplats och ta reda p vad som hnder med avfallet p dem. Alternativt: bekanta dig med verksamheten i organisationen Hll skrgrden ren. 8. Arrangera en sorteringsutstllning eller en grej-bytardag p krlokalen t.ex. under ett frldramte. Tips och instruktioner Skaffa kommunens avfallshanteringsbestmmelser frn miljcentralen. Frn Internet kan ni ladda ned en gratis guide fr sortering (sammanstlld av Lassila&Tikanoja, WWf och Kesko). Guiden hittar ni p adressen www.lassilatikanoja.fi 1. Ifall ni gr en utflykt till ett stlle med kompost, lr er anvnda den. Om kompostering hittar ni information bl.a. p Helsingforsregionens miljtjnsters webbplats www.hsy.fi/se eller genom att ska p internet med skordet kompostering. 2. www.ongelmajte.fi, www.ytv.fi/swe 3. Information finns p Pappersinsamlingens hemsida (www.paperinkerays.fi). 5. Gamla klder kan fras till tervinningscentralen, lopptorg eller vlgrenhet. Papper, tidningar och dagstidningar lggs i pappersinsamlingen. Bioavfall hr till komposten. Kartong, saftburkar och annan sorterbar kartong kan fras till kartonginsamlingen. Glasflaskor och burkar frs till glasinsamlingen, returflaskor till butiken och batterier till insamlingspunkter fr dem. Ta reda p var nrmaste stlle fr dessa avfall finns i er kommun eller stadsdel. Ni kan ven tillsammans samla p olika skrp i en veckas tid och sedan tillsamman fra dem till en sorteringsstation nra er fr sortering. Skrp som sorteras ska vara rent d.v.s. t.ex. mjlkburkar ska skljas. Ni kan ven va sortering med hjlp av olika spel och lekar. Tillverka ett runt spelbrde dr ni antecknat olika sorteringsstt. Klipp ut kort dr ni skrivit namn p skrp och saker. Fr att spela kastar ni trning och lyfter upp ett kort. Ifall sorteringsstt och skrp p kortet verensstmmer fr man behlla kortet och fortstta. Ifall kort och sorteringsstt inte verensstmmer vergr spelturen till fljande spelare. Den som har flest kort vinner. Gr en plansch dr ni ritat avfallskrl fr t.ex. bioavfall, blandavfall, glasinsamling och pappersinsamling. Klipp sedan ut bilder frn gamla tidningar och placera bilderna i rtt avfallskrl. 6. Tips fr tervinning: Av en gammal flanellskjorta kan man gra en bra pannlapp. Man kan stpa nya ljus av gamla ljusstumpar i t.ex. gamla yoghurtburkar genom att lgga till ett nytt vekegarn. Flera tips om tervinning finns i Eko-Elmeri -materialet p www.ymparisto.fi 7. www.hallskargardenren.fi 8. Informera i god tid fre om en grej-bytadag i krtidningen, p anslagstavlan eller p krens www-sidor. Lt gamla utfrdssaker och utfrdsklder som blivit fr sm hitta ett nytt hem. Ni kan ge bort, byta eller slja grejer frmnligt.